Den inflation som Riksbanken mäter på – KPIF – vände upp i oktober. De flesta bedömare verkar nu tro på att en höjning av styrräntan reporäntan i december.
Inlägget innehåller reklam för Compricer längst ner.
![]() |
Underliggande inflation KPIF. Data: SCB |
Den nedåtgående trenden i KPIF kanske består, men under november vände KPIF upp från 1.3% i tolvmånadersförändring till 1.5%.
Den allmänna bedömningen från de så kallade experterna är att Riksbanken nu kommer hålla kvar vid sin utlovade räntehöjning i december, även om KPIF är i den lägre delen av det intervall som Riksbanken säger sig tolerera och under det godtyckligt satta målet på 2.0%.
Samtidigt anses väl detta vara den sista räntehöjningen Riksbanken kan göra denna konjunkturcykel, och krisräntorna får bestå. En del menar väl rent av att Riksbanken aldrig mer kommer kunna höja räntan.
Är då nästan säker (enligt de så kallade experterna) räntehöjning anledning att binda räntan på hushållens så älskade bostadslån? Svaret är nej. Riksbankens reporänta påverkar primärt den rörliga bolåneräntan – fasta räntor styrs av marknadsräntor, och de prisar in sådant här i förväg, eller drivs av andra faktorer.
Det skadar dock aldrig att se över sin ränta, och den enda som tackar dig för att du är en lojal kund åt din bank är bankpersonalen, ledningen och ägarna av banken.
Nedanstående är reklam i samarbete Compricer, där du kan jämföra bolåneräntorna mellan olika banker, belopp och med olika löptider.
29 kommentarer
Denna förmodade räntehöjning ä bara en krusning i ett vattenglas som står i havet.
Den verkliga markören finns på andra sidan havet.
Cornu@ du hade väll uppgifter om vad KPI hade legat på om man räknade med börsen och bostadsäderna? Eller om det var bara KPI + bostäder. Hur som helst skulle vara intressant att se vad en sådan KPI sa.
Det finns delar av KPI faktiskt som påverkas av priset på bostäder. Å andra sidan finns det andra delar som påverkas av boendekostnader (räntor), som väger tyngre. Det är också helt logiskt, eftersom KPI mäter konsumentpriser, och inte tillgångspriser.
Om tillgångar har ett pris är de per definition till salu. Så det blir mest ett krångligt sätt att säga att KPI inte mäter inflation, utan snarare mer konkret mäter just den specifika korg varor den mäter.
Anser att det är intressant för att det ställer mycket högre krav på motivering än vad som levereras (att KPI(F) syftar till att approximera inflation), ställt mot naturliga definitioner av inflation (tex penningmängd).
Linus@ jag har också länge försökt säga att inflationen bär mätas i penningmängden, men folk vill bara mäta massa varor och exkluderar en del saker samt byta ut en del varor vi prisökningar. Men ett stort problem med varuindex är att man missar varför varan ändrar pris, man tar inte hänsyn till effektiviserngar och automatisering i produktionen. Bankerna säger att vi legat på ca 7% kreditökning i många år, detta är den egentliga inflationen, en artificiell låg ränta med den penningmängdökningen leder logiskt till att staten tar våra besparingar.
Visst, på sikt bör penningmängdsökning resultera i ökningar i konsumentpriser — om nu inte omsättningstakten förändras, vilket den gjort (den har minskat, vilket gör att penningmängdsökningen inte har samma utslag i konsumentpriser).
Exempel: Om "den verkliga" inflationen har varit 7%, så borde priserna ungefär ha fördubblats sedan 2009.
Jag tar lite stickprov på varor och tjänster jag köpte 2009 och jämför med idag, säg bredbandstjänster, föreningsavgifter, elräkning, försäkringar, hyra, kläder, transportkostnader (tåg och bensin) med mera.
Resultat: Ingen av dessa har i närheten av fördubblats sedan 2009. Alltså är "den egentliga inflationen är 7%" ett påstående som känns väldigt långt från verkligheten. Istället har flera av posterna ovan ökat med ungefär 20-25%, så det stämmer mycket bättre att priserna i allmänhet stigit nånstans kring 2% per år (och då har jag medvetet valt bort varor/tjänster där man kan tänka sig substitution eller kvalitetsförändring, dvs jämfört lika med lika).
Priserna på bostäder och då framförallt BRF. Har ökar tydligt snabbare än inflationen. Inte för att det är inflation i sig, snarare en entrébiljett. Så den som nu vill köpa en biljett har det tuffare idag än 2009. Nu verkar iofs bankernas kalkylräntor vara på väg nedåt, så biljetten blir då något "billagare", vilket kan verka uppåt på priserna.
Inte nog med det, men räntan man får betala är betydligt lägre än 2009, så pass så att hushållen lägger lägre andel av sina inkomster på räntor än någonsin.
Titta på sidan 12 i denna rapport för en illustration av detta. Visst är det svårare för vissa _idag_ att köpa en bostad i de allra hetaste områdena, men tänk också att hushållen också består av massor med hushåll som redan äger sin bostad, och de har fått _lägre_ kostnader i takt med sjunkande ränta.
Plus då att bostadspriserna i år, 2019, fortsatt är en smula under toppen i t ex centrala Stockholm. Priserna i genomsnitt är i själva verket på samma nivå som hösten 2016.
Joakim@ alla priser ökar naturligtvis inte jämt över med samma procenttal. Fastigheter har tex ökat väldigt mycket. Men på den totala privatekonomin minskar köpkraften enormt för andra varor när man får lägga så mycket på en vara. Att tex teletjänster inte blivit dyrare beror dels på effektiviseringar och bättre teknik samt skalfördelar vid fler användare. Om ingen effektivisering gjorts hade vi enbart sett skalfördelar som sänkt priserna vilket förmodligen inneburit bara lite lägre priser. Var beträffande tex jordbruksprodukter kan vi se att lönsamheten blivit oerhört mycket sämre för producenten fast effektiviseringar och uppskalning av verkligheten skett i Sverige, där får producenten ta smällen för en billigare vara till slutkunden, lägg där till att dom flesta lantbruk har stora skulder pga sina effektiviseringar och uppköp.
Att konkurrens och produktivitetsökningar pressar konsumentpriserna är mycket riktigt, ja. Kan t ex vara så att det snart blir mer press inom dagligvaruhandeln på samma sätt som sällanköpshandeln i takt med att det blir lättare med prisjämförelser och vanligare med hemkörningar.
Det är just konsumentpriser vi mäter här, inte om marginalerna pressas hos producenterna.
Annars kan man kolla på prisutvecklingen på utbildningar vid världens 100 högst rankade universitet. Har ökat bra mycket mer än inflationen.
Det kan man göra, och det är i så fall relevant för 0,001% av svenska hushåll och kan ju då få ha motsvarande vikt i KPI.
Eller så tittar man på priser som betalas av lite fler i Sverige.
Att räntan för att låna pengar minskar gör inte att ett pris på 1 miljon blir lägre än 1 miljon. Resonemanget är vanligt, men helt befängt.
Ränta och priser är olika saker. Ränta och priser är olika saker. Ränta och priser är olika saker.
Osv.
Priset på bostaden ingår också i den funktion som mäter bostadskomponenten i KPI. Men den är mindre än vad man kan tro om man bara läser kommentarer på denna blogg.
Låst över 3 år för 1.19% hos SBAB. Inte för att göra en bra affär utan för att kunna sova lite bättre om natten ist för att jaga de där sista tiondels procenten.
Jasså det var bra. Jag hade något liknande i rörlig förra året på sbab, men sen gick sbab bananas o höjde till 1.50 och skrev en massa om hur räntan skulle upp ännu mer.
Så jag bytte till avanza o band 3 år på 1.38.
Även om det bara handlar om någon hundring i månaden så, skulle man "suttit still i båten"
Band 1.18 % till 3 år hos Handelsbanken nyligen .
Bra där. För att vara tydlig så band jag förra vintern.
Då verkar det ju som att treåringen har gått ner 0,2%enheter på mindre än ett år.
Väldigt billiga pengar. Låt säga du köpt ett nytt hus för 4.5M med 3.5M i lån. 6K för lån och drift + 1% amortering. Och ni är två med inkomst. Jag betalar själv ca 12K för en hyres utomstädes, ensam. Inte konstigt priserna är höga.
Nybyggt radhus (passivhus, energisnålt):
Med ränteavdrag inräknat har vi ca 5.2 i ränta och amortering, sen tillkommer låg driftkostnad.
Jämför med vår gamla hyresrätt, 75 rok i centrala Malmö 8700 kr + parkering (900 kr). Efter vi flyttade ut höjdes hyran till 10000 kr (exkl parkering).
Valet känns enkelt nu i efterhand….
Om man tar med allt i driftbudgeten så är det mer än 6k/mån
Mr. Perfekt.
Ja men allt ingår i hyres.
Kom igen när du ska byta vitvaror och måla om huset.
Exempel.min granne ska måla om huset. Ca 60 skulle firman ha för det. Det motsvarar nästan 7 månader utan parkering i ditt förra boende.
Ja och det var anledningen att vi tog ett nybyggt stenhus för att slippa sånt ett tag iallafall.
Köpa ett trähus med gamla vitvaror för några miljoner hade jag nog inte gjort.
Yes. Ville bara poängtera att man inte kan jämnföra utgifterna utan att ta med allt. Som husägare måste man budgetera för byta av typ allt.
Alla "experter" har tidigare sagt en räntehöjning i december var utesluten. Endast, vad jag sett den eminente bloggaren "Kortsikt" har trott på höjning (jag gissar de flesta här läst hans blogg, om inte gör det). Och han, och alla "experter" som nu har ändrat, sig ser ut att få rätt. Att räntan sen skall vara låg lååång tid framöver är inte heller alls säkert.
I Sverige med sin överlastade bostadsmarknad och ökande arbetslöshet är det inte uteslutet räntan drar iväg om riskmomentet sätter in. Men sia i stokastisk miljö som ekonomi blir svårt.
Ja verkligen. Inte många som har haft rätt här inne, det är väl en lärdom att dra. Mr P, driver ju vid varje tillfälle om det. Kanske det går ner snart. Vem minns inte bostadsbubblan på Youtube 2005-2009? Vad hände egentligen sen, sitter hen fortfarande i en lägenhet i Fisksätra?
Men du är kanske fast i ett tänk Bengt?
Kanske inte så stark koppling till räntan men jag undrar hur det här påverkar den brittiska opinionen krng brexit?
https://www.di.se/live/tyskland-tar-hem-teslafabriken-brexitoro-bakom-beslutet/
Kanske några britter nu inser att dom trots avgifter dragit en hel del nytta av att vara med i eu?
Just fordonsindustrin och dessutom Tesla tror
Riksbanken är i otakt med konjunkturen och försöker nu krångla sig tillbaka i något slags jämviktsläge.