Danske Bank släppte i veckan sin Nordic Outlook (PDF). Man konstaterar att vapnen i den svenska ekonomiska politiken nu är uttömda, samtidigt som man skriver ner sin BNP-prognos för Sverige något.
“Även om Riksbanken kan sänka några punkter till, och Sverige kanske kan genomföra ytterligare något infrastrukturprojekt, är ekonomisk politik i det närmaste uttömd. Nu måste extern efterfrågan ta fart! De kommande månaderna och kvartalen blir därför avgörande för hur vi ska se på den alltjämt höga arbetslösheten – och därmed på statsfinanserna, säger Roger Josefsson, chefekonom på Danske Bank.” (Danske Bank)
Danske Bank förväntar sig förvisso att Riksbanken sänker räntan ytterligare en gång, men i övrigt sägs svensk ekonomisk politik nått vägs ände. Varken bostadsbubblan, inhemsk konsumtion, statliga satsningar, ökade skulder eller lägre räntor finns i princip att ta till. Man varnar istället för en likviditetsfälla, där inga monetära stimulanser längre stimulerar ekonomin, utan fastnar i finansmarknaderna (=börsbubbla).
Aktuella BNP-prognoser |
Man förväntar sig också att bostadspriserna faller nästa år, och alltså backar 5% under 2015. Prisökningarna 2014 stannar också på 2.5%, vilket alltså innebär att bostadspriserna ska börja falla redan i år. Sedan årsskiftet har bostadsrättspriserna stigit 5.3% och villapriserna 5.4% enligt Mäklarstatistk, så 2.5% för helåret innebär att priserna ska ner. På längre sikt ska priserna ner, rejält, om inte svenskarnas löneutveckling tar fart.
“From a longer-term perspective, our view is that Swedish house prices are quite far above their fundamental value, underlining that something will have to yield: either prices demonstrate a more abrupt correction or – in a more benign scenario – household incomes rise faster than house prices.”
Danske Bank sätter under året hoppet för svensk ekonomi till att exportmarknaderna återhämtar sig och exportindustrin återtar förlorade marknadsandelar, men arbetslösheten ska inte gå ner mer än till 7.5% till slutet av 2015.
Överlag är man väldigt positiva, så att ammunitionen i den ekonomiska politiken är slut ska inte vara något problem. Ibland har man tur…
Om vi tänker efter lite. Svenska staten har redan budgetunderskott och klarar inte överskottsmålet om man fortsätter så här. Statliga stimulanser måste alltså minskas, alternativt måste skatterna höjas. Bägge åtgärderna slår hårt mot ekonomin. Räntan är “nära noll” och med stora privata skuldberg finns inte så mycket mer låneutrymme ändå, speciellt inte med kommande amorteringskrav. Vi har redan en full köpfest hos hushållen, som redan konsumerar allt de kan. Så varifrån ska stimulanserna för ekonomin komma? Kvar är i princip bara exporten, så allt hänger nu på att Danske Banks rosenskimrande prognos om återupprättad export faktiskt infaller.
26 kommentarer
Sverige har idag ett budgetunderskott som ligger en bit i från -3%. Om Sverige oväntat skulle drabbas av en konjukturnedgång i nuläget med ett budgetunderskott som lätt halkar under -3%. Innebär detta att EU istället för rekommendationer kan gå in med rättande åtgärder?
"The corrective arm of the Stability and Growth Pact (SGP) ensures that Member States adopt appropriate policy responses to correct excessive deficits by implementing the Excessive Deficit Procedure (EDP). "
I såna fall skulle Sverige då antagligen tvingas införa amorteringskrav, slopade ränteavdrag och marknadshyror!?
"… adopt appropriate policy responses… "
Så i ett läge med konjunkturnedgång så tror du att amorteringskrav, slopade ränteavdrag och marknadshyror är det som ska få ordning på saker och ting?
Lite som att hälla bensin som brasan.
Inte initialt utan under processen som kan pågå kanske 5-6år
Drar på mig offekoftan och håller käft.
När alla löften från S, MP VPK och F! ska införas och betalas av mellanklassen kommer det inte bli mycket pengar kvar över till boende. Så ja, sakta men säkert är priserna på väg ner men det stora problemet är inte bostadspriserna i den verkligheten…
Som ung, välutbildad (inom både naturvetenskap och humaniora), icke-belånad och boende i hyresrätt i närförort i stor svensk stad ser jag med spänning fram emot kommande år. Fram med popcornen. Let it burn.
Oui
Apres nous le deluge!
Uppenbarligen fick inte utbildningen något fäste på dig.
Svensk ekonomi har som jag uppfattar det rullat på mest för att den höga invandringen fått folk att ta höga lån för att ha något rimligt ställe att bo på. Det är dock inget hållbart recept för svensk ekonomi.
Det är bra att du påpekat att börsen inte brukar rasa snabbt utan att ett ras brukar föregås av en längre nedgång. Det gör en sådan som mig lite mindre nervös.
Det är väl också så att en del företag vädrar ökade vinster när det händer något tråkigt i omvärlden, så är man orolig satsar man lämpligen på företag som profiterar på elände. De kan väl gå bra även om det inte händer något tråkigt. Men vilka företag går verkligen bra i dåliga tider?
Att världsekonomin skulle gå bra förefaller ganska tvivelaktigt. Lägre energipriser kunde säkert stimulera ekonomin, men sådana får vi nog inte se framöver. Något annat som skulle sätta rejäl fart på världsekonomin har jag svårt att se. Att man rationaliserar bort arbetskraft är knappast hyperbra för ekonomin.
Den svenska kronan har försvagats ganska mycket den senaste tiden, vilket torde kunna bero på ökad oro för läget i svensk politik. En fråga av visst intresse är vad som skulle hända med kronan om politikerna mot all förmodan skulle förklara sig villiga att samarbeta med SD. Jag har inte känslan av att det skulle få börserna att slå bakut och kronan att rasa ytterligare, utan effekten kunde lika gärna bli den motsatta. Vad tror ni andra?
En sak som kunde ha positiv effekt på världsekonomin är om man kunde spara massor med energi exempelvis på mycket billigare avsaltning av havsvatten. Det verkar finnas en del utsikter att man kan göra avsaltning ganska mycket billigare. Dock troligen inte så billigt att man kan börja odla upp torrområden eller förhindra torka i torkninghotade områden. Och så är väl avsaltningskostnader inte någon stor utgiftspost i den globala ekonomin.
Man brukar ju säga "when there is blood on the streets, buy property". Men jag känner ändå en viss tveksamhet inför just det rådet för tillfället. Blodet flyter förvisso inte på Sthlms gator, ännu.
Den svenska varuexporten kommer fortsätta sin minskning eftersom det är ett strukturellt fenomen, som sker av att svenskarnas kompetens och personliga intressen för sånt här minskar, företagen köps upp eller läggs ner, naturresurser och transporter fördyras, värnande om lokal produktion utomlands ökar med mera. Sånt här kan omöjligt påverkas.
Industriproduktionen har minskat realt cirka 21 procent och 25 procent per capita sedan 2007. Föga förvånande har hela exporten minskat mindre eftersom tjänsteexporten ligger i en senare fas. Turister kan komma även till ett bananland för där är det billigt. Man när folk blir arga som i Egypten blir det osäkert och en minskning även där.
http://www.scb.se/sv_/Hitta-statistik/Statistik-efter-amne/Naringsverksamhet/Industriproduktionens-utveckling/Industriproduktionsindex-IPI/11307/11314/30571/
Om 20 år är exporten en bråkdel av vad den var 2007, liksom börsvärdet. Sedan får vi kanske vänta ytterligare 15 år innan kollapsen kommer och den nya restkulturen med fullständig isolering inleds. Med tiden blir det en fokusering på självförsörjning, individuellt och kollektivt. Makthavarna var sega i den ”omställningen” och ville se exporten ökad. Deras gamla pengar har förlorat sitt värde. Bankerna är värda en piss i Atlantan. Massinvandringen har upphört. Istället flyr de som kan till något rikare och säkrare land. Makthavarna kanske flyr till malmfälten och låter lämplig norrlandsälv bilda landets södra gräns. Diskussioner om klimatet, landets försvar, miljön, de stackars flyktingarna, svält i Afrika, kvinnans rättigheter, demokrati på andra sidan jordklotet och mycket annat flum upphör också. Inom rättvisa moraliseras det mest lokalt om hur resterna ska fördelas.
Jag missade när inbördeskriget bryter ut.
Skriv inte så dunkelt!
En realistisk beskrivning av framtiden om man betänker peakoil och finanskris. Det kommer ta ganska många år till innan blåögda federalister börjar förstå detta. Men ni andra kan ju redan nu börja göra er tillvaro mer "resilient".
Jag kan rekommendera denna länk för er som inte sett detta.
http://www.postpeakliving.com/preparing-post-peak-life
Inbördeskrig är osannolikt. Folk utan tokiga visioner och fullt upp med att hålla sig flytande orkar inte organisera större protester och än mindre väpnade påhitt. Men organiserade kriminella gäng kommer nog, kanske med enklare politiska budskap typ frihet från byråkrater och vad dom ska inom de gröna näringarna och på landsbygden. Inom knarket finns sedan längre en frihetskamp och den kan övergå till dödliga angrepp på den juriska byråkratin och poliser på gatan. Makthavarna får nog också fullt upp med med annat och backar, om de kan. Det finns bara inget att kriga för. Den bästa metoden för att eliminera moralister och deras korkade kamp mot diverse väderkvarnar är bara enkel information och en planerad kollaps.
Sannolikheten för att ett antal större svenska städer slås ut med ryska kärnvapen med amerikansk välsignelse är större än ett inbördeskrig. Den solida månghundraåriga rysskräcken gör att makthavarna med diverse manipulationer lätt kan ena folket i någon slags fokuserad korkad kamp, som är svår att beskriva närmare. Storsvensken inbillar sig att ryssarna behöver något av deras land och att det är därför som de ställer in oljeleveranserna och sedan påbörjar dom något dumt, kanske med de nya flotta utbåtarna, som tyskarna inte ville bygga för allt smör i Småland.
Den här kommentaren har tagits bort av bloggadministratören.
Vidrig hets mot folkgrupper raderad.
idiot
"in a more benign scenario – household incomes rise faster than house prices." Åhå? Ja, varför inte lite 2-siffrig inflation i det "mer fördelaktiga" scenariot? Men de har rätt: ANTINGEN krasch ELLER hög inflation. Och med tanke på att det är främst rika (världens miljardärer) som skulle förlora på en krasch, medan det framförallt är fattiga och pensionärer som förlorar på hyperinflation, så tror jag mer på inflation.
Hej Cornu, jag tycker du missar elefeanten i rummet. Låt mig citera dig:
"Om vi tänker efter lite. Svenska staten har redan budgetunderskott och klarar inte överskottsmålet om man fortsätter så här. Statliga stimulanser måste alltså minskas, alternativt måste skatterna höjas. Bägge åtgärderna slår hårt mot ekonomin. Räntan är "nära noll" och med stora privata skuldberg finns inte så mycket mer låneutrymme ändå, speciellt inte med kommande amorteringskrav. Vi har redan en full köpfest hos hushållen, som redan konsumerar allt de kan. Så varifrån ska stimulanserna för ekonomin komma? Kvar är i princip bara exporten, så allt hänger nu på att Danske Banks rosenskimrande prognos om återupprättad export faktiskt infaller."
Something has got to give… och detta något är överskottsmålet. Sverige har nollränta, den lägsta statsskulden på decennier, och svenska staten har inte kunnat låna pengar billigare på 300 år än nu.
Kommer det då en tydlig konjunkturnedgång och exporten inte tar fart, är det enda rimliga att utnyttja det oerhört förmånliga läget på finansmarknaderna och låna pengar. Säg 3-10% av BNP. beroende på hur djup konjunkturnedgången är. Dessa pengar används oavkortat till att rusta den eftersatta svenska infrastrukturen. Bara att ordna upp de senaste 20 årens eftersatta underhåll borde kunna absorbera säkert 100 miljarder kronor på relativt kort tid. Utöver detta kan lokala projekt med lite längre planeringshorisont absorbera säkert 100-200 miljarder till, och en höghastighetsjärnväg med sträckning Stockholm-Jönköping-Malmö, Göteborg-Jönköping, och Malmö-Göteborg-Oslo kan nog ta 200 miljarder kronor.
Totalt kan aggregerad efterfrågan vid en kris ökas med 400-500 miljarder kronor, varav hälften i närtid. Blir det problem med förseningar av planläggning och så vidare kan staten komplettera med att införa ett tillfälligt (2-3 år) sjätte jobbskatteavdrag, eller till och med en tillfällig (2-3 år) medborgarlön.
Vi behöver bara släppa överskottsmålet, som har tjänat oss väl, och ersätta det med ett statsskuldsmål, som inriktas på genomsnittlig statsskuld som andel av BNP, sett över en konjunkturcykel.
Spanien, Portugal, Madeira, Ungern, Tjeckien… rätt många länder har tagit förmånliga EU-stimulanslån på infrastruktur och utöver motorvägen från Tyskland till Prag, är det mest en radda fiaskon rent ekonomiskt.
Det tjatas mycket om boprisfall hit och dit. Det är nog inte otroligt men att sätta sig i en dåligt underhållen kommunal bostadsrätt i periferin och tro att man skall in och göra klipp år 2018 är nog lite väl naivt. Allmännyttan är ju allmännt dåliga på att underhålla sitt bestånd och snart rasar höghusen ihopa. (det är dock en god indikation på vad som väntar Brferna byggda efter sekelskiftet om 30, om ens så länge när det gäller underhållskostnader) Oavsett kan vi nog räkna med kraftigt stigande boendekostnader och energikostnader i framtiden. Exit konsumptionshets och Thailandssemester för alla utom få. Enter massarbetslöshet och fattigsverige.
@Rickard Ohlin
Varför skulle höghusen rasa ihopa nu helt plötsligt? Jag är inte så benägen på att hålla med om att allmännyttan är speciellt dåliga på att underhålla byggnaderna.
Sen kan man ju fråga sig vad det är för mentalitet man har ifall man räknar på att man skall göra klipp hit och dit. Talar man i de termerna så verkar det ju som att man faktiskt spekulerar i sitt boende även om man hävdar att man inte gör det. Skall man köpa en bostad så bör man ju se till att man får den till ett vettigt pris och sålänge det finns köpare som verkar basera sina bud på att vi kommer ha såhär låga räntor till tidens ände, att det inte kommer finnas något underhållsbehov på bostaden och att det alltid kommer finnas en greater fool som man kan sälja den till med vinst i framtiden, så är det väl ganska svårt att hitta något prisvärt för en som inte gör detta antagandet?
Danske Bank vill att Riksbanken ska sänka räntan "kraftigt" för att hjälpa ekonomin.
Hur kan man ens tala om att sänka räntan "kraftigt" när den är 0.75%? Om man halverar den har man sänkt 0.375 procentenheter; var någonstans gör det från eller till?