Bloggen är på Nato Industry Forum idag, och pga det och restid så kommer inte någon Ukrainaartikel förrän efter lunch.
Jag vet att ni är otåliga, men ni får slappna av lite.
En teaser inför Ukrainaartikeln nedan.
Latest in NATO
Just nu pågår Nato Industry Forum (NIF) i Sverige. Fokus ligger på utveckling av förmågor inom den ömsesidiga försvarsalliansen i närtid och långsiktigt och att få igång krigsindustrin till att leverera de volymer som den nya säkerhetspoltiiska verkligheten kräver. Försvarsindustrin tvekar dock att göra de stora investeringar och satsningar som krävs då man än så länge inte har statliga garantier på att utökad produktionskapacitet kommer köpas, och oro finns att den eviga freden återigen kommer utlysas när Ryssland är besegrat av Ukraina.
Antagligen var det tänkt att Sverige vid det här laget skulle vara fullvärdiga medlemmar av Nato när Nato Industry Forum bokades och planerades att den här veckan hållas i Stockholmsområdet. Det är en enorm konferens med nästan 1 000 deltagare från 24 av Natoländerna samt Sverige och 235 tillhörande försvarsindustrier, och omgärdas som sådan förstås av säkerhetsarrangemang och diskretion.
I år gläntar man dock lite på dörren för inbjudna media under kontrollerade omständigheter, men först under onsdagen. Samtidigt gäller Chatham House Rules, dvs man får inte citera och inte namnge vem som sagt något. Överhuvud taget har svensk media väldigt svårt att hantera denna Natokultur som är helt annorlunda än vad vi är vana vid i Sverige. Att svenska journalister därtill traditionellt på det personliga planet är vänster och därmed emot Nato hjälper knappast för förståelsen.
Temat för konferensen handlar dels om långsiktig transformation av Natos förmågor, där det finns ett enormt arbete att göra. Ukrainare bloggen har kontakt med och vad som även sagts av ukrainare i media menar att Nato är helt oförbereddda för det moderna kriget med 10 000-tals billiga precisionsdrönare, som gör att kriget förs med artilleri och skyttesoldater. Det är svårare att slå ut 100 skyttesoldater med drönare än tio pansarfordon, om man ska hårddra det hela.
Pansar fyller sina funktioner fortfarande, men mekaniserad manöverkrigföring är just nu ungefär lika modernt som kavalleriet var under andra världskriget – häst var fortfarande under VK2 det vanligaste transportmedlet och det är faktoider att polackerna stormade tyska pansarförband till häst för att bli massakrerade, men VK2 innebar ändå slutet för hästen som krigsredskap även om både Hitlertyskland och Sovjetunionen hade omfattande beridna förband fram till krigsslutet. Se en artikel på bloggen från 2012.
I det korta perspektivet måste försvarsindustrin i Väst växla upp från dagens produktionsnivåer till nivåer som matchar krigets krav i Ukraina och om det sprids till Natoländerna. Man är inte i närheten av att kunna leverera det som krävs för krig, särskilt det moderna kriget som förenklat förs med skytte, drönare och artilleri.
Beskedet från en talare idag om försvarsindustrin var mer, snabbare och överallt.
Men försvarsindustrin tvekar och oroar sig. En talare menar att industrin behöver garantier för att våga göra de enorma investeringar som krävs för att bygga ut produktionen. Kort sagt långsiktiga avtal, redan innan möjligheten att leverera finns på plats. Det blir lite hönan och ägget.
En deltagare menar att Väst står med brallorna nere. Risken finns att de blir kvar där nere på golvet.
För vi minns hur det gick några år efter kalla krigets slut med utlysandet av den eviga freden och slakten av både försvarsförmågor och försvarsindustrierna – särskilt volymproduktionen, även om den tekniska verkshöjden helat iden har stigit. Det var för övrigt ett eko av mellankrigsstiden efter första världskriget, när det också skulle bli ”aldrig mera krig” under Nationernas Förbund, likt det nu aldrig mer skulle bli krig under Förenta Nationerna (FN).
Det samma riskerar ske nu när Ryssland besegras av Ukraina, vilket jag skrivit om och föreläst om. Till slut tänker politikerna med plånboken och att vinna nästa val genom något populärare valfläsk än försvar, utlyser eviga freden och nedrustar, bara för att Ryssland ska göra motsatsen antagligen under skenet av någon ny tsar som ska låtsas vara snäll och progressiv. Och sedan kommer revanschkriget likt VK2 om 5-10-15-20 år, och Nato står där oförberedda med byxorna neddragna igen.
Samtidigt behöver Ukraina ammunition och utrustning nu. Västs lager av depåställd gammal utrustning och ammunition är inte oändlig.
Det finns också en risk att Nato känner sig nöjda och trygga med sina ömsesidiga försvarsgarantier och ytterst tre kärnvapenmakter i alliansen, och därmed förutsätter att Ryssland inte kan få tuppjuck och göra något dumt. Men förutsättanden är alla klanteriers moder.
NIF syftar till att försöka ta ut en enad riktning och mål framåt och uppnå en form av Natokonsensus i detta. Eller åtminstone riktning.
Det ska också bli intressant att se hur traditionella svenska mediers rapportering från NIF kommer te sig. Det kan samtidigt vara en bra introduktion för media till Natokulturen som Sverige förhoppningsvis blir en del av framöver.
Turkiska Deutsche Welle uppger att Turkiets president Erdogan nyss signerat svenskt Natomedlemskap och lämnat vidare till Turkiets parlament för ratificering.
Det krävs förstås även att parlamentet ratificerar, men om så sker återstår därmed bara Ungerns ratificering och att alla dokument sedan deponeras i arkivet i Washington för att Sverige ska bli fulla medlemmar i Nato.
I dagarna hålls också en stor Natokonferens i Sverige, Nato Industry Forum (NIF), som rimligtvis har planerats sedan länge och när beslutet om att Sverige skulle hålla konferensen trodde man antagligen att Sverige skulle vara medlemmar tills dess. Vi får se om det fortfarande håller.
DW kan förstås också ha fel uppgifter.
Tillägg: Det är helt bekräftat och postat på Turkiets regeringskanslis officiella Twitterkonto.
BBC avslöjar nu att en rysk stridspilot var nära att skjuta ner ett brittiskt Rivet Joint-spaningsflygplan över Svarta Havet. Två robotar avlossades, men den första tappade låsningen på spaningsflygplanet med sina ca 30 mans besättning, och den andra roboten verkade inte lyckas tända motorn utan föll rakt ner. Tidigare hävdade Ryssland att man avfyrat på grund av tekniskt fel, men det var i själva verket en rysk pilot som feltolkade en order.
Den ryska roten med två Su-27 jaktplan fick ordern ”målet är ert” när de gskuggade en brittisk RC-135 Rivet Joint på internationellt luftrum över Svarta Havet förra hösten. Den oprecisa ordern tolkades som order om eldöppnande av den ena piloten, som låset på det brittiska spaningsplanet och avfyrade en robot.
Roboten tappade dock låsningen och missade målet. Radiokommunikation mellan de två piloterna i roten visar på att de bråkade om betydelsen av ordern, men piloten avfyrade ytterligare en robot. Den släppte dock bara och föll rakt ner, så antagligen tände inte motorn på den.
Ca 30 mans besättning på det brittiska planet överlevde tack vare att ryska robotar tydligen är skit. Inte alltid – många ukrainska stridspiloter har aldrig återvänt hem på grund av dessa, men det kan vara en volymfråga för rysk del – skjuter man tillräckligt många robotar är det alltid någon som fungerar.
Ryssland ska ha bett om ursäkt för incidenten och hävdat att det handlade om tekniskt fel, vilket förstås delvis är korrekt. Den 20:e oktober sade dåvarande brittiske försvarsministern Wallace:
”We do not consider this incident to constitute a deliberate escalation on the part of the Russians, and our analysis concurs that it was due to a malfunction.”
BBC har nu kommit över en läcka från USA:s underrättelsetjänst som visar att avfyrningarna var avsiktliga enligt ovan, även om det var en felaktig tolkning av en order.
När det är krig finns alltid risken för spridning på grund av just att någon enskild soldat eller befäl får feeling och gör något dumt.
I detta fall hade det knappast setts med blida ögon av britterna om man förlorat 30 man och en mycket avancerad Rivet Joint för miljardbelopp, men det är inte en fråga om Nato artikel 5, eftersom det hela skedde utanför Natoterritorium. Däremot hade britterna och dess allierade enligt folkrätten fått vidta proportionerliga skyddsåtgärder om de hade velat, t ex skjutit robotar mot de ryska jaktflygplanen eller mot deras bas. Det senare får nog anses mindre sannolikt, men att skjuta ner ryskt jaktflyg hade inte lett till en eskalering – Natolandet Turkiet har redan skjutit ner flera ryska plan i samband med kriget i Syrien. Först en Su-24 år 2015 och senare fler flygplan över Syrien.
Ryssarna vet att de gjorde fel och bad om ursäkt livrädda för britterna, även om man inte medgav den verkliga orsaken.
Däremot sätter detta fingret på hur känslig situationen är och hur ökad rysk aggressivitet – inklusive kanske dagligen mot svenskt statsflyg – gör att det när som helst kan smälla. Ryssarna flyger med skarpa vapen och har ofta en informell ordernomenklatur som kan misstolkas likt ovan. Nato och Sverige har i kontrast ett väldigt strikt språk, där allt har en specifik betydelse, se t ex Wikipediaartikeln om Natospråk. Exempelvis betyder Vampire fientlig sjömålsrobot, så om någon på radion signalerar ”Vampire! Vampire! Vampire” så vet alla vad som gäller. Furball betyder svenska kurvstrid med flera flygplan från bägge sidor blandade. Roman Candle är kärnvapenbestyckad luftvärnsrobot. Kul grej att gräva ner sig i, vilket jag gjort i några av mina böcker.
En Natoorder om att öppna eld mot specifikt fientligt mål kunde innefattat formuleringen ”weapons tight” givet att stridsreglerna (rules of engagement, ROE) hade tillåtit det, exempelvis ”Alpha Bravo, weapons tight hostile two, kill”. Går nog även bra med ”Alpha Bravo, hostile two kill”. Det mer popkulturella ”weapons free” finns också, men då får man skjuta på vad som helst som inte är eget, även om man inte identifierat det som fientligt. När man skjuter ner ett flygplan är det en ”splash”, t ex ”splash hostile two”, inte en kill. Kill används dock vid övning om kriterierna för att ha skjutit ner målet uppfylls. Detta är förenklade exempel och inget facit, vilket för övrigt är den nivå man kan komma undan med i skönlitteratur, kalenderbitare undantaget.
På en just nu pågående pressträff meddelas att försvarsbudgeten höjs mer än planerat. Försvarsministern påtalar också att det är det allvarligaste säkerhetspolitiska läget sedan andra världskrigets slut. Det påtalas också att Ryssland kommer bygga upp sin militära förmåga igen efter deras krig i Ukraina.
Försvarsminister Pål Jonson menar att det finns tre anledningar att stödja Ukraina – medmänsklighet, folkrätten och att Ukraina agerar sköld för den europeiska säkerheten och därmed även Sverige just nu.
I försvarsuppgifterna ingår att fortsätta stötta Ukraina, vilket tillsammans med övrig upprustning och kommande Natomedlemskap gör att Försvarsmakten kör mycket hårt just nu.
Aktuellt bud om antalet officerare som behövs till Natos ledningsstrukturer är 250 stycken, samtidigt som man inte bara utbildar större kullar i Sverige utan även Ukraina.
Försvarsbudgeten ökar med 27 miljarder kronor nästa år jämfört med i år, eller totalt 119 GSEK. Sverige upger därmed att Sverige redan nästa år når Natos krav om 2% av BNP, i enlighet med Natos definition av försvarsbudget.
Anslagen ökar också 2025 med 1.25 miljarder och 7.4 miljarder för 2026, vilket handlar om att även nå 2% av BNP enligt det sätt som Sverige räknar.
Det satsas både på materielanskaffning, ökad utbildning av värnpliktiga, ökade anslag till officersutbildningen och anskaffning av mer ammunition, där det senare som man ser i Ukraina går åt och behövs stora volymer av.
Natomedlemskapet innebär som alla redan vet framskjutna markstridsförband. KOMMENTAR: I praktiken innebär detta att Sverige kommer ha en permanent utlandsstyrka grupperad i länder vid Natos östra gräns mot krigsförbrytarlandet Ryssland. Det handlar inte bara om marina stridskrafter och flyg för svensk del. Räkna med minst 1 – 2 kompanier som på rullande schema kommer vara stationerade utomlands, eventuellt så mycket som en bataljon.
Förvarsbudgeten ligger utanför reformutrymmet, eftersom den har beslutats för flera år sedan och alltså ingår i den planerade budgeten. Ett visst ökat anslag kan anses komma ur reformutrymmet, och det verkar handla om 700 MSEK i år.