I dagarna har SvD uppmärksammat krymplationen, dvs att företag inom främst livsmedel minskar förpackningarnas storlek (dryck) eller vikt (övrigt), men bibehåller priserna. Detta påverkar dock inte nödvändigtvis KPI. Kort repetition av inflationsberäkningarna nedan.
 |
| Full rulle på ICA Kvantun Kungsmässan i Kungsbacka. |
Det är vanligt förekommande att livsmedelsleverantörer minskar förpackningarnas storlek eller vikt, istället för att höja priserna. Förklaringarna är lika många som fåniga, t ex tyska Brämhults Juice (ja, tro inte att Brämhult görs i Borås eller ens i Sverige längre – läs på förpackningen) som menar att det var för att kunderna inte orkade dricka upp hela flaskan, till att det är för miljöns eller folkhälsans skull. Naturligtvis handlar det bara om att matcha vinstkrav mot kostnader för tillverkningsledet.
Gör detta dock att KPI-inflationen blir fel?
Naturligtvis inte.
För det första så tittar förstås SCB på förpackningarnas storlek.
För det andra så justeras KPI med substiutionsprincipen. Det betyder att om en vara stiger i pris, så påverkas inte inflationen om man kan köpa en annan vara istället. Om en enskild leverantör alltså minskar storleken på sina förpackningar, så substituerar man förstås mot en annan leverantörs produkt. Det är först när samtliga leverantörer av en vara minskar förpackningens storlek som KPI påverkas. Om nu inte SCB via sin kvalitetsjustering kommit fram till att en mindre kaffeförpackning leder till bättre färskhet på produkten, då det går snabbare att konsumera upp den från att den förseglade miljön i förpackningen bryts.
Detta är förstås lite raljant, men det är helt meningslöst att fråga SCB om hur de genomför sina kvalitetsjusteringar och substitueringar. Det är nämligen typ hemligt. Det är således fullt möjligt att om priset på vitaminer stiger, så substitueras det till en prissänkning, eftersom en platt-teve går ner i pris, och då kan man suga näring ur hörnet på den istället för att svälja piller.
I slutändan behöver ni inte oroa er över att krympflation kommer dra upp KPI och med det få Riksbanken att höja sin styrränta och göra era bostadslån dyrare. Nej, det är bara matförpackningarna som blir dyrare per innehållsenhet. Riksbanken kommer inte höja räntan ändå, de kan nämligen justera sina inflationsförväntningar, vilka dokumenterat inte har något med verkligheten att göra, men ändå används för räntebesluten. Om nu inte Riksbanken har lite informella möten med SCB om hur KPI egentligen beräknas.
40 kommentarer
HANDLA
950 ml mjölk.
455 gram falukorv.
115 gram bacon.
1,4 liter läsk.
0,95 liter juice.
MEMENTO:
Ju mindre volym desto större CO2-förpestande förpackning relativt volymen.
700 g kyckling där vissa priser anges per kg och vissa per förpackning och är placerade så att man lätt ska ta den dyrare av misstag.
Sedlarna har blivit mindre också, både till storlek och köpkraft…
Och framför allt, vem f-n va det som ville ha "billig" fryst kyckling som bara har 80% kyckling i sig? (Resten är "mörning"… = vatten). https://www.willys.se/produkt/Kyckling-Delad-Brostfile-Fryst-101233831_ST
Håller med. Mer plast för mindre produkt.
Dessutom är det där halal-kyckling, vilket man ALLTID skall undvika.
Är inte halal en extra pålagd kvalitet i sig? Alltså ingen inflation gentemot icke halal-kyckling.
1992 kostade 50g Generalsnus lös 6,50 kr, idag kostar 42g bortåt 60 kr. En del tillverkare har tom minskat innehållet till 37g.
Så drygt 10x dyrare. Ungefär samma prisutveckling som många bostäder.
Så bostadsbubbla = snusbubbla :0?
Jag har haft känslan av att mina materialkostnader skjutit i höjden senaste halvåret. Grävde fram ett kvitto från tre månader tillbaka och kunde konstatera att en exempelvis en halvliter matt akrylmedium hade gått upp i pris från 108kr till 139kr. Höjning med cirka 29% således! Jag kan säkert substituera mediet med trälim och substituera resten av färgerna med Goda Idéer (t.ex denna skulptur är den tomma ytan mellan dina ögon och skärmen som läser denna text) för att på så vis uppnå ett för SCB kvalitetsjusterat och passande värde.
Jag är inte orolig över att Riksbanken ska höja även om vi skulle ligga på över 2% i inflation. Centralbankerna tycker nog bara det är bra om man tillåter inflationen vara en bra bit över målet ett tag med förklaringen att den legat under målet ett bra tag. Det är bland annat därför guldpriset stiger –> Risk för hög inflation med centralbanker som inte kommer att höja räntan.
Varför ska man vara orolig för att de höjer räntan? Är orolig för att de inte gör det.
Dyrare att låna = lägre aktivitet i ekonomin = sämre ekonomisk tillväxt…
Det är väl bättre att folket får låna och dom som vill spara får spara och leta sätt att avkasta mer än inflationen.
Mm låter jättebra. Tror dock inte den sagan slutar lyckligt… Bättre om vi bara blåser ut systemet och börjar om. Skuldsanering är vad som behövs.
Och sen undras det varför SCB inte åtnjuter fullt förtroende.
Vad skulle hända om man konkurrensutsatta SCB? Man har ju outsourcat lite allt möjligt i Sverige, så varför inte det också?
Råkade se Ekdal & Ekdal idag och tyckte det var rätt trevligt. Alla höll sig hyfsat bra till ”reglerna” utom Maggan som kom in å började svara på massa frågor som de inte ställde. Tino va med också men han har ju extremt svårt att nå ut genom rutan trots att Ekdal den äldre verkligen försökte hjälpa honom.
Det känns uten tvekan som priserna överlag har ökat mer än KPI.
Exempel, 1990 kostade en Kalle Anka & Co 9,90:- Idag kostar den 38,90:- Det är en uppgång med 390% men KPI har bara ökat med 65%. Det mesta i matväg känns också som det har blivit rejält mycket dyrare.
Priset på platta TV-apparater har säkert gått ner med 95% och en dator idag kan kanske göra 100-1000 ggr så många instruktioner per sekund som då…
Bäst vore om Riksbanken slutade styra räntan efter KPI utan istället bestämde en fix låg procentenhet (säg 2%) som penningmängden får öka med årligen. Räntan bestäms sen av utbuc och efterfrågan.
Ska vara 290%.
Tja, jämför t ex priset på oxfilé eller kycklinglårfilé 1994 med idag.
Många har glömt att nöt, fläsk och kyckling faktiskt var dyrare i början av 90-talet jmf med vad det är idag.
Möjligt att priset föll vid EU-inträdet men jag tycker det har stigit kraftigt de senaste 15-20 åren. Minns hur man kunde köpa 1 kg entrecote från sydamerika för 99 kronor efter sekelskiftet.
En helgrillad kyckling kunde man få för 29 kronor i början av 90-talet. Idag kostar den 49 kronor iaf. Det är i linje med KPI, men inte direkt billigare.
Priset på lax har också gått upp de senaste 10-15 åren.
I linje med KPI stämmer rätt bra. Långsammare än KPI under 90-talet och tidiga 00-talet, ung som KPI efteråt.
Anekdoter slår inte fakta.
Hittade en jämförelse från KF 1993 -> 2014. Massor av varor var billigare 2014 (utan inflationsjustering): https://www.kfstockholm.se/globalassets/konsument/artiklar/prisjamforelse-1993-2014_x.pdf
Jämförde själv priserna för några av varorna i listan med priserna på coop online idag. Fortfarande mycket som är billigare än 1993, och ingen större skillnad från 2014. Inte 100% rättvis jämförelse, eftersom det är 3 olika butiker, men ger ändå en fingervisning om verkligheten…
Köttbullar 600g:
1993: 39.80
2014: 38:50
Idag: 39:30 (omräknat från 450g, eftersom 600g saknas…)
https://www.coop.se/handla/varor/frys/kott-vilt/kottbullar-burgare/kottbullar-7300156583871
Oxpytt 550g:
1993: 28.50
2014: 20.95
Idag: 20.90 (omräknat från 1000g eftersom 550g saknas…)
https://www.coop.se/handla/varor/frys/fardigt-att-varma/ovrig-fardigmat/oxpytt-7300156497970
Fiskgratäng dillsås 600g:
1993: 36.80
2014: 31.95
Idag: 34.20 (omräknat från 350g eftersom 600g saknas…)
Färsk kyckling:
1993: 47.50/kg
2014: 42.40/kg
Idag: 45.50/kg (fråga mig inte hur de får 45:60 för 1200 g till 45:50/kg, men det är det jämförpris som anges…)
(finns även Coops egna för 39:95 per kg idag, men valde samma märke som de använde 2014)
https://www.coop.se/handla/varor/kott-fagel/fagel/kyckling/kyckling-hel-2307394100001
Spagetti, 1kg:
1993: 15.90
2014: 13.40
Idag: 14
https://www.coop.se/handla/varor/skafferi/pasta/spaghetti/spaghetti-7310130417405 (står dock 16 kr i sökresultatet innan man klickar på den, av någon anledning…). Valde samma märke som 2014, väljer man Xtra kostar det idag 8:95 kr för ett kg.
Något som är tydligt dyrare idag är smör (men smörpriserna varierar ju rätt mycket över tid..), 500g:
1993: 21.50
2014: 31.50
Idag: 44
https://www.coop.se/handla/varor/mejeri/matfett/margarin/smor-normalsaltat-7310865005168
Källan för priserna 1993 var ett gammalt annonsblad (ordinarie priser användes för alla år): https://www.kfstockholm.se/globalassets/konsument/artiklar/annonsblad-fran-1993.pdf
Exakt, och det där stämmer bra med SCBs KPI-statistik också. Totalt sett lägger vi också mindre andel av vår disponibla inkomst på mat, trots att vi äter finare mat nu än på 80-talet.
Jordbruksverket: "Av disponibel inkomst utgjorde utgifterna på livsmedel och
alkoholfria drycker 17 procent 1986, 13 procent 1996, 12 procent 2006 och 12 procent även 2016."
Sen 1994 har KPI för livsmedel utvecklats ungefär som KPI i stort. Potatis och mjölk har gått upp en del i pris, medan t ex just kyckling stått i det närmaste stilla.
tolvtretton: hyperinflationen skördar nya framgångar (för att köra med cornus uttryck), antagligen så skall man väl substituera kycklingen med rysk kaviar eller nåt…
Lägre priser är naturens lag genom effektiviseringar.
En snabb killgissning säger att effektiviseringen har blivit bättre, exponentiellt, om än smått.
Kolla bara tv apparater.
Lägg till kreditexpansion och stigande realinflation de senaste åren. Intressant cocktail.
Har man riktigt tur kan man åka på en grovt anställdsprocentad falurödhink på byggmax också med 50% vatten i 😃
Hände mig för 5-10 år sen i Norrköping.
Forskare vid det berömda Flashbackuniversitetet har startat en tråd om detta och kommit fram till samma slutsatser som Cornu. Vi dyker in i lågkonjunkturen medans inflationen är i praktiken hög på nödvändiga vsrdagsvaror. Och SCB låtsas som att det regnar och substituerar bort allting.
Jag antar att tio års kreditexpantionsexcesser sedan Lehman nu måste åtgärdas.
Ja, nödvändiga vardagsvaror som årskort på Liseberg och biobiljetter…
Potatis, 3 kg "ICA-påse" för 50kr.
Inte helt enkelt problem. Jag har varit inne på detta med upplevd högre inflation kontra KPI. Men ta en som sak som PROs matkasse där man kan jämföra år till år. Det som gör det mer komplicerat är att samma matkasse är 42 % dyrare jmf billigaste butiken. Verkar finnas en geografisk parameter också då de lägre priserna finns i södra Sverige, där finns också fler invånare, kortare transporter osv.
Hur fångar man sådana dimensioner i KPI?
Det finns mycket dokumentation om detta hos SCB. Läs själv här ("STATISTIKENS FRAMSTÄLLNING Konsumentprisindex")
till exempel. Några citat:
"Urval av dagligvaruprodukter i butiker
Med dagligvarusortimentet avses livsmedel, drycker, tobak, varor för
hushållsunderhåll, personliga hygienartiklar etc. Fr o m 2019 sker all
prisinsamling för dagligvaror genom kassaregisterdata som levereras från
dagligvarukedjorna. Användning av kassaregisterdata för dagligvaror
startade 2013. Fram t o m 2018 skedde viss insamling genom butiksbesök i de
fall SCB inte hade tillgång till kassaregisterdata för den aktuella kedjan.
Alla transaktioner som har en EAN-kod eller en PLU-kod kan identifieras i
kassaregisterdata.
Urvalen av varuvarianter dras med metoder för sannolikhetsurval från data
över butikskedjornas försäljningsvärde per produkt under de senaste 2-3 åren.
Detta möjliggörs av att butikskedjorna vänligen har bistått SCB med register
över varuvarianter, med data om senaste års försäljningsvärde. För viktvaror
(färskvaror för frukt- och grönt, fisk och kött) görs inget sannolikhetsurval
utan de mest sålda varianterna väljs.
"
SCB har kompetent personal och KPI är så pass viktigt att om du skulle hitta någon allvarlig brist i måttet, så kan jag garantera att SCB är mycket tacksamma på om du skulle uppmärksamma det.
Intressant.
Jag antar att man på något sätt normerar detta mot både försäljningsvolym samt invånartäthet.
Självklart tror jag inte att det är fel på data eller metod utan det är en pedagoisk utmaning.
Den upplevda skillnaden beror på att det finns ingen medborgares konsumtion som matchar KPIs varukorg exakt utan vi alla ser olika delmängder. Dessutom gör rensning av olika valuta och skatteeffekter att den upplevda skillnaden blir ännu större. De grupper som tillhör den delmängden som då måste sitta i den vågskålen där allt blir billigare är nog rätt tyst också.
Vart hittas rådatan då så att man kan se just VAD och vilka priser man räknat på?
Stämmer, Sjunkbomben. Det är typisk confirmation bias. Man retar sig på att något stiger i pris som man konsumerar, men glömmer att just t ex brödet, kycklingen eller böckerna kostar samma som förra året.
PJ: Du får maila SCB och fråga. Hur så, tänker du dig att tjänstemännen på SCB är en del av någon sorts konspiration? Som nämns ovan verkar de nu för tiden basera åtminstone priserna i detaljhandeln på kassaregisterdata.
Konspiration?
Vad yrar du om?
"Om en enskild leverantör alltså minskar storleken på sina förpackningar […]"
Ni som jobbar på SCB får ett tips. Jobba färre timmar, det blir ändå samma daglön.
Lokale surdegsknådaren strax söder om Södermalm har minskat storleken på 15-kronorsfrallan med ca 15% (ögonmått).
Hmm, är det verkligen hemligt? Jag har för mig att SCB lyder under offentlighetsprincipen precis som vilken annan myndighet som helst. Skulle vara dj*igt intressant att se vilken motivering till att sekretessbelägga uppgifterna om man skulle begära ut dem (om de inte trots bloggarens förmodan faktiskt lämnar ut uppgifterna utan vidare).
Och om det nu skulle vara hemligt: hur kommer sig då att bloggaren med så stor säkerhet kan hävda att det förhåller sig på det sättet som han hävdar? Naturligtvis kan han ju inte med fog göra det.
När han raljerar om inflationen låter det mer och mer som att han fantiserar hop sina konspirationsteorier, friskt påhejad av diverse andra foliehattar…