Nu råder det någon form av moralpanik kring att svenska storbolag generellt ser ut att höja sina utdelningar för året 2009, dvs de som delas ut våren 2010. Detta trots att man sparkat personal och gjort andra neddragningar.
Men den punkter är irrelevant, och det spelar ingen roll hur stora uppoffringar personalen gjort. Personalen får lön, inklusive lön under uppsägningsperioden. Det är deras ersättning som belöning för sk ”uppoffringar”, dvs att vara anställd och ha ett jobb. Att ha ett jobb och en lön anses i vissa kretsar som en uppoffring, och inte som en förmån…
Utdelningar handlar om något helt annat. Utdelningar är till för aktieägarna, och är ersättning för uppoffringen att de upplåtit kapital till bolaget. Börsen är i princip ett nollsummespel. De totalt instoppade pengarna på börsen, netto, är summan av alla nyemissioner. De totalt uttagna nettovinsterna är summan av alla utdelningar minus summan av alla nyemissioner. I övrigt är börsen ett nollsummespel som kräver en Svarte Petter som får lika stor potentiell förlust som den som säljer får vinst.
Utdelningar är lika lite bonusprogram som att det är bonusprogram att få ränta (om än låg) på ditt bankkonto. Det är istället en förutsättning för att det alls skall bli några vinster på börsinvesteringar, utan att någon annan blir sittande med Svarte Petter.
Däremot visar de höjda utdelningarna att det går relativt bra för svensk industri, trots finanskris och recession. Det kan vi bland annat tacka den svenska kronan för, samt alliansens skattepolitik. Hade vi haft euro hade det sett betydligt sämre ut. Utdelningar ljuger inte. Man kan manipulera bokslut, resultat och balansräkningar med mark-to-fantasy eller mark-to-market, men man kan aldrig dela ut pengar man inte har.
Den som blir upprörd över att bolag har rationaliserat och kapat bort dödköttet för att kunna bibehålla utdelningar får ställa sig frågan vad de själva hade gjort om de hade varit kapitalägare och inte löneslavar. Alternativet hade varit att ta pengarna och flytta dem någon annanstans där man hade fått utdelning, vilket knappast hade gynnat svenska företag. Med höjda utdelningar så tryggar man också utländskt intresse och attraherar därmed utländsk kapital i den internationella konkurrensen, vilket gör det lättare för krisande bolag att få in pengar.
Alternativet till rationaliseringar och uppsägningar är inte fler i arbete, högre löner till fackliga medlemmar och en solidarisk blaha-politik. Alternativet är konkurser, nedläggningar och en industri som går under och en kollapsande välfärd i spåren av färre privata företag och privat anställda som skall dra runt majoriteten av skattefinansierade bidragstagare.
Lilla Wanja får förstås moralpanik. Om hon ser det som ett problem så kan hon väl använda LO:s miljarder i oanvända strejkkassor till att starta egna bolag. Gissar att LO tar feta utdelningar från de bolag de själva äger och ibland driver i ”Rörelsen”. LO borde alltså sluta dela ut pengar till sig själva från de bolag de äger. Leva som de predikar. Medan medlemmarna får sparken trots feta fackföreningsavgifter fortsätter fackpamparna att smörja sina krås och predika till massorna som likt duktiga får bara nickar och tycker allt Wanja säger är bra.
Utdelningar skall inte blandas ihop med bonusprogram. Utdelningar är investerarnas ersättning, bonusprogram är ersättning till inkompetenta ledningsgrupper och lön är ersättning till fackets medlemmar som bäst höjer sin nettolön genom att gå ur facket.
Det är inte ledningsgrupperna som bestämmer utdelningarna, utan det är aktieägarna som gör det på bolagsstämman. Det inkluderar alltså fondsparande LO-medlemmar.
Vänsterbloggare kan förstås inte se skillnaden på mitt och ditt, och blandar även ihop bonusprogram och utdelningar. Skall inte aktieägare få utdelningar, så skall väl inte arbetare få löner heller om det skall vara lika.
10 kommentarer
Är det inte intressant att Saab uppmärksammades mer i tidningen än COP 15?
300 000 personer dör varje år av klimatförändringar (läs mer här: http://nyfiken-gron.com/blogg/world-wednesday/dead-due-to-climte-change-300000-per-year/).
Hur många dör av Saabs icke-existerande?
Så är det, så lika vi tycker i denna frågan 🙂
C – en klokt inlägg. Sossarna lever högt på att kritisera bonusar och aktieutdelningar. Det är en kritik av moralistisk natur. Man vill ju inte avskaffa kapitalismen. Man vill att den ska blomstra så som den gjorde under den skuldbaserade högkonjunkturen.
Utan en stor vinstrik privat industri som genererar penngar till statskassan havererar det reformistiska vänsterprojektet fullständigt.
Å andra sidan hindrar det inte att medborgarna fäller den nuvarande regeringen eftersom dom den politik de fört så uppenbart gynnat de som tjänar mest mest och de som tjänar minst minst.
Vi ska inte heller glömma att stora delar av våra svenska börsföretag ägs av pensionsfonder m.fl. fonder och utdelningarna kommer därmed vanligt folk tillgodo.
Invandringen av arbetslösa är ungefär hela SAAB var 3'e vecka. Inga problem med det inte.
Flertalet arbetslösa invandrare får högre pension än vissa yrkesabetande svenskar. Är en invandrares röst värd mer i nästa val?
Inte är börsen ett nollsummespel utöver utdelningar-nyemissioner.
Tänk dig följande situation.
A startar en verksamhet med en ide och 50 enheter eget kapital. För att förverkliga sin ide krävs ytterligare 50 enheter kapital dessa införskaffas igenom en nyemission till B. Företaget har en verksamhet som går ut på att processa en råvara till en produkt. Försäljningen av produkten ger en vinst på 10 enheter kapital först året.
Hälften av vinsten delas ut till aktieägarna A och B. Den andra hälften återinvesteras i företaget.
Låt oss anta att A och B äger 50 aktier var i företaget och att företagets värde efter nyemission till B är 100 enheter.
Den gängse synen på ett företags värde i den här världen är för enkelhets skull företagets egna kapital.
A liksom B äger då efter ett år aktier värda 52.5 och har därutöver fått en utdelning på 2.5 enheter.
B säljer nu alla sina aktier till C för 52.5 enheter. Ytterligare ett år går, verksamheten fortsätter som innan och Cs aktiepost liksom As aktiepost är nu värd 55.125 enheter (eget kapital). Utdelningen detta år blir på 2.625 enehter. Alla parter har tjänat på affären, det här kan fortsätta år ut och år in.
Ovan beskrivna situation är ej ett nollsummespel. Den del av börsen som potentiellt utgör ett nollsummespel består i att uppfattningen om hur ett företags substans och framtida utdelningar ska värderas i dagsläget kan ändras. Dessutom kan synen på hur stor företags substans respektive framtida utdelningar ändras.
Så länge. Om detta verkligen utgör ett nollsummespel beror dock på hur dessa ändringar ser ut.
Jag tror dock att på lång sikt så överväger den positiva utvecklingen av ett någorlunda lönsamt företags substans och utdelning, negativa fluktuationer i uppfattningen om hur substans och utdelning ska värderas.
Nej, det är ju just utdelningarna minus instoppade pengar som är nettovinsten. Vilket du faktiskt påtalar själv.
För om någon säljer sina aktier måste det finnas en köpare, som inte har en vinst i det läget utan en potentiell nettoförlust på alla riskerade pengar.
Enskilda individer kan alltså gå plus, men det är på bekostnaden av någon annan som får sitta kvar med hela risken, dvs ägandet.
Varje transaktion kan man rimligen se som zero-sum men du har samtidigt en tidsutveckling som kan innebära en positiv eller negativ utveckling av företagets (och därmed aktiens) värde. Antag att A byter sina pengar mot Bs aktier. Låt säga att aktierna innebär ett ägande i en skogsfastighet. Denna transaktion är zero-sum. Tiden går och företaget gör en vinst, all vinst återinvesteras i företaget. För att få ett slut på det totala spelet antar vi att företaget säljs, exempelvis all skog på området avverkas och säljs, marken säljs som villatomter och alla intäkter samt bolagets övriga kapital delas ut till aktieägarna. Om detta kapital är större än vad A betalade så har vi ett icke nollsummespel, vi plockar ut ett större värde än vi hade från början.
Man kan också tänka sig att företaget inte alls gick bra. En storm blåste ned hälften av träden som ruttnade o.s.v. företaget säljs ut som ovan men A får bara hälften av pengarna han betalade.
Detta är inte heller ett nollsummespel då vi plockar ut ett lägre värde än vad vi hade i spelets början.
Eftersom det går att skapa massor med exempel där vi inte har ett nollsummespel så ser jag inte att man kan säga annat än att ibland utgör börsen ett nollsummespel.
Alternativt missförstår vi varandra och du avser bara varje transaktion och tar inte med tidsutvecklingen och det eventuella värdeskapandet.
Visst, du har i princip mer rätt.
Anser man dock att aktierna hela tiden korrekt avspeglar substansvärdet (eller slaktvärdet) i bolagen, så blir den totala vinsten ändå bara utdelningar minus nyemissioner.
Nu är det förstås inte så, det finns bolag som är för högt värderade, och det finns bolag som är för lågt värderade. Men jag anser att grundprincipen kvarstår, dvs i den mån du kan sälja aktier och ta en vinst så sitter någon annan med Svarte Petter. Pyramidspelet fungerar förstås så länge det alltid finns någon annan att sälja till.
Anonym kl 13.36
Har du någon källa till det att invandrare kommer få högre pension?
Folk kommer ju gå bärsärk om detta stämmer.