Konjunkturinstitutet (KI) säger i sin nya ekonomiska prognos att den svenska styrräntan kommer vara 2.50% år 2020, dvs tre procentenheter högre än idag. Det kommer medföra åtminstone tre procentenheter högre bolåneräntor än idag, t ex 4.50% mot de 1.50% som många har i rörlig tremånadersränta idag. Inget att oroa sig över dock, för KI:s nya GD tror på pyspunka för bostadspriserna.
KI lägger alltså prognosen att styrräntan ska höjas till 2.50% till år 2020. Första höjningen blir 2018, då räntan höjs med 0.75 procentenheter till 0.50% och ytterligare en procentenhet till 1.50% år 2019. KPI-inflationen förväntas skena iväg från dagens 1.0% till 3.4% år samma år.
Att många som har en förhandlad ränta runt 1.50% på sina bostadslån idag kan få se 4.50% i ränta på lånen om några år är förstås inget problem. Banken har ju tittat på att er ekonomi klarar av att betala räntorna till banken även vid 6-7% i bolåneränta. Samtidigt ska ni också ha råd med mat, t ex blodpudding eller havregrynsgröt, samt kläder från förslagsvis H&M. Och en semester till Skansens entré. Inte gå in alltså, utan titta på de som har råd med entrén.
Det finns dock ingen anledning till oro. Att trefaldiga räntekostnaderna för hushållen kommer på sin höjd leda till en pyspunka på bostadsmarknaden om man ska tro KI:s nya GD Uran Hansson Busewitz Han var tidigare regeringens budgetchef, så han vet.
“Jag tror att vi kommer att få se en avmattning av bostadspriserna men ingen större nedgång, ingen krasch.”
Verkliga anledningar till att inte oroa sig är nog att KI antagligen är lika skickliga som Riksbanken på att förutse reporäntan. Då sätter ändå Riksbanken reporäntan själva, men klarar ändå inte av att förutse den. Riksbankens prognos av sitt eget beteende är dock ca 0.5% i reporänta år 2020, vilket är lite annorlunda än KI:s 2.50%.
Baserat på Riksbankens track-record i att gissa hur de själva kommer agera kan vi vara säkra på att reporäntan inte är ca 0.5% år 2020. Huruvida KI är bättre på att gissa vad Riksbanken kommer göra lämnas som en övning åt läsaren.
57 kommentarer
Att banken räknar på att man klarar av att betala 6-7% har ingenting att göra med implikationerna då det gäller prisnedgångar. Om den effektiva räntan tredubblas till 4.5% från 1.5%, vad händer egentligen då med bostadspriserna?? Kommer ju smälla ordentligt då många hyr sin bostadsrätt från banken-
… Och på detta ett möjligt skuldkvotstak.
Jodåsåatt..
Det finns gott om billiga fastigheter i Sverige.
NP3 med inriktning mot Norrland och Dalarna är upp 45% på årsbasis, 7.5% på veckobasis.
Det kommer också putta statens utgifter för ränteavdrag norr on 100Mdr per år (ligger på ca 35 miljader idag). Men ändå är det bara V som pushar för att ändra och på sikt ta bort det helt. Är det att ta ansvar?
Ja man får verkligen skynda nu för att ta bort ränteavdraget. En historisk chans att ta bort det kommer missas annars.
Tänk om man använde det för att sänka arbetsgivaravgiften för alla.
Då skulle jobb kunna stanna i Sverige eller t.om. flytta tillbaka.
Så länge inkomst av kapital ligger på 30% är det rimligt att ränteavdragen ligger på samma nivå.
Sen kan man ju diskutera om det är rimligt att inkomst av kapital ska ligga på 30% framöver.
Kopplingen mellan ränteavdrag och inkomst av kapital är en efterhandskonstruktion – det finns inget automagiskt samband. Men en förändring av ränteavdragen kan inte bli en ren skattehöjning så någon form av kompensation måste till för att göra det hyfsat neutralt.
Det finns ingen naturlag som säger att inkomst av kapital är kopplad till ränteavdraget.
Då kan man lika gärna säga att ränteavdraget är kopplat till arbetsgivaravgiften på 31,42%. En ren straffskatt på att ha anställda. Sveriges skadligaste skatt.
För Sverige skulle det göra mer nytta att det blev billigt att ha anställda här i vårt land. Mer "bang for the buck".
"Sveriges skadligaste skatt" drar in 27.4% av statens totala intäkter.
Sen förstår jag inte dina tankegångar om att "Då kan man lika gärna säga att ränteavdraget är kopplat till arbetsgivaravgiften på 31,42%"
Nu går ju större delen av arbetsgivaravgiften till pensioner och försäkringar. Ingen straffskatt om man inte är nyliberal dvs. För det handlar ju om val av system. Men det finns förstås en skadlig nivå. Inte minst när det gäller pensionsavkastning när räntan på långa obligationer närmar sig noll. Däremot borde de dryga 12%´en i form av Allmänna löneavgiften(statskrisen 1992) och Arbetsmarknadsavgiften flyttas till budgeten(utan skattehöjningar!).
I debatten om ränteavdrag avses väl oftast att man kan dra av underskott av kapital mot inkomst av tjänst – så ja att jämföra med inkomst av kapital är ungefär lika relevant som arbetsgivaravgifter eller to aksskatten.
Prova att dra av ränteavdragen mot arbetsgivaravgifter och tobaksskatt nästa gång. Det går säkert utmärkt.
Stefan: förstod du inte eller bara låtsas du? Vi talar här om att dra underskott av kapital från inkomst av tjänst, inget annat – då är inkomst av kapital, tobaksskatt och kungens appanage tämligen irrelevanta. Och nej ett blir inte mer relevant för att man kan göra något irrelevant med något annat.
Inkomst av kapital är 30%, precis som avdragsrätten upp till 100 tusen.
I första hand drar du av mot dina kapitalinkomster.
I andra hand drar du av mot tjänst.
I tredje hand drar du av mot fastighetsavgiften.
Vargen kommer, vargen kommer, vargen kommer….
Helt rätt Mats. Det är annorlunda nu.
Ja, helt riktigt, det är annorlunda nu. Tack vare sinnesjukt usel ledning av landet de senaste 20 år eller så har vi kollektivt lyckats måla in oss i ett hörn med en färg som inte kommer att torka på överskådlig tid.
Vicken bra liknelse Mats! Hur faan tar sig "Sverige" ur denna skuldfälla?
Sist det gick åt pipan här fick vi draghjälp av världsekonomin för att komma tillbaks till rimliga nivåer. Men idag är massor med länder i mer eller mindre samma situation …
Hur får en fram samma siffror som du? Jag ser 2.50 slutet på 2020 och 1.50 slutet på 2019? Gissar att vi tittar på olika saker kanske..
Helt korrekt. Jag som läste fel. Korrigerat.
Fast detta är väl baserat på att konjunkturen går upp som de förutspått? Om konjunkturen istället viker ner så stiger knappast räntorna heller.
Med reservation för att det inte går riktigt åt skogen.
Då kan vi alltså vara säkra på hur det inte kommer att bli med tanke på hur träffsäkra tidigare prediktioner varit från KI, banker mfl mfl
Second hand för kläder är ännu billigare än H&M. Några kan kanske också lära sig att nyttja nål och tråd för ytterligare lägre kostnad på klädkontot.
Fast är det så många som är överbelånade? Kan hända att de överbelånade i viss utsträckning skaffar extraknäck som ger service åt oss andra.
Vänliga hälsningar
Nanotec
Nu är det väl ändå inte de "överbelånade" som är problemet eller "bolånetorskarna"
"För dem längst ned på skalan handlar det om negativa förmögenheter, där skulderna i växande grad överstiger tillgångarna. Denna situation gäller för omkring cirka 30 procent av alla hushåll"
http://www.dn.se/ekonomi/okat-gap-mellan-fattiga-och-rika/
Som alltid, ta dessa siffror med en stor nypa salt.
Att de 10% sämst ställda i Sverige ska ha en negativ nettoförmögenhet på 770 tusen känns bara skumt.
Tack Stefan för den intressanta artikeln i DN. Jag har båda de stora morgontidningarna, men hinner inte alltid bläddra igenom.
Att skulderna överstiger tillgångarna behöver inte betyda att personen inte klarar en betydande räntehöjning. Men den som har negativ förmögenhet och blir långvarigt sjuk eller arbetslös ligger illa till. Klart att det blir betydligt fler med negativ förmögenhet om bostadsbubblan spricker och inte i orealistiska önskedrömmar sakta pyser ut över lång tid.
Men än råder tydlig högkonjunktur – åtminstone i 08.
Vänliga hälsningar
Nanotec
Men om inflationen blir synlig runt 3% eller mer kommer det ju äta lån.
Fast å andra sidan påverkar det ju inte BLTernas kassaflöde, vilket påverkar privatkonsumption och därmed inhemsk konjunktur.
Dock skall räntan betalas…
Delar dina slutsatser om prognoser. Samtidigt är räntan bara en faktor ifråga om efterfrågan och priser. Japan som nu hela västvärlden tycks gå i eftersläpande ledband levde med kraftigt fallande bostadspriser under 23 år(efter att bubblan sprack). Pga så många år av negativa realräntor(nollräntor) och jordbävningarna 2011 har till slut bostadspriserna fr.o.m 2013 börjat röra sig lite grann uppåt. Allt fler japaner har flyttat sina besparingar till fastighetsfonder pga av Abenomics med dess fortsatta infrastruktur-investeringar. En orsak förutom demografi till att den japanska ekonomin aldrig tagit fart berodde på att banksystemet(inavelssystem ifråga om ägandet)aldrig tog förlusterna i sina böcker samt att japanen plötsligt stod inför en "avreglerad" arbetsmarknad utan livstidsanställning.
Även om bankerna i Sverige sedan 30 år anställt makroekonomer så brukar dessa inte ta hänsyn till eller prognostisera konsumtionsbortfall i ekonomin förrän en lånedriven kris startat. Bankerna har som sagt försökt se till att låntagarna klarar räntor uppåt flera %-enheter men tagit för givet att högre räntor är lika med en bättre ekonomi och stigande priser i alla delar av ekonomin. Vi får väl se! Själv tror jag på fortsatt extremt låga räntor men där bostadsefterfrågan av cykliska skäl faller av sig självt(invandringen som utropstecken på kortare sikt och hur den kommer att finansieras).
Tycker inte Japan och väst påminner speciellt mycket om varandra förutom de låga räntorna.
Statsskulden är (som du vet) mycket högre i Japan samt att de har en befolkningsminskning vilket väst inte har.
Jag menade att väst följer Japan ifråga om hur efterfrågan i ekonomierna förändras och stagnerar(dvs räntan). Även om det finns skillnader som du påpekar. Som Japan bevisat kan statsskulden vara hur stor som helst utan större negativa konsekvenser. Givet att skulden är i egen valuta som fritt kan skapas av staten/cb. I Euroland gäller inte det eftersom medlemmarna lånar själva mot en egen ekonomi, inte en gemensam sådan och kanske främst utan en egen centralbank som fritt kan skapa valutan.
Om väst skulle drabbas av en ny finansiell härdsmälta(med dagens räntor) där banksystemet i de stora länderna i Europa, som fortfarande är instabilt, likt Japan inte skulle välja/tvingas att marknadsvärdera sina tillgångar och skulder(EK) är det högst sannolikt att man likt Japan under många år strypa utlåning(risktagande)och därigenom bromsa en vändning uppåt .
När euron väl är borta finns det förutsättningar att (real-)räntorna stiger igen. Men innan dess sannolikt en kris av mått.
Bostadsmarknaden i Japan är speciell.
Där det finns efterfrågan är priserna riktigt höga.
Tex är det dyrare att köpa lgh i Tokyo än New York (A-lägen).
Däremot kostar det ca hälften att hyra i Tokyo kontra New York.
Apropå statsskuld(Japan) för ett suveränt land. Varför överhuvudtaget i alla lägen låna upp pengar när staten kan producera dem genom en debitering i bokföringen? Antingen genom att köpa varor och tjänster/investera via budgetunderskott eller genom att kreditera hushållen direkt med bankens hjälp(dvs i båda fallen skapa bankreserver)? Det funkar utmärkt så länge räntorna är zero och också önskvärda av cb.
Är väl bara en tidsfråga innan så sker.
@rttck
Jag delar din uppfattning om att nuvarande centralbanksparadigm (inom Europa) kommer att fortsätta intill dess att den djupt dysfunktionella eurounionen bryter samman. Det finns inte en chans att ECB kan höja räntan när de största ekonomierna inom euron, Tyskland undantaget, har budgetunderskott runt 4-5% av BNP/år och statsskulder som närmar sig/överstiger 100% av BNP. Med ultralåg ränta inom euroområdet har Riksbanken också svårt att göra annat än följa med ner.
Så den stora frågan blir; När bryter eurounionen samman? Personligen tror jag att det kan ta ett bra tag då de flesta europeiska politiker verkar leva enligt devisen. "Not on our watch."
Alla storstäder har sina egenheter ifråga om t.ex fastighetspriser. Det stavas ibland "regleringar" och inte marknad(icke-monopol etc), ibland värderingar och tradition. Den japanska kreditbubblan handlade inte primärt om överbyggnation av bostäder(delvis tvärtom i städer som Tokyo därav prisnivån idag förutom att det är mycket dyrt att bygga(jordbävningssäkert)) utan om ren spekulation i t.ex kommersiella fastigheter(inkl mark), börs och kreditdriven konsumtion hemma och utomlands. Allt i skenet av en stadigt fallande valutakurs(jmf dagens fallande räntor). Bubblan briserade 5 år efter att USA genom Plaza-överenskommelsen sett till att yenen skulle stärkas kraftigt. Under tiden kunde utländska värdeökningar delvis matchas mot den stigande yenen men knappast någon längre tid för t.ex exportföretagen som byggt ut sin produktion allt längre bort från det egna landet. Bankerna ingående i s.k keiretsu´s har alltid varit "förhindrade" av att förlora pengar, dvs marknadsvärdera och tappa ansiktet, varför utlåningshandbromsen satt ganska långt borta. Samma fenomen råder alltjämt idag. T.ex äger BoJ en mycket stor del av den japanska ETF-"börsen". Krisen 2007-8 innebar i USA nollränta och köp av swap/köp av dåliga tillgångar. En ny kris i närtid har sannolikt inte samma "muskelkraft"(särskilt i Europa) vilket ökar risken för att banksystemet slutar värdera sina förluster.
Idag stiger istället dollarn vilket kommer att fortsätta att sätta stor press på omvärlden som lånat stort i dollar, dvs det nya Asien, vilket får negativa effekter för omställningen till en konsumtionsekonomi(inkl. efterfrågan från väst).
Valutakurser handlar mao om kapitalflöden. Euron har klarat sig ganska bra men det har bara med Tyskland att göra(försäkring till D-mark). Precis som under 80-talet(till 1987) flyttas kapitalet till USA. Och det lär fortsätta. Inte minst för att USA ligger närmare styrräntehöjning än både Japan och Europa.
@Ocke; Javisst. Men ECB kommer nog inte att ha tyskarna bakom sig ifråga om t.ex helikopter-pengar(säg att det sker i UK, USA och icke-euroländer). Kan det bli möjligt på lokal nivå, dvs nationellt? Ja, men inte via budgetunderskott utan isf direkt via den egna centralbanken. Men det strider nog mot både Maastricht, ECB-regler(monetära regler i EU) och EU-fördragen. Å andra sidan har man visat att regler är till för att brytas……."om det gynnar alla eller de stora länderna".
Riskbanken kommer att fortsätta spegla ECB. Till slut med kronförsäljningar när euron når kritiska nivåer kring 0,8 mot dollarn.
Det var inte lite du tog i 0.80!
Har vi ju inte varit i närheten sen it-kraschens glada dagar november 2000 (0.83) 🙂
@rttck
Ett valutakrig mellan parterna inom en valutaunion hade inte slagit mig som ett alternativ. Men som du lägger fram det är det väl ett inte helt osannolikt utfall. På något sätt måste löneglidningen och den varierande produktivitetsutvecklingen justeras och kanske "eliten" köper en lösning med lokala helikopterpengar som den sista utvägen för en "återstart" samt kunna behålla valutaunionen iaf på pappret.
Och för att återgå till ursprungsinlägget, vi kommer inte att se en svensk styrränta över 2,5% innan vi sett liknande siffror i Europa. Att det skulle ske innan utgången av 2020 håller jag för extremt osannolikt..
:)…som du vet introducerades euron till kurs runt 0,8. Klart att det går fort dit när tiden är mogen. Och eftersom det är intro-kursen lär marknaden bli extra nervös för större nedgångar och valutans existens.
@Ocke. EMU har en ventil för skapande av "nationella euro-pengar"(mot säkerhet i egna statspapper t.ex). Systemet kallas ELA, Emergency liquidity assistance. Men det kan bara användas som lån till banker etc och inte till hushåll och företag(helikopter-drops). Systemet bryter mot EMU´s huvudregler. Antingen skapar ECB pengarna direkt och fördelar dem enligt tyskarnas önskemål 🙂 eller så bestämmer ECB hur mycket de nationella cb får trycka och till vilka ändamål(tyskarna 🙂 ). Ett "internt valutakrig" inom EMU är nog inte sannolikt utom i det läget att något eller några EMU-länder likt Grekland tidigare är på väg över kanten(igen)och där en exit ligger mycket nära.
Senast Grekland utnyttjade ELA var när deras banker hade en run och saknade pantbara statsobligationer. Då lånade bankerna nytryckta ELA-medel av staten/cb för att köpa grekiska obligationer för att i efterhand pantsätta till staten(för ELA). Samma obligationer lämnades av den grekiska staten(rebelåning) som pant till ECB som lånade den grekiska staten pengar. Den grekiska bankrutta staten tryckte mao pengar till sig själv för att få låna mer av ECB(och IMF m.fl). Rebelåning eller rehypothecation är precis det system som håller banksystemet och interbank-/repo-handeln(Libor-räntan t.ex)igång. Samma system som havererade och skapade finanskrisen 2007-08. Panterna den gången var CDO´s(subprime-derivat). Det mao en lång bankkedja där samma värdepapper belånas om och om igen.
På tal om EU, statsskulder osv. Det här är lite lustigt.
https://www.avanza.se/placera/telegram/2016/08/31/irland-bor-anvanda-apple-miljarder-att-sanka-statsskuld.html
@Stefan, ja detta är bara början.
Amerikanska ledande ekonomer m.fl är f.ö mycket kritiska till att Apple "getts" ett amerikanskt system som möjliggör detta(inte bara i Irland och av Irland alltså). Apple utnyttjar och har lagt upp ett system som medger dem att inte anse sig vara skattepliktiga någonstans överhuvudtaget. Apple har inte betalt någon skatt överhuvudtaget för sin försäljning. Först de senaste fem åren har man betalt lite grann i Irland(som är deras "lageraffär").
Här är bakgrunden till EU´s inställning:
http://www.forbes.com/sites/leesheppard/2013/05/28/how-does-apple-avoid-taxes/#56a64c26d6f7
"Apple set up some Irish subsidiaries a mere four years after it was founded. Foreign sales, which account for 60% of Apple’s profits, are routed through these Irish subsidiaries and taxed nowhere. How is this possible, when the intellectual property that supports the value of Apple’s products is in the United States?
Apple has an Irish holding company with no operations or employees at the top of its foreign operations. This company also serves as a group finance company. Apple Inc., the U.S. parent of the whole group, pays U.S. tax on the investment earnings of this company. Otherwise, the holding company pays no tax to any government, and has not paid tax for five years. It claims tax residence nowhere.
Beneath the holding company is an Irish principal company that holds the contracts with Apple’s Chinese contract manufacturers and owns the inventory they produce. It also claims tax residence nowhere, despite having paid some tax to Ireland in recent years, but at rate far below the statutory rate. It and another Apple operating affiliate share the foreign rights to Apple’s U.S. based technology."
Och "nyckelproblemet" när det gäller Irland:
Ireland. Ireland is a tax haven. The European definition of a tax haven is a country that cuts deals with foreign companies that don’t do any business there.
"If Ireland were a legitimate low-tax country, all of Apple’s Irish affiliates would be paying the statutory 12.5% rate on their income. Instead, those Apple affiliates that do pay Irish tax appear to be paying a lower rate due to a special income calculation.
Moreover, the Irish holding company and the Irish principal company have not paid any tax to any government for the past few years. Ireland allows some Irish companies to claim non-residence if they are related to a company that is doing business there. That enables Apple’s Irish principal company—through which most of its sales income flows—to pay tax nowhere."
Apple är inte ensamma. Därför kallas också USA för ett skatteparadis….för en del! Däremot jagar de alla inkomster utomlands för sina medborgare. Även från dem som flyttat ut permanent(jmf vårt system).
Apple är dött sen Jobs bortgång.
Samma tråkiga produkter ompaketerade i nytt skal med ännu sämre programvara.
Fetsälj på den trots Applesekten.
Pengarna tror jag aldrig de kommer åt utan de kommer att fortsätta låna till återköp, utdelning osv.
Ja inte i USA om du tänker på deras skatteparadis där de vinstfria stålarna förvaltas….på USA-börsen etc. I EU kan det dock bli frågan om mera……..och än värre…. bråk, t.ex via TTIP-samtalen.
…öhhh "skattefria stålarna……menas det ….
Som du säkert vet har Apple mer pengar utanför USA än i landet.
Därav tar de upp nya lån för att finansiera verksamheten trots en på papperet stor kassa.
Sen att omsättningen sjönk 14.5% Q3 2016 gör ju inte saken bättre.
Jepp och man kan inte ta in vinstpengar från utlandet. Gör man det beskattas de. Men att placera vinstpengarna i USA via andra utländska instrument och jur personer är möjligt utan skattekonsekvenser.
Aktieåterköp sker via lån. Utdelningar likaså tror jag.
Hushållens skulder är ungefär på samma nivå som BNP. Om Riksbanken ska fortsätta att ratta efter KPI, så är det svårt att se hur en höjning med 3% ska kunna ske utan att man får en väldig negativ inverkan på "inflationen" (läs KPI).
Nej, det blir nog som tidigare och som i Japan de senate årtiondena. Stötvisa uppgångar, men räntan konvergerar mot 0%. Ekonomin zombifieras och tillväxten avtar.
Kanske om något årtionde eller så kommer myntet trilla ner och man inser hur destruktivt dagens monetära system är. Tills dess får vi alla lida. Det tog trots allt över 70 år innan Sovjet föll ihop.
Man kan ju hoppas på en normalisering. Med dagens räntor är det _sjukt_ billigt att äga sin bostad. Ränteutgifterna är väl lägre som andel av disponibel inkomst än vad de varit sedan tidiga 70-talet? Bara bra om detta normaliseras.
Bygger väl på Nairu och han säger då att den ska ner under 6-7 %. Det kommer inte hända, snarare öka när outbildad arbetstagare kommer in i statistiken. Simma lugnt.
frågan är om bostadspriserna kommer att falla så mycket. Det är ju många som gjort en "bostadskarriär" och kanske lyckats tjäna ett par miljoner. Som dom sedan slängt in i det nya boendet. Tex tjänat 2-3miljoner som man använt för att köpa något nytt för tex 7-8miljoner
Kan man betta emot denna prognos nånstans? Helt övertygad om att den inte infaller.
Räntan ska alltid höjas "om två år". Tyvärr så blir konsekvensen för en räntehöjning tråkigare och tråkigare varför politikerna inte kommer tillåta detta.
Nej och det är en faktor som gör prognosen tvivelaktig.
En prognos som KAN bettas mot är t.ex. om man baserar den på långa marknadsräntorna. Tror man att långa räntor är för höga i förhållande till hur de korta räntorna skall utvecklas så köper man obligationer till förmån för korta växlar.
19,5 triljoner av någonting i skuld och räntan ändras lite,men det finns nog ingen som har en sådan skuld va?
Fed höjer en gång i år också.
Så att dom kan sänka nästa år då.
😱