Nordea vill inte se några amorteringar av svenska folkets privata skulder, då de fruktar att bostadspriserna skulle falla. Samtidigt som man förnekar att det föreligger någon bostadsbubbla. Allt enligt en debattartikel hos Bonnier/DN.
Hushållens skulder i förhållande till BNP |
Nordea tycker inte att vi har en skuldbubbla och menar att den senaste tidens analyser är fel (men vill inte säga vem som har gjort dessa felaktiga analyser – kanske här). Trots att hushållens skulder mer än dubblats i förhållande till BNP på ett drygt decennium ser man inga problem. Man anser nämligen att skulder inte ska betalas, och att det räcker att titta på hur mycket man betalar i ränta.
Amorteringstakten tycker man också är helt OK, t ex att man som 90-åring fortfarande kommer amortera på sin bostad. Enligt Nordea kommer tydligen 90-åringar ha så hög pension att de har råd med amorteringar och inte heller har behövt ta nya lån för att renovera och underhålla sin bostad under de 60 år man vid det laget ägt bostaden. Amorterar gör man inte bara för att bli skuldfri till fattigpensionen, utan även för att ha ekonomiskt utrymme för det underhåll och de renoveringar som bostaden kräver under sin livslängd.
Istället vill Nordea att man ska sätta sina pengar i fonder, så Nordea kan få ränta på dina skulder och procent på undermålig förvaltning av dina fondtillgångar.
Man menar att folk inte ska låsa in sina tillgångar utanför bank- och finanssystemets pyramidspel genom att amortera bostadslånen. Men om man har amorterat kan man faktiskt plocka ut tillgångar vid behov, genom att ta nya lån. Någon inlåsning existerar inte. Tvärt om är det bättre att “låsa in” tillgångar i bostaden, åtminstone om det är en villa och inte ett klubbmedlemskap i en bostadsrättsförening,
Dock har Nordea rätt i att vi sett en avmattning i skuldökningarna i förhållande till BNP de senaste åren. Det är en nyttig avmattning, men inte tillräckligt. Mer och mer av svenskarnas inkomster kommer gå till att göda bankernas vinster om vi inte sänker skulderna framöver.
Nordea bekänner sig tillhöra vill-ha-allt-nu och oroar sig över att amorteringar skulle minska svenskarnas köp av plastprylar från Kina. Man ser hellre fortsatt ohållbar konsumtion idag än att svenskarna skaffar sig lite hållbarare ekonomi i morgon.
Nordeas inlägg är en partsinlaga, där underskrivande Annika Winst och Andreas Jonsson oroar sig för minskande vinster och minskande bonus på sina löner om folk gör det rätta och amorterar istället för att konsumera plastprylar från Kina.
Samtidigt konstaterar Nordea på annat håll att var fjärde svensk konsumerar hela sin lön innan de får nästa lön. Redan med dagens skuldnivåer finns alltså inga ekonomiska marginaler för många svenskar, men Nordea ser hos Bonnier/DN alltså inte detta som ett problem.
Bonnier/DN uppmärksammar också att marknanden i Stockholm verkar mättad på de dyrare lägenheterna, dvs stora lägenheter, där ett köp av klubbmedlemskapet i föreningen kräver stora belopp i skuldsättning för att få hyra bostad av banken. Priserna för dyra lägenheter faller enligt tidningen medan billigare lägenheter fortfarande efterfrågas.
För säkerhets skull balanserar Bonniers skuldsatta journalister det hela med en artikel där flera aktörer förnekar att priserna kan falla. Man vill ju inte skapa panik. Inte en enda av de kända kritikerna till bostadsbubblans uppblåsta priser får uttala sig i artikeln. Och då menar jag inte mig, utan någon av de andra, utan t ex Sandro Scocco, professor Lars P Syll, BKN, SEB, Per Bolund (mp) eller RBS. Sådant kallas väl balans och objektivitet. Kom ihåg att jobbar man på Bonnier så bor man själv i belånad bostadsrätt i centrala Stockholm och allt man skriver bör ses som en partsinlaga.
Relaterat så har bloggrannen BoBubbla satt ihop en widget till sin blogg, som visar upp senaste nattens skörd av prissänkta objekt hos Booli (som i sin tur tar dessa från Hemnet). Sänk nu inte hinnes stackars dator bara.
Två inlägg kvar.
88 kommentarer
Nalle Wahlroos och Christian Clausen behöver mer lyxvåningar längs Strandvägen…
Det är såna här åsikter som får mej att inte lita på banktjänstemän.
Namnet på den kvinnliga ekonomen är aningen provocerande :), men passande!
Frågan är: Hur många svenskar är korkade nog att vända sig till banken för rådgivning? Nog äckligt när olika bankers "hushållsekonomer" ges fri reklamtid i TV.
Stanna upp ett tag, släpp verkligheten, och tänk på hur Sverige skulle se ut om INGEN hade några bolån! :).
Hur många miljarder extra skulle kunna gå till konsumtion isf? Hur mycket skulle vi kunna skära ner på arbetstakten?
90% av den s k "penningmängden" utgörs av s k "bostadslån". Utan dessa så funnes det alltså nästan inga s k "pengar" i vårt land.
Mycket av den så kallade penningmängden du skriver om har lämnat Sverige när vi köpt det vi konsumerat. Proffs, så var pengarna borta. Skuld är inte pengar.
Hade vi istället för att köpa varandras hus valt att spara pengar ( vi kunde spara väldigt mycket extra utan våra skulder) hade vi kunnat finansiera nya jobb här hemma istället för utomlands, ex Kina. Då hade det funnit pengar här i Sverige. En sorts god cirkel istället för den onda vi har idag.
De skulle inte våga skriva en så desperat artikel om det inte tyckte att det var kört.
Men snälla tänk på tillväxten! Om inte ekorrhjulet spinner på med konstant ökande acceleration kommer du inte att kunna köpa ännu mer prylar nästa år, vad skulle ditt liv vara värt då va?
När vi belånar våra bostäder och köper billig plast, kläder och skor från Kina, så stiger vår BNP. Men pengarna och förtjänsterna hamnar i Kina!
Vår BNP ökar, men vi blir fattigare och Kina rikare.
Åke M, nej. Import dras från BNP. Vår Kina-konsumtion drar dock upp BNP, eftersom vi importerar en plastpryl för 10:-, inklusive frakt, men säljer den för 80:- i svenska butiker (sant!). Så 70:- av de där 80:- blir svensk BNP. Men hade vi inte importerat hade föstås 80:- av 80:- blivit svensk BNP.
Om svensk BNP nu är ett självändamål.
Jag är osäker på hur BNP beräknas och är tacksam för informationen. Att påläggen är grymma har jag anat länge, men att de är så stora var en överraskning.
jag känner en person som importerar smycken och delar till smyckestillverkning från bland annat kina thailand vietnam, med mera.
en detalj som kunderna utan vidare betalar 20-25 kr för har han själv betalat 25 öre för, så påläggen är helt klart grymma
Mer varurekommendationer/reklam på bloggen önskas så vi kan lägga lite mindre av marginalerna på made in shitna plast. Typ bra reparerbara gummistövlar inte bara ädelmetaller och böcker, sådant borde väl en fårfarmare kunna.
Undrar varför det är så mycket artiklar varje vecka om hur bra allt är… fast när man läser kommentarerna får man iofs en annan bild…
Det här kan bli en klassisk debatt-artikel, fullt i klass med Götabankens "Låna hos oss"-jingle från 90-talet bostadskrasch! Tyvärr är de internationella undertonerna mörkare denna gång…
http://www.youtube.com/watch?v=mcuJurzbrEM
Cornu varför ska man vara skuldfri när man dör?
Vad är vitsen att efterlämna en tillgång på ex en miljon.
Ett hus som till hälften är belånat och är rätt värderat är inget problem.
Om alla började att amortera kraftigt så har vi inga pengar kvar till övrig konsumtion och massvis med företag får lägga ner.
Har du en miljon i tillgångar när du dör, kan du göra släktingarna arvlösa!
Nej, när du dör är det för sent att göra släktingarna (bröstarvingarna) arvslösa. Det enda sättet att göra dem arvslösa är att se till att man gör sig av med tillgångarna i god tid.
Sen varför man skulle vilja lämna över en (större eller mindre) förmögenhet är för att man kanske vill att ens arvvingar skall få bättre förutsättningar. Har man amorterat så kan nästa generation i ett slag sänka sin lånegrad (genom att ta arvet och betala av på eventuella lån) alternativt köpa en fastighet utan att behöva låna (så mycket).
Utfallet av "varför ska någon ärva" visar bara tänk-på-dig-själv-och-skit-i-andra-inklusive-dina-barn och den mentalitet som löneknarkarna uppvisar.
Troligen använder barnen pengarna från (förskottet på) arvet till att pumpa upp villapriserna i en förort till Stockholm.
(aka hur du än vänder dig har du ändan bak)
Skillnaden är att barnen kan göra detta utan att skuldsätta sig till den grad de annars behövt. Om det bara är en arvvinge så kan han köpa en likvärdig bostad någon annan stans utan att behöva låna.
Att amortera av lånen kan alltså innebära att framtida generationer inte behöver skuldsätta sig.
Tyvärr är det någon annan arvinge till någon annan familj som är villig att betala mer för huset du ville ha eftersom han kan använda sitt arv som insats.
(aka marknadsekonomi)
Jag skrev KAN. Det är inte säkert att amortering gör att framtida generationer slipper skuldsätta sig, men det ger dem möjlighet att få lägre skuldsättning eller rättare sagt möjlighet att dra nytta av den förmögenhet tidigare generationer byggt upp.
Om endel sen lever enligt synsättet tänk-på-dig-själv-och-skit-i-andra-inklusive-dina-barn är en annan sak – som deras barn får lida av.
"Lönen tar slut i förväg för var fjärde"
http://www.svd.se/naringsliv/nyheter/sverige/lonen-tar-slut-i-forvag-for-var-fjarde_7446900.svd
Börjar dom amortera så måste dom sluta konsumera kläder, bilar, semester, ja alt utom mat.
Skrämmande läsning för mig som ser sparande som en naturlig del av livet. En del av studielånet gick till aktiesparande. Wibbles uttalande om årslön på banken passade mig fint!
Å andra sidan så hade jag aldrig haft råd köpa mitt nuvarande boende. Det köptes på lån som nu amorterats. Men när det var som svettigast så avstod vi amortering och prioriterade att bo kvar.
Nu roar program som Lyxfällan! Det finns tydligen en hel del därute som har noll koll på ekonomi! För dem behövs banker!
Samma trams som vanligt! Det gäller att permanenta tillståndet att behöva överbelåna sig på en tid som ingen ännu uppnår i ålder. Varför vänja Svensson vid att sprida sin boendekostnad på 100 år bara för att bankerna tjänar på det?
Dessutom kommer/bör man totalrenovera huset inte bara en utan både två och tre gånger under 100 år. Den som inte amorterar kommer därmed sitta i en dålig sits.
Cornu poängen är att Börjar dom att spara och amortera maximalt så försvinner en fjärdedel av konsumtionen, massarbetslöshet blir följden.
"Lönen tar slut i förväg för var fjärde" Alt det den gruppen spenderar på kläder, bilar, semester, med mera upphör.
Klädförsäljningen skulle sjunka med 25% det blir många som blir arbetslösa i den branschen.
Ekonomi är inte så enkelt som man kan tro.
Betalar vi av våra lån till banken, så lämnar banken tillbaka pengarna till riksbanken, som då delitar pengarna, penningmängden krymper.
Scenario om lågräntepolitiken mirakulöst skulle överges:
Penningmängden krymper och resterande pengar blir därmed mer värda.Vi får då ett tryck på varor och tjänster nedåt i pris.
En hållbar ekonomi har skapats där konsumtion bestraffas och sparande premieras.
Detta förutsätter förstås att folk blir införstådda hur en frisk ekonomi fungerar efter så många år av planekonomisk penningpolitik.
I en sådan sjunker löner i samma takt som produktionseffektivisering vilket ställer helt nya krav på företag,fack och löneanställda.
Är inte grundproblemet att om man lånar tar man pengar från framtiden. Och någon dag har ju framtiden hunnit i fatt, då är det ju dags att betala tillbaka. Har man då tagit pengar från framtiden för att förbruka i nutid, tja då är man väl ganska rökt?
Edwin
"Penningmängden krymper och resterande pengar blir därmed mer värda"
Om penningmängden krymper så minskar konsumtionen och då förlorar du jobbet, sen ökar inte din köpkraft för priserna på varorna är oförändrade.
Om konsumtionen minskar så minskar även efterfrågan vilket påverkar priset på varor och tjänster. Frågan är vems konsumtion som minskats,jo främst konsumtion via lån. Detta kommer i sin tur att drabba finans och bostadsmarknaden där en välbehövlig omallokering kommer ske.
Edwin
"Om konsumtionen minskar så minskar även efterfrågan vilket påverkar priset på varor och tjänster. "
Du har gått på ett aprillskämt skrivet av österrikarna,
Tänk efter lite, priset på en hårklippning kan inte minska för lönen är största kostnaden, sänker du priset på flertalet varor med ex 30% så skulle många företag gå i konkurs i stället för att sänka priserna.
Av flera anledningar så går lönerna sällan ner.
Där sa du det ja. De som inga marginaler har går i konkurs.De som har marginaler att sänka sin lön och fortfarande gå plus fortsätter. Folk går i konkurs för att det finns något dem är bättre på som de bör göra istället.
Att lönerna alltid är på nedgång är något man måste anpassa sig till om man ska leva i en omanipulerad ekonomi.
Edvin
Det finns inga begränsningar i ekonomin om vi ökar kvoten p/m.
Vad händer om vi ökar kvoten? Du måste tänka själv och sluta tro på aprilskämten från Österrike.
Det är oerhört lätt att lura den mänskliga hjärnan, väldigt få tänker själva.
Newsflash: jorden må vara rund men den är likväl ändlig. Att tro att det inte finns begränsningar är bara korkat.
Att riksbanken kan blåsa upp nominella värdet på våra tillgångar har inte med saken att göra. Du menar inte på fullt allvar att de har det mycket bättre på island där medelinkomsten är runt 3milj kronor per år?
Vad får dig att tro att klippa håret inte förbrukar ändliga resurser. Om vi tar ditt favoriträkneexempel och klipper os 5% mer ofta varje år (jag antar att vi klipper oss en gång om året nu) kommer vi om 418 år att klippa oss 23 gånger per sekund. Tycker du det verkar en rimlig utveckling? Även tiden är en ändlig resurs (räknat på ett givet tidsintervall) – liksom alla andra förnyelsebara resurser.
Ligger väl lite i bankernas natur att omsätta pengar till lån och tjäna pengar på det, så var och en får väl dra sina slutsatser utifrån sin egna situation innan det är dax att krypa ner i skrinet.
Hjärngymnastik vi gör en rent hypotetisk förändring i ekonomin, inget som jag säger att vi ska göra eller som vi i praktiken kan göra.
Vi kommer överens om att inte öka lönerna mer än vi brukar göra, sen trycker riksbanken pengar och delar ut 10000kr till alla medborgare en gång.
Vad skulle hända?
Konsumoptionen skulle öka det är en självklarhet och det kräver fler arbetare i fabrikerna, sysselsättningen skulle öka. Så långt är alt självklart.
Det är i praktiken svårt att reglera lönerna, men om vi kunde så skulle en penningökning få fart på ekonomin.
Är det så enkelt att stoppar vi dom orealistiska löneökningarna så kan vi rädda ekonomin?
Dom som vill ha lite hjärngympa kan fundera lite.
Vad skulle hända?
Sveriges största ekonomiblogg och ingen kan tänka själv.
Om jag fick 100000 skulle jag sätta in dom på banken.
Det är jobbigt att behöva tänka själv.
Alla som tror sig vara experter på ekonomi var är dom?
Det som händer är att kvoten p/m ökar, ekonomins heliga graal.
karl
Du kan bara få ränta på pengarna om någon vill låna dom pengarna, banken vill inte ha pengar i sin kassa.
Den som lånar dina pengar konsumerar upp pengarna, vilket skapar jobb.
Man kan inte bara se det i ett steg man måste se vad som händer i flera steg.
Pengarna sätter fart på konsumtionen.
Tror det råder brist på konsumenter. Själv konsumerar jag betydligt mindre än jag har råd med. Överskottet sätts in på banken eller investeras i fonder med energianknytning.
Karl
Det råder ingen brist på konsumenter om dom får 10000kr var.
Albert Einstein
"Det krävs ett helt nytt sätt att tänka för att lösa de problem vi skapat med det gamla sättet att tänka"
Vad händer om alla fick 10000kr?
Nä, men kanske producenter. Förresten, kan det finnas ett subjektivt pris på en vara? Eller är alla priser på varor objektiva? Till exempel: är en glass lika mycket värd på vintern som en varm sommardag?
Ber om ursäkt, trodde först att det handlade om 100000 kr men nu ser jag efter moget övervägande att det bara handlar om 10000 så då måste jag nog erkänna att glass verkar som en lockande investering.
Anders Rydén
Företagen sätter sina priser i konkurrens med andra företag så priserna förändras inte så mycket av det hypotetiska förslaget.
Om företagen tar ut större marginaler så gör dom en vinst som ägarna kan ta ut och köpa saker för, det skapar jobb.
Så länge vi inte höjer lönerna, så ökar sysselsättningen.
Varför vågar så få säga något, Är det så jobbigt att tänka själv.
Karl
Tänk på vad som skulle hända i verkligheten, du skulle inte köpa glass, men om du och alla andra gjorde det så skulle glassbolaget öka sin produktion och då skapas fler jobb.
Vad händer om alla får 10000kr och vi ökar inte lönerna?
Det var svårt tydligen, men det är enkelt, ni har bara så svårt för att tro på det.
konsumtionen ökar och det ökar sysselsättningen, ja jobben blir fler.
Men ökar lönerna så ökar priserna och då blir konsumtionen oförändrad.
Förenklat exempel 300kr räcker till att klippa håret, vi fördubblar alla pengar med sedelpressen då har du 600kr och då kan du klippa dig två gånger eller så kan fler klippa sig och fler frisörer får ett jobb.
Men ökar vi lönerna så tar frisören 600kr för en klippning, då förändrade den ökade penningmängden inte något.
Slutsats ökar vi penningmängden lite och undviker orealistiska löneökningar så får fler ett jobb.
Du menar om vi inte tappar förtroendet för pengar förr eller senare, på grund av ett uppenbart falskmynteri? Tror du att problemet är mängden pengar? varför stanna vid 10 000 vad sägs om 20 000 nästa gång det är kris eller 100 000 miljoner.
Kanske vi skall ha pund eller Zimbawedollar i stället?
Poängen är väl ändå vad människor tycker pengarna är värda. Du kanske skulle fråga dig någon gäng om inte pengar egentligen är en "vara" som människor har för att sedan byta mot reella varor vid ett senare tillfälle, såsom mat, ipads eller rekreation. Är det inte ganska taskigt mot de som måste arbeta för att producerar något när andra bara kan trolla fram pengar ut tomma intet?
Som engångs eller ett ständigt återkommande månadsbelopp?
skillnaden är fundamental.
"Förenklat exempel 300kr räcker till att klippa håret, vi fördubblar alla pengar med sedelpressen då har du 600kr och då kan du klippa dig två gånger eller så kan fler klippa sig och fler frisörer får ett jobb.
Men ökar vi lönerna så tar frisören 600kr för en klippning, då förändrade den ökade penningmängden inte något"
tror du på det där själv att inte frisören och alla andra känner till att alla helt plötsligt blivit 100000kr rikare och inte passar på att ta mer betalt?
det där resonemanget kräver att ingen annan känner till dina extra 100k
arbetsgivaravgifterna är föresten en variant på ditt resonemang uppfunnit av socialdemokraterna någon gång på 50-60 talet där tanken var att löntagarna skulle avstå löneutrymme för att betala framtida pensioner och försäkringar på ett sätt som inte skulle vara inflationsdrivande, på grund av den anledningen räknas inte arbetsgivaravgifterna som lön eller skatt.
om det har fungerat specielt bra har vi väl facit på
Anders Rydén
Ökar du inte lönerna orealistiskt så kan det räcka med 10000kr en gång.
Mitt exempel förutsatte att vi slutar med orealistiska löneökningar.
Om du tittat på bankerna så är dom en extrem sedelpress, bolån på mijonen då lånar dom av riksbankens sedelpress och "ger" bostadslån till folket.
Det händer inte en gång det pågår hela tiden.
"om vi inte tappar förtroendet för pengar förr eller senare, på grund av ett uppenbart falskmynteri?"
Du har inte tappat förtroendet för bankens pengar, bankens pengar kommer från sedelpressen.
xtra-allt
"Som engångs eller ett ständigt återkommande månadsbelopp?
skillnaden är fundamental."
Låter du bli orealistiska löneökningar så räcker det med en gång, kvoten p/m ökar.
Pengarna kommer att cirkulera i ekonomin hela tiden och det räcker med en gång.
"tror du på det där själv att inte frisören och alla andra känner till att alla helt plötsligt blivit 100000kr rikare och inte passar på att ta mer betalt?"
Konkurensen begränsar priset, så länge kapacitetsutnyttjandet i ekonomin är låg så ökar produktionen inte priset, när vi når max kapacitetsutnyttjande så kan priserna i stället öka men då har vi full sysselsättning.
Mitt exempel kräver att vi slutar med orealistiska löneökningar, men vad skulle hända om vi slutar me orealistiska löneökningar?
Albert Einstein
"Det krävs ett helt nytt sätt att tänka för att lösa de problem vi skapat med det gamla sättet att tänka"
Varför är det så svårt att tänka?
ökar vi penningmängden utan samtidig löneökning så får fler ett jobb och ekonomin blomstrar.
Ekonomins heliga graal.
Det är en självklarhet att konsumtionen ökar om alla fick 10000kr, det är lika självklart att sysselsättningen då ökar.
Är det bara en bättre lönepolitik som behövs för att penningmängden ska kunna vara lagom stor?
Albert Einstein
"Det krävs ett helt nytt sätt att tänka för att lösa de problem vi skapat med det gamla sättet att tänka"
Hypotetisk vad händer om hälften av våra pengar togs bort i en engångsskatt? (och förstördes)
Vi förutsätter oförändrade löner,
givetvis så skulle konsumtionen minska, det går inte att köpa något utan pengar, massarbetslöshet uppstår.
Får alla 10000kr så ökar konsumtionen, det är självklart, och då ökar sysselsättningen, det är en självklarhet.
Men ökar vi samtidigt lönerna så ökar priserna och konsumtionen blir oförändrad.
Det är enkel matematik, det handlar om att öka kvoten p/m för att få fart på ekonomin.
Det går helt enkelt inte att ifrågasätta det jag sa, men det svåra är att stoppa dom orealistiska löneökningarna.
Albert Einstein
"Det krävs ett helt nytt sätt att tänka för att lösa de problem vi skapat med det gamla sättet att tänka"
Jorden är rund inte platt, det kan vara svårt att inse men om vi kan stoppa dom orealistiska löneökningarna så kan vi öka lite på penningmängden (gratis) och få fart på ekonomin.
Ekonomi är inte så svårt när man väl förstår kvoten p/m.
Ingen kan visa att jag har fel, tänk om jag har rätt då går det att lösa våra ekonomiproblem och alla kam få det bättre.
Albert Einstein
"Det krävs ett helt nytt sätt att tänka för att lösa de problem vi skapat med det gamla sättet att tänka"
Det gäller även bankerna som det nu fungerar så väntar bara konkurserna runt hörnet. utan stöd från staten eller från en riksbank så är det bara en tidsfråga till dom största bankonkurserna i vår historia inträffar.
"”Mina herrar, vid jul kan ni alla ha gått i konkurs”. Den bistra hälsningen mötte cheferna för Storbritanniens största banker vid ett möte på centralbanken Bank of England förra hösten."
http://www.svd.se/naringsliv/nyheter/varlden/centralbank-befarade-hardsmalta_7437568.svd
Det är inte så självklart att konsumtionen egentligen ökar – du bortser från att inflationen kan äta upp de där 10tkr i ett nafs. Det kan i själva verket bli värre när folk har gjort slut på sina 10tkr och inflationen då gör att lönen inte längre räcker som den gjorde innan.
Sen får du gärna låta bli att tillskriva Einstein tveksamma citat – du hittar säkert inte någon säker källa till det citatet. Att tillskriva Einstein citat för att stödja din argumentation (eller vad du nu försöker) tillhör inte god argumentationsteknik.
Anonym
JAG SA OM VI STOPPAR OREALISTISKA LÖNEÖKNINGAR, låter vi lönerna öka ohämmat så får vi inflation precis som du sa.
Det är en självklarhet att konsumtionen ökar om alla får 10000kr.
Citatet är relevant för nu tänker alla på fel sätt, nu är föreställningen den att penningmängden inte får öka för då ökar lönerna och inflationen ökar.
Nya tankebanor, begränsar vi löneökningarna så kan penningmängden öka utan inflation.
Varför är det så svårt att inse felen i våra befintliga teorier?
INTE ETT SAKLIGT ARGUMENT MOT MIN MATEMATIK FINNS.
Det är inte bara löneökningar som driver inflation. När folk har mycket pengar att betala kan priserna stiga – tillgång och efterfrågan styr priserna. Man får med andra ord inflation oavsett ifall pengarna kommer i lönekuvertet eller sidan om.
Sen blir inte dina påståenden mer riktiga bara för att du skriver med versaler. Det finns sakliga argument mot dina teorier – det är bara det att du väljer att bortse från dessa.
För övrigt som sagt att hitta på ett "citat" och tillskriva detta till någon är bedräglig argumentationsteknik.
Det är löneökningarna som är den främsta orsaken till inflation.
Så länge vi har en marknad så kan inte företagen öka priserna hur mycket som helst för då köper vi av ett annat företag.
Konkurrens heter det.
Hypotetiskt fördubbla penningmängden och halvera lönerna så sjunker priserna.
Halvera penningmängden och fördubbla lönerna, så ökar priserna.
Att penningmängden direkt skulle påverka priserna är inte korrekt.
Du tror alltså att tillgång och efterfrågan inte har någon inverkan på priset. Dessutom antar jag att du tror att penningpolitiken inte har någon effekt på inflationen utan något som centralbankerna sysslar med bara för att det tycker det är kul att ändra styrräntan lite då och då.
Jag antar att du aldrig varit på auktion eller handlat på börsen. Där råder konkurrens, men om det är många som vill köpa och dessa har möjlighet att betala så stiger priserna.
Nu är det så att det är annat än antika möbler som säljs på auktion. Om du inte tror att priset påverkas av tillgång och efterfrågan så får du väl göra det, men förvänta dig inte att någon annan skall tro på dina fantasier.
För att din tes skall funka så måste priset vara oberoende av tillgång och efterfrågan – om priserna ökar så har vi inflation och det krävs inga speciellt stora prisökningar för att det skall bli betydande inflation.
Det är synd att du inte känner till hur saker och ting förhåller sig i verkligheten:
http://www.gfa.se/
http://www.qxl.dk/
Nu kan man ju diskutera huruvida fisk är nya varor, men jag skulle iaf tycka det känns konstigt ifall fiskhandlaren påstås sälja begagnad fisk.
Om du inte tror att priset påverkas av tillgång och efterfrågan så får du väl göra det, men förvänta dig inte att någon annan skall tro på dina fantasier.
Av ingen anledning alls kom jag att tänka på företeelsen "Statare" när jag läste detta…
http://sv.wikipedia.org/wiki/Statare
Jo, skillnaden är att då kunde frugan jobba extra, den marginalen finns knappt längre. samt att de var garanterade en viss mängd mat och boende.
Det intressanta är DNs uppfattning om vilken sida man ska tjäna! Har nu svängt över en aning då DN tror på ett maktskifte! Samtidigt vill DN hålla sig till den nyliberala ekonomilösningen. Det är skamligt att behöva läsa detta minst sagt skruvade inlägg från två mainstreamekonomer från Nordea!
OT: Jag köpte Midvintermörker i dag. Jag gick till Akademibokhandeln i Nordstan – de ville ha hela 79 spänn, så det var bara att gå vidare. Gick till Bokia i Nordstan – 74 spänn, bara glöm. (Där stod boken dessutom insorterad bland deckarna!) Landade till slut på SF-bokhandeln, där jag köpte den för 59:-. Kanske också något av ett överpris jämfört med nätpriset du anger här till höger, men det där är åtminstone en butik jag gillar och gärna vill ska finnas kvar.
Brukar det vara en så ofantlig skillnad mellan nätpris och butikspris? I så fall är det väl bara en tidsfråga innan böcker bara går att köpa över nätet.
Ja, SF-bokhandeln rockar fett, väl värd lite extra motion.
SF-Bokhandeln är Göteborgs bästa bokhandel, men det bidrar förstås med att man är målgruppsnörd.
Annars så ja, prisskillnaderna ser ut så.
Var för övrigt idag på invigningen av Partille Bokhandel (som väl får klassas som #2 i Göteborg) som flyttat till Föreningsgatan bakom Handels. Får lägga ut lite bilder i morgon kanske. Kan annars rekommenderas, om inte annat för miljön, att det erbjuds kaffe och att man har ett fantastiskt brett utbud, istället för 50x böcker av varje.
Plus att bokhandlaren läst och gillat Midvintermörker. Hon började läsa och fastnade pga det starka öppningen.
Å fasen! Jag gillade gamla Partille Bokhandel (som trots namnet låg i Sävedalen, inte Partille), men såg härom veckan lokalen öde och igenbommad och trodde att de gått till de sälla jaktmarkerna. Men de har alltså bara flyttat? Då får det bli ett besök vid tillfälle!
De har flyttat till Göteborgs vackraste hus och har nu Göteborgs mest stilfulla lokal. Som en bokhandel ur en film eller ngt. Bör ses. Bara för sakens skull.
Föreningsgatan 2. http://www.partillebokhandel.se/om_oss/besok_oss
En idé: Slopa ränteavdraget på lånen och inför istället avdrag för amortering (likt det är på pensionsspar). Säg att man kan dra av på skatten 30% av vad man amorterar.
Bra ide, jag skulle genast köpa ett hus och amortera 100%…. sen sälja det.
Glömde säga att jag har hög inkomst så jag kan faktiskt utnyttja det full ut på ett hus för säg en mille..
Om man kränger kåken och sitter skuld fri och kanske med en påse pengar över vad är då reken Cornu ?
Konsumera fritid?
Det vore väl förfärligt att vara skuldfri med en hel påse pengar, vilket öde det måste vara att vara skuldfri och kunna göra vad man vill.
Hur som helst så börjar Problemet dock bli av det typen att det där med att sälja kåken och både få en kappsäck full med pengar samtidigt som man blir skuldfri inte längre fungerar när lyan inte stiger i värde och att det inte längre kommer en ny greater fool som utan att blinka betalar dig allt det du gjort plus en miljon till, desperationen bland bankfolk och överskuldsatta reportrar som driver en egen agenda börjar bli farsartad
Jag tycker det vore värt att driva lite kampanj för att bosökr-siter som hemnet & co börjar redovisa FÖRENINGENS skuld/m2 eller skuld/brf för bostadsrätter som ligger ute. Och sen i deras värdeuträkningssnurror så lägger man helt enkelt till den skulden till det bolån man själv tar, och månadskostnaden om räntan stiger påverkar det totala lånebeloppet.
Borde inte det kunna tjäna som lite folkbildning för att underlätta för folk att gå på minor i form av BRFs med urkass ekonomi och för stora lån?
Det skulle man tycka men det är ju faktiskt så att mäklaren måste tillhandahålla årsredovisningen för brf:en. Vanligtvis framgår föreningens totalyta och skuld där, den hugade spekulanten kan räkna själv.
Dessutom är det så att om du vill låna pengar i banken så har banken en skyldighet att bedöma föreningens ekonomi och upplysa dig om just sådana minor.
På båda punkterna slarvas det oerhört mycket.
Jo, jag vet, och jag kollar alltid årsredovisningen men tröghet är en stark kraft i samhället: Att behöva trycka på bara en knapp istället för två gör att många fler använder nåt. Om det blev deras skyldighet att tillhanda informationen *på första sidan*, på samma sätt som de uppger antalet kvadratmeter, föreningsavgift, så kan man hoppas att det skulle få folk att lära sig. Lite som när TER introducerades för fonder, det tog ju en massa år men det var ganska ögonöppnande när folk började se att det visst var en del annat som kostade än bara fondavgiften.
Med tanke på att bokalkyl-verktyget levererar glädjekalkyler så är det kanske lite mycket att hoppas på. Mäklaren (som indirekt äger hemnet misstänker jag) har ju intresse av att köparen med minsta möjliga motstånd betalar högsta möjliga pris för bostadsrätten.
Vissa siffror när det gäller BRFens ekonomi kan vara lite svåra att förmedla, men just hur det står till med skulder och fordringar skulle tämligen lätt kunna räknas ut per lägenhet. Det svåra är att bedöma övriga kostnader för föreningen – det enklaste är att se till avgiften, men den kan vara "felaktig" och hur mycket av denna som avser föreningens nettoräntekostnader.
Varför tror ni att reinfeldt har börjat kratta manegen för att få oss att tro att vi ska leva i stort sett fullt friska fram till hundraårsdagen?
Mäklarna och bankerna gör väl allt för att hålla fart på bomarknaden och bobubblan. Jag bor i Strängnäs som ligger i Södermanland. Antal villor till salu centralt har ökat massor det senaste året och ännu mer utanför stan och fritidshus. Det blir dock inte så många affärer gjorda för att köpare och säljare inte möts. Säljarna måste sänka priset med flera hundra tusen "10 – 20%"
För att mötas men är inte beredda att göra det och tror på att priserna snart återställs. Jag vet många som resonerar så. Snart kommer jultomten!
Vad händer när man förstår att priserna inte stiger utan sjunker ytterligare?