investeringssparkonto

Börserna stiger i Asien under tisdagsmorgonen och kronan stärks till sin starkaste nivå på länge, men vid ett stöd för dollarn. Tidölagets regering slopar skatten på investeringssparkonton för belopp under 300 000:- SEK, men tar bort skyddet för höga sjuklönekostnader vilket slår stenhårt mot småföretag och med det anställda med allt annat än perfekt hälsa.

Stockholmsbörsen backade igår med -0.51% för storbolagens OMXS30 och -0.50% för breda OMXSPI. Vinnare var International Petroleum Corp med +.385%, NP3 Fastigheter på +3.63%, Samhällsbyggnadsbolaget på +3.38%, Nyfosa på +3.13% och Boozt på +3.09%. Gårdagens förlorare var Viaplay på -9.4% efter att ha sålt Ronja Rövardotter, Sveriges antagligen dyraste teveproduktion någonsin, till Netflix, HMS Networks på -5.55%, Nordnet på -5.15%, Embracer på -5.07% och Addlife på -4.82%. Jösses vad bolag det finns på börsen numera och som jag aldrig hört talas om. Verkar blivit en modegrej, men jag antar att när ingen längre vill finansiera bolaget eller man inte längre tror på sin affärsidé så börsnoterar man så man kan dumpa aktierna på någon annan och tjäna pengar på aktiekursen istället för bolagsutvecklingen?

Den svenska kronan fortsatte att stärkas och KIX-index ska vara sitt starkaste för kronan på ett år sägs det, men jag har inte kontrollerat. Euron kostar iaf 11:15 SEK, vilket vi senast såg i maj och dollarn är vid stödområdet 10:20 SEK, vilket vi såg i juli. Dollarn har vänt upp många gånger från denna nivå under i princip hela våren, så vi får se om så sker nu med.

Guldpriset går på 664:- SEK per gram.

I USA steg Nasdaq 100 med +0.64% och S&P-500 med +0.45%. Långa amerikanska räntor var i stort sett oförändrade även om tioåringen steg från 3.91% till 3.95%.

Inom FAANGST var Netflix en vinnare på +2.98%, och köpte som sagt Ronja Rövardotter, vilket kanske visar på omöjligheten i Viaplays affärsidé, när inte ens rena svenska produktioner har en möjlighet att rädda bolaget i relation till globala streaminggiganter. Förlorare var Apple på -0.85%.

I de asiatiska tidszonerna är det upp som gäller nu under morgonen bland de index bloggen följer. Undantaget är Hang Seng som går -1.03% men den kinesiska diktaturen lever ofta sitt eget liv, opåverkad av omvärlden och med klen påverkan på omvärlden. ASX 200 gick +0.84%, KOSPI +0.08%, Nikkei 225 +1.41% och Straits Times +0.33%.

Tidölaget meddelade igår att det blir skattefritt för ISK under 300 000:- SEK från år 2025, dvs inte 2024 utan först när den styrande statslåneräntan gått ner. Det blir alltså ingen respit nu när ISK-skatten höjs rejält vid årsskiftet.

Finansminister Svantesson säger:

“Många hushåll pressas just nu hårt av inflationen och har svårt att få utrymme till ett långsiktigt sparande. Samtidigt har den förra regeringen vid två tillfällen aktivt höjt skatten på investeringssparkonton. Nu tar vi första steget mot sänkt skatt för småsparare.”

Det är ju bra att få en definition på småsparare från regeringen, så är det utrett. Mindre än 300 000:- SEK alltså. Reformen kommer kosta ca sju miljarder kronor om året, inte drabba någon fattig, och definitionen av nu i citatet är alltså om ett år. Det framgår inte om det är summan av alla ISK som ska vara 300 000:- SEK, eller om det är upplagt för straffspark genom att öppna flera ISK-konton, rent av flera ISK-konton hos samma bank, vilket vad jag sett är fullt möjligt.

Om det är noll skatt per 300 000:- per ISK-konto så är det de facto frivilligt framöver att betala skatt på ISK alls, men vi får se hur och när regeringen kommer på detta, samt hur förekomsten av olika ISK ska samordnas mellan olika banker, och från vilken skatten då ska dras om det är totala summan. Låt oss tugga popcorn och invänta lagförslaget. En ponduspostulering blir att detta således inte går igenom till 2025 när man upptäcker problemen.

Men medan man fjäskar för småspararna ger man sig på småföretagare och Tidölaget avskaffar högkostnadsskyddet för sjuklönekostnader. I Sverige är det nämligen alltid arbetsgivarens fel om någon skadar sig eller blir sjuk, även på fritiden, eller t ex cancer, Covid eller hjärt- och kärlproblem. Därför dumpas sjukskrivningskostnaden på arbetsgivaren som incitament för rehabilitering och förebyggande arbete. För ett storföretag med tusentals anställda blir det knappt märkbart, men för ett småföretag kan det rent av bli konkurs om någon av en handfull anställda går och bryter benet i skidbacken på semestern.

Resultatet blir förstås att det blir starka ekonomiska incitament för att bara anställda unga och friska, eller rent av kräva läkarintyg på full friskhet eller att en arbetssökande begär ut och tar med sin sjukjournal till arbetsgivaren.

Verkligheten är att man tillbringar typ i snitt 37 – 38 timmar i veckan hos arbetsgivaren, 45 – 47 veckor om året av 168 timmar i veckan och 52+ veckor per år, men ändå ska arbetsgivaren stå för sjuklönen om du utanför arbetstid drar på dig livsstilssjukdomar, smitta, drabbas av en olycka eller annan sjukdom. Logiken är tydligen att endast lönearbete kan göra dig sjuk eller skada dig.

För staten och det offentliga kvittar det kanske – de betalar ändå men ur en annan ficka. Men för privata småföretag är det rejält kännbart.

Sjuklönerna kostade arbetsgivarna 25 GSEK förra året, varav en miljard betalades tillbaka via högkostnadsskyddet.

Har du kroniska sjukdomar eller krasslig hälsa kan du framöver räkna med att bli ratad av små arbetsgivare.

Till och med LO är emot det hela och skriver i sitt remissvar:

“[D]det förslag som presenterats inte är tillräckligt genomlyst och välbalanserat och i allt för hög grad riskerar att leda till ökad selektion i arbetskraften samt högre sjuknärvaro. Dessutom riskerar det att drabba anställda hos små arbetsgivare orimligt hårt.”