Allt färre mord – eller allt sämre granskning av dödsfall?

776

Media rapporterar idag att antalet mord halverats sedan 90-talet, trots medias ständiga krigsrubriker om det ena mordet efter det andra (Bonnier/DN). Statistiken från Socialstyrelsens dösorsaksdatabas bekräftar siffrorna, men väcker samtidigt en del frågetecken om antalet minskande “mord” i själva verket beror på att granskningen och utredningen av dödsfall har försämrats. Trots allt är inte alla mord helt självklara.

Mord är förstås inte en juridiskt korrekt term, då det kan handla om allt från vållande till annans död, till dråp, eller för den delen mord. Svenskens uppfattning om rättsväsendet baserar sig ju ofta på amerikanska TV-serier, där man kallar det som i Sverige heter dråp för murder och det som i Sverige kallas mord för murder one, medan manslaughter motsvaras av vållande till annans död. Ungefär.

Antal “mord” per år. Det dödliga våldet mot män framgår tydligt och dominerar stort.

Jag kommer här istället enbart beröra Socialstyrelsens listade dödsorsak, nämligen det allomfattande övergrepp av annan person, vilket jag nedan kommer kalla mord för att popularisera begreppet. En andel handlar dock om inte om den juridiska definitionen av mord i Sverige.

Förändring i nominell incidens 1997 – 2012

I antal har morden fallit med 39% mellan 1997 och 2012, mätt som incidens, dvs fall per 100 000 invånare. Incidensen har minskat med 0.41 per 100 000 invånare. Samtidigt har totala samtliga yttre orsaker till sjukdom eller död (skador och förgiftningar) minskat med 0.29 per 100 000 invånare. Bland annat har skadehändelser med oklar avsikt ökat med 8% eller 0.29 per 100 000 invånare. Det går naturligtvis inte att avgöra något, men trenden i ökande skadehändelser med oklar avsikt kan helt enkelt bero på att stressade läkare, poliser (i händelse av dödsfall i bl a hemmet) och överarbetade rättsläkare, som inte alls kan undersöka lika många dödsfall som de önskade, inte får tid att utreda och fastställa en korrekt dödsorsak.

Incidens “mord” 1997 – 2012

Det kan alltså finnas ett mörkertal här, där allt fler överlagda mord slinker emellan fingrarna på rättssystemet och rubriceras som skadehändelser med oklar avsikt.

I så fall handlar det om överlagda och utstuderade mord, som är svåra att upptäcka, men som tidigare i större utsträckning fångats upp av rättsväsendets och sjukvårdens nät. Även om hela ökningen av skadehändelser med oklar avsikt skulle handla om icke identifierade mord så har morden likväl minskat.

Även gatuvåldet minskar enligt en artikel hos Forskning & Framsteg, vilket ligger i linje med att antalet dödsfall på grund av övergrepp av annan person minskat.

Dessutom handlar många mord om kriminella uppgörelser. Det hade varit intressant att se hur få “civila” som faktiskt mördas. Med allt mer organiserad brottslighet har rimligtvis förekomsten av mord inom den organiserade brottsligheten ökat, vilket i så fall gör att “civila” mördas i ännu lägre utsträckning än vad statistiken visar.

Samtidigt skriver DN att antalet mord var 61 förra året. Socialstyrelsen anger 62 för övergrepp av annan person. Men så rapporterar (väl?) dödförklarande läkare dödsorsaken till Socialstyrelsen och inte polisen?

Oavsett, “perfekta mord”, dvs mord som inte identifieras som mord, har antagligen alltid funnits. Frågan man ska ställa sig är om fler av dessa slinker igenom idag? Med allt mer arbetsuppgiftsinflation och allt mer byråkrati inom alla samhällsfunktioner är det helt orimligt att inte förmågan att korrekt fastställa dödsorsaker också försämrats.

Medan antalet mord fallit från 94 år 1997, och toppen 108 år 1999 (som valdes i medias artiklar för att få fram en halvering), så har antalet skadehändelser med oklar avsikt ökat från 326 år 1997 till hela 379 år 2012. Förra året hade man alltså ingen aning om varför (ej att blanda ihop med hur) 379 personer egentligen förlorade livet, och en andel av dessa kan vara “perfekta mord”. Till detta kommer personer som bara försvinner och aldrig mer syns till. En del av dem kan bragts om livet genom övergrepp av annan person.

Vad gäller medias roll i det hela så får jag citera en person som får förbli anonym: “det handlar om antingen tidningsdöd eller löpsedelsmord”. Det allt mer desperata gammelmedia gör numera allt för att maximera antalet rubriker de kan få ut för varje enskilt mord, och då verkar det som folk mördas som flugor. Mord säljer fortfarande lösnummer och ger klick på Internet. Kom ihåg att varje mord kan ge minst ett tiotal separata nyhetshändelser – mordet, polisarbetet, gripandet, åtalet, domen, överklagandet, hovrätten, hovrättens dom, frisläppandet efter avtjänat straff, anhörigas intervjuer i tidningen – vid mordet, vid gripandet, vid åtalet, vid domen, vid överklagandet, vid hovrättens dom och vid frisläppandet.