Det svenska energikonsultbolaget Swedenergy har tecknat avtal med Ghanas TC Energy om uppförandet av en 1000 MW1. vågkraftpark med svenska Seabaseds vågkraftverk. Statliga tillstånd och rättigheter är på plats och ordern blir Seabaseds första fullstora exportorder.
“Projektet är lokaliserat utanför Ghanas kust och kommer byggas i etapper med ett mål om en total installerad effekt på 1000MW. TC Energy Ltd har nödvändiga tillstånd och rättigheter att bygga projektet. Swede Energy tillsammans med TC Energy förhandlade och signerade föregående vecka ett avtal med Ghanas regering om att köpa elektriciteten (s.k. PPA) som kommer produceras. Swede Energy och TC Energy signerade i Maj ett intentionsavtal med svenska teknologileverantören Seabased. Ambitionen är att starta export från Sverige av utrustning redan i slutet av 2014.”
Ett faktiskt ordersavtal är inte påskrivet med Seabased än, men tidigare nyhet om en afrikansk exportorder om 20 miljarder kronor handlade alltså om Ghana. Alla tillstånd är åtminstone på plats. Seabaseds VD Billy Johansson förväntar sig att ordern är påskriven senare under sommaren.
Enligt Billy Johansson förhandlar Seabased om fler stora exportordrar. Ghana är inte den enda ordern i närtid, utan VD:n förväntar sig ha en större order till Storbritannien redan i höst.
“Vårt problem är inte orderingången utan hur vi expanderar kapacitet på ett säkert sätt.”
VD:n säger att leveranser till Ghana börjar redan i september, när fas ett i Sotenäsparken utanför Smögen är färdig.
I år har man redan expanderat från 20 anställda till 60 i fabriken i Lysekil och med exportordrarna ska man nästa år bygga en betydligt större fabrik. Finansieringsbehovet ligger i intervallet 100 – 150 MSEK och man ser nu över finansieringsmöjligheterna. Helst vill man se 2 – 3 nya större aktieägare, antagligen utländska samarbetspartners, då Billy Johansson konstaterar att “svenska investerare förstår inte energi.”2. Med exportorder om 10-tals miljarder i ryggen är även lånefinansiering en lösning.
Den nya fabriken förväntas vara igång under andra halvåret 2015.
När ordern väl går igenom står onoterade Seabased AB inför en kraftig uppvärdering, när man går från en omsättning på något tiotal miljoner kronor om året till antagligen flera miljarder. För Lysekil, där bolagets fabrik finns, kan enbart exportordern till Ghana innebära 600 nya jobb i en kommun med drygt 14 000 invånare. Snittvillan i Lysekil kostar just nu 2.368 MSEK och bostadsrätter 12 880:- SEK per m2 enligt Mäklarstatistik. Det finns idag 166 öppet arbetslösa i Lysekils kommun enligt Arbetsförmedlingens månadsstatistik.
Tillägg: TC Energy Ltd hittar man här. Hur bolaget ska finansiera vågkraftparken framgår inte.
1. Som jämförelse ger Ringhals 3 en maximal nettoeffekt på 1 045 MW. Ringhals 3 är nedstängd stora delar av året, och kör inte heller på full effekt hela tiden, så jämförelsen är fullt relevant.
2. Vilket inte heller media verkar göra, som alltså missat denna nyhet än så länge, även om internationella OffshoreWindBiz åtminstone fångat upp det.
19 kommentarer
Är det ett svenskt biståndsprojekt. Biståndspengar brukar användas för att gynna givarlandet.
Om det är ett biståndsprojekt så är det ovanligt lyckat eftersom det ger:
1) Ökad elproduktion till ett relativt underutvecklat land.
2) Möjlighet till teknikutveckling av en förnyelsebar energikälla
3) Sysselsättning och inkomster i Sverige
Inget av de två företagen på köparsidan verkar ha erforderliga finansiella muskler eller den organisation som är nödvändig för att kunna genomföra ett projekt av denna storleksordning. Vi skall nog inte ropa hej innan det finns en finansiering på plats.
Ifrågasätter inte detta, men hur vet du det? Konsultbolaget är inte en köpare, det är ett konsultbolag. Har du tillgång till TC Energys finanser? Bolaget hittar du här.
http://www.tcenergy-gh.com
För övrigt är det inte orimligt att det finns biståndspengar som finansiering.
@Cornu
Isf borde man kanske granska ekonomiska förutsättningarna för anläggningen som sådan, vad investeringskostnaden (inte de siffrorna du gav) är och vad driftkostnaden för anläggningen är (och i förlägningen vilket elpris som krävs för break-eaven).
Om anläggningen inte är ekonomisk lönsam så är det inte annat än skattepengdiande om det rör sig om biståndspengar. Det är det iofs ändå isf, men ifall den hade kunnat bära sig så hade skattepengdiandet iaf fungerat som ett demo-fall som kan attrahera mer kommerciellt finansierade projekt.
Eftersom det är publikt företag så borde de ju kunna ordna finansiering genom en nyemission. Kanske sådan är på gång?
Jo, jag tittade som hastigast på deras websida. Jag ser nog Swede Energys pressmeddelande som ett försök att generera det intresse som behövs för att finansiera projektet.
Knäckfrågan här är hur man skall få med Exportkreditnämnden på affären. Kravet lär vara att det finns bankgarantier eller möjligen en statsgaranti som backar upp kreditgivningen. En EKN-försäkring för att täcka riskerna fram till skeppningsdagen lär för övrigt behövas även om köparen mot förmodan kan ordna sin egen finansiering. Ett avtal med Ghana om att de skall köpa den elektricitet som eventuellt kommer att genereras räcker inte.
Jag hade nog hellre sett att det första kommersiella projektet hade avsett en etablerad energiproducent som finansierar baserat på den egna balansräkningen.
Att Ghana köper all producerad el är en statsgaranti. Vi får väl se hur finansieringsfrågan löser sig. Är Ghana en kreativ stat så kan deras egen centralbank låna ut "nya" pengar (via bank), eftersom staten garanterar att köpa elen och projektet därmed är "säkert". Trots allt vet man att man behöver elen, och därtill kan modernisera landet rejält, plus slippa ett idag gissningsvis stort fossilberoende.
Jag ska titta närmare på Ghana som land senare.
Att Ghana köper producerad el är inte att likställa med en statsgaranti. Det kan hända mycket på vägen fram tills dess att det finns en anläggning som är klar att leverera el. Och det kan hända mycket även efter denna tidpunkt.
Det finns till exempel en påtaglig risk att den ersättning som erhålls i lokal valuta för elektricitetsleveranserna inte räcker till för betalningarna avseende en köparfinansiering i en konvertibel valuta.
Min erfarenhet, som förvisso ligger ett antal år tillbaka i tiden, är att det minst kommer att krävas en direkt centralbanksgaranti om det handlar om en säljarfinansiering. Om det rör sig om en köparfinansiering kommer det att krävas en garanti från en internationellt verksam och reputabel bank. Vid en betalning vid skeppningstillfället kommer det under alla omständigheter att krävas en bekräftad remburs.
En säljare (förmodligen Seabased i detta fall) skall dessutom ha ekonomisk kapacitet nog att på egen hand ta hand om självrisken vid en exportkreditförsäkring. Det har i dagsläget inte Seabased och knappast Huskvarnaföretget heller. Den risken måste alltså kunna vältras över på en (förmodligen) svensk bank.
Man bör även ha i beaktande att det här rör sig om en finansiering över en längre tidsperiod. Det lär väl (gissar) handla om 10 – 15 år innan anläggningen genererat (sic) ett tillräckligt stort likviditetsmässigt överskott för att räntor och amorteringar skall ha hunnit bli återbetalda. Mycket kan hända i ett land som Ghana under en så lång tidsperiod och all utveckling behöver inte nödvändigtvis vara till det bättre. (Även i Sverige kan mycket komma att hända under en 15 årsperiod).
Hade gärna hoppat in i Seabased men det hade tagit för stor andel av mitt sparkapital.
Tror nog intresset hade varit stort även från svenska investerare om de varit lite mer utåtriktade.
Har du så litet sparkapital? (Hur) vet du hur mycket du behöver satsa för att "hoppa in" i seabased?
Seabased ser ut att vara ganska litet bolag både baserat på aktiekapitalet och egna kapitalet. Även för en ganska liten investering ser man alltså ut att få en ganska betydande ägarandel i bolaget (det finns dessutom löjligt många aktier – de ser ut att vara på nominellt 10öre styck).
Som icke noterat bolag så finns det egentligen ingen avgift för att köpa aktier (nackdelen är att som icke noterat så är priset för att sälja att man får leta upp köpare själv).
Den här kommentaren har tagits bort av skribenten.
I nyemmisionen innan årsstämman alltså
@Henrik
Din kommentar är lite svårtolkad – kanske pgo den tidigare borttagna kommentaren. Kan du utveckla lite?
Ser att det alltjämt ligger 2000 + 2500 aktier i Seabased B till salu för 100:-/st.
Men säljarna behöver ju inte bli "rånade" för det.
Man köper och säljer ju inte på onoterade.nu med ett enda klick, utan man ska komma överens i en dialog.
Det innebär att man värderar bolaget till över 100x EK (företaget går dessutom med förlust). Om det finns fog för en sådan värdering ställer jag mig skeptisk till, men det kan ju också vara så att det är folk som värderar bolag på ganska mycket måfå (eller önsketänkande) som lägger ut dem till försäljning.
Man kan ju fråga sig hur mycket de tar för aktierna när/ifall de har nyemission.
Angående Ghanas energiproduktion:
http://www.iea.org/statistics/statisticssearch/report/?country=GHANA&product=electricityandheat&year=2011
2011:
El
vattenkraft: 7,5 TWh
gas: 2,7TWh
olja: 0,9TWh.
Om vågkraft är billigare än vind så gör Ghana en rätt investering. De har uppenbarligen vattenkraft som de kan använda för att reglera vågkraften. Anta en tillgänglighet runt 50% (jämför havsbaserad vindkraft 30-40%) då ger 1000 MW vågkraft ca 4 TWh per år.
Borde gå att balansera med gas och vattenkraft.
Var finns länken till den gedigna rapport som undersöker och jämför förutsättningarna och finansieringen av våg-, vind eller solkraftverk i denna skala.
Finns ingen sådan så…