Konjunkturinstitutets (KI) barometerindikator (“konjunkturbarometern”) fortsätter vara kvar i överhettat läge. Medan näringslivet faller räddas barometern av att hushållen blir allt positivare.
Konjunkturinstitutets barometerindikator minus 100. Negativt värde betyder under medel, -10 eller lägre innebär misär, +10 eller högre överhettning. |
Överhettningen har nu pågått i oavbrutna åtta månader. Detta kan jämföras med elva månader på raken 2006 – 2007, elva månader 1999 – 2000 och åtta månader 2010 – 2011. Lägger man till de första och sista överhettningarna runt 2010-2011 pågick den perioden 12 månader, och innevarande period tolv månader.
Det är alltså hög tid att överhettningen viker och resan mot misären upptas på allvar. Det är inte annorlunda nu.
Barometern räddas främst av att hushållens förväntningar och tillhörande detaljhandel stärks, medan byggbranschen faller, men är fortfarande kvar i överhettning. Siffrorna avser dock oktober, så det blir mycket intressant hur byggbranschen ser på framtiden när siffrorna för november kommer in. Ett kraftigt tapp i förväntningarna där kan plocka ner Sverige från överhettning.
Barometerindikatorn hittas här.
Enligt konjunkturmodellen ska man sedan i våras klivit av börsen på grund av överhettningen, då sämre tider och fallande börs alltid följer på den ekonomiska överhettningen. Men det är inget nytt för bloggens läsare.
40 kommentarer
Ja, hur den här expansionen ska sluta blir synnerligen intressant att skåda. Viker konjunkturen ordentligt i nov/dec så skjuts räntehöjningarna på framtiden (vilket de kanske redan gör beroende på hur ECB agerar).
Hade gärna sett fortsatt tokbyggande, men nu drar alla i bromsen samtidigt, fast det finns tillräckligt med igångstartade projekt för att åtminstone hålla sysselsättningen i sektorn i gång ett eller två år…
Frågan är ju om Riksbanken tänker fortsätta att vara enögd och bara jobba mot sitt eget inflationsmål oavsett vad som sker i övrigt?
Är inte det Riksbankens uppgift? (enligt lag)
http://www.riksbank.se/sv/Riksbanken/Lagar-och-regler/Riksbankslagen/
2 § Riksbanken har enligt 9 kap. 13 § regeringsformen ansvaret för penningpolitiken.
Målet för Riksbankens verksamhet skall vara att upprätthålla ett fast penningvärde.
Riksbanken skall också främja ett säkert och effektivt betalningsväsende.
Riksbanken får meddela föreskrifter inom ramen för sitt ansvar för penningpolitiken. Riksbanken får även meddela föreskrifter såvitt avser verksamhet med anknytning till Riksbankens betalningssystem eller kontantförsörjningsuppdrag.
Fast penningvärde betyder en inflation på 2% – varken mer eller mindre.
Precis. Jag har inget emot en inflation på 1% eller 0%, och nu har vi ju legat på låg (0-2%) KPI-inflation länge. Helt ok.
RB har helt riktigt sagt att andra strukturfel i ekonomin får hanteras av finanspolitiken.
Ja, lite "småputtrigt" och müsigt.. 😉
Helt korrekt, Wolfser. Det är Riskdagens ansvar att se till att vi inte belånar oss för mycket. Många vill skylla på Riksbanken, men de gör bara sitt jobb med bravur. Tycker man det jobbet är fel så får man klaga hos politikerna så de ändrar Riksbankens uppdrag.
De har ju rätt mycket svängrum tydligen, ändring KPI/KPIF och sedan när vi fick >2% inflation så blev det nya taket 3% inflation.
De bestämmet alltså själva hur man ska tolka och styra detta, och än så länge har de helt enkelt inte haft lust att höja.
Målet är fortfarande 2%.
"Variationsbandet syftar till att på ett enkelt sätt illustrera att inflationen varierar och inte kommer att vara exakt 2 procent varje enskild månad. Målet för penningpolitiken är dock fortfarande 2 procent. Det är alltså inte fråga om ett så kallat målintervall.
"Det är 2 procent som gäller. Riksbanken kommer alltid att sikta dit, oavsett om inflationen i utgångsläget ligger innanför eller utanför variationsbandet", säger riksbankschef Stefan Ingves."
I praktiken har man styrt mot KPIF länge. Men ja, varför höja om man inte känner att man måste? Jag tror personligen att den svenska styrräntan betyder mindre för prisutvecklingen än vad man i allmänhet räknar med (eller vad man har historisk erfarenhet av), utan räntorna verkar i högre grad snarare styra tillgångsprisernas utveckling än konsumentpriserna. Tror inte KPIF-inflationen hade varit särskilt annorlunda om vi haft en reporänta på +0,5% eller +1%.
Smör, bensin, mat… Tittta själv. Varför ljuger antonia axson jonsson? Kapitalfamiljerna knuffade raskt ut henne för att uttala sig om INGEN INFLATION. Skrattretande när man ser lögnerna.
Nu kan vi diskutera inflationsmåttet. Vad innehåller korgen av varor som räknar ut inflationsmåttet? Tidigare var ju räntan en variabel… misstänker oljan finns med också?
jes kg: Eller hyra, el, värme. Det finns en anledning till att man mäter mer än smör i KPI.
Martin Wikman: Vägningstalen (som promille) i KPI ser ut så här just nu (Oktober 2017):
2017M10
01 livsmedel och alkoholfria drycker 141,00
02 alkoholhaltiga drycker och tobak 39,00
03 kläder och skor 54,00
04 boende 226,00
05 inventarier och hushållsvaror 58,00
06 hälso- och sjukvård 38,00
07 transport 139,00
08 post och telekommunikationer 35,00
09 rekreation och kultur 122,00
10 utbildning ..
11 restauranger och logi 70,00
12 diverse varor och tjänster 73,00
Vem är det för övrigt som sagt att vi har _ingen inflation_?
Det är bara att botanisera i SCBs statistikdatabas för den som är sugen på detaljer för olika undergrupper av KPI. Exempelvis har "oljor och fetter" (smör) stigit med 16,81% senaste året, men kött har bara stigit med 1,04%. Kaffe +10,68%, men kläder -2,02%. Fisk +4,88%, men hyra bara +0,79%.
Jag vet inte hur det är för er andra, men jag lägger mycket mer pengar på hyran än på smöret.
Fördelen med KPI är att den viktar olika varuslag efter hur mycket det konsumeras.
Nackdelen är att man inte tar hänsyn till prisökning på tillgångar som fastigheter, annat än via räntekostnader. Och att den inte likställer varorna "Ny TV med de senaste funktionerna", 2010 respektive 2020. Eftersom 2020-TV:n har nyare "bättre" funktioner så anses det eventuellt inte som att det skett en prisökning även om 2020-TV:n är dyrare.
TV är ett ytterlighetsexempel, men funkar ändå rätt bra. Jag köpte min senaste TV år 2012, och nu över fem år senare kan jag köpa motsvarande TV för ungefär halva priset (eller en mycket större och bättre för samma pris som jag lade ut 2012).
Jag tycker dock min nuvarande TV funkar alldeles utmärkt, men skulle jag av någon anledning behöva ersätta den med en annan TV och jag då skulle välja exakt motsvarande, så skulle det bli mycket billigare.
Tack Joakim!
Joakim Persson: Ja, men 2022, kommer det inte att gå att köpa den TV:n i butik.
Jag skrev "motsvarande". Jag drog en snabbcheck på Prisjakt, jag får en bättre och större TV från samma tillverkare i samma "klass" för ungefär halva priset.
Det råder ingen som helst tvekan om att TV-apparater är billigare som grupp idag än 1997, 2002, 2007 eller 2012.
Går det tex att köpa en TV med bara analog mottagare om man vill fortfarande? Går det fortfarande att köpa nytillverkade tjock-TV-apparater?
Om TV-apparater blir dyrare eller billigare som grupp är oväsentligt i min argumentation. Som exempel, om TV-apparater som grupp blivit 10% billigare så räknas det som en prisminskning på 20% i KPI pga att man anser att TV-apparater är så mycket bättre idag, fastän de fortfarande har samma grundläggande egenskaper, dvs förmedla ljud och bild, samt som statussymbol.
Fast nu är dagens TV-apparater mer kapabla än så, det vore märkligt om det inte skulle reflekteras i priset. På samma sätt är "smartphones" mer kapabla än "feature phones".
En telefon idag är mer än att förmedla ljud. En TV idag är mer än att förmedla ljud och bild. Det behöver man ta hänsyn till när man räknar på priser osv.
Detta är dock en liten ämnesglidning, temat "KPI är dumt för man kvalitetsjusterar och ändrar vikter" har diskuteras förr och slutar med ställningskrig och påståenden av typen "inflationen är egentligen 10% men alla är LURADE", typ.
Det jag tycker är lite lustigt är att tex "jes kg" NU tar upp "kolla smöret! inflation!"; men samtidigt är jag säker på att "jes kg" inte hade minsta tanke på att skylla på smöret under tidsperioden 1991-1994, när smöret istället sjönk i pris, eller under tex 2010 när priserna också stundtals sjönk.
Nej, jag håller med om att det är helt fel att titta på enskilda varukategorier. Och jag håller med om att det finns en poäng med att ta hänsyn till teknisk utveckling i många fall, men:
Om den tekniska utvecklingen bara handlar om att något ska fortsätta fungera (jfr övergång från analog till digital TV-distribution) eller när nya funktioner införs för att markera statusvärde som förmedlas via annonser (jfr nya storlekar och former på TV-skärmar), så har inget verkligt värde tillförts. Denna typ av utveckling kan enklast identifieras när det är samma behov som uppfylls, men tidigare modeller försvinner från marknaden efter några år.
Om tapettillverkare hade använt samma argument för senaste typen av tapet, hade det kunnat låta ungefär såhär: "Det är visserligen en tapet vi säljer, precis som den du redan har, men:
– Dess färger passar ihop med dina nya moderna möbler.
– Mönstret har tagits fram speciellt för att ge en lugnande effekt när den placeras i ett sovrum.
– Ytskiktet reflekterar ljuset på ett helt nytt sätt som inte återfinns i gamla tapeter.
– Och vi har gjort så mycket reklam för denna att du kan vara säker på att dina vänner vet att du köpt något nytt och dyrt när de ser den.
TV-apparater är vackrare, tar mindre plats, har fler användbara funktioner, är större, har högre upplösning, har bättre svärta och kontrastförhållanden, har inbyggda avkodare för digitala kanaler, och så vidare i högre grad jämfört med 1997 eller 2002 eller 2007 eller 2012. De är dessutom billigare överlag.
Allt detta är en uppgradering av funktionaliteten, sen kan man alltid ifrågasätta hur högt detta ska värderas.
Det finns säkert också folk som tycker att kommunikation på Internet var precis lika bra över modem eller ISDN 1997, "man kunde ju skicka meddelanden då också" enligt samma argumentation.
Skillnaden på det nya Internet är att det går att använda till så mycket mer, tex titta på TV. Medans TV:n fortfarande bara används till att titta på TV.
Men absolut, uppfattningen av värdet är subjektivt. Det är det som är min kritik mot hur detta hanteras i KPI. Mycket vanskligt med påhittade, subjektivt bedömda prisminskningar i indexet.
Jo, man får förstås hoppas att det finns en någorlunda hygglig bedömning bakom.
Eller så hoppar man över elektroniken och tittar på övriga undergrupper.
Ja, man kan titta bara på övriga undergrupper. Det hade varit intressant att se en sådan räkneövning för att få reda på hur mycket högre ökningen av KPI skulle vara då.
Tror det kan hålla på längre än 11-12 månader. Det beror på hur den internationella konjunkturen ser ut. Det enda orosmolnet jag kan se är en bankkris i Kina.
Den här kommentaren har tagits bort av skribenten.
20170829 skrev Cornu ((http://cornucopia.cornubot.se/2017/08/overhettning-varar-i-elva-manader-tre.html)) att konjukturen kommer att vika i nov-dec då den varit i överhettat läge i 11-12 mån. Då ska det alltså ske senast denna månaden.
Hoppas innerligen att du får rätt den här gången. Så bubblan spricker.
Tre andra högkonjunkturer är för lite data för och säga att det inte kan hålla i sig betydligt längre.
Förr eller senare är det ju alltid över och det brukar alltid krävas en trigger för att vände en positiv trend. Vilket vi ju iofs kanske redan har via bostadsmarknaden.
håller med men man kan ha det som riktmärke.
kanske det dröjer 12,13,14 … månader det beror mycket på hur mycket
staten kommer att stimulera ekonomin (köpa bostads obligationer öka bidragen kraftigt …. )
Enligt SCB har priserna på småhus stigit 1%..
http://www.gp.se/nyheter/ekonomi/huspriserna-en-procent-h%C3%B6gre-1.4901910
"…
Huspriserna en procent högre
Ekonomi Priserna på småhus har stigit med en procent under den senaste tremånadersperioden, september–november, jämfört med föregående tremånadersperiod.
Jämfört med september–november 2016 har priserna stigit med nio procent, enligt Statistiska centralbyrån (SCB).
Mellan tremånadersperioderna har priserna stigit i 15 av 21 län. I fyra län har priserna fallit och i resterande län var de oförändrade.
På årsbasis har priserna stigit i samtliga 21 län.
Statistiken gäller småhus för permanentboende – både villor, parhus, rad- och kedjehus – samt fastigheter upplåtna med tomträtt.
Utvecklingen
Småhusprisernas utveckling i procent under september–november i olika län och storstadsregioner:
…"
Skulle vara intressant att se fördelning på vilka hushåll som är positiva respektive negativa.
OT !!
"…
Sveriges värsta slöseri
– du bestämmer!
Skattebetalarna har genom Slöseriombudsmannen avslöjat många fall av slöseri med skattepengar under året. Det handlar om alltifrån enorma summor på stora statliga projekt till mindre summor på desto tokigare kommunala påhitt. Nu kan du vara med och avgöra vilket slöseri som har varit värst 2017! Rösta på den kandidat du tycker förtjänar att vinna!
.."
https://www.skattebetalarna.se/rosta/2017
blev kamelcenter i göteborg 🙂
Min röst gick till Nya Karolinska, ett enormt slöseri där jag som skattebetalare är drabbad, även om omröstningen inte handlade om miljarslöseriet.
Tycker inte kamelcenter låter så galet. Djurparker finns ju på andra ställen. Däremot ska skattebetalarna så klart inte finansiera sådana högriskprojekt.
Intressant att det inte är mer pengar det handlar om. Detta är verkligen småpengar jämfört med slöserier i privat regi som jag känner till. Som man som privatperson tex klarar sig undan att betala för, om man inte använder telefon.
Kanske är det medias möjligheter till insyn som är orsaken till bara relativt små slöserier i det offentliga.
Om man hade ritat in olja, inflation och Riksbankens styrränta så hade man sett att det är när oljepriset stiger som inflationen stiger och Riksbanken då höjer styrräntan sänker konjunkturen. Det blir så i en oljeberoende, lånebaserad ekonomi.
Hur ser det ut idag? Inflationen stiger långsamt sedan början på 2016 och har först på senare tid nått 2% som är målet. Nu har ju rutinen ändrats så att räntan inte ska behöva höjas förrän inflationen går över 3% så överhettningen kan fortsätta.
Det finns ett visst motstånd vid 60 dollar per fat olja, så länge det håller så är det nog lugnt med räntehöjningar och konjunkturfall.
Det är klart, kan vi få ett krig mellan Mellanösterns oljeproducerande stater så kan ju det ändra sig momentant. Men varför skulle vi få det? 'Daddy' Trump ser nu till att återställa ordningen efter 'Barry' Obamas vansinnigt destruktiva krigs- och konfrontationspolitik.
Så länge Putin behöver pengar för att järnvägsingenjör Jevgenij Andrei Petrovitj vid 43:e elddriftssektionen mellan Omsk – Novosibirisk skall vara glad , mätt, varm och belåten , tågen på den för Ryssland strategiskt livsviktiga Transsibiriska järnvägen rulla kontinuerligt dygnet runt i temperaturer mellan +35 grader och -40 grader …
Så länge kommer oljepriset att vara behagligt "lågt"!
Bengt, hur högt sträcker sig prisintervallet 'behagligt lågt'?
Under 75$ per fat enligt min uppfattning..
Ett snart 30 år gammalt "tidsdokument"… Det var överhettat då också..
Titta och FREDAGSNJUUUUT !!
https://www.youtube.com/watch?v=Ub3MlszZXHI&t=30s&pbjreload=10