Svensk BNP på rullande fyra kvartal (helårsbasis) återhämtade sig något medräknat tredje kvartalet 2019. Orsaken uppges främst vara ökad tjänsteexport.
 |
| Fyra kvartals svensk BNP jämfört med föregående fyra kvartal, tillväxt procent. |
SCB uppger att svensk BNP ökade med säsongsjusterade 0.3% under tredje kvartalet, jämfört med det säsongsjusterade föregående kvartalet.
Om man istället jämför säsongsjusterade fyra kvartal med föregående fyra kvartal blev akutell svensk BNP-tillväxt 1.5%, dvs 2018K4 till 2019K3, i förhållande till 2017K4-2018K3. Detta är en återhämtning från 1.4% för föregående rullande fyra kvartal. Mer exakta siffror är 1.54% kontra 1.37%, men som bekant finns det en del osäkerhet i beräkningarna som ofta revideras så avrundningen till hela tiondelar är kanske bättre att använda.
Dessutom har arbetslöshetssiffrorna varit fel – först för låg arbetslöshet och sedan för hög arbetslöshet på grund av Evrys fejkade siffror. Huruvida SCB kompenserat för detta i BNP-beräkningarna är oklart.
För stunden ser det ut som att BNP-tillväxten har bottnat. Huruvida återhämtningen fortsätter är förstås oklart. Konjunkturbarometern fortsätter falla, och är framåtblickande, vilket talar för fallande BNP framöver.
BNP kan pendla fram och tillbaka innan en faktisk botten. Stiger de säsongsjusterade siffrorna även för fjärde kvartalet så är det förstås ett gott tecken för svensk ekonomi.
SCB uppger att tillväxten under tredje kvartalet främst drevs av ökad tjänsteexport. Tjänsteexport inkluderar dock diverse bokföringsmässiga knep som merchanting, som inte tillför Sverige några egentliga jobb eller värde, och kan tas med en nypa salt som mätare på svenskt välstånd. Således kan konjunkturbarometer och varsel fortsätta ge en negativ bild, då de inte påverkas av merchanting, som handlar om att bokföra svenska industriers produktion i andra länder som svensk BNP.
1 kommentar
Nu har du inte hängt med riktigt, bokföring av merchanting har flyttats till varuexportsidan när man räknar ut BNP om jag läser det hela rätt.
Se SCBs egen dokumentation:
"En annan skillnad rör merchanting, dvs. den del av trepartshandel som
innebär att företag i Sverige köper produkter utomlands för att sedan sälja
dem utan att först ta hem dem till Sverige. Enligt manualen ENS 2010 (som
används av Nationalräkenskaperna) ska merchanting numera redovisas som
varuhandel. Inköpen räknas i Nationalräkenskaperna som en negativ
varuexport och försäljningen som en (positiv) varuexport. Tidigare har denna
marginal på affärerna räknats som en tjänsteexport. Förändringen innebär
inget för handelsnettot totalt men den innebär att stora belopp flyttas från
tjänsteexporten till varuexporten i redovisningen av BNP. "
För övrigt är det riktiga pengar som kommer in, och även om själva produktionen inte sker här så kan t ex utvecklingen ha skett här (samtidigt som pengarna går till vinster -> utdelning -> inkomst för svenskar). Klart merchanting måste räknas in, något annat vore fel.
Dvs, företag A med produktion i Polen men design i Sverige får ta del av ett pengainflöde via "merchanting", som i sin tur går till att t ex avlöna de svenska medarbetarna som tagit fram produkten mm.
Vad gäller den faktiska tjänsteexporten säger SCB själva såhär:
"Tjänsteexporten steg med 4,3 procent där framförallt export av FoU,
som ökade med 24 procent, bidrog till uppgången. Uthyrning och
leasing samt utländsk konsumtion i Sverige ökade också starkt"