Läsarfråga: Hur investera 20 MSEK efter företagarexit?

En bloggläsare har sålt sitt företag och sitter nu med runt 20 MSEK i privata och skattade pengar, och i övrigt skuldfri. Hur ska läsaren investera pengarna?

Läsarfoto.

En läsare har alltså sålt sitt företag, och sitter nu efter skatten är betald med skuldfritt boende, och 20 MSEK i likvider att investera. Vi gratulerar läsaren till en kanske väl tajmad exit.

Förutsättningarna är en önskad relativt låg volatilitet “[hellre] ta 5% genomsnittlig avkastning till låg volatilitet än 7% och hög volatilitet”, dvs man vill kunna sova gott om natten.

Avkastningen ska mätas i euro eller USD. Man ser att man på sikt kommer bo utomlands större delen av året och kostnaderna på hemmaplan är indirekt i utländska valutor, eftersom få saker som köps tillverkas i Sverige. Därtill har man redan exponering mot SEK i form av realkapital, som bostaden, “så därför är det sannolikt klokt att diversifiera bort från Sverige med dessa pengarna”.

Läsaren vill inte lägga särskilt mycket tid på förvaltningen.

“Jag vill sätta ihop en portfölj som jag tittar till någon/några gånger per år. Är helt ointresserad av enskilda aktier och trading.”

Tidshorisonten är ungefär tio år innan någon större investering ska tas. “Dock vill vi kunna ta ut en del av den löpande avkastningen och därmed antar jag att det är investeringar via ISK som gäller av skatteskäl?”

Läsaren avslutar:

“Givet allt ovanstående, vad är de bästa alternativen? Enkla vägen via exempelvis Lysa eller Avanza Auto? Är det värt att prata med de klassiska bankernas private banking avdelningar? Bygga upp en egen portfölj som jag balanserar om någon gång per år? Hur ser en lämplig sådan portfölj ut i så fall?”

Det verkar inte intressant för läsaren att satsa på passiva inkomster utanför finansmarknaderna, t ex semesterboenden utomlands att hyra ut. Det kan vara lönsamt och ge stabila inkomster, och jag har många bekanta som gör så, även om det ofta är pengar som är kvar oskattat i företaget som används på det viset och kanske mest är en skattefråga. Men det tar tid, även om det utomlands finns firmor, som kan ta helhetsansvaret för uthyrningen, inklusive bokningar, betalningar och hela vägen ner till rena vita manglade lakan.

Bloggens sammanfattning:

Man vill ha en stabil portfölj, med låg volatilitet och måttlig avkastning, inte lägga tid på förvaltningen och har en lång tidshorisont, samt mäta avkastningen i euro eller USD och inte vara exponerad mot den svenska kronan och utan egen arbetsinsats.

Faktorer som inte tagits med ovan är hem- och familjeförhållandena och åldern, för att hålla personen mer anonym. Jag instämmer dock utifrån dessa i önskad riskprofil.

Spontant skulle jag säga att man således bör satsa på runt hälften aktier och hälften ränta, efter att ha satt de sedvanliga tio till femton procenten undan till guld. Eftersom man har skuldfritt realkapital i form av boende så skulle jag lägga mig på 10% guld istället för 15%.

Säg 10% guld, 45% aktiefonder och 45% räntefonder. Någon vits att med de här summorna och låga intresset för förvaltning plocka ihop en egen aktieportfölj ser jag absolut inte. För att få en bra riskspridning via enskilda aktier skulle ett stort antal aktier behövas, och då är det ärligt talat bättre med fonder. Ska man ha utländska aktier har jag för mig att det är bättre med kapitalförsäkring än med investeringssparkonto, då man får tillbaka källskatten i kapitalförsäkringarna, men det är möjligt att det även käller ISK. För fonder ska det väl inte spela någon roll?

Som alltid ska man dela upp mellan flera olika banker.

Läsaren nämner Lysa och över huvud taget är har tjänster som Lysa och Avanza Auto lägst förvaltningsavgifter. Lysa ger automatisk ombalansering. Använder man robotrådgivningen så kommer den med 10 års horisont och goda privatekonomiska förhållanden antagligen närma sig 100% aktier, så det gäller att understryka riskovilligheten, alternativt strunta i rekommendationen och lägga sig 50-50 eller vad man nu vill ligga på.

En fördelning skulle vara att dela upp det hela på Avanza, Lysa och den ordinarie banken som används för privatekonomin, där man köper 50% aktiefonder och 50% räntefonder på ett investeringssparkonto. Det skadar sällan att se ut som en bra kund hos privatekonomibanken. Investeringssparkontot ombalanserar man 50% med jämna mellanrum. En gång i månaden skulle jag satsa på, t ex i samband med att man hanterar räkningar och lön. Ombalanseringen sänker volatiliteten och kan rent av under vissa omständigheter öka avkastningen, t ex genom att man i praktiken köper mer när en tillgång är billig, respektive säkrar vinster när en tillgång stigit. Dessa omständigheter är väl främst när marknaden toppar ur eller bottnar ur.

Guld åker in i bankfack.

Sedan handlar det om att välja fonder, vilket är en kombination av låga förvaltningskostnader och resultat som går bättre än jämförelseindex. Eller åtminstone plocka bland de fonder som går bäst i respektive segment. Något annat än globalfonder bör inte vara aktuellt – i synnerhet aktiefonderna innehåller i princip samma aktier oavsett. Däremot kan man plocka enskilda räntefonder, utifrån den valutaexponering man vill ha, dvs en kombination av EUR och SEK.

Jag kan förstås inte ge några särskilda förslag på fonder. Handelsbanken Euro Obligation var väl den som gick bäst för mig, men det kan varit under då rådande marknadsförhållanden och behöver inte hålla i sig.

Hos exempelvis Lysa blir avgifterna lägre på högre belopp. Beloppen kan också vara så stora att det kan finnas fonder via private banking, som har lägre förvaltningsavgifter. Att ta ett möte med några olika private banking-avdelningar kanske inte skadar, men de är rätt hårda säljare och kommer ligga på och tjata, inte bara om att bli kund, utan också om olika affärer.

Summan runt 20 MSEK är för många rätt höga belopp och kan ge en del möjligheter som vanliga dödliga inte har. Sedan vill man ha lite likvider tillgängliga. Hade det funnits skulder hade jag sagt att de skulle amorteras, inklusive de så förhatliga CSN, men det är alltså redan gjort. Man ska också unna sig inköp, som bil och eventuella fritidsintressen.

Men med övriga pengar kanske det skulle se ut så här:

200 000 likvider (1%)

2 000 000 guld (10%, drygt 4 kg, 100g tackor)

6 000 000 Lysa 50% ränta 50% aktier

6 000 000 Avanza eller annan nätmäklare 50% ränta 50% aktier

5 800 000 50% räntefonder 50% aktiefonder hos privatekonomibanken, eller bankerna

Ett alternativ är förstås att delvis gå på private banking istället, kanske för halva beloppet. Samtidigt är man som private bankingkund bokstavligen att betrakta som en mjölkko, som ska mjölkas väldigt aktivt.

Sedan kan jag misstänka att om läsaren inte är kvar som VD eller aktiv i ledningsgrupp eller styrelse, så kommer personen säkert starta ett nytt bolag längre fram. Å andra sidan är kanske det anledningen till de där tio åren – det kan finnas avtal om att stanna kvar i bolaget eller ej starta konkurrerande verksamhet under en viss tidsperiod. En gång entreprenör och företagare …

Men nog om mina lösa funderingar. Vad skulle du rekommendera? Använder du private banking idag, vilken bank i så fall och hur upplever du att det fungerar? Kom ihåg att en sådan här exit gör man en gång i livet, och det handlar inte om pengar man månadssparar ihop på ett år om man förlorar dem, så det är inte samma tankegångar som gäller som med ditt månadssparande. Riskviljan, riskprofilen och avkastningskraven blir därmed andra.