Konjunkturbarometern (Konjunkturinstituetets barometerindikator) fortsatte falla tillbaka i lugnt takt i september. Ekonomin förblir överhettad, vilket dock kan göra den kommande kraschen desto brutalare.
 |
| Konjunkturbarometern |
Inget särskilt överraskande med att överhettningen fortsätter mildras något från historiskt extrema rekordnivåer. Snarare är det överraskande hur länge vi kan ha så extremt överhettad ekonomi.
Tillverkningsindustrin försvagas något, och hushållens mikroindex – dvs hur de ser på den egna situationen – faller rejält och är snart nere i lågkonjunktur. Makroindex – hur man ser på grannarna – stiger dock och förblir överhettad. Man tycker man själv får det sämre men alla andra får det bättre.
Nytt för denna gång är att bygg- och anläggning äntligen upplever överhettning, samt att den redan överhettade detaljhandeln stiger kraftigt och tar igen raset i augusti.
Ur börsperspektiv innebär detta inga förändringar – redan i våras reducerade man enligt konjunkturmodellen exponeringen mot börsen.
Konjunkturinstitutets (KI) egen prognos om ekonomin pratar om en “mild högkonjunktur” under hösten och att den skyhöga arbetslösheten består till 2023, då den bara ska vara nere på 7.0% då, mot prognosens 8.9% för i år. Dock blir det enligt prognosen lågkonjunktur 2023, men bloggen tror att det är lite muntert, fast då har jag ju alltid fel. Någon höjning av styrräntan blir det inte förrän 2024 enligt KI, då KPI-inflationen ska nå 2.3% 2024 och 2.6% år 2025.
Någon risk att vare sig energikris eller cementkris påverkar svensk konjunktur existerar inte i KI:s värld och inte ens utbudsbristen och felallokeringarna överhettningen innebär verkar spela någon roll.
14 kommentarer
Högkonjunkturen kan nog hålla i sig ett tag till utan nån större inflation. Medelklassen har aldrig haft det bättre och den höga arbetslösheten motverkar inflationen. 23/24 kan dock bli intressant. Vissa villaägare kan nog få det lite svettigt/kallt när elräkningen är högre än räntan på 5 miljonerslånet, men det kanske blir en mild vinter.
Om ens ekonomi inte klarar av höga rörliga priser så gör man nog bäst i att binda priserna. Det kanske blir dyrare överlag, men man får inga prischocker enskilda månader. Se det som en form av försäkringspremie mot snordyra elräkningar.
Inget tyder väl på att räntan kommer upp i 8% i vinter, och det är väl vad alla ska ha räknat på i bankens kalkyl.. så finns att ta av för el. Sen om man tycker det blir jobbigt med höga pristoppar så skulle jag rekommendera att fondera pengar själv snarare än binda. Men det är väl som alltid med bra timing så lönar det sig.
Dan, numera räknar de flesta banker på kalkylräntan 6%. För nåt år sedan var det 7,5% ungefär. Nu följer de andra bankerna efter SBAB.
https://www.svd.se/flera-banker-sanker-viktiga-rantan
Många tycker att 6% är onödigt högt, vissar banker tycker 5% borde vara mer rimligt. Än så länge agerar inte FI, kalkylräntan följer 5årig husse med "godtyckligt" delta påslag.
En enkel förklaring av senaste årets prisuppgång, d v s ju högre lånelöften desto högre priser.
Den typen av människor som jag förväntar mig ej klarar av en pristopp i elpriset är inte den som klarar av att planera sin ekonomi i förväg utan löser den som den kommer.
Det är alltid billigare att spara till en resa än nyttja Apollokrediten, har man råd med resan har man råd att spara till den. Ändå existerar såna saker och går väldigt bra för kreditgivarna. För människor vill ha saker nu inte sen och finns marginalen nu bränns den på annat.
"SBAB, Swedbank, SEB , Landshypotek bank, Nordea, Handelsbanken, Länsförsäkringar bank och Skandiabanken har en kalkylränta på 6 procent.
Stabelo har för närvarande en kalkylränta på 6,5 procent.
Danske bank har en kalkylränta på 7 procent."
Saxat ifrån länken/artikeln ovan. Räkna man baklänges så ser man vad det gör med lånelöftena. Bankerna följer i regel till pricka KALP. Dessutom vill de ta marknadsandelar 🙂
Tim, alla lån är ju inte värda att vara utan. Ett billån på 0,25% t ex, eller ett bolån på 1% är ju dumt att casha med alternativa pengar som gör sig bättre någon annanstans. Rena konsumtions lån är dock lite dumt.
Själv har jag bara bolån, kanske ska tilläggas efter att 1,95% billånet precis löstes.
Räknade lite och 6% är väldigt nära snitt på rörlig ränta sedan 85. Så kanske tom rimligt.
Får vi 6% ränta, lär konjunkturen krascha. Och därefter kommer stimulanspaketen hagla. Över 3% ser inte jag komma de närmsta åren. Nog värre med elpriset då, men det går ju att binda. Att räkna nån slags genomsnittsränta de senaste 40 åren, är kanske inte relevant numera. Nya tider du vet 😉
Elpriset kommer fara upp och ner under höst och vinter. Avstängning av slutkunder för el I SVERIGE har låg sannolikhet.
Det känns väldigt oroande med cementen. Om den krisen kommer, mer än för någon vecka, har jag fel med att ha kvar aktier även fast de flesta har goda framtidsutsikter. Alla aktier kommer falla och företag som överlever kan köpas åter på lägre kurs. Inte ens toapapper kommer köpas i normal omfattning efter en tid. Många kommer börja använda gamla reklamblad för att spara pengar.
Vänliga hälsningar
Nanotec
Det kanske är mer sannolikt att industrier stängs av, men det påverkar ju i förlängningen även slutkunder i form av arbetslöshet m.m.
Elbristen som finns i Sverige är lokal och drabbar i första hand ny industri. Elbristen beror på dålig lönsamhet och ledningsbrist. Ledningsbrist beror främst på att nätägarna byggt ut först när någon angett att de vill ha mer el.
Från norra Sverige och Forsmark sker en stor export till Finland. Mindre export sker till Polen, Tyskland, Litauen och Danmark.
Vänliga hälsningar
Nanotec
Det spelar ingen roll om bristen är lokal eftersom priserna går upp ändå, med utslagning av befintlig elintensiv industri som följd. Samtidigt blir det förstås etableringsstopp för ny industri. Att vi exporterar energi utesluter ju inte att det samtidigt kan (och är) brist.
Joakim vilken elintensiv industri har nyss slagits ut i Sverige pga elpriset?
Jag vet inte någon elintensiv under den nuvarande dyra elen.
Vänliga hälsningar
Nanotec