Schibsted/SvD:s Patricia Hedelius påminner tidningens läsare om att bostadslånen kommer bli dubbelt så dyra efter valet eftersom det råder samsyn över blockgränserna om att amorteringskrav ska införas. Baserat på 50 års amorteringskrav och 2% ränta efter ränteavdrag kommer bolåneutgifterna dubblas för hushåll som idag inte amorterar.
50 års amorteringskrav motsvarar förstås 2% av det ursprungliga bostadslånet om året. 2.85% i ränta ger 2% i ränta efter ränteavdrag, så bolånetorskarna har alltså att se fram emot dubblade utgifter för lånen. Visserligen är amorteringar att betrakta som sparande, men pengarna måste likväl fram.
Samtidigt är ju inte detta ett problem. Alla som fått bostadslån har ju testats om de klarar 4-6-8% i räntor, så 4% är ju ingenting. Speciellt du, kära läsare, har ju upprepade gånger påtalat att ditt hushålls ekonomin minsann klarar mycket högre räntor.
Hedelius säger sig ha tittat på de förslag som diskuteras, och det handlar alltså inte om 100+ år amorteringskrav, utan 50 år. Storstadsfamiljen med 3 MSEK i bostadslån kan få se en kassaflödespåverkan om 5 000:- SEK i månaden.
Man kan och bör fråga sig vad detta gör med den svenska bostadsbubblans priser. Allt fler säger sig se sina bostadslån som att man hyr av banken. När hyran dubblas, så lär det påverka bostadspriserna.
Upplåningen av bostadslånen sker via obligationsmarknaderna, och man kan och bör fråga sig vad dessa kommer säga när värdet på “säkerheterna” faller. Det är inte orimligt att amorteringskrav därmed kommer leda till högre marknadsräntor. Därtill kommer ett och annat hushåll, som sparat istället för att amortera behöva sluta med det, rent av avveckla sparande, och därmed sätta press på marknaden. Dock har de flesta hushåll obefintligt sparande, så den effekten blir nog inte så stor.
35 kommentarer
Förutom den lilla detaljen att ett bolån som amorteras blir billigare, inte dyrare, så är det knappast troligt att amorteringskrav på hela lånet kommer införas. Antagligen blir det bara så att dagens "rekommendation" blir ett "krav".
Vilket hon också skriver, men det blir ju inte tillräckligt dramatiska rubriker av det..
Amortering sänker totalkostnaden över tiden, men likväl måste pengarna fram idag, vilket ger en dubbling för den som inte redan amorterar.
Precis. Det är ju kassaflödeseffekten av det som är intressant då den kommer att bli påtaglig. Med den följer kanske också en psykologisk effekt där många överraskas över att deras mångmiljonlån faktiskt är lån och inte bara siffror på en skärm.
Finns många andra sparformer som kan komma att påverkas att detta tror jag.
Skönt att du (Cornucopia) bara svarar på den minst viktiga poängen som tolvtretton gör.
Hedelius: "Sedan ska tilläggas att det i första hand är en amortering ned mot en skuldsättning på 70-75 procent som det flaggats för."
Cornucopia: "Om jag bortser från detta helt avgörande stycke blir mitt blogginlägg mycket dramatiskare! Mu-hahahaha! Att kvaliteten sjunker dramatiskt gör ju inget."
Blue Horse
Cornu kanske bara läste rubriken? 🙂
Frågan är vad som kommer att hända med de dyraste bostäderna, de som köps av personer som kommer att bli av med hela jobbskatteavdraget efter valet. Det handlar om 2193 kr i månaden. Ett rikt par kan alltså låna 12*2*2193/0,02 = 2,6 miljoner mindre för en lägenhet eller ett hus. De flesta har såklart inte så höga inkomster (>60k i månaden) så de berörs, men ifall vi verkligen har en bubbla är det inte troligt att marknaden pallar med ett prisfall på de dyraste lägenheterna utan att påverka även de billigare. Det här är inget argument för att man inte ska ta bort jobbskatteavdraget för höga inkomster (det kan ju ha andra fördelar), men det är mycket möjligt att det är det som kommer att punktera en eventuell bubbla alldeles oavsett ytterligare åtgärder.
Vilket strunt! Med ett fiat-system med flytande valuta kan riksbanken alltid hålla de korta räntorna låga.
Systemet är gjort för att straffa sparare och belöna lånare. Räntorna kommer att vara låga fram till hela systemet kraschar. Festen fortsätter ett tag till.
Precis, den regering som driver igenom tvångsamorteringar kommer att straffas direkt i form av en lågkonjunktur. Utan konstant penningmängdsinflation – amorteringar är deflationära – så kraschar systemet. Skuldberget kan alltså inte betalas tillbaka, bara flyttas runt. Om svensson måste tvångsamortera, måste staten ta på sig penningmängsexpansionen genom att börja låna i stor skala. Bloggaren själv förstår tydligen inte hur systemet fungerar utan verkar tro att det är som hans privatekonomi fast i större skala.
Stridshingsten lovade ju att ingen skulle behöva gå från gård och grund så länge man kan betala räntorna, eller kommer jag ihåg fel?
Och? Det stämmer ju fortfarande med den här förändringen. Är ju bara en sak till som skall läggas till den listan. :=)
@Arne Brosk
Kanske kommer du ihåg fel, kanske du inte gör det. Löftet är dock från en politiker och värd därefter…
Sanningen är att sålänge du kan betala dina skulder i takt med att de förfaller till betalning så kommer du vara ganska "trygg" mot utmätning (vilket är det som gör att du får gå ifall du inte kan betala räntan). I detta sammanhang är det ingen skillnad ifall skulden handlar om ränta på bolån, amortering eller någon annan räkning (dock är det ganska liten risk att du får bostaden utmätt för småsummor).
Det verkar ju orimligt att lagstifta om att alla bolån ska amorteras ned till noll? Viss belåningsgrad vore ju rimligt att man kan behålla amorteringsfritt? Femtio procent av värdet på bostaden t.ex, det kan det ju inte betraktas som någon större ekonomisk risk. Eller tänker jag fel?
Varför skulle det allltid bli minst hälften kvar av all-time high?
I norra Jämtland kan man köpa stora hus för 50000kr
Fast sådan värdesänkning händer bara där. Och i Detroit. Och i Ådalen …
Vad händer om det blir en riktig katastrof?
Invasion.
Jordbävning i Tokyo.
Inbördeskrig i Saudi.
Statsbankrutt i USA
det är orimligt ja men sedan är det ju politiker som fattar beslut och de är ju också oftast orimliga.
I Frankrike införde sådana amorteringskrav efter krisen. Nu ska alla ha amorterat ner sitt bolån till 0 innan de går i pension så visst kan politiker fatta sådana beslut.
@Kanylbullen
Det har väl funkat ganska bra med bolånetaket utan att lagstifta om det?
@tango smurfen
Avtalet säger att det skall amorteras. Bedöms din bostad ha fallit i värde så finns det kanske i "reglerna" att du skall amortera ner till x% av det bedömda värdet – om inget annat så kan banken ändå ha intresse av det. Med det i avtalet är det bara för banken att kräva in pengarna.
"Upplåningen av bostadslånen sker via obligationsmarknaderna", nja, bankerna skapar själva "pengarna" i sitt interna bokföringssystem som sedan "lånas ut" till skuldslaven, detta får sedan räknas som riktiga SEK så länge banken kan hålla sitt kapitalkrav. Själva affären kan sedan säljas på obligationsmarknaden för att sprida riskerna.
Detta är grunden i hur pengar skapas i dagens samhälle. Ett amorteringskrav kommer få enorma konsekvenser eftersom varje amortering tar bort pengarna från systemet = deflation.
Snart är vi där EU, USA, Japan med flera är.
Oj, du har nyss upptäckt Youtube eller?
På 80-talet ansåg man att en lånare skulle betala tillbaka lånet under sin livstid. T o m innan man gick i pension. 30 år var längsta amorteringstiden som gick att få. Pensionärer fick inte ta nya lån. Resonemanget var att man aldrig kan veta säkert att det finns ett restvärde när lånen är avbetalda.
Fast det är annorlunda nu
Förr hade man annuitetslån. Finns ingen anledning till att man inte skulle gå den vägen nu om man ville införa ett amorteringskrav.
Finns exakt ingen utom möjligen några bostadshaverister som vill kraftigt fördyra för yngre att köpa bostad.
Och som tidigare skrivits så lär man fortfarande kunna ha en del av lånet amorteringsfritt. T ex upp till halva taxeringsvärdet. Och det över den nivån får vara 50-åriga annuitetslön.
Kommer knappt att märkas för den stora massan.
@xycorr
Annuitetslån förutsätter i princip bunden ränta på lånets löptid. Skall man ställa krav på det så måste man också ställa krav på att man binder räntan på 50år.
Man kan iofs tänka sig någon form av kvasi-annuitet (där man anpassar amorteringarna efter räntan), men det räcker ju bara så länge räntan är under en viss förutbestämd nivå. Annars är det en ganska bra ide då man får förutsägbara utbetalningar.
Att Hedelius skriver en skrämselkrönika precis en vecka före valet är väl inte så konstigt då hon och alla andra journalister i Stockholm, enligt bloggägaren, alla bor antingen i Bromma eller i innerstan och alla har mångmiljonskulder. De är rädda helt enkelt. Vilket de har all anledning att vara.
Smaksak vem man vill gå under tillsammans med. Blåbrun sörja eller rödgrön röra.
Hur kom du fram till den efterblivna slutsatsen att det ena alternativet är blåbrunt?
Att SD röstar med alliansen 9 gånger av 10.
Och att den tionde gången är den "brunaste" och viktigaste för SD är förstås irrelevant. Jaja, typisk pajasvänsterretorik.
hur mycket skulder har du själv kongos, eftersom du i stället för att argumentera direkt atackerar ett ovesäntligt sidospår?
@Fredrik, jag har ca 170000 i studielån och inga bolån längre. Stör mig alltid på idioti, försöker sluta, men kan ibland inte hjälpa mig.
Bostadsobliagtionsmarknaden borde rimligen till viss del redan diskonterat eventuella försämringar av säkerhetsmassan.
Men, det är ju snarare tvärtom. Givet att hushållen klarar kassaflödeskraven så blir lånen säkrare.
Idag verkar det som om räntan på en utställd 5-års-bostadsobligation är 0.94%, utan tecken på att stiga kraftigt om man tittar på senaste året (tvärtom).
Att bara införa amortering för alla blir ju dumt. Alla kan inte spara samtidigt.
Man bör rikta det mot högriskhushåll, vilket handlar om hushåll med låg disponibel inkomst och stora lån. Med andra ord låginkomsttagare och överskuldsatta.
Samtidigt måste någon annan låna de pengar som amorteras för att ekonomin inte skall börja gå baklänges så jag antar att det pressar räntorna ytterligare om det ens är möjligt…
@Björn
"Att bara införa amortering för alla blir ju dumt. Alla kan inte spara samtidigt."
Nej, kanske inte, men tydligen går det för sig att alla lever på kredit samtidigt…
Om man hyr av banken… behöver man inte förhandla om lån hos banken? Och vad gör banken om bostaden faller i värde så att lånen överstiger värdet? (Jag har inga lån så jag vet inte hur det funkar.)
Kortfattat:
– banken har rätt att ändra villkoren för lån vid vissa tidpunkter. Då kan den besluta om t ex ändrad amortering, eller ändrade räntevillkor. Låntagaren har då alltid rätt att säga upp lånet. (Och t ex gå till en annan bank).
– om säkerheten faller under lånebeloppet kan banken inte göra så mycket mer än det jag skrev ovan, så länge låntagaren betalar räntan. (Och kommer då att kräva amortering).
– om låntagaren slutar betala ränta kan långivaren tvinga fram en försäljning om inte annan säkerhet finns.
Bostadslån går under konsumentlagen så det är ganska reglerat.
Idag brukar bankerna kräva amortering ned till ca 70-75% av uppskattat marknadsvärde.
Hur pass brukar man förhandla med hyresvärden? Isht ifall hyresvärden är någon av de stora aktörerna på marknaden?
När det gäller vad banken gör om bostaden faller i värde kan vara att man börjar kräva amorteringar enligt avtal tills fordringen åter säkerställs av bostadens värde.
@xycorr
Rätten att ändra vilkoren är ganska begränsad. Normalt är det väl bara räntan som kan ändras mellan räntebindningsperioder? Annars skall väl avtalet normalt gälla lånets löptid (dvs 30-50år). Utrymmet för att kräva amortering ligger i att det redan i de allmäna vilkoren står att det skall amorteras (eventuellt avtalad amorteringsfrihet är normalt ett tidsbegränsat undantag, eller till och med kanske bara gäller tills vidare).
Som någon redan uttryckt minskar penningmängden vid amorteringar om inte motsvarande ökning av utlåning sker till exempelvis företag.
I dag vilar pengars värde på vår myten om evig exponentiell tillväxt. Pengar som skapas i bankernas balansräkningar i form av utlåning är t.o.m. ett förskott på framtida ekonomisk tillväxt (prestationslöfte att levereras framtiden).
Den stora tillgången på sådana skuldpengar blåser upp bostäder och aktier ytterligare.
För att hålla systemet vid liv måste ECB och vår Riksbank öka utlåningen samtidigt som den ska minska hos hushållen. Lycka till!
"Upplåningen av bostadslånen sker via obligationsmarknaderna, och man kan och bör fråga sig vad dessa kommer säga när värdet på "säkerheterna" faller. Det är inte orimligt att amorteringskrav därmed kommer leda till högre marknadsräntor."
Å andra sidan så har du ju det faktum att utbudet på dessa obligationer kan tänkas minska vilket skulle göra att priset stiger dvs räntan faller.
Sen har du ju det penningspolitiska svaret då amorteringar innebär penningmängdsdeflation (med medföljande prisdeflation) så kan RB bli tvungen att vidta åtgärder för att hålla prisinflationen uppe. Oavsett vilka åtgärder RB sätter in (sänkt ränta, köpa obligationer till kompispriser) så bör de bidra till lägre räntor (då första effekten av åtgärderna syftar till att öka penningmängden, dvs utbudet av pengar vilket bör göra att de kostar mindre att låna).