Resursskolan (skola för elever med stödbehov) Magitaskolan på Södermalm har de senaste åren visat upp en vinstmarginal runt 70%, dvs 70% av skattepengarna som går till skolan är en ren vinst. 2013 plockade man på ett för ändamålet brutet räkenskapsår ut 16 MSEK i utdelning, på en ursprunglig satsning om 100 000:- SEK 2007.
Jag tror inte jag någonsin sett ett så här lönsamt bolag med så fantastiska nyckeltal. Kassalikviditet 791.50%, vinstmarginal 69.85%. 100 000:- SEK i aktiekapital/bundet eget kapital och tillgångar på 19 823 000:- SEK.
Profitörerna har här alltså satsat 100 000:- SEK och fått en avkastning på 19 723% sedan 2007, eller 141% i värdestegring om året, helt via skattepengar.
Ni kan studera nyckeltalen för de senaste åren hos Solidinfo. VD:n tog dessutom ut en lön på ca 72 000:- SEK i månaden 2012, medan övriga sex anställda har fått löneutbetalningar om i snitt 13 000:- SEK i månaden var. Knappast heltidsanställd personal alltså, eller Sveriges lägst betalda lärare?
Nu vet vi att tokliberaler hyllar sådant här och gärna ser att 70% av skolpengen går till vinst för ett företag där investerarna bara satsat 100 000:- SEK.
För er som inte förstår vad 70% vinstmarginal är för något, så för varje 100 kronor i skolpeng man får går 70 kronor till vinst och ägarna. Endast 30 kronor går till bolagets kostnader och undervisning, varav en mycket stor del är VD:ns lön.
Bara att gratulera föräldrarna. Hoppas ni är nöjda. Era barn kunde fått minst ca 100/(100-70)=3.33 ggr så mycket undervisning för skolpengen.
Tillägg: Magitaskolan bytte ägare i augusti. Det brutna räkenskapsåret och utdelningen på 16 MSEK var helt enkelt de gamla ägarna som tömde bolaget på ackumulerad vinst inför försäljningen.
30 kommentarer
Kan lärarna vara delägare?
Kan lärarna vara delägare?
Utdelningen ser ut som att det var dags att casha ut (då utdelningen var större än vinsten).
Sen skall man ha klart för sig att personalen som är avlönad bara avser de som är anställda av företaget ifråga, till detta kan det ju finnas folk som är inhyrda från poolia. Lärarna behöver alltså inte ingå bland de anställda.
De delade ut större delen av den skolpeng de lagt på hög sedan 2007.
Skolan riktar sig tydligen till barn med funktionshinder. Då ska man ha klart för sig att skolpengen för funktionshindrade barn är "behovsstyrd". Dvs skolpengen baseras till skillnad från "vanliga" barn på hur mycket extrastöd man behöver.
Det här luktar lite som den där kaninmannen som fejkade sitt vårdbehov för att hans släktingar skulle få pengar som personliga assistenter. Om man får extra pengar för att undervisa funktionshindrade barn, når ett godtagbart resultat och får väldigt mycket pengar över, så kan man ju undra om det kan vara så att behovet av extrastöd överdrivits från början?
Hmm, om man kommer på att det är skolan som har överdrivit behovet så kommer man kanske bli återbetalningsskyldig. Då gäller det att casha ut i tid…
Det är givet att behovet av extrastöd överdrivits från början. Redan då skolorna var kommunala överdrevs det. Detta sker inte bara inom skolan utom inom all kommunal förvaltning. Det offentliga klarar inte av att driva verksamheter på ett bra sätt, de är pengaslukare av astronomiska mått.
Många av de delvis privatiserade områdena har en kostnadskalkyl som baseras på vad den kostade kommunen i dess budget. Så budgivarna kan lägga sig strax under det, vinna upphandlingen och ha gigantiska marginaler då verksamheterna går att bedriva så mycket billigare, med bibehållen kvalitet, än vad kommunen någonsin klarade av.
Jag är kluven till hela "privatiseringsvågen", om man nu kan kalla det privatisering då det fortsatt drivs med skattemedel. Detta skulle inte gå att genomföra på samma sätt om kunden själv fick betala via faktura, då skulle marginalerna omgående pressas. Alternativet är att plocka tillbaka det i kommunal regi med den följden att kostnaderna skulle mångdubblas igen. men å andra sidan skulle den kommunala kostnaden inte vara särskilt mycket dyrare än den privatiserade kostnaden.
Vad är lösningen egentligen?
@D.L.
Det är nog ganska orimligt att kunden fick betala ur egen ficka i detta fallet – det är trots allt rätt mycket pengar (på en liten minoritet).
Så givet att man kommer överskatta kostnaden (som som kostnad betraktad utgör ett ganska litet problem) så blir det ju egentligen frågan var slacket skall hamna. Det förefaller mindre stötande ifall det hamnar som lön till anställda än hos friskoleägare.
Skall man få marknadskrafterna att fungera så skulle slacket hamna hos den som är i behov av stöd och denne fått avgöra hur pengarna bäst används, men det skulle säkert också sticka i ögonen hos folk ifall det blir för mycket slack.
Du låter rakt igenom tvärsäker på allt du säger. Är du en genomsnittlig Corncopiaskribent med det sedvanliga storhetsvansinnet, eller har du faktiskt insyn i kommunala upphandlingar etc?
Ovanstående alltså avsett för D. L. som en ärlig fråga – det vore kul med nån som hade lite insyn i sånt här.
@Ben Dover
Av vinsten att döma är det dock uppenbart att man antingen överskattat stödbehovet eller så har inte erfordeligt stöd givits. Min diskussion var främst en fråga om i vems fickor slacket (som uppenbarligen finns oavsett ursprung) bör hamna.
Kanske finns det metoder för att minska slacket vilket vore önskvärt givet att det inte uppstått pga att stödet inte levererats.
Tillägg: kanske inte relevant när det gäller denna friskolan, men när jag talat med berörda så verkar bedömningarna gällande behov av personlig assistent vara tämligen synisk iaf.
@Anonym
Jag säger inte att jag förespråkar betalning ur egen ficka. Jag inser orimligheten i det när man ser på hur systemet är uppbyggt i övrigt. Det är helt enkelt inte genomförbart med rådande administration och samhällsbyggnad. Stora samhällsomvälvningar skulle behövas och det är inte nödvändigtvis något vi vill eller ens klarar av.
Folk skulle beklaga sig över att lärare i den kommunala skolan tjänar 300 000 sek om året medan privatanställda lärare tjänar 500 000 sek om året. Detta sker redan inom exempelvis vården om man jämför landsting gentemot privat drivna vårdinrättningar.
Att lägga pengarna hos den som är i behov av vård/stöd blir inte bättre då det poppar upp diverse kaninmän och andra som på olika sätt utnyttjar systemet för sin egen vinning och det lyckas pga bristande kontroll.
Samhället klarar inte av att kontrollera stora skolor på ett adekvat sätt, jag ser det som högst orimligt att tro att vi klarar av att kontrollera behovet på individnivå.
@Ben Dover
Jag har en viss kunskap i ämnet ja, men det är inte vad jag arbetar med. Så nej jag kan nog inte hjälpa dig med din ärliga fråga men är heller inte en genomsnittlig cornucopia-skribent med storhetsvansinne.
Jag sitter inte på lösningen i dessa frågor då alla alternativ förefaller vara relativt dåliga och har stor inbyggd problematik.
Frågan är vad som krävs för att kunna sätta "överdrifter av stödbehov" i system, och om det är troligt att man kan göra det. Hur hårt man granskar, vilka som är inblandade i bedömningen, etc.
Problemet med att låta kunden (eller vårdnadshavaren, i det här fallet) avgöra behovet är ju att man då ska ha ett jobb för att kunna betala, vara en duglig småbarnsförälder samt dessutom ha viss expertis inom specialpedagogik så att man vet vad det är man köper. Jag är tveksam till att folk kan klara av det – lika som att folk inte klarar av att vara experter då de köper hus, uppenbarligen.
@D.L.
Isf är väl lösningen att man låter slacket hamna i kommunen och hos kommunala skolans lärare? Ifall folk tycker lärare tjänar oförskämt mycket så är det bara till att utbilda sig och bli lärare.
@ Anonym
Inom kommunen blir det inget slack. Där kommer lärarlönen fortsatt vara 300 000 sek om året. På samma sätt som riskkapitalisten plockar ut vinst plockar kommunen ut "vinst" genom tex höjda hyror för skolorna. Sen används dessa pengar till monument över kommunpolitiker eller att betala tjänstemän i ordinarie förvaltning. Precis som riskkapitalisten spenderar sin vinst.
Det är en oerhört svår fråga att lösa. Hur man än vänder sig så har man rumpan bak.
@D.L.
Jo det blir slack ifall man betalar mer än vad som behövs. Det hamnar dock inte hos de anställda i ditt exempel utan i ett monument.
Det tråkiga i ditt exempel är hur det går när offantliga sektorn leker företag. Ta ut hyra från sig själv?!!
@ Anonym
Ja så kan det gå när offentliga sektorn leker företag. Skolpengen bestäms i skollagen. Kommunen har sen bara att rätta sig efter det, men för att återföra pengar till sin egen administration och annat så sätter man en arbiträr hyra utifrån hur mycket pengar man vill ha tillbaka.
Jag tror och tycker i mångt och mycket att vi har byggt ett system utifrån att stat/kommun/landsting ska ta hand om folk från vaggan till graven. Allt ska bekostas av det offentliga via skattsedeln.
Nu försöker man bryta den paradigmen genom att upphandla behov av privata aktörer till anbudspriser. Problemet med det ligger i att man inte har någon uppfattning om vad tjänsten faktiskt kostar att producera på marknaden. Prissättningen blir då skev och det finns stora utrymmen att profitera på det.
Socialisten skriker då att privatisering är av ondo och att allt borde återgå till det offentliga. Kapitalisten skriker också att det är av ondo då det inte är privat utan fortfarande offentligt då tjänsten upphandlas med skattemedel. Här kommer man aldrig att mötas för man står så långt ifrån varandra i principfrågan att man omöjligt klarar av att objektivt diskutera sakfrågan.
Jag är visserligen emot vinstdrivande friskolor, av den enkla anledningen att skattepengar inte ska skänkas bort till privata intressen, men nu får man inte 3,33% mer undervisning i kommunala skolor för samma peng, även om det kunde ha varit så.
Kommunala skolor slösar bort budgeten på lågbegåvade och störande elever, samt förnyande och utvecklande av undervisningen, vilket de senaste 10-15 åren inneburit inget annat än att t.ex. kasta ut fullt fungerande inventarier, och köpa nya. Det främsta exemplet är skolbänkarna. Gamla skolbänkar med lock, där eleven lätt kan hålla ordning på sina saker tillhör den gamla (fascistiska) skolan, alltså ska de bort.
Så här har det alltid varit under den tid jag haft förmågan att kunna förnimma saker o ting.
Det har ofta varit brist på 'anstalter' för 'annorlunda' barn.
Nu har ju bokstavskombinationerna blitt populära så det är väl 60-tusen i månaden som gäller.
Skulle sen gissa på att 2012 så vart dom anställda delägare eller då tog han in FAS3:or eller bidragsjobbare.
Lite knepigt att dom sociala kostnaderna var lika, men personalen ökade 40%.
Ska man gissa på Björn Axel Zackrisson som huvud ägare eller proffsdelägare?
Sen att kommun o Landsting har större kostnader, så har ju kommun o Landsting nackdelen att dom kan inte gå i KK om det jäklas likt JB, JB betalade ut till ägarna INNAN konkursen, KK i AB är ju att 'slänga in nyckeln'..
Det 'offantliga', tvingas till långsiktiga beslut där personalhälsan står högt pga. fast anställning.
I 'offantlig' verksamhet kan det ställas krav, då den MÅSTE bestå o skötas enl. Riksdagsbeslut.
Skadas en arbetare så tvingas mer eller mindre det 'offantliga' att skapa ett nytt arbete åt denne.
Privat verksamhet där är du sällan fast anställd utan kan skickas hem över dagen, över timmen, ofta utan mycket stor kostnad, se Mc Donalds resurs-anställda som sitter i lunchrummet o bevakar att få jobba en halvtimma OM det kommer en busslast, dom får ju inte betalt då dom sitter i lunschrummet.
Du är 'springvickare' helt enkelt, vid sjukdom så 'ropas' du inte in, precis som Fredrik Federleys tidnings-salladsbar i Göteborg, hon borde ju få guldplacket, då den firman inte hade någon sjuk alls.
Underbemanning i kommunen hamnar på studs i tidningen o politiker o chef får löpa gatlopp.
Underbemanning i privat verksamhet, kallas effektivisering.
De svenska friskolorna liknar mer och mer Obamacare – eller hur det går till när företag säljer till försvarsindustrin, som ju också skickar räkningen vidare till skattebetalarna som inte kan säga bu eller bä. Fast det är klart, inte ens de som säljer till försvarsindustrin har sådana marginaler som 70% trots saltade räkningar.
"No taxation without representation" börjar bli mer och mer rimligt slagord, tycker jag, som är kommunist. :S
Riksdagen har bestämt att anbud inta ska tas in, utan priset är kommuns kostnad.
Kommunerna måste optimera sina kostnader o skicka dom på rätt ställe, för att få ner priset dom ska betala till den private anordnaren.
Som Liberal tycker jag att det är förkastligt med att skattepengar kastas in i privata fickor, och har sagt det förut – med en liten stat skulle dessa felinvesteringar aldrig kunna äga rum.
Hade det varit en riktig friskola så hade den naturligtvis inte fått en krona av staten.
Om en kommun bygger en väg görs detta med en offentlig upphandling där olika leverantörer får lägga bästa bud för att få avtalet. En friskola däremot verkar snarare likna en bidragstagare där ett företag ser till att uppfylla några skrivna mål (gå till arbetsförmedlingen 3 ggr i veckan, söka 2 jobb etc) för att få sitt fulla bidrag.
Rättsvidrigt i min mening.
Fast du gör ju ett logiskt felslut, misstaget "att kasta skattepengar i privata fickor" har ju inget med en liten/stor stat att göra, en nattväktarstat skulle ju kunna lägga ut de få tjänster de utför på entreprenad vilket (åtminstone principiellt) skulle vara ett lika stort misstag.
@Ben Dover
Skillnaden är att med mindre stat så blir det mindre skattepengar att kasta i privata fickor.
Ja, det är förstås sant, men då kan man ju inte framhålla "liten stat" som en lösning på problemet – vilket jag tolkade att skribenten ovan gjorde.
Ja, eller som han själv skrev:
"med en liten stat skulle dessa felinvesteringar aldrig kunna äga rum"
Det kan de visst, vill jag hävda – fast i mindre omfattning möjligen.
Hög PISA-faktor i detta företag alltså!
Ho! Ho! Ho! Jultomten är redan här med senaste PISA-resultatet. Svenska 15-åringar är nu ännu sämre i läsförståelse, matematik och naturkunskap. Det bådar inte gott, då framtidens bloggläsare kommer att ha än sämre läsförståelse än dagens, vilket i sin tur innebär att det inte är någon mening med att skriva någonting över huvud taget. Vi kan istället gå runt och grymta åt varandra, som på det förhistoriska stadiet. Problem löst.