Här kommer lite grafer. Vi börjar med ett gytter av linjer.
Sedan tittar vi tydligare på sambandet mellan penningmängdtillväxt, BNP-tillväxt och inflation.
I princip måste mellanskillnaden mellan BNP och penningmängdtillväxt blivit inflation, men vad vi visar här är KPI. Inte inflation. Resterande del har försvunnit in i tillgångar, t ex aktier eller bostäder, och under den stora ökningen av M3 de senaste åren, via expansion av krediter och belåning (dvs risktagning) har vi också fått se en rejäl bubbla byggas upp på börs och på bostadsmarknaden. En bubbla som nu spruckit.
Det vore kanske på sin plats att lägga in någon form av graf över bostadspriserna, liksom för börsindex, och se hur det passar ihop med M3-tillväxten.
Avslutningsvis tar vi en titt på räntan, KPI och realräntan samt sambandet med BNP-tillväxten.
Som jag tidigare påtalat så har realräntan varit på väg ner i över tio år nu, och är nu negativ. Det är alltså billigare än någonsin att låna pengar. Eller borde vara åtminstone. För bankerna, om inte annat.
Vad man kan dra för slutsatser kring ovanstående grafer går väl att diskutera. Men man kan åtminstone konstatera att M3 inte uppför sig som efter IT-bubblan. Än. Tillväxten är nära noll, men M3-tillväxten är fortfarande stark. Kring IT-bubblan sprack hade vi fortfarande hög tillväxt. Som det är nu ligger tillväxten före M3, mot tvärt om kring IT-kraschen. Når M3-tillväxten noll procent så blir läget mer likt, som det är nu går det fortfarande att hävda att vi är på väg mot stagflation, och inte någon långvarig deflation.
Vad som blir intressant är när M3-sifforna för oktober kommer in, och vi ser eventuell påverkan statens pengainjektioner har haft på penningmängden.
Som också framgår så har vi bara haft deflation under väldigt korta perioder, enstaka månader, de senaste 12 åren. I övrigt är inflation normen.
Diskutera gärna. Kom gärna på förslag på fler relevanta indikatorer att ta fram data på. Egentligen behöver man väl snickra ihop någon interaktiv tjänst för visualisering av dessa, istället för statiska grafer.
5 kommentarer
Borde man inte visa t.ex. tillväxten, BNP, med rn exponentiell graf baserad på skillnaden utifrån den nya totalen istället för som i detta fall i procentenheter?
Borde man inte visa t.ex. tillväxten, BNP, med en exponentiell graf baserad på skillnaden utifrån den nya totalen istället för som i detta fall i procentenheter?
Cornucopia,
Kul med grafer! Jag hade tyckt det varit intressant att följa pengarna ut i "systemet". Ett förslag:
Penningmängd -> X -> Guldpriset
Det ska alltså var skapandet av pengar -> bankernas vilja att låna ut -> likviditet utanför banksystemet
Min hypotes är att det är likviditeten som sedan letar sig ut i olika tillgångsklasser.
Frågan är hur man ska följa guldpriset?
//GeneClark
Har inte mycket att tillägga med min egen kunskap, förljer Mike Shedlock och Peter Schigg ganska mycket, den siste snackar om inflation och den förste deflation. Jag har nog blivit övertalad om att det är deflation, har varit så länge och kommer att fortsätta vara det ett tag. Enligt honom är deflation något vi kommer att få se i USA och Europa. Nu är kronan en egen valuta, men menar du att Sverige på egenhand skulle ha inflation, eller är inflation något vi kommer att se överallt?
Jag tycker däremot inte att argumentet, vi har bara haft deflation under kortare ider är speciellt övertygande, med tanke på att Japan har haft det hur länge som helst.
M3 kurvan faller snabbt, Cornucopia. Precis som med inflationen är det förväntningar som riksbanken agerar på när man tittar på penningmängdens utveckling. Det aktuella värdet idag är mindre intressant, det viktiga och mkt svåra är att läsa in trenden så exact som möjligt.
Enligt som jag tidigare har kommunicerat så läser jag in att riksbanken höll alldeles för låg räntebana fram till sommaren/hösten 2005. Effekten blev en alltför expansiv penningmängd de kommande åren, (bostadsbubbla). Trendvändningen kom på aktiemarkanaden sommaren 2007.
Sommaren 2007 fick den sedan 2005 stigande M3 kurvan en ytterligare injektion. Det kom sig av att vi var många som började skifta våra placeringar från aktier till obligationer.
M3 siffran blev därför starkt påverkad av börsens förväntade utveckling. – En förväntat fallande börs höjer M3 initialt då försämrade utsikter på aktiemarknaden börjar skönjas.
(Obligationer med löptid upp till 2år ingår i M3)
Ett skifte från aktier till mer "säkra" obligationer kan dessutom tolkas som en allmänt förstärkt pessimistisk syn på ekonomin. Detta får därför till följd att man försöker att förhålla sig så likvid som möjligt. I förlängningen ger detta sedan en minskad konsumtionsbenägenhet och den negativa spriralen snurrar på allt fortare. Därav peakar penningmängen inom kort efter en trendvändning på aktiemarknaden.
(Det syns tydligt i din graf)
Vi får därefter en snabbt fallande penningmängd, inklusive även M3.
Eftersom skiftet från aktier till obligationer i stor utsträckning redan är gjorda och kan det inte längre väga upp den snabbt minskade penningmänden som beror på likviditetsbrist -> bankernas restriktiva utlåning (fractional banking) -> följdeffekter på realekonomin.
Om vi är överens om att penningmängden mätt som M3 initialt stiger vid svaga framtidsutsikter och accepterar att inflationen sjunker vid svaga framtidsutsikter så kan det tolkas som en paradox. Så är det ändå inte utan det har sin förklaring i de olika tidsperspektiven.
Penningmängdsutvecklingen relaterat tiil värdeproduktionen är på mkt lång sikt detsamma som inflationen. I ett kort perspektiv är det dock andra faktorer som spelar in, några av dessa har jag tagit upp här. Det kan vara mkt svårtolkat i graferna för de olika penningmändsmåtten. Att läsa och förstå divergensen mellan dem kräver oftast mkt djupgående analyser.
Som jag tidigare påpekat är det därför mkt svårt att i det korta perspektivet avgöra vilka beslut som är rätt i den aktuella situationen. Man måste se till de förväntade utsikterna och därför gör nu riksbanken rätt som stimulerar ekonomin med lägre ränta.
Vi ska också vara medvetna om att det kan svänga fort. Som du mkt riktigt påpekat tidigare så försvagas kronan och riksbanken kan välja att börja fokusera på penningpolitiken om inflationsmålet, plus/minus 2% hotas på lång sikt.
I beskrivningen ovan hittar man en variant på förklaring till din frågeställning kring IT-bubblan.
– Att M3 ligger förhållandevis högt i sin position relaterat till BNP. Avaktar vi ett par måndader så har vi bättre förutsättningar att dra slutsatser. Jag tror att vi då ser en bild som är betydligt mer lättolkad och som visar på ytterligare fall i M3.
Verkligen intressant att du tar upp dessa frågeställningar och även hur peak-oil kan komma att påverka makrobilden nationalekonomiskt.
Mvh Mishainv