Swedbank har infört ett skuldkvottak mot bruttoinkomsten på 500%. Det gör att ett högavlönat par nu inte får låna mer än cirka 5 miljoner kronor till bostaden. Därmed stänger Swedbank i princip möjligheten till exempelvis villaköp i Stockholmsområdet om man inte har en omfattande bostadskarriär i ryggen (eller lyckats spara miljontals kronor).
![]() |
Foto: Swedbank |
En läsare fick följande svar från Swedbank på en låneansökan:
“Hej!
Vi har tagit emot din ansökan och gått igenom dina uppgifter.
Just nu kan banken inte bevilja er det lån ni sökt.Det beror på att ni överskrider bankens riktlinjer vad gäller skuldkvot: dvs att det totala lånebeloppet överstiger 5 gånger hushållets gemensamma årsinkomster.
För att få svar på frågor om just din låneansökan behöver du vara legitimerad, det är du om du kontaktar oss genom telefonbanken personlig service 0771-22 11 22 eller ett av våra bankkontor.
Med vänlig hälsningSwedbank AB (publ)”
Det framgår inte i texten ovan om det handlar om brutto- eller nettoinkomst, men enligt läsaren, som vet vad det handlade om för summa, avser man 5x bruttoinkomsten.
Ett hushåll med två högavlönade med 45 000 kronor var i månadslön får alltså högst låna 5 400 000:- SEK (45*2*12*5=5400) av Swedbank. Ett mer normalt hushåll med 25 000 plus 28 000 i månadslön får bara låna 3 180 000:- SEK.
Därmed stänger man möjligheten att köpa en normal villa i Stockholm med 85% belåningsgrad. En villa i Stockholms kommun kostar just nu i snitt 6 804 000:- SEK och 85% av detta är 5 783 000:- SEK. I exempelvis Täby och Nacka kostar villan ännu mer. Inte ens det dubbelt högavlönade hushållet kan låna till en sådan villa idag.
I praktiken stängs möjligheten för hyresgäster att flytta till en villa i våra storstäder. De kan eventuellt fortfarande flytta till en villa i någon pendlingskommun, företrädelsevis utan för storstadsområdena.
Normalinkomsttagarhushållet kan i princip inte låna till en villa i vare sig Stor-Göteborg eller Stor-Stockholm och bara på gränsen inom Stor-Malmö. Åtminstone inte från Swedbank. Återstår att se om detta är ett gemensamt initiativ från Bankföreningen i ett försök att frivilligt stoppa tvingande lagstiftning, eller om vi också kan vänta oss en framtida lagstiftning om skuldkvottak.
500% på disponibel inkomst hade varit mer lämpligt, då 500% på bruttoinkomst landar på runt 700-900% av disponibel inkomst, beroende på de progressiva skatteskalorna.
65 kommentarer
Jag blir förvånad av att man innan kunde låna mer än 500%.
Men räntorna är ju jättelåga. Det kostar ju nästan ingenting att bo längre
🙂
Den här kommentaren har tagits bort av skribenten.
Cornucopia: Hur sjutton kan du vilja att skuldtaket ska vara ännu lägre? De här reglerna borde införts för tio år sedan i så fall.
En ung vuxen som kanske har 30' brutto får alltså enbart låna: 30*12*5=1,8 milj. Vad får man för de pengarna i våra storstäder idag?
En utmärkt idé. Då får priserna korrigeras ner till lämplig nivå.
"Enbart".
Exempel på fartblindhet.
5 ggr årslönen är ett riktigt saftigt åtagande, tillräckligt stort för att riskera ekonomin för personen under hela sitt liv om utveckligen skulle gå åt fel håll.
Men Eric, annu lagre, titta pa aterbetalningstiden istallet – orimligt lang skulle jag kalla den.
Vad jag vet sa galler i ovriga Europa 25-30 ars aterbetalningstid (generellt).
Man måste inte bo i innerstan. Finns gott om lägenheter i den prisklassen även kring Stockholm. Men gud förbjude att ens första lägenhet skulle behöva vara i Handen istället för vid Nytorget!!!!
Känns orimligt att inte ta hänsyn till samlad förmögenhet/sparande i denna kalkyl.
2 vitt skilda hushåll med likadana höga löner kan ha helt olika nivå på spar-eller aktiekontot.
Tar man inte hänsyn till sådant så känns det lite trångsynt.
Handen mellan Fittja och Trosa?
Det hade väl för fasen varit bättre om den här vansinniga lånefesten aldrig inletts över huvud taget? Svensson har betalat östeuropeiska hantverkare med lånade pengar till sina djävla kök och badrum på finfina adresser, och därmed frigjort en massa hyresrätter som invandrare nu befolkar. Sen klagar ni över invandringen och white flight, och nu börjar en del yla som skadeskjutna hundar för att det börjar brännas under fötterna.
Kärringen som köpte min pappas BR, rev ut badrum och kök, båda i bländande nyskick, för att de inte passade hennes smak. Snart kommer den verkliga notan, när räntorna stiger och priserna sjunker. Tycker jag synd om er? Nej! Priserna kunde ju "bara stiga" därför att "alla måste ju ha någonstans att bo". Jävla dumhuvuden.
Den här kommentaren har tagits bort av skribenten.
Kan någon berätta för mig exakt när man frångick 30 års rak amortering i Sverige? Jag vet att vi haft det som krav, bara inte fram till när. Det nya amorteringskravet är ju oerhört tamt i jämförelse, 50 års takt i 7,5 år (ner till 70% vid 85% belåning), sedan 100 års takt ner till 50%. Det är ju verkligen ingenting i en internationell jämförelse och jämfört hur vi hade det innan.
Sedan hör man alltid att det var SBAB som låg bakom de facto amorteringsfriheten. Var det så?
Kan det vara så att det började gå snett när man övergav den raka amorteringen?
Vem fan vill bo i en smutsig förort och pendla en timme enkel riktning var dag? Sådant slöseri med liv. Folk vill bo i en jävla stad, inte i ett efterblivet ghetto.
Vettigt resonerat av Swedbank. Kanske de skulle gå längre, men då tappar de väl kunderna till andra banker. 5 x bruttoinkomsten är ett inihelvete stort lån, men i dagens fartblinda bostadsmarknad verkar inte folk tycka det.
Anekdot från äldre krita, men ändå:
När jag slutade studera och började jobba på 90-talet, var det ju många som lånade någon miljon eller, om de var två som jobbade, möjligen två för att köpa en lägenhet. Några slog till och lånade till en ny bil samtidigt. Då såg man dem som hade lånat både till lägenhet och bil som lite risktagare, det verkade lite osäkert. En normal ingångslön var då standardiserad till 18-20000 som civilare. Med andra ord lånade de som lånade mest kanske 3 ggr inkomsten med bilen inkluderad, och det tyckte man var lite lurigt då. Då var dessutom löneutvecklingen för nyanställda bättre än idag; lönen var lägre, men man fick snabbt några höjningar; de i storstäder kom upp till runt 25000/ månad rätt fort. Risken var alltså egentligen rätt låg.
Men hur bli det idag om man lånar 5 bruttolöner, och har lönehöjningar på 2%/år, och räntor som redan är på botten? Det kan liksom inte gå åt rätt håll här.
Får man 2% i dagsläget som ingenjör bör man byta arbetsgivare. Givet att inga andra speciella omständigheter finns såklart.
Tja, det finns väl ingen naturlag som säger att ingenjörer får högre lönehöjningar än andra?
Vad snackar du om Tim? Klart att yngre ingenjörer kan få högre procentuella påslag(på bekostnad av de äldre som redan har hög lön) men för större arbetsgivare så är det 2% i genomsnitt för hela arbetsplatsen som gäller i år.
""Finansinspektionens senaste inventering av nytecknade bolån visar att den genomsnittliga låntagaren i Storstockholm ligger nära den föreslagna gränsen. De lånar 5,3 gånger sin disponibla inkomst. Men i snittet ingår alla hushåll, även de som har en lång bostadskarriär bakom sig. Debutanter i lägenhetskarusellen lånar förstås mer.
Swedbanks analytiker konstaterar i en färsk analys att övriga landet kan klara Finansinspektionens tak. Men i Stockholm ligger många illa till.
I jämförelse med idén om ett skuldkvotstak framstår amorteringskraven – de nya reglerna börjar gälla den 1 juni – som ett under av finess och förutsägbarhet. Och då ska det betänkas att vägen till avbetalningstvånget inte har varit smärtfri.
…
Dessa nackdelar är en lätt bris jämfört med skuldkvottakets tänkbara effekter. Amorteringskravet förväntas skapa tröghet – en skarp skuldgräns på nya lån skulle ge tvärstopp i vissa flyttkedjor. En del riskerar att fastna med ett lån som ligger över gränsen.""
http://www.dn.se/ledare/huvudledare/ransonering-ar-fel-vag/
""Ni föreslår en gräns vid 600 procent och Stefan Ingves talar även om en så låg nivå som vid 400 procent. Hur ser du på det?
– Det är en ganska stor skillnad. Med 400 procent är det 6 av 10 nya låntagare som skulle slå i taket, och där har vi inte velat lägga oss. Vi tror att det blir en tvärbroms i systemet." "
http://www.svd.se/fi-chefen-om-bolanen-det-gar-at-fel-hall/om/bopriserna#xtor=AD-500-%5Bsvd%5D-%5Btf_huvudspalt_1511%5D-%5Bintegration%5D-%5Baftonbladet%5D-%5Bettan%5D-%5B29%5D
Effekten blir visst att det välavlönade paret kan köpa villa i Stockholm. Det som kommer att hända är att priserna kommer att sjunka bara. Det kommer dock att ta väldigt lång tid eftersom folk har svårt att se att bostadspriser kan sjunka.
+1
+1. Av någon anledning så verkar det vara få som tänker det extra steget…
Att priserna sjunker är bra långsiktigt, men kortsiktigt kommer det vara riktigt otrevligt. Skulle vi få en sättning i bostadspriserna så kan vi räkna med att svenska kronan faller i värde, vilket i sin tur bör leda till att KPI inflationen drar iväg, vilket leder till högre räntor, vilket leder till ännu högre lånekostnader, vilket sänker priserna ännu mer, och så är den onda spiralen igång.
Varför skulle kronan börja falla i värde?
Den global finansmarknaden är hyperkänslig. Bolånen är som bekant finansierade av större obligationer i utlandet. Skulle värdet på bostäderna som ligger till grund för säkerheten för dessa obligationslån sjunka så blir risken större. Stor risk = högre riskpremie = valutafall.
Eric, Hela vår BNP-tillväxt består att bostäders ökade värde, om då bostadspriserna istället vänder ner kombinerat med en allmän nedgång i konjunkturen så ser det en aning mörkt ut.
Om inte det här leder till nedgångar i bostadspriserna så kommer det nog aldrig falla i pris.
Fast samtidigt skulle lägre priser och högre lånekostnader leda till lägre konsumtion vilket skulle minska inflationen. Det finns motverkande krafter i detta fall och jag tror inte att den inflationsdrivande effekten av en fallande krona väger tyngre än minskad konsumtion i detta fall. Men jag är lekman så jag kan ha fel.
Fast samtidigt skulle lägre priser och högre lånekostnader leda till lägre konsumtion vilket skulle minska inflationen. Det finns motverkande krafter i detta fall och jag tror inte att den inflationsdrivande effekten av en fallande krona väger tyngre än minskad konsumtion i detta fall. Men jag är lekman så jag kan ha fel.
"I praktiken stängs möjligheten för hyresgäster att flytta till en villa i våra storstäder."
Ja, eller så stängs möljligheten att sälja till nuvarande prisnivå. Vilket givetvis är det troliga scenariot.
SEB har haft samma tak i åtminstone 8 år, och SBAB har ett tak på "500-650" procent, utan att det hindrat prisutvecklingen det minsta.. Sedan är det ju naturligtvis, som allt annat, en förhandlingsfråga, men då krävs ju att man vågar ta kontakt med en verklig människa istället för att bara fylla i ett web-formulär…
Vad bankerna säger på pappret att de gör ocg vad de faktiskt sen gör i verkligheten är två helt skilda saker.
Inte många äldre som vill sälja om det är fallet, utan man bor kvar i huset eller den stora våningen tills man blir utburen med fötterna före.
Därför de komma höja fastighetsskatten eller liknande, då tvingas de sälja.
Det har väl använts liknade regler länge. Vem eller vad är det som svarar förresten? Är det ett automatgenererat mail som man får när man gör en låneansökan online? (man får svar efter 2 minuter).
https://www.swedbank.se/privat/boende-och-bolan/ansok/soka-lan-och-lanelofte-via-internet/index.htm
Vid en vanlig låneansökan är det nog inga problem att spränga 500%-gränsen om andra värden ser bra ut, t ex om man har 1 miljon kontant och behöver köpa ett hus för 3 miljoner men inte tjänar en 5:e-del av 2 miljoner.
Det var en handläggare längst ner i mailet, vars namn jag utelämnade för att anonymisera. Det kom efter en vecka. Fru Kons hade sedan kontakt med bankmannen som sa att regeln hade kommit nyligen. Till slut fick vi upplägget om köpeskilling 6,85 mkr vid 1,7 kontantinsats, alltså i vårt fall ungefär 5x bruttoinkomsten för lånedelen. I ö bra i kreditprövningen, men man ska tydligen tänka på att kreditkort räknas som maxade i kreditprövning, alltså ett par kreditkort för återbäringens skull i familjen på 50K kreditgräns räknas som 100k i skuld. Sedan sa hon att de att de vill att man flyttar allt sitt sparande (det som är kvar efter kontantinsatsen då ;-)) dit. Själv skulle jag behöva öppna konto där, jag som lämnade SWB för några år sedan p g a höga avgifter.
I Stockholm så ligger andelen nya lån med belåningsgrad >600% av bruttoinkomst på hisnande 26%. Tydligen inte hos Swedbank då… Yeah right.
Swedbank… vad förvånad jag blir.
Har en vän som i veckan fick precis samma besked från Swebank och Handelsbanken, dvs max lån på 5 ggr bruttoårsinkomsten. En kollega fick förra veckan max 5,5 ggr bruttoårsinkomsten från Handelsbanken.
Jag själv fick besked att låna 6,25 ggr bruttoårsinkomsten var något för högt.
Fortsätter det i den här stilen så är det många som inte kommer kunna köpa bostad i de områden de drömt om. Sund utveckling enlig mig.
Som nämnts ovan så kommer ett lägre jämviktspris att infinna sig så småningom, så då har de råda med det fina området igen.
Rätta gärna min huvudrälkning. Men om jag lånar sex gånger min bruttoinkomst och har en avbetalningstid på 30 år så innebär det en femtedel av min bruttolön under trettio års tid till amortering. Lägg därtill räntor. Det är sjukt hög belåning.
Fast sedan kom jag på att vi lever i en ny tid där ingen förväntar sig betala tillbaka lån under sin livstid…
Jag nämnde detta i kommentarsfältet i en tidigare bloggpost. Seb har 5 x bruttoårsinkomsten. SBAB har lite mer flytande, mellan 5-6 x bruttoårsinkomsten beroende på vilken belåningsgrad du hamnar på.
Vad skulle hända om vi lagstiftade om ett tak på skuldkvoten för bostadslån om 400 % av bruttolönen?
Det känns som en lag som skulle ge långsiktig ekonomisk stabilitet. Hade den införts år 2000 skulle nog vårt lands ekonomiska framtids se mycket ljusare ut.
Kortsiktigt så skulle det kunna ha väl negativa effekter på bostadsmarknaden. Men om det fasas in under de kommande 10 åren så borde effekterna vara begränsade.
Ett sådant tak skulle förstås ha vissa negativa effekter. Unga högavlönade skulle inte kunna låna mycket och bo "ståndsmässigt". Finns det något annat problem?
Om jag skulle låna ut, så skulle jag titta mer på belåningsgrad än inkomst. Säg att man lånar 5 mille för en villa på 10 miljoner så är bankens "tillgångar" ändå ganska säkra, oavsett nuvarande bruttoinkomst. Säg att priserna faller 40%, så villan kostar 6 miljoner. Då kan de tvinga igenom en tvångsförsäljning och få tillbaka sina fem miljoner.
Det borde vara mycket värre för banken att låna 5 miljoner på en 6 miljoners villa, även om bruttoinkomsterna är 5 ggr. Det räcker med att man blir arbetslös, långvarigt sjuk eller dör och ett prisfall på 20% så kommer banken få det svårt att få tillbaka sina tillgångar.
Nu har det blivit förbjudet för bankerna att tvångsförsälja svenska bostäder. Så därmed är det viktigare att man har råd betala räntan.
Tvångsförsäljga pga fallande priser alltså.
"Om jag skulle låna ut, så skulle jag titta mer på belåningsgrad än inkomst."
Det var det bankerna gjorde fram till 90-talskrisen. När vissa brf:er med skakig ekonomi konkade och bostadsrätterna blev värdelösa visade det sig vara en ganska dålig idé att blint fokusera på belåningsgrad.
Den ENDA anledningen till att banker påstår sig införa skuldkvotstak är för att försöka försvara den sista utsugarmekanismen de har till sitt förfogande. Det är nämligen så att skuldkvotstaket inte är speciellt tätt om man flyttar över tjänstepension och annat sparande till den aktuella banken. Skulle FI införa ett allmänt tvång om skuldkvoter skulle banker ha jota att förhandla om. Folk skulle i vanlig ordning be dem dra åt helvete med sina "sparpaket" och dylikt när de förhandlar om bolån. Bankpacket har ingen ryggrad överhuvudtaget. De vill ingen väl, de vill bara ha mer makt.
Tidigare regler om att man skulle klara 7% rta var jättebra för bankerna. Men tyvärr leder den regeln just till priserna skenar och att lånen med tiden hamnar på just den nivån, där fårket sitter i bankens rävsax. Bankerna söker alltid att maximera sin vinst gentemot rådande regler, vilket ger konsekvenser. Därför måste reglerna stipuleras av framsynta och kloka politiker redan innan skiten träffar fläkten. Nu är det lite väl sent, och bristen på framsynta och kloka politiker är … ja, påtaglig.
"Bara"
😀
Bara byta finansiär…och sluta lipa.
Den här kommentaren har tagits bort av skribenten.
Troligtvis befinner oss nu i förnekelsefasen, till hösten kommer topp 2. Sen fritt fall.
15 % insats lika med 6,67 hävstång, vid byte till likvärdig bostad (samma pris, tänk BRF -> Villa), vi får då en hävstång på eget kapital X2 = 13,33.
/N
Själv ligger jag på <0,67 belåning dvs 3ggr hävstång. 2,7M lån, kreditvärdig för 4,5M dvs Villa 5+M. Är nervös, bör man binda en del? Tips mottages.
Tycker 500% är lite väl högt. Skulle ALDRIG kunna tänka mig att gå över typ 300%. Jag och min fru har en total belåning på strax över 230% av bruttoinkomst och ändå bor vi i bra bostad (egenägd) centralt i Göteborg.
Och varför behöver en bostad vara 100 % avbetald och avskriven??
Är den inte värd nått efter ett antal år eller vadå? Det är ju ingen bil man direkt köper, ibland blir man lite trött…
Jomen såere: säg att jag lånar dig tiotusen för att köpa en ny cykel. Då skulle jag vara intresserad av att du faktiskt betalar tillbaka pengarna, även om du gärna vill lämna ett av hjulen som säkerhet för fortsatt lån. Du får gärna förklara hur det är annorlunda med bostäder? Det är klart att banken ser bostaden som säkerhet för lånet, men ett lån är definitionsmässigt tidsbegränsat. Jag lånar (=försträcker) dig en summa pengar och förväntar mig att du betalar tillbaka dem enligt en tidsplan eller innan ett visst datum. Ett lån som inte innebär återbetalningsskyldighet är således inte ett lån! Vad ska man då kalla det som folket förväntar sig som självklart (att man inte behöver betala av skulden)? Servitut? Leasing?
Så dumt att jag egentligen inte vill svara..
Nu är det ju så att en cykel för 10000 är så pass lite pengar att ingen sannolikt varken vill eller behöver låna till, dessutom är en cykel en konsumtionsvara som sannolikt har noll i värde efter x antal år Det gäller ju knappast ett hus med tillhörande mark ( gäller ju oftast även en bostadsrätt men där är det lite snårigare med föreningar mm som är svårt att styra över).
Vill du trots behålla lånet till cykeln går det säkert bra men det blir nog jävligt dyrt i läng
Meh. Du är medveten om att många köper hus med tomträtt, eller som du själv så förtjänstfullt påpekar, ett medlemsskap i en förening. Man köper alltså inte alls "mark" utan ett konsumtionsföremål som precis som en cykel måste underhållas, repareras och till slut bytas ut. Det handlar endast om en skillnad i tidsaspekt.
Så förklara gärna vad som är så dumt i mitt exempel.Definiera vad ett lån är, tack. Kommer du inte fram till att det är något som ska betalas tillbaka så är det inte jag som är dum. Tack.
I ovan fall när det gäller föreningar och "tomträtter" så kan det kanske stämma att det är grisen i säcken men i de flesta fall så ingar tomten i fastigheten, sk friköpt tomt.
Inbilla dig inte att en sådan tappar sitt värde till noll efter x antal år. Och nej det är inget konsumtionsföremål. Underhåll och renovering ingår självfallet för en fastighetsägare som så mycket annat men fastigheten består. Mark växer inte på träden det gör däremot cyklar. Tidsaspekten är väl ändå rätt central i detta sammanhang när vi jämför med en cykel :-). Över tid går aldrig en fastighet ner i värde oavsett om det sker en fastighetskris eller annat fenomen, även här kommer tidsaspekten in.
Har aldrig sagt att man inte ska betala tillbaka ett lån men här kanske inte jämförelsen med en cykel känns särskilt relevant. De flesta köper en cykel och lånar till ett hus. Du avgör själv om du vill betala av hela huset och skänka dina tillgångar till bättre behövande eller om du väljer att ha lån på huset tills du avyttrar det (räntan spelar en viss roll i det valet).
När PE-fonderna ska förvärva bolag så ser bankerna hur snabbt de kan få en nedamortering av lånen, cirka fem till sex år kan då accepteras med prognostiserad intjäning (som såklart kan visa sig optimistisk). Annars anses risken som för hög. Med samma resonemang skulle en multipel på disponibel inkomst för bolånetak vara under 5x. Dock är den de facto mycket mycket högre.
Varför? Givetvis för att banken har ett strupgrepp på dig resten av livet och att du inte kan sätta dig själv i konkurs som ett bolag kan om det går fel. Du tar risken helt enkelt, inte banken.
Kanske vore bättre med ett sådant system där banken tar högre risk. Då skulle de sannolikt vara försiktigare till vem de lånar ut (och ja, jag vet att det inte blev så i USA). Gemene man är inte i skick att bedöma risken den upptar med ett stort bolån, banken kan iaf teoretiskt anses ha den kompetensen.
Intressant att de 2större" bankerna har börjat med detta, bara inom någon vecka eller två. Kam man se ett samband mellan Fi's inbjudan av samtliga större banker för enskilt samtal (bakom stängda dörrar) och införande av regeln?
.. hmm.
Skuldkvotstak, sen ränteavdraget mot reavinsktskatten och efter det så höjer man fastighetsskatten. Detta görs samtidigt som alla krav på nybyggnationer sänks avsevärt. Någon som vill betta emot?
Den här kommentaren har tagits bort av skribenten.
Jag tycker att ett skuldkvotstak är problematiskt oavsett om det är netto eller brutto
Säg att man i en kalkyl behöver 10 000 kr att leva på varje månad.
Person A tjänar 20 000 kr i månaden och person B tjänar 40 000 kr i månaden.
Person B får då låna dubbelt så mycket som person A med skuldkvotstak trots att person B egentligen har tre gånger så mycket i inkomst att lägga på boendet efter avdrag för levnadskostnader.
Det blir ytterligare ett slag mot de som tjänar mer (studier eller ej) först får du progressiv skatt på inkomsten och sen när du fått din skärv så ska man inte få använda den delen hur man vill utan det ska artificiellt begränsas.
Dessutom slår det hårt mot tex ensamstående med barn. Det kommer bli problematiskt att ens boende helt kommer begränsas av lagstiftning till slut. Alla kommer låna max och bosätta sig så bra det bara går utifrån deras inkomst.
Utöver problematiken med inkomsten som sådan så tar man som vanligt inte hänsyn till tex kapital.
Varför ska jag, som faktiskt har ordning på min ekonomi, drabbas av undermåliga lagar för att andra inte klarar av att ta ansvar för sitt eget liv?
Den här kommentaren har tagits bort av skribenten.