I kommunhybrisens kölvatten ska det byggas en ny högstadieskola i Skara kommun. Kostnaden för hela projektet ska bli 0.398 miljarder SEK eller ca 21 500:- SEK per kommuninvånare.
Skara kommun har dock tagit fram en omfattande motivering av investeringen (PDF), som även ger ett nytt centralkök för alla kommunens skolor och ett ombyggt stadshus. Jämför man med alternativkostnaderna så blir inte kostnaden 86 000:- SEK för tvåbarnsfamiljen, utan 180:- SEK om året per kommuninvånare.
Vad som i sammanhanget kan intressera alla köpare av nybyggda BLT-containers eller klubbmedlemskap i nybyggda amorterings- och avskrivningsfria bostadsrättsföreningar är att kommunen räknar med att skolan bara har en livslängd på 40 år och kommunhuset en livslängd på 33 år.
“I kalkylerna har den nya högstadieskolan bedömts ha en livslängd på 40 år och ombyggnationen av Djäkneskolan till ett stadshus ha en livslängd på 33 år.”
Det är lite annorlunda än 1000+ åriga beräknade livslängder på en enstegstätad lågenergitermos-BRF, baserat på amorteringar och avskrivningar.
Skara kommun har kanske inte drabbats av hybris här, då de faktiskt bara räknar med 33 års livslängd för det nya stadshuset, som tydligen slits ännu hårdare än en högstadieskola. Stämmer alternativkostnadsberäkningen så är inte 180:- SEK per person och år helt brutalt, men investeringen är enorm i förhållande till kommunens dryga 18 000 invånare.
Vad man räknat med för räntor för att motivera detta låter jag vara osagt. När det gäller kommunhybrisprojekten så är min gnagande misstanke att man räknar med evigt låga räntor och att många kommuner kan råka riktigt illa ut när räntorna normaliseras. Skaras risktagande här är ur det perspektivet bland de värsta jag sett per kommuninvånare.
8 kommentarer
Vad har du för argument för att räntorna kommer att normaliseras? Det behövs en massiv omvälvning i samhället innan räntorna kan normaliseras, det är först efter inbördeskriget och den nationella segern så kan vi göra de reformer som krävs för att få ett sunt bank och valutasystem.
Dessa reformer är omöjliga att genomföra idag då den särintressedemokrati vi har är genominfiltrerad av intressen som tjänar gott på rådande ordning.
Hur kan en nation segra i ett inbördeskrig?
@Stefan Nilsson
Genom att segraren skriver historien och att "vinnaren" är och var nationen och "förloraren" var fienden.
Skara kommun 18 281 invånare år 2012.
Internationellt har en kommun inte sällan över 100 000 invånare. Rimligen finns här en potential att spara kostnader genom sammanslagning av flera småkommuner.
Skara, kanske i likhet med ”The Capital of Scandinavia”/Sveriges tillväxtmotor/Fjollträsk, räknar med en ordentlig befolkningsökning, med tanke på hur oroligt det är ute i världen, som motiverar en storstilad byggsatsning.
Ett centralkök i Skara för skolorna är mycket bättre än om alternativet är den franska multinationella livsmedelskedjan Sodexo som har gjort sig känd för sitt korståg mot gastronomiska förfining och marknadsfört hästkött som oxkött till svenska konsumenter. Vi får väl hoppas att kommunen handlar matingredienserna från traktens bönder, och därigenom hjälper till att hålla svensk landsbygd levande.
Off topic men apropå slöseri:
Borde inte Konjunkturinstitutets luddiga uttalande idag synas, om att troligen har 4000 jobb inom restaurangbranschen skapats tack vare momssänkningen till en kostnad av ca 5,4 GSEK:
http://sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?programid=83&artikel=5720814
Arbetskraftsinvandringen har bara detta år t.o.m. oktober på totalt 14032 lett till följande antal beviljade lågkvalificerade arbetstillstånd, där somliga är riktiga anställningar medan andra är skenanställningar med slavlöner:
* Storhushålls- och restaurang: 709
* Köks- och restaurangbiträden: 396
* Slaktare, bagare, konditorer m.fl: 145
* Summa: 1250
http://www.migrationsverket.se/download/18.43648b4513b902d42695596/Beviljade+arbetstillst%C3%A5nd+2013+-+Work+permits+granted+2013.pdf
Migrationsverkets utgav en rapport ”ETT ÅR MED ARBETSKRAFTSINVANDRING 1:2009” vars länk inte fungerar längre:
http://www.migrationsverket.se/download/18.328c487f1254a87392180003410/ettarmednyareglerforAT_sv.pdf
Där står det att av de tio största yrkesgrupperna för arbetstagare som beviljats arbetstillstånd 081215-091201 så gick, av totalt 14109 beviljade arbetstillstånd, följande antal till:
* Storhushålls- och restaurang: 737
* Köks- och restaurangbiträden: 242
* Summa: 979
Sedan ska man vara medveten om att många av de nya restauranganställdas löner subventioneras av de svenska skattebetalarna.
http://www.hotellrevyn.se/vaxande-buff-av-bidragsjobb
Man får onekligen intrycket i konformistmedia att, inför de svenska skattebetalare, så måste Alliansregimens kostnadsineffektiva prestigeprojekt ”KROG” via fulmedel såsom arbetskraftsinvandring och lönesubventioner, betecknas som en framgång.
Enligt dokumentet är byggkostnaden för den nya skolbyggnaden, exklusive rivning och beräknade inflationskostnader (jag räknar bort dessa för att få en jämförbar kostnad), 304 miljoner (sid 8), och storleken på byggnaden 11 137m2 BTA (sid 9). Detta ger en byggkostnad om ca 27 300kr/BTA.
Förlaget Byggnyckeln ger ut en serie kostnadsböcker som används för att uppskatta kostnaden för att bygga olika byggnader. Den senaste utgåvan är från 2008, så jag har räknat upp priserna med FPI, ett index som följer kostnadsutvecklingen för produktionsfaktorerna (t.ex. kostnaderna för material och arbetsmaskiner) som används på ett bygge. FPI har stigit med 13%. Enligt Kalkyl Gul kostar (indexuppräknat med 13%) en skola i normal standard och i denna storlek 22 000kr/m2.
Mellanskillnaden mellan Kalkyl Gul och deras beräknad kostnad är alltså 5 300kr/m2, vilket för hela byggnaden ger ca 60 miljoner (25%). En del av detta är antagligen storköket, vilket antagligen är mycket större än det som Kalkyl Gul innehåller (eftersom detta storkök även skall försörja andra verksamheter med mat). Storköket oaktat så verkar skolprojektet ändå vara tämligen dyrt, alternativt så vill man bygga i en högre standard än normalt. Det är å andra sidan inte helt orimliga kostnader heller, en byggkostnad på 25-30 tusen per kvadratmeter är i dag relativt sett inte jättehögt. Observera dock att jag skriver relativt, frågan om grundnivån för byggkostnader i Sverige är mycket relevant att diskutera i sig, men hela mitt inlägg handlar om huruvida detta projekt är dyrt i jämförelse med den allmänna prisnivån. Och svaret där är alltså att projektet är ca 25% dyrare än ett teoretiskt branschsnitt, men att en del av merkostnaden kommer sig av storköket.
Även om drygt 300 miljoner är en väldigt stor hög med pengar så är det ändå denna storleksordningen vi talar om för en byggnad på drygt 20 000 kvadrat. Jag kan dock inte uttala mig huruvida det är en för stor skola för orten i sig. Men vill man att hela Sverige skall leva så kommer det att kräva skolor och andra förvaltningsbyggnader även på mindre orter. Och med dagens penningvärde kommer dessa säkert att kosta både 100 och 200 miljoner kr styck att bygga.
Upptäckte ett skrivfel: "en byggnad på drygt 12 000 kvadrat" skall det givetvis stå.
Grundläggningskostnaderna mm kan slå ganska många procent beroende på lokala förhållanden. Det kan vara där mycket av dina 5000 kr/kvm ligger.
Ja, plus att man kanske luftat upp kalkylen lite för oförutsedda utgifter. 10% är inte ovanligt i ett tidigt skede.