”Svensk ekonomi går in i en högkonjunktur. “
Konjunkturinstitutets (KI:s) barometerindikator faller och KI sänker sin prognos för Sveriges redan försvagade BNP-tillväxt. Detta kallar man att Sverige går in i en högkonjunktur. Lågkonjunktur och fallande tillväxt är det nya högkonjunktur, men så har man också fått en ny generaldirektör från regeringskansliet.
 |
| Konjunkturinstitutets prognos för svensk BNP-tillväxt. |
Konjunkturinstitutet har fått en ny generaldirektör, som kommer från regeringskansliet, där han varit budgetchef på Finansdepartementet. Hans definition av exempelvis högkonjunktur, som vi alltså ser i tillväxtprognosen ovan, ger en viss inblick i vad för slags svampar som cirkulerar runt regeringskansliet.
Så är skriver KI:
“Mycket tyder på att nedgången var tillfällig och att högkonjunkturen fortsätter. BNP ökar med över 3 procent i år.
Tillväxten drivs främst av ökad konsumtion och investeringar. Nästa år avtar investeringarnas tillväxt vilket innebär att BNP ökar långsammare. Då är det istället hushållens konsumtion och exporten som är de främsta drivkrafterna för tillväxten.”
Fast tittar man på BNP-siffrorna så ökar konsumtionen mindre än BNP, så tillväxten sänks av konsumtionen. Fast sedan ska den bli främsta drivkraften, fast den redan är den främsta drivkraften. Snurrigt värre. Och “mycket tyder på att nedgången var tillfällig”? Verkligen. Tvärt om faller KI:s egen barometerindikator som en spik.
 |
| Konjunkturbarometern i grönt. Dess ras tyder tydligen på att ekonomin ska återhämta sig kraftigt. |
Det här blir säkert jättebra.
Den nya GD:n tror även på att bostadsbubblan ordnar sig genom en snäll och fin pyspunka (SvD).
“Men vad tror du – kan man mjuklanda en bostadsmarknad och undvika en krasch?
– Ja, det tror jag. Det beror också på hur stora obalanserna är. En viss pyspunka är en möjlig utväg och det vore bättre än en krasch.”
Med tanke på att kommande lågkonjunktur med 2% eller lägre i tillväxt fram till 2019 kallas för högkonjunktur så vill jag inte se hur en pyspunka ser ut enligt KI.
29 kommentarer
Den här kommentaren har tagits bort av skribenten.
Detta liknar om inte annat Federal Reserve och amerikanska statens extrema floskleri gällande ekonomin.
"Nothing to see here… move along peasants!"
Är kraschen nära nu eller?
Dom har ju rätt, vi är på väg in i en högkonjunktur. Vi ska bara igenom en liten lågkonjunktur först.
Med betoning på liten.
Varför används BNP-tillväxt som mått på välståndsökning? Det är BNP/cap som säger något och där ser det tunt ut i KIs prognos (+0,5% 2017 +0,6% 2018 +0,4% 2019
och +0,9% 2020).
Dessutom används väl flummiga inflationsmått (som inte tar hänsyn till drivmedelspris och boendekostnad) för att inflationskorrigera BNP?
Tar inte KPI hänsyn till det? Det var något nytt.Källa på det?
Men varför i hela friden kan inte en journalist ställa den uppenbara frågan: Ni säger att vi är på väg in i en högkonjunktur men spår lägre tillväxt. Hur går det ihop? Väldigt förvirrande att vi är "på väg in i en högkonjunktur"
Den här kommentaren har tagits bort av skribenten.
Antingen så är de dumma och kan inte härleda detta enkla samband, vilket inte är så sannolikt.
Det som är mer sannolikt är att de belånade upp till öronen och det sista de vill är att sända ut signaler i media som kraschar bomarknaden och aktiemarknaden, därför håller man käft.
Om man går upp för ett berg så nås toppen först när stigningen avtagit till noll!
Det kanske överraskar herrarna ovan!
"först går det upp, sen går det ner"
herp-a-derp.
Ja, problemet är väl att lågkonjunktur definieras som att stigningen ska vara <2%? Man behöver inte ha nått toppen för att det ska bli lågkonjunktur.
"Men varför i hela friden kan inte en journalist ställa den uppenbara frågan:"
Därför de flesta svenska journalister är inokompetenta. De har inte gått en utbildning eller arbetat inom det område de ska bevaka. De har på sin höjd gått några år på journalisthögskolan.
Känner du inte av högkonjunkturen Lars?
Region väst upplever sin bästa period vad gäller varsel och konkurser på 15 år.
http://tinyurl.com/phsvrpd
Inte riktigt.
På minuskontot nämner de bostadsbrist, kompetens, integration.
Jo, men det där är väl inte frågan. Även om man är överens om att det är goda tider idag, så är ju frågan om vad vi är "på väg in i". Goda(re) tider eller dåliga tider?
Att varsel och konkurser är låga och att vi är på väg in i en lågkonjunktur behöver ju faktiskt inte motsäga vartannat.
Nu citerar jag "de västsvenska företagen ser mycket just på framtiden"
Haha 🙂 Det där kan vända fort 🙂 Kommer ihåg själv precis före förra lågkonjunkturen när jag var på ett hyffat stort företag i Göteborg. Vi har orderböckerna fulla fram till 2025.. välkommen till världens längsta högkonjuktur! ..sas det. Ett halvår senare var de i konkurs 🙂
Ja rena lögner är ju svårt att stå emot.
Grejen är ju att det var ju ingen lögn vid just det tillfället. Det var så det såg ut.
Men sen ändrar sig alla förutsättningar som man baserar det på. Orderböckerna var fulla. Men det hjälper inte när tex en av storkunderna helt oväntat går i konkurs när finanskrisen infinner sig och betalningarna uteblir.
Det händer alltid saker man inte räknat med.
Liten pyspunka. Som Hindenburg.
Är inte så övertygad om den där mjuklandningen. I Frankrike sprack bubblan för 9 år sedan, och priserna är på många håll lägre nu än då. Besvärligt för en del, men det finns flera anledningar till att det inte har blivit mer dramatiskt:
Belåningen i genomsnitt är låg.
Maxbelåning har hela tiden varit måttlig, pga krav på återbetalning inom 30 år, som i Sverige förr alltså, och krav på att ränta + amortering inte överstiger 1/3 av nettointäkten.
I Sverige har priserna pumpats upp snabbt och till väldigt höga nivåer, och folk har varit duktiga på att låna max. Talar inte direkt för en mjuklandning.
Jag landar alltid mjukt. Jag har nämligen din mamma under mig.
Här kan du jämföra Frankrike med Sverige i PPP-dollar.
http://www.globalis.se/Laender/Frankrike/(show)/indicators/(indicator)/182
Sverige har dragit ifrån utav helvete, isynnerhet de senaste åren. Kreditökningen har nog en stor del av det.
Hon nämnde dig faktiskt, Monsieur Hängröv. Trevlig, men könlös yngling som tittade långt efter getterna sa hon.
http://www.mckinsey.com/global-themes/employment-and-growth/debt-and-not-much-deleveraging
Det blir ju aldrig mjuklandningar. Man hittar på alla möjliga orsaker till varför det ska bli så just den här gången. Sen när det börjar bli nervöst på riktigt så rasar skiten rakt ned i källaren iaf. Alltid samma psykologi.
Den här kommentaren har tagits bort av skribenten.