Orsakar skatteplanering höga priser på skogsmark?

Som alltid så tar jag inget ansvar för vad jag skriver, speciellt inte i skattefrågor vilket detta inlägget kommer handla om. Konsultera en skattekonsult istället, eller fråga Skatteverket. Men inget någon säger eller skriver gäller, utan det enda som gäller när det handlar om skattefrågor är utslag i domstol efter att Skatteverket straffskattat dig till ruinens brant, och tvingat dig att processa upp dina sista slantar. Men det är som bekant frivilligt att vara egen företagare, så varför gnälla?

Skogsmark är högt värderad idag i Sverige, speciellt södra Sverige. Priset på skog överstiger vida nuvärdet på skogsmarken, alltså ett tillväxtjusterat värde som tar hänsyn till förräntningskrav och skogens tillväxt. Nuvärdet på skog bör ligga någonstans runt 20 000:- SEK per hektar, men priset rör sig ofta i intervallen 40-60 000:- per hektar. Det finns inget sätt att baserat på skogsbruket räkna hem den investeringen, om man nu inte spekulerar i ännu högre skogspriser och skyhöga virkespriser motsvarande det som de svenska skogsbolagen betalar för virke i t ex Baltikum. Fast i Sverige är det kartellbildning som gäller, så här är priserna lägre. Men det är frivilligt att köpa skog, så varför gnälla?

Men det kan finnas andra anledningar till att köpa skog. Förr hade vi t ex förmögenhetsskatt, men skogs- och jordbruksfastigheter var inte förmögenhetsskattegrundande, så där fick man 1.5% i avkastning genom att minska förmögenhetsskatten.

Fast förmögenhetsskatten är bara en liten del i vad man kan tjäna skattemässigt på skog. Jag skall visa ett exempel. Det kanske verkar lite krystat, men glöm inte att det inte finns så fruktansvärt många skogsfastigheter till salu, så här kan man hitta en möjlig delförklaring. Exemplet följer:

Per Persson är egen företagare, han driver en enskild firma som tandläkare. Han tjänar bra, och fakturerar 1.5 MSEK om året. Av detta försvinner 700 000:- i kostnader, kvar är 800 000:- som kan tas ut som lön. Ovanpå lönen ligger 29% i egenavgifter, så kvar är ca 620 000:- eller 51 666:- per månad. Egenavgifterna är 180 000:- Enligt jobbskatteavdrag.se försvinner då 18 886:- per månad i skatt, eller 226 632:- SEK. Total skatt på 800 000:- blir alltså 406 632:- eller lite drygt 50%. På marginalen är skatten 68:- per 100:-, inklusive egenavgifterna.

Det går ingen nöd på Per Persson, han har även diverse kapitaltillgångar, som han har i kapitalförsäkring, och vi därför kan bortse från i det här exemplet. Däremot har han också av riskspridningsskäl 1 MSEK som han inte vill spela med på marknaden. Hos Ikanobanken får han 1.2% ränta just nu på Sparkonto Plus. Det ger honom 12 000:- varav Anders Borg tar 3 600:- i skatt. Kvar blir en inkomst på 8 400:-.

Nu läste dock Per Persson det här inlägget i vad som blir en intressant paradox, och tar istället och stoppar in dessa 1 MSEK i sitt företag genom en egen insättning. Han lägger till “Jordbruk, skogsbruk och därmed förenelig verksamhet” till verksamhetsbeskrivningen på sin enskilda firma, och köper skog för 1 MSEK. Det räckte i detta exempel till 20 hektar skog, då Per Persson betalade 50 000:- per hektar för skog som har ett nuvärde på 20 000:-. Skogen är dessutom nygallrad och nyröjd och kommer inte ge några väsentliga intäkter de närmsta 10 åren.

Per Persson får nu 1 MSEK i positivt räntefördelningsunderlag i sin enskilda firma, vilket innebär att han kan ta ut ca 9% av 1 MSEK med beskattning som inkomst av kapital. Tidigare hade inte Per Persson något eget kapital och räntefördelningsunderlag i firman, eftersom han hyr tandläkarstol hos en annan tandläkare. Men nu är inte Per Persson bara tandläkare, han är skogsbrukare också. Med ett räntefördelningsunderlag på 1 MSEK och kan nu ta ut 90 000:- som inkomst på kapital.

Av 800 000:- tar han nu först ut 90 000:- som räntefördelning, vilket ger 27 000:- i skatt. Kvar är 710 000:-, varav 159 612:- försvinner som egenavgifter. Kvar blir 550 387:- att ta ut som lön, eller 45 865:- per månad. Enligt jobbskatteavdrag.se försvinner då 15 593:- SEK i skatt varje månad, eller 187 116:- per år. Total skatt blir alltså 187 116 + 159 612 + 27 000 = 373 278:- SEK.

Tidigare var skatten 406 632:-. Genom att köpa skog för 1 MSEK så har Per Persson alltså sänkt skatten med 33354:-.

Med 1 MSEK på banken fick Per Persson 8 400:- SEK i avkastning efter skatt på pengarna. Den sänkta beskattningen som skogsköpet orsakade gav istället 33 354:- i avkastning, vilket skulle motsvara 47 648:- före skatt om det rörde sig om ränta. Räntan på 1 MSEK som används för att köpa skog i Per Perssons fall blir alltså 4.76%.

Och detta är utan att skogen ger några intäkter. Skatteverket uppskattar nog att man får lite intäkter på skogen, och dessa kommer förstås att marginalskattebeskattas med 68% inklusive egenavgifter. 800:- per hektar och år är en hyfsad schablon. 20 hektar ger då 16 000:- per år, eller 5 120:- SEK efter skatt.

Total avkastning på skogen stiger då till motsvarande 47 648+5 120/0.7=54 962:- SEK, eller 5.50% i ränta.

Det här visar att en egenföretagare med mycket pengar på banken kan tjäna pengar på att köpa skog, enbart baserat på räntefördelningen. Hur dyr skogen är spelar ingen roll, räntefördelningsunderlaget blir det samma ändå, nämligen satsat kapital. Allt som krävs är förstås en stabil marknad med förhoppning att man en dag kan sälja och få tillbaka satsat kapital.

Dessutom kan ju Per Persson bara låta skogen växa i tio år, och sedan sälja den för 1 MSEK igen. Han har därmed inte behövt bedriva något skogsbruk alls, inte avverkat ett enda träd, men ändå gjort en vinst på över 300 000:- på lägre skatt under tio år, bara genom att ägt skogen. Skogen kan rent av säljas med förlust (vilket ger ett skattmässigt förlustavdrag), ex 35 000:- per hektar, men Per Persson kommer ändå att ha tjänat pengar på skogsköpet. Fast stiger priset på skogen så blir det förstås ännu bättre. Per Persson kan alltså fortfarande gå med vinst även om skogen faller med 30% i pris på tio år, men har en chans att gå med ännu mer i vinst om priset istället stiger.

En förutsättning är också att Per Persson inte gör en massa avdrag för räntor på sitt hus, vilket annars redan kan äta upp marginalskatten, men dock inte egenavgifterna. Kalkylen blir inte riktig lika bra då. Skog är alltså skattemässigt lönsammast för den obelånade egenföretagaren.

När socialdemokraterna återinför förmögenhetsskatten så får man förstås ytterligare avkastning på skog, genom att slippa just förmögenhetsskatt.

Nu har jag inte koll på hur 3:12-reglerna fungerar för fåmansaktiebolag, men jag misstänker att det kan finnas liknande skatteffekter även där. Min kära vän, vän av ordning, som för övrigt ofta jobbar på just Skatteverket eller Försäkringskassan påtalar förstås direkt att inkomst som tas ut som räntefördelning inte ger vare sig sjuklönegrundande inkomst (SGI) eller pensionspoäng. Fast en annan vän av ordning påtalar att Per Persson ändå har upp på maxbelopp för både SGI och pensionsavsättningar, såväl som maximal a-kasseersättning vid framtida arbetslöshet. Vän av ordning kanske också kan uttala sig om det räcker att föra in 1 MSEK i företaget och låta det sitta på företagets bankkonto för att uppnå samma effekt i form av räntefördelningsunderlag.

Om man nu inte råkar vara egenföretagare så har man bara de där åttahundra kronorna per hektar att se fram emot, vilket förändrar kalkylen väsentligt. Och mycket riktigt så hittar man många egenföretagare bland skogsägare, men deras huvudsysselsättning är något helt annat. Jag känner tandläkare, grävmaskinsförare, snickare och konsulter som äger skog. Om det är skattesituationen och mycket pengar på banken som avgjort.

Men det underliggande trycket ifrån skatteplanering spelar säkert in.

Det kan också vara så att en egen insättning i ett fåmansaktiebolag eller enskild firmasom används till annan verksamhetsinvestering än just skog också kan ge motsvarande effekt. Exempelvis hyresfastigheter.

Lägger in lite länkar till böcker om beskattning av jord- och skogsbruk, vilket i grunden handlar om att maximera uttaget av räntefördelning, bl a via skogskonto.

Lantbrukarboken : skatt och ekonomi för dig som arbetar med skog och jord, Björn Lundén
Skatt på Skog, Tholin & Larsson Förlag

Se även tidigare inlägg om skatteparadiset Sverige.

Finn fem fel. Caveat emptor.