Angående den ständigt återkommande debatten om vad som är hållbarast – staden eller landsbygden, så är inte svaret givet. Ja, primärproduktionen av i princip alla råvaror, inklusive energi, sker på landsbygden, men i Sverige gör det inte landsbygden hållbarare på grund av centraliseringen av all förädling.
Argumentationen för staden är annars att man inte behöver så mycket transporter, trots att allt transporteras till staden. Argumentationen för landet är att maten växer eller föds upp på landet, och det är här energin utvinns.
Men i verkligheten är landsbygden lika, om inte mer, transportberoende som staden. Ingenting man konsumerar på landet har nämligen förädlats lokalt.
Gissningsvis är det som vanligt – svenskar inom omställningsrörelsen eller som är intresserade av peak oil hänger för mycket på utländska Internetforum, och missar hur det ser ut i Sverige. I Österrike finns det t ex 5 000 slakterier, i Sverige ca 50 st, varav mindre än tio har 95-98% av volymerna (siffror ur minnet, exakta siffror är andra, men principen kvarstår). Antalet mejerier blir allt färre. Och så håller det på.
Jag har en fastighetsgranne, tillika ordförande i min vägförening, som är mjölkbonde hos Arla. Men jag får inte köpa mjölk av honom, då man inte får sälja opastöriserad mjölk ens som djurfoder (reglerna för djurfoder är ännu hårdare än för människomat). Går jag mina 2 km till byns lokala butik och köper Arlamjölk, så kommer den från Jönköping nu när Arla läggs ner i Göteborg. Trots att min granne är Arlabonde är alltså transporterna av mjölken längre för mig än för någon som bor i exempelvis Jönköping (eller Göteborg) eller närmare dessa orter än vad jag gör.
Motsvarande gäller när granngårdens kalvar eller äldre mjölkkor ska till slakt. Man får inte köpa kött direkt från bonden, utan djuren måste transporteras till ett slakteri för slakt annars anser EU/Livsmedelsverket inte att köttet är spårbart. Istället åker köttet till gissningsvis Skara, i bästa fall Dalsjöfors utanför Borås. Transporterna är alltså mindre för den som bor i exempelvis Borås än den som bor granne med en nötköttsuppfödare.
Vad man kan köpa lokalt är grönsaker, t ex potatis. Det är fortfarande tillåtet att köpa ägg av någon med höns, så ägg kan man köpa lokalt. Men både potatis och ägg kan man ordna även i staden, åtminstone om man har en villatomt. Tydligen ska det vara väldigt hipster att ha höns även i lägenhetsområden numera.
Det enda som garanterat är någorlunda lokalt är om man köper ved, så viss uppvärmning kan man ordna lokalt. Även vattenförsörjningen är ofta lokal, om man har egen brunn. På de punkterna är landsbygden hållbarare än staden, men ska man ha mer avancerad energi som t ex pellets så landar man i lika mycket, eller mer, transporter som för stadsbor. Och elen kommer faktiskt från två hål i väggen. Det spelar ingen roll att jag bor nära flera småskaliga vattenkraftverk och vindkraftverk. Elen från dessa går i praktiken lokalt, men jag köper in min el från Stora Elbolaget, som köper den från vattenkraftverk i Norrland. Om elförsörjningen blir skakig kommer tvärt om elen antagligen brytas först på landsbygden, när man stänger ner lokala brukarnät och skickar in den el som finns till de viktigare tätorterna.
På landet kan man förstås slänga upp solceller för egen el, men det kan man lika gärna göra i staden. Men visst, vi har vår ved och vi kan slänga upp egen vindkraft. Solceller blir också billigare att installera och underhålla, då det finns gott om yta och de lika gärna kan monteras på marken istället för på hustak.
Samtidigt har bilismen dödat landsbygden. På de flesta orter finns det inte längre jobb nog för lokalbefolkningen, och behovet av transporter har ökat när allt färre jobbar lokalt och allt fler tar bilen till jobbet på annan ort och dödar dagservicen.
Ja, staden är beroende av landsbygden för mat och energi, men landsbygden är i Sverige lika beroende av transporter, så länge vi följer lagarna.
Det är möjligt att om de som drömmer om en enorm och snabb samhällelig kollaps (som inte kommer ske undantaget krig) får sin vilja igenom, så är landsbygden hållbarare än staden. Annars är det faktiskt lika illa vilket som.
Men tills vidare kan vi vara säkra på att vi bara får se mer och mer centralisering och med det ökade transporter i Sverige, även för landsbygdens befolkning. I takt med allt hårdare och dyrare regelverk så är det den enda möjliga utvecklingen. Resten är bara gulliga försök till civilt motstånd.
34 kommentarer
Jag vill vara gullig!
Mycket bra inlägg! Är pastöriseringen det stora hindret för att handla mjölk direkt från sina mjölkbönder till grannar? Dvs om bonden installerar en egen pastöriseringsanläggning – får hen då sälja mjölken direkt till konsument?
Det där var bra dystert. 🙁 Nåväl, den som bor på landet kan laga egenskjuten älg och hare. Och man kan faktiskt sitta på verandan och spela banjo och dricka moonshine (från egen och grannens potatis).
Och jag tror att det faktiskt är möjligt att påverka så att man skulle kunna öppna fler småslakterier och mejerier som säljer opasteröriserad mjölk. Några jämtar gör det, vet jag. (jag har faktiskt t.o.m. sett dem IRL. Asså både dessa jämtar som säljer opastöriserad mjölk och jämtar i största allmänhet.)
Fast det är ju två olika saker. Landet skulle i praktiken kunna vara självförsörjande, medan staden omöjligen kan det.
Problemt är ju som du påpekar, att staden (centraliseringen), med sina regleringar och byråkrati försvårar även för landsbyggden. Men som sagt, det tycker jag inte på samma sätt är att säga att landsbygden inte kan vara hållbar.
Fast vi lever inte i kan, vi lever i är.
@Cornu
Omställning är dock ganska annorlunda än det som är. Att i ena stunden tala om det som är och i andra stunden omställning utan att frigöra sig från tanken att omställning innebär att det blir annorlunda än det är så har man nog missat konceptet.
Men att det ser ut som det gör med transporter beror ju på att det är svinbilligt med transporter. Jag har hört att man transporterar räkor till kina för skalning för att sedan transportera dem till europa. Detta hade troligen inte gjorts ifall transporter var något dyrt, som kunde göras i begränsad omfattning.
Man kan med andra ord inte ta för givet att logistiken kommer se likadan ut ifall det blir "brist" på olja.
Hur lång tid tror du det tar att ställa om till 5000 lokala slakterier?
@Cornu
Det beror på hur angeläget det är – dvs en avvägning mellan hur mycket transporterna kostar och hur mycket det kostar med byråkrati (för småskaliga slakterier).
Kortsiktigt går säkert trenden mot mer regler, till exempel alla dessa miljövetare som utexamineras och på nån myndighets uppdrag talar om för bonden var han får och inte får pinka och hur han ska sköta sina djur och sin kompost. Långsiktigt hoppas jag trenden är motsatt, samhället gagnas inte av massa högskoleutbildade som är dresserade till att se till att stelbenta regelverk följs.
Vidare hade jag för mig att man fick sälja opastöriserad mjölk för att ha till kattmat, men det kanske är med betoning på FICK.
Katter är laktosintoleranta…
@Mattias J
Det hindrar inte folk från att ge mjölk till katter (och katten dricker säckert det ändå)….
Det är långt till närmsta destilleri också.
När kostnaden skenar så kommer folk lösa dessa problem lokalt.
Som man säger på landsbygden, "jag följer bara dom regler jag själv röstat igenom".
Tycker mig ha hört ( och observerat ) något åt det hållet själv…
@agazza
Inte i norrland;)
Det är dags för ett gemensamt transportnätverk nu, för att säkert koordinera lokalproduktionen och för att förhindra att lastfordon någonsin åker långa sträckor tomma.
Cornus trend vad gäller centralisering gäller överhuvud allt som vårt politiska system hanterar – Centraliseringen skenar. Invandringspolitiken är ett bra exempel på ett annat område där det skenar. Vi vet alla hur illa det kan gå här hästen skenar.
Lagar som inte foljer naturens lagar SKA brytas. Ett riktigt bra exempel ar trafik lagar som inte respekterar gravitationen; att stanna cykeln for stopp skyltar och ljus i slutet pa backar ar lika korkat som att segelbatar skulle vaja for motorbatar. Att sitta bekvamt och ata kott fran boras och dricka mjolk fran jonkoping ar att be om kollaps.
Har du ingen broms på din cykel eller?! Om jo så förstår jag inte vad problemet är. För att stärka mitt argument så kan jag tillägga att jag inte har bil och därför cyklar till och från jobb i alla väder, året runt.
Ska vi förvänta oss att en framtida Darwin Award går till dig när du bryter mot dessa korkade lagar (för sista gången)? I övrigt så kan jag direkt komma på en naturlig (oskriven) lag som gäller i ditt cykel-nedförsbacke-stopp-fall och det är; "Störst kör först".
I varje by fanns för femtio år sedan ett mejeri.
Inget komplicerat.
Man gjorde oftast bara en produkt som sedan såldes vidare…
Avfallet återvände till bonden som foder.
Slakten kunde ordnas hemma och även det kunde göras lagligt med en transport till besiktningsbyrån. Där en veterinär kollade och stämplade slaktkroppen.
Den verksamheten försvann 1990.
Så egentligen finns inga problem att vända på steken…
Några enkla administrativa åtgärder bara..
Men ack så svårt att genomföra.
Överhuvudtaget borde någon granska vad bondekooperationen, och sådant som härstammar därifrån som t.ex Arla, har gjort med en fullt fungerande lokal infrastruktur de senaste 15-20 åren.
Säkert har det varit riktigt sett ur ett rent företagsekonomiskt perspektiv, ett bevis på det är att många av företagen ändå finns kvar i någon skepnad, men ändå är det tveksamt om sådant verkligen kan lämnas vind för våg till (en genomreglerad och genomsubventionerad) marknad. Lämmeltågen av 60-tons långtradare som drar förbi med Arla-produkter på riksvägen varje kväll, året runt, talar sitt tydliga språk.
Läste just en artikelserie hos SVD om preppers, där raljeras det om att preppers är egoister som inte vill dela med sig i händelse av kris. Om jag nu har mat hemma till nästa sommar, är jag då en egoist om jag inte vill dela den med 10000 andra och göra slut på mitt matförråd och utsäde för nästa sommar i händelse av kris. Är det inte var mans skyldighet att själv ansvara för sin familj? Är själv inte helt övertygad att jag kan försvara mitt matförråd mot någon aggressiv storstadsbo som i sin tur inte vill dela sin nyligen erövrade tillgång när han kommer och knackar på.vore det inte bättre att en del av våra skattepengar investeras i ett livsmedelsförråd som på den gamla goda tiden där staten kan fördela resurser istället för att lita till Darwinism?
Nä, personligen tycker jag darwinism verkar helt utmärkt faktiskt..
Jo iochförsig kan väl jag instämma i det, det kräver väl lite mer planering i form av försåtminering av lagerutrymmen, ak4 under kudden och trampminor i hagarna bara. Är kanske en framtidsvision att införskaffa en större egendom med vaktstyrka och kulsprutetorn med utsikt över potatisåker, kreatursbete och somaliska liemän för slåtter.
Darwin skrev bara att den bäst anpassade överlevde inte den aggressivaste. Vi klarar oss bäst i samarbete. Självklart bör ett nytt ekonomiskt och civilt försvar byggas upp på nytt. Personligen tycker jag det är nog med att klara vatten, värme och mat hemma bekvämt en kortare tid, kanske några veckor. På längre sikt krävs mer kunskap och improvisation. Sannolikheten är större för kortare avbrott av allt än långa avbrott.
Vänliga hälsningar
Nanotec
Man måste ha en väldans stor kudde om man ska få plats med en AK4.
Trampminor i hagarna låter inte som en bra idé men dina kreatur kanske har bombdräkter när de är på bete?
AK47:an har man väl under sängen?
@Nanotec
Att vi klarar oss bäst i samarbete baserar sig på just ömsesidigt samarbete. Den som bara delar med sig av sitt levebröd till kreti och pleti i större omfattning än att det blir mat kvar till sig själv klarar sig nog inte så bra.
Det är ju det där med det sociala kapitalet förstås, som jag tror ändå i genomsnitt är lite större på landet. Om nu det sociala kapitalet visat sig vara den avgörande faktorn för ekonomisk utveckling, så kan man ju gissa att det fjädrar upp en del åt andra hållet också.
På landet är man i genomsnitt mera angelägen om ett gott förhållande till grannar och "folk från byn". Dåligt rykte kostar. I stan känner man knappt grannarna och/eller är helt ointresserad av dem.
Du har väl inte glömt av vad din polare David Jonstad skrev för lite mer än ett år sedan?
… men ja, symbios är väl ordet man kan tänka sig i detta sammanhang. Lite som mellan människorna och the gungans på Naboo. Ehh…
Ja nu när det är semestertider har jag lyckats slita mig från min tunnelbaneförort och turnerat lite i nedläggnings och igenväxningssverige. Pratat med campingvärdar på pittoreska men bortglömda småorter som beklagat sig att allt läggs ner och att inga barn föds. Så är det väl inte överallt men förr fanns ju mer synligt liv på landet. Jag kommer ihåg min barndom (80-tal) när vi handlade på den lokala ICAn och köpte mjölk av bonden på gården bredvid och då folk kände sina grannar.
Det finns många orsaker men en viktig faktor är väl rationaliseringarna som både har varit ett drivande faktor i näringslivet och i politiken. Slakterierna är ett bra exempel och jag antar att skogsägoförhållandena och storleken på gårdarna på landet också spelar in. Frågan är vad vi ska ha landsbygden till när allt är bortrationaliserat? Bra ytor för motorburen ungdom?
Det verkar inte finnas någon kraft inom politiken som på allvar vill främja det småskaliga på landet? Centern borde kunna driva frågorna men jag antar att dom är för hårt snärjda med LRF och det storskaliga lantbruket? Sverige skulle nog behöva lite landsbygdspopulism.
Några förslag på punkter:
1. Främja bönder och skogsägare som håller på med mer förädlad produktion (jmf med Holland som medvetet fasar ut arealkrävande verksamheter till förmån för produktion med större förädlingsvärde).
2. Förenkla regelverket för enskilda näringsidkare på landet (slakterier, mejerier och egenförsäljning mm)
3. Optimera regelverk så att inte småskaliga butiker missgynnas mot köplador etc. En svårighet att bo och verka på landet idag är att tillgången på matvaruaffärer är starkt begränsat jämfört med förr. Idiotregler som etonolkravet för mackar har ju inte gjort saken lättare. Kanske en trängselskatt vid landets köpcentrum?
4. Se över kommunerna storlek. Kommunsammanslagningarna var säker praktiska men har också inneburit att kontakten till politiken och möjligheten att påverka sin vardag har minskat. Jämför med Åland som har ett väldigt föråldrat system men små kommuner men också ett rikt och levande näringsliv och en stark debatt (2 tidningar på 25000 invånare bland annat)
5. En starkare satsning för att ha kvar den basindustri och fabriker som faktiskt finns istället för att lägga pengar på bidrag till att städa för stora Täbyvillor.
mm
Många lagar, förordningar och strukturer som sattes på plats i Rom, fanns kvar långt efter att Rom tappat allt inflytande ute i provincerna.
Mängder av "lagbrytare" som aldrig drogs inför rätta, eftersom det inte längre fanns byråkrater, jurister och soldater på plats att ställa handling bakom orden.
Nu är vi inte där ännu, men tycker redan nu det verkar som att byråkratin allt mer tappar kontakten med verkligheten vi lever i.
Föga förvånande så kommer folk i allmänhet bli mer och mer likgiltiga inför att följa lagar och förordningar som uppfattas som helt godtyckliga.
Inte bara lagar utan även media. Lokalpressen är på uttåg och riksmedia ägnar sig helst på egenkonstruerade storys typ almedalen eller fundera på vad F!s nästa drag ska bli.
En annan fråga intressant fråga: Den svenska landsbygden är lite speciell. Istället för att domineras av små byar som i det flesta andra länder så är husen (via skiften och sprawl) utslängda lite var stans. Säkert effektivt för att ha närhet till åkermarken och välfungerande i en stark och trygg stat. Inte lika bra om marken tappar i betydelse och staten sviker. I området kring vårt sommarhus härjar just nu flera (utländska) stöldligor samt några lokala knarkartjuvar utan att polisen verkar göra så mycket.
Jag misstänker misstänker att otryggheten kan bli ett större problem på landsbygden om staten sviker än mer?