Ett hushålls utgifter har en förmåga att alltid nå dess inkomster. För att kunna bygga upp ett sparkapital ska man därför vid varje löneförhöjning öka avsättningar till regelbundet sparande.
På något underligt sätt gick det att överleva som student, trots att bidrag och studielån bara uppgick till kanske 6 800 kronor på min tid. Sedan fick man helt plötsligt 15 000 kronor efter skatt på det första riktiga jobbet, men på något mystiskt sett blev det inte över mer i plånboken när månaden var slut än när man var student.
Tricket är att man måste avsätta pengar till regelbundet sparande varje månad. Och sparandet måste ökas med varje löneförhöjning. Exakt hur mycket är upp till individen, men av ett nettolönepåslag på 1500 kronor i månaden bör kanske 500:- SEK avsättas till regelbundet sparande.
På köpet får man en ökad buffert vid arbetslöshet. Det går att stryka sparandet om det krisar sig vid inkomstbortfall, och i slutändan drabbas inte den månatliga plånboken så mycket.
Fast det är klart, det var ju det där med livsstil. Utgiften som får kosta vad som helst. Om man inte avsätter pengar till sparande blir det bara livsstil och inget sparkapital – ingen buffert, inga möjligheter att lägga en handpenning på den där bostaden, osv.
Så se till att höja sparandet varje gång du får en löneförhöjning. Det är ett enkelt sätt att börja bygga upp ett sparkapital. Börja redan när du får ditt första jobb. Säg att du får ut 20 000:- efter skatt i kontrast mot ca 10 000 som student. Varför inte starta med 5000:- SEK i månatligt regelbundet sparande, innan du köper in dig i en livsstil som äter upp hela din inkomst?
32 kommentarer
Pension, bli rik sparande, 10år+ sparande och 3år+ sparande, så slipper man gnaga av långsiktigt sparande samt undvika att ta lån när man köper bil etc.
Va?
Sant
Jag är lågutbildad, lågavlönad.
Sju år har det tagit mig att nå den punkt då jag ev. skulle kunna sluta lönearbeta och leva billigt.
Om tre år…?
Sedan får man kompensera för icke-inflationen.
bor hemma (bara 24 år), utgifter ca 5000 kr i månaden och jag lägger undan 20 000 varje månad i sparande. Mina utgifter har inte stigit men det beror på att jag är snål.
Det måste vara poppis hos brudarna.
haha, männen jag dragit hem har inte klagat iallafall. Men det beror på att de också bor hemma:)
Exakt. "Bara 24 år"… Du kanske dör i en olycka om ett år. Så du måste leva nu. Du kanske blir 100 år. Så du måste tjäna ihop ett kapital.
Tricket är att hitta rätt balansgång.
Dessutom är det viktigt att tjäna mycket pengar för att kunna spara. Jag skulle aldrig ge en välbetald chefsposition till nån som bor hemma hos mamsen.
Välbetalt chefsjobb går till den som presterar bäst. Var vederbörande bor, vem den har sex med, var den spenderar semester etc är totalt ointressant. Så är det om branschen är konkurrens utsatt och den bästa chefen måste väljas.
Den här kommentaren har tagits bort av skribenten.
DenViseFiluren, du har en bra poäng. Jag får nog korrigera mitt påstående till att jag tror att flytta hemifrån är bra för den personliga utvecklingen vilket kan leda till bättre karriär och högre sparkvot.
Lyckas man bli en ansvarstagande individ trots mamboskap är det väl inget att lägga sig i.
* Vissa saker är lättare om man är kvinna.
DenViseFilure;
Hörru det där stämmer inte. Det brukar bli de mest ineffektiva skojarna som blir chefer. Den som smörar, säger javisst/absolut, ljuger, förskönar, uttalar sig om värdegrundsetik, kompetenshöjning och liknande. Och som lyckas smöra ihop någon ny policy och pekar med hela handen för en omorganisering utan att ha någon koll. Det är väl mest psykopaterna som får bli chefer idag. Med några få undantag.
Vi har på tok för många chefer, informatörer och "koordinatorer" och för få som utför riktiga arbeten.
Endast män behöver oroa sig för hur mycket de tjänar och var de bor. Kvinnor behöver bara oroa sig över hur de ser ut.
"Välbetalt chefsjobb går till den som presterar bäst. Var vederbörande bor, vem den har sex med, var den spenderar semester etc är totalt ointressant. Så är det om branschen är konkurrens utsatt och den bästa chefen måste väljas."
Det stämmer men de egenskaper som krävs för att få ett chefsjobb brukar inte resultera i att som vuxen bo hemma hos mamma och få nytvättade kalsonger framlagda varje dag heller.
@Frihet: Den beskrivningen har du helt rätt i! Stämmer väl in på cheferna på min arbetsplats, tyvärr utan undantag.
Förespråkar du att man skall göra som alla som har pengar gör? Det går ju inte, då verkar det inte som att man har pengar.
"Bara" 24, tjänar 25000 kronor men väljer att bo hemma hos mamsen och drar in en massa "män" in på pojkrummet om nätterna? Kan inte pojkarna (män kan man nog inte kalla dem) tvätta dina kalsonger åt dig att du måste ha kvar mamsen till detta?
Jag säger då det. Det säger ju en hel del om hur Sverige och dess befolkning har fjollats iväg mot avgrundens kant sedan vi gick med i EU…
Var en kommentar på antes inlägg
Homifob eller sexist? Inte tänkt på att Ante kan vara kvinna? Ge inte FI vatten på sin kvarn…. Blir nog tvungen att rösta på dem vid nästa val.
Äsch, tiderna förändras. Både Mamboskap och öppet homosexuella är nog vanligare nu än förr.
Fixa;
Ja jag kanske är både homofob och sexist om en del av genustrollen tar av sig sina glasögonen och analyserar min hjärna. Men det har de inte gjort hittills så kom inte med någon diagnos om vad jag är om du inte är legitimerad läkare eller diplomerat genustroll.
Ante kan väl vara både kvinna och man eller ingetdera om jag förstår sker rätt. En kvinna kan ju vara man nuförtiden. En man kan ju vara kvinna. Eller både och? Varför tror du att jag tror att Ante är man?
Jag menade från början att Ante lika gärna kan vara en kvinna som bor i ett pojkrum och drar hem män. Eller en pojk som bor i ett pojkrum och drar hem en massa män. Det är upp till dina fördomar att avgöra men skyll inte på mig för att du själv har fördomar. Tänk att man alltid ska behöva vara övertydlig.
Det är ju gamla Ann Wibbles råd: "EN årslön på banken" ska man ha. Hon var bara lite tidigt ute med det rådet, men tiden (eller politiken som har drivits) har kommit ifatt henne.
Att aldrig höja sin levnadsstandard medför troligen att man lackar ur på jobbet. Pengar på banken som inte ska röras gör väldigt fp människor lyckliga
Vadå, jobba stenhårt för att pensionera dig vid 55, sedan dö lycklig av en stroke vid 60?
Om man lackar ur på jobbet för att man snålar hemma så bör man försöka byta jobb.
Pengar på banken gör rätt många lyckligare, om man vet att man verkligen har förtjänat dem. Förtjänat dem har man om man har snålat en lång tid för att kunna behålla dem. En snåljåp är kreativ – och kreativa människor är i regel lyckligare. Kreativa människor använder hjärnan och en vältränad hjärna blir en glad hjärna.
Man kan därför inte köpa sig lycklig. Däremot kan man spara till sig lycka…
Men lyckliga och nöjda människor är rätt dåliga konsumenter. Finansmarknaden ogillar lyckliga människor.
Skillnaden på pojkar och män är priset på deras leksaker 😉 trisst att bara spara sig genom livet..
Det ante mej att ante är kvinna!
Bo hemma och buffra lite kapital,smart drag.
Inte så smart drag. Vad händer om Ante fortsätter att bo kvar hemma? Jo. Hen går miste om att göra karriär på bostadsmarknaden. Hen går miste om ett stadigt förhållande (=dela utgifterna och dubbla inkomsterna). Hen blir oförmögen att ta hand om sig själv och får betala dyrt för att andra ska utföra tjänster åt hen när mamman inte orkar med längre. Det börjar dyka upp irriterade skyltar på jobbet hand om att hens mamma inte jobbar där och att hen får ta reda på sin egen disk. Ante går in i en depression och slutar jobba. Besparingarna sinar och mamman jobbar övertid tills hon går in i väggen och sjukskriver sig. Det går inte att ha en fullvuxen människa hemma på soffan som ska servas och samtidigt jobba häcken av sig. De förlorar bostaden och de båda blir ett fall för sociala myndigheterna. Det är vad jag fruktar. Men du tror att det är ett smart drag.
Haha där fick jag mej ett gott skratt.
Eller så har du verkligen plankat din egen bios i texten o då är denn ju sann för dej iofs,men knappast norm.
😉
Man ska inte överdriva det där med att spara. Det kommer naturligt när man inte längre har lust att handla status/livsstilsprylar längre, vilket inträffar lite senare i livet. Och då kan man undra varför man skall spara en massa. Nä, bättre att sätta sprätt på dem genom att resa och unna sig medan man är frisk och kry och kan uppskatta dem. När man är död har man ingen nytta av dem. Och barnen kan faktiskt klara sig själva, utan ett jättearv.
Men visst, om man ligger på marginalen så bör man göra en budget som man följer, och inkludera sparande i den så att man får till en buffert. Sen kan man börja spendera överskottet på trams.
Kanske inte så roligt att leva på studentvilkor när man är mitt i livet och tjänar bra bara för att spara månadslönen.. Hur kul är det? Och hur lycklig blir man?
Anledningen till att man tjänar bra med pengar beror på att man gnetat på och inte legat på lat sidan, det ska självklart premieras med god levnadsstandard i form av större utgifter.
Jag säger korka champagnen och lev livet, det är kortare än man tror..