Den ryska statliga gasjätten Gazprom överger utvecklingen av jättegasfältet Shtokman i Barents hav (Barents Observer, Reuters), efter att tidigare partners som Statoil dragit sig ur och skrivit av hela investeringen som en förlust.
 |
| Gasreserver 2010, Shtokman i svart |
För att få en uppfattning av hur stort Shtokman skulle vara så beräknades fältet till reserver 3 700 miljarder kubikmeter gas, vilket t ex är mer än t ex Iraks eller Norges samlade gasreserver 2010. Visserligen handlar det bara om ca 6 – 7 % av de ryska gasreserverna eller drygt 1% av de totala gasreserverna i världen, men motsvarade samtidigt ca 15% av Gazproms gasreserver.
Shtokman-fältet var helt enkelt för dyrt och tekniskt komplicerat att utvinna. Man kan fundera på de långtgående konsekvenserna. Gazprom menar förstås att fältet kan komma att utvinnas någon gång i framtiden, vid en helt annan prisbild och med framtida okänd teknik, men i dagsläget lägger man alltså ner. Fältet var tänkt att komma online redan 2015 och leverera gas 2016.
 |
| Rysk gasproduktion med
fördröjda tidplaner och framtida produktion. Källa: Dr Björn Söderberg |
Detta förändrar t ex alla prognoser om den framtida gasproduktionen från Ryssland. Visserligen var Barents hav bara en liten del av detta, men inte ens i Dr Björn Söderbergs negativa (=realistiska) scenario, se graf till höger och speciellt tidigare inlägg, så skulle Barents hav bli försenat utan komma online enligt tidplan. Nu blir den stora satsningen i Shtokman inte av alls och det kommer slå mot rysk gasproduktion och gasexport redan inom några år.
Den andra konsekvensen är att om man inte klarade av att hantera Barents hav, hur ska man kunna hantera de förmodade enorma fyndigheterna i Arktis, längre norrut? Och vad får detta för säkerhetspolitiska konsekvenser, när Ryssland satsat och satsar stora summor på att bygga ut sin militära kapacitet i norr, för att stödja kapplöpningen kring de luckrativa gasfälten i Ishavet?
Var hela kapplöpningen om Arktis i själva verket bara en jakt på hägringar?
En sak är åtminstone säker. Många prognoser och tekniknaivistiska uttalanden får nog omarbetas. Gamechanger var ordet för dagen.
6 kommentarer
Gas är för billigt.
Tore
Gissar också att det är skiffergasen som skrämmer Gazprom. De säljer fortfarande gas kopplad till oljepriset, medan skiffergasen i USA säljs till en tredjedel av detta pris.
Men vi hör att isläget kring Arktis är bättre än nånsin för sjövägen norr om Ryssland.
Sommartid i alla fall!
Är det inte lönsamt att hyra skepp och frakta gas från USA till Europa om priset i Europa är 2ggr högre?
Kan det vara så att Putin läser denna blogg och kommit till insikt om att gasen förräntar sig bäst nere i jorden?
Det vore intressant att få information om vad Norge har fått betalt i genomsnitt för sin olja, för att veta om det har lönat sig att pumpa upp oljan och lägga överskottet i oljefonden i jämförelse med att bara pumpa upp tillräckligt ex.vis för egen konsumtion.
Min gissning är att fossilproducenter som kommit till insikt om peak oil eller pga internt politiskt tryck i frågan kanske trycker på stoppknappen för att säkra egen tillgång längre in i framtiden. Blir det så kommer ju länder som Sverige ännu snabbare än annars få betala ett mycket högt fossilpris alternativt hamna i en bristsituation.
RB, helt korrekt analys, jag instämmer till 100%. Varför skall exportörer med handelsöverskott byta olja/gas mot papperstillgångar vars framtida värde är högst tveksamt, i synnerhet mot bagrund av peak oil? Hela norska oljefonden är ett stort misstag som jag ser det. Det hade varit bättre för norrmännen att dra ned utvinningen till en nivå som motsvarar balans i utrikeshandeln, och spara oljan i marken än att byta den mot papper. Saudiarabien m.fl. kanske inte kan göra detta, då de skulle riskera att bli invaderade om de inte byter olja mot pappersdollar. /Mats L/ASPO Sverige/
Om det nu inte är ekonomiskt försvarbart att pumpa upp gasen ur Shtokmanfältet, är det bättre att vänta tills gaspriset höjs samt då möjligen gasutvinningsteknologin har utvecklats. Detta är under förutsättning att man också i framtiden äger rätten till gasutvinningen.
Varhelst på jorden en fossil energitillgång i framtiden sticker upp sitt fula tryne ur marken, kommer att göra det till ackompanjemang av vapenskrammel och/eller omgiven av krutrök.
I Katar vid Persiska viken finns en stor gasfyndighet, som har en stor mottagare i Europa. Men för att transportera gasen från Katar till Europa, vilket helst görs via pipeline före sjötransport, så måste gasen antingen transporteras över syriskt territorium eller över det kurdiska norra Irak. Dessa regioner är i dagsläget inte så väl sinnade varken till Katar eller Europa. Förmodligen måste man se Natos lierande med al-Qaidaförband i dess aggression mot den suveräna nationen Syrien samt propagandakriget mot Syriens president, som en förberedelseakt till att transitera gas från Persiska viken över syriskt territorium.
De som tog beslutet att hårdexploatera de norska oljefyndigheterna och investera vinsten i värdepapper runt om på världens börser, istället för att spara oljan i jorden till sämre dar, stod förmodligen under tryck från globala finansaktörer.
De globala finansaktörerna drog troligen den gamla valsen om att den norska oljefonden behövs i en ekonomiskt globaliserad värld där billiga transporter och hög konsumtion kan utrota världsfattigdomen.