Det har framkommit ytterligare detaljer kring granatkastarpansarbandvagn 90120, och BAE:s lösning Mjölner. Det handlar om ett mycket enkelt manuellt system som endast har ytliga likheter med AMOS. Till skillnad mot det jag skrev igår handlar det om en rejäl kompromiss.
![]() |
Nuvarande grk-lösning för mekbataljonerna. |
Systemets torn är vad som kallas en huva, dvs det är endast yttre skalet som roterar och det finns inte en traditionell tornbrunn som på stridsfordon 9040 eller stridsvagn 122, där personalen roterar med tornet. Istället flyttar sig personalen som betjänar de två granatkastarna sig till fots manuellt med huvans rotationsriktning och sitter normalt under färd bak i det som motsvarar det sk bollhavet på stridsfordon 9040.
Hela huvan roteras dessutom manuellt med vev och har inte ens elektrisk motor likt 9040. Dock är huvan betydligt lättare än ett torn med brunn.
Att det handlar om en huva och inte ett torn är inte helt bekräftat, men ändrar inget i sak kring systemets prestanda.
Mjölner kan alltså knappast laddas under färd, men kan eventuellt avfyras under färd.
Systemet är två 12 cm slätborrade mynningsladdade granatkastare med manuella riktsystem. Eldrören dras alltså in efter avfyrning, mynningsladdas med en mekanisk konstruktion monterad ovanpå och avfyras sedan när de är i position igen. Genom att ha två eldrör sparar man förstås in tid på laddning då man laddar två åt gången. Eldhastigheten ska enligt uppgift vara högre än hos AMOS.
Det finns alltså ingen intelligent eldledning eller några av AMOS avancerade funktioner, som flera granater samtidigt på målet timat med olika banor (MRSI) eller eldgivning under gång.
Däremot kommer man betydligt snabbare till skott än nuvarande lösning, i princip bara genom att stanna vagnen, och kan omgruppera omedelbart efter eldgivning, samt erhåller splitterskydd för besättningen. Då huvan sträcker sig bak över bollhavet normalt, ges delar av besättningen ytterligare skydd uppifrån. Man kan förmoda att “ryggsäcken” med granaterna likt i en stridsvagn sitter skyddat bakom pansar in mot vagnen så en träff och detonation i dessa inte skadar besättningen. Med viss reservation för att pansaret på stridsfordon 90 kanske är för klent för att klara en ammunitionsexplosion i ett 12cm-upplag.
![]() |
Skiss över ett huvbaserat system, sannolikt väldigt likt Mjölner.
Källa: Investigation of design criteria for self- propelled mortar regarding sound pressure level / Simon Hallin |
En anledning till huvlösningen kan vara att ett examensarbete från KTH konstaterat att ljudvolymen i ett öppet system kan bli alldeles för hög för personalen. Genom att ha eldrörets mynning utanför huvan kommer ljudnivån bli betydligt lägre för besättningen, som till skillnad mot vid markbaserad gruppering av granatkastare inte kan flytta sig bort innan avfyrning utan kommer vara kvar inom någon meter, dessutom i ett utrymme där ljudet kan eka rejält.
![]() |
Alternativ för grkpbv. Mina överstrykningar och inringningar. Antagligen handlar det om ett rekylerande eldrör, så slutsatsen från examensarbetet är att stridsfordon 90:s golv antagligen inte klarar trycket från upprepade skott
med 12 cm granatkastare. Källa: Investigation of design criteria for self- propelled mortar regarding sound pressure level / Simon Hallin |
På den positiva sidan hittas att man antagligen ej använder eldrören från nuvarande granatkastare, som till fulla kan flyttas till förbandsreserven eller till hemvärnet.
BAE:s egen skiss från sitt pressmeddelande visar inte ett torn eller huva som alls kan roteras då den delvis följer stridsfordonets sluttande främre profil, men det kan man nog skylla på konstnärlig frihet eller kreativitet.
Systemet ser snarare ut som nedanstående, som presenterats på Försvarsföretagsdagarna.
@Cornubot Antar att det här ska vara skiss på samma förslag (från försvarsföretagsdagarna) pic.twitter.com/tzpM7IYBFA
— Gripen News (@GripenNews) December 23, 2016
Ovanstående skiss är också helt i linje med det som presenterats i Simon Hallins examensarbete.
Tillägg: Laddapa till 12 cm grk från prototyp anno 1996.
.@nHenrikJ Bild på laddapan från 1996.
Dras upp och flyttas framför mynningen o släpps ner med 2 spakar @Cornubot pic.twitter.com/JFiuZVhSda— adam seven (@a7_FIN_SWE) December 25, 2016
24 kommentarer
Teknologin känns rent spontant lite omodern. Vad hände med Archer? Mycket dyrare förståss, men bra mycket bättre.
Vi ska väl ha 24 archer redan? eller iaf på väg. Sen löser ju artilleri och grk lite olika uppgifter.
Hej Anders, som novis inom militär strategi så förklara gärna mer hällande skillnaden. Det är ett intressant område där jag saknar kunskaper.
GRK är väl artunderstöd på bataljonsnivå med kort räckvidd, bataljonschefen kontrollerar sin/sina grk plutoner.
Archer är väl brigad eller fördelningsartilleri, eller över, och kontrolleras av isåfall lägst brigadchef och det har lång räckvidd och ännu längre räckvidd med speciell raket-ammunition eller vad det nu var.
Nåja, bättre än ingenting. Om eldhastigheten är likvärdig eller högre än med Amos, så är det ok. Orsaken till denna lösning måste nog bero på att Amos troligtvis inte kan skjuta Strixgranater, något som är väldigt viktigt i sammanhanget. Nackdelen är dock att Amos kan använda piporna för direktriktad eld mot infanteri, vilket inte denna lösning klarar.
Varför skulle AMOS inte kunna skjuta STRIX?
AMOS verkar kunna skjuta Strix-granater iaf enligt min google-fu. Antar att Thomas tänker på att det är AMOS en bakladdare.
AMOS och NEMO skjuter likadana granater som används med mynningsladdade granatkastare. Under granaten kommer en sk. stumphylsa, som faller ur röret i en insamlare efter skottet.
Strix måste programmeras manuellt innan avfyring och det gör att den inte passar till att ligga i ett magasin.
Gårdagens förhoppning om AMOS blev en tummetott. Dock bättre än inget, men håller med – varför inte all in på Archer? Kanske blir bägge delar?
Otroligt tråkigt inte AMOS som väl redan är betalt och klart inte går att införa nu när man trots allt genomför anskaffning av 90120… Känns som att betala för utveckling av en Ferrari men köper en Fiat – igen. Dock helt klart bättre än nuvarande system som vi får hoppas tilldelas Hemvärnet eller scoutrörelsen 🙂
Archer och grk löser helt olika uppgifter. Att säga att man ska gå "all in" på Archer är lite som att säga att man inte ska köpa gräsklippare för att man har bil.
Ok. Kan du förklara för en från den blå firman hur en grk gör något Archer inte kan göra på längre avstånd? Archer kan dessutom skjuta granater med simultant nedslag. Men som sagt, jag är inte speciellt insatt i grönt tänk.
Archer har för långt kortaste skjutavstånd för att kunna fungera som bataljons artilleri. Dessutom finns det inte en chans att en dumperlösning kan föja en mekbatajon i terrängen.
En granatkastargranat kommer i praktiken rakt uppifrån. Det gör att man inte kan gömma sig bakom en höjd eller ett berg. Kortaste skjutavstånd är också därför mycket kort vilket är idealist när man understödjer bataljons anfall.
Detta verkar vara en "enkel" lösning, men den är fortfarande långt mer avancerad än Norges Bombekastarvogn, som har en 81mm grk placerad i bollhavet, som enast kan användas med stridsluckorna öppna. När jag besökte Hägglunds i våras var detta den lösning de hoppades på och ansåg vara bäst. Mest pang för pengarna helt enkelt. Om jag fattat det rätt arbetade de med detta systemet redan innan AMOS valdes, och är baserat på en prototyp byggd på Ikv 91. När det gäller manuella riktsystem mm – glöm inte att strf 9040 hade ostabbad AKAN i början. Det är lättare att beställa ett uppgraderingspaket än beställa nytt 😉 God jul på er!
Det som fick mig att misstänka en enklare lösning var det förhållandevis låga priset. För pengarna får vi bättre slagkraft – de räcker till fler enheter. Dessutom ger detta en snabbare uppbyggnad av försvarsförmågan. Det känns lite som det brinner i knutarna. ÖB bygger snabbt bästa möjliga försvar med den skrala pengapåse han förfogar över.
Har fi rekat Sv grundligt anfaller de idag kl 15:00 😉
Men är inte Midvinternatt översatt till ryska?
Vänliga hälsningar
Nanotec
En detalj i texten skall korrigeras. Rören dras inte in för laddning, utan laddas med hjälp av en sk. laddapa.
Se bilden http://maanpuolustus.net/attachments/upload_2016-12-23_19-40-22-png.12776/
Trasig länk?
Nu är jag en dåligt insatt amatör… Men jag har på alla fronter och områden en stark förkärlek till resilienta, enkla och manuella system framför effektiva, komplexa och automatiska.
När du skriver att det är enkelt och manuellt så blir jag glad. Färre saker som kan krångla tror jag i förlängningen leder till bättre operativ kapacitet.
Du har så rätt. Granatkastare är i grund och botten enkla och effektiva konstruktioner. Inget behov av att bygga ett "rymdskepp". Mjölner kommer lösa efterfrågad uppgift på ett bättre sätt än AMOS!
@K.K.
Kanske dags att sluta använda internet då om du ska leva som du lär och verka hyffsat trovärdig i dina utsagor.
Även i denna mindre ambitiösa version så tror jag att GRKPBV 90120 kan fylla sitt syfte. Detta under förutsättning att man har en POS som duger att skjuta med och en eldledningsdator som ger varje pjäs sina skjutelement. För det är där den stora tidsbesparingen ligger vid gruppering jämfört med dragna eller burna GRK.
Vad gäller MRSI så är det en mycket trevlig funktion, men ger väldigt många begränsningar. För att alla skott ska landa samtidigt måste man skjuta på ett avstånd som är mycket mindre än maxavstånd, annars kan man inte nå fram med alla olika kombinationer av elevation och laddning. Så i realiteten är det inget man kan göra vilka elduppdrag som helst.
GRKPBV 90120 kan inte ersätta Archer, men Archer kan heller inte ersätta GRKPBV 90120 på ett bra sätt. GRK ligger närmare anfallande förband både organisatoriskt och i faktiskt avstånd och har kortarre minimum skjutavstånd vilket gör att de kan vara mer följsamma i anfallsstriden. Ska man förbekämpa mål som har högre skydd eller verka på djupet mot fiendes artilleri. ledning eller UH så är Archer nog ett bättre val. Rätt verktyg för jobbet helt enkelt.
Love Alm
@DrLoveMachine
Absolut, och med fyra vagnar per pluton till skillnad från de två som hade varit fallet med AMOS blir det betydligt mer redundant system (mindre sårbart med fler pjäser som förhoppningsvis kan gruppera enskilt och synkronisera eldöppnandet ändå) med mycket momentan eld i målet, en annan oerhört viktig aspekt är också att så fort sista granaten lämnat piporna är det plattan i mattan för föraren medans dagens GRK tar minst 35-50 sek på sig att samla ihop all materiel och komma in i vagnarna/bilarna och ytterligare 10-20 sek på sig att komma iväg från grupperingsplatsen vilket gör att GRKPBV 90120 har drygt en minut mer på att komma undan från motelden utöver att vagnarna har en chans att klara enstaka otursträffar.
/Erik