Finanskrisen har sin grund i för låga räntor och för mycket och lättsam utlåning av pengar. Symptomen har behandlats på patienten genom massiva injektioner av pengar från stater och centralbanker, samt drastiskt sänkta räntor, inklusive nollränta i USA. Senast igår sänkte man räntan kraftigt i England.
Centralbankers balansräkningar har mångdubblats under hösten. Riksbankens balansräkning tredubblades på några veckor, och det ser likadant eller värre ut på många andra håll, inklusive USA.
Centralbankerna lånar ut pengar till bla banker och bolåneinstitut. Dessa pengarna fanns inte innan, utan skapas som bekant av centralbanken när de lånas ut, och hamnar i centralbankens balansräking.
De statliga stödpaketen finansieras däremot genom upplåning på obligationsmarknaden. Nu har investerarkollektivet varit så desperata att fly till trygghet, att de har rusat in i statsobligationer som har ansetts trygga. Detta har stärkt den valuta där man behövt ge ut flest obligationer under finanskrisen, nämligen USD. Även euro-länderna har förstås gett ut massiva obligationslån för att finansiera sina räddningspaket.
Det har gått att sänka räntorna kraftigt, eftersom man ändå fått köpare av obligationerna.
Men nu är det slut på det roliga.
Tyskland försökte i dagarna låna upp ca 6 miljarder euro. En ganska liten summa i sammanhanget. Men man lyckades inte bli av med alla obligationerna. Centralbanken fick ta hand om 32% av obligationerna, dvs trycka nya pengar och låna ut till tyska staten. Tyska staten behöver t ex 10 miljarder euro för räddandet av Commerzbank.
Att trycka nya pengar orsakar inflation.
I dagarna skall även Irland och Frankrike försöka låna upp pengar.
Och i USA misslyckades en obligationsauktion katastrofalt. Tolkar jag siffrorna rätt tecknades bara ca 40% av obligationerna. Resten måste finansieras via Federal Reserve och sk monetarization, dvs de digitala tryckpressarna och nyskapade pengar.
Det verkar som investerare nu har tröttnat på obefintliga räntor eller helt enkelt har slut på pengar, alternativt förstår att vi har inflation på gång och söker andra investeringar än statsobligationer.
Det här får nu konsekvenser. De statliga räddningspaketen går inte att finansiera, alternativt måste finansieras genom nytryckta pengar vilket alltså orsakar inflation. Eller så måste man höja räntorna för att locka investerare att köpa statsobligationerna, vilket sänker värdet på tidigare utgivna “säkra” statsobligationer som får se sina marknadskurser falla. Och högre räntor lär knappast stimulera ekonomin.
Nu sitter man i en rävsax.
Finanskrisen är inte över. Risken finns nu att man förbrukat räntevapnet, och bara har hyperinflation att se fram emot, om man inte överger räddningsaktionerna för banker, bolåneinstitut och bla fordonsindustri. Det senare antagligen politiskt omöjligt.
Man kan inte lösa problem orsakade av låga räntor och massiv belåning med mer låga räntor och mer massiv belåning. Det gick fram till årsskiftet, men nu finns risken att det tar slut. Kombinera detta med vi nu går in i rapportperioden för börsföretagen, så ser det ännu mindre kul ut.
Var väldigt försiktiga där ute.
9 kommentarer
Keep on the good work!
vad skulle teoretiskt hända om ett land inte kan sälja sina statsobligationer och respektive riksbank då trycker nya pengar och ger till staten.
Då skapas det pengar och inflation givetvis.
Men vad skulle hända om riksbanken för respektive land sedan efterskänker skulden som en julklapp?
Intressant inlägg som vanligt!
Jaa, det blir intressant att följa vad som sker framöver…
PD
Tack för detta inlägg som tydligt beskriver varför inflationen troligen kommer att ta rejäl fart framöver.
Peak-oil kommer också att klämma åt ekonomin.
Fysiskt guld och oljeaktier känns för min del som en bra hedge mot den kommande inflationen.
/Utblick
Lysande inlägg, Cornucopia, även om inflationen just för ögonblicket inte är det värsta problemet. Men det kommer som sagt…
/LV
Hejsan!
Jag vill bara påpeka att du inte tolkar auktionsresultatet korrekt. Den amerikanska auktion du refererar till övertecknades 2,59 gånger, snarare än motsatsen som du skriver.
Tendered är de bud som lagts och accepted är de bud som accepterats, inte tvärt om. Det är alltså så att endast 40% av buden godtogs, och inte så att endast 40% av volymen tecknades.
Att långa tyska auktioner “misslyckas” i förhållande till planerat resultat är inte heller något konstigt, ovanligt eller dramatiskt. ECB monetariserar inte de tyska lån som inte går ut i auktionen, utan Bundesbank tar hand om obligationerna och säljer dem på räntemarknaden, utan auktionsförfarande.
Bundesbank är inte är en ensamt ansvarig valutautgivande centralbank på det sätt som Riksbanken är utan mycket makt ligger idag hos ECB. I euroområdet kan inte ett enskilt land fritt monetarisera skulder på samma sätt som Federal Reserve eller Riksbanken kan.
Gissa hur glada andra kulle bli om Italien kunde betala av hela sin statsskuld genom att trycka nya euro.
I termer av Lyckoslantens “Spara” och “Slösa” är det tydligen snart dags för “Slösa” att få sig en rejäl rabatt på sina skulder, medan “Spara” får stå för fiolerna genom att det hopgnetade kapitalet på banken äts upp av inflationen.
Eftersom de flesta har överkonsumerat de senaste åren och har skulder upp över öronen är väl detta scenario välkommet – skulderna kanske halveras eller mer…
Men vad kan stackars “Spara” göra för att skydda sina pengar från att smälta bort? En framtida höjning av bankräntan i takt med stigande inflation är väl inte att förvänta sig?
Hur var det i Tyskland under Inflationen när den tog fart? Hur är det just nu i Zimbabwe med sin enorma hyperinflation? – inte är väl bankräntan lika skyhög?
Vore intressant att få några råd här till “Spara” eller kanske en liten utläggning i ämnet senare.
Läste tidigare om en kvinna i New York som köpte sig en ko för att åtminstone ha råd med mjölken till sina barn… =)
Fiat
Där mina vänner har vi nog en bloggare som kan sina saker… Har just läst en del på hans blogg och det imponerar – refererar alltså till “Sloped Mind” med hemsida på http://www.slopedcurve.com/ två inlägg här ovanför.
Man vill ju ha inflation just för att räntevapnet annars blir värdelöst. Med deflation och låga nominella räntor blir de reala räntorna för höga och vi har en situation ala Japan på 90-talet.
Jag skrev om det här.