Hela Greklandskrisen borde egentligen vara ett icke-problem för Grekland, som ju har en stolt historia av att ställa in betalningarna. Man är rent av ett av de länder i världen som varit i betalningsinställelse flest år sedan år 1800, och har som bloggrannen Musik @ Centrifugen påtalar klarat sig utmärkt utan IMF eller för den delen eurozonen förut.
Källa är förstås Rogoffs bok This time is different – eight centuries of financial folly (Bokus 222:-), som även IMF:s säljare Anders Åslund refererar till. För övrigt intervjuades Rogoff i Financial Sense den 20:e februari för den som vill lyssna.
Anledningen till att Grekland nu har problem är att de hänger fast vid euron. De skulle lätt kunna lösa sina problem genom att överge euron, ställa in betalningarna på utlandsskulden, och införa en egen valuta. Sedan vänder de sig till det egna folket och ber om lån från det relativt välbeställda grekiska folket, samtidigt som de sanerar sin ekonomi på egen hand som de gjort förr.
Förlorare blir förstås alla de banker, länder och institutioner som lånat ut pengar till Grekland, men grekerna själva blir rent av vinnare då man redan flyttat ut stora summor pengar ur landet och alltså inte skulle förlora på den devalvering och hyperinflation som en betalningsinställelse och egen valuta initialt skulle innebära.
För man skulle inte kunna låna till behagliga räntor utomlands om man överger euron. Men det egna folket skulle kunna ställa upp med lånen till en lämplig ränta om det hela presenteras rätt. På köpet skulle en devalvering med egen valuta innebära att Grekland blir rejält mycket mer attrativt för den största näringen i landet, nämligen turismen. Passfrihet mot EU kan Grekland behålla frivilligt, även om EU skulle bli rejält sura när banker i England, Frankrike och Tyskland går omkull i ett enormt dominospel i spåren av Greklands betalningsinställelse. Men det är ju inte Greklands problem, utan ett problem för alla de som lånat ut pengarna.
Och det är i slutändan vad det handlar om. Eurozonens länder vill låna ut pengar till Grekland för att de egna bankerna inte skall gå omkull, och det rör sig alltså i själva verket om ännu ett stödpaket till bankerna och bankirerna, men förtäckt som solidaritet med Grekland. Annars hade man antagligen struntat i problemet och sagt att Grekland får ta ansvar för sin egen ekonomi.
Länder går inte i konkurs, åtminstone inte så länge de har ett tillräckligt starkt försvar. Och det har Grekland. De ställer bara in betalningarna, rycker på axlarna och går vidare. Men det skulle bli en prestigeförlust för EU och euron, oavsett allt snack om att strama upp regelverket.
Om ett land saknar försvar relativt sätt och ställer in betalningarna, så skickar man flottan och ägnar sig åt kanonbåtsdiplomati och hämtar in skulden på lämpligt sätt med militära medel (som t ex England gjorde med New Foundland på 30-talet), men det är alltså inte aktuellt i fallet Grekland som har EU:s högsta försvarsutgifter per capita, något de själva som NATO-land skyller på att de försvarar Europa mot NATO-landet Turkiet.
Att låna ut pengar är inte riskfritt, och Greklands historia med betalningssinställelser borde fått klockor att ringa hos profithungriga bankirer världen över. Men icke. Bara för att Grekland råkade infört euron så var man helt plötsligt beredda att låna ut stora summor pengar till löjligt låg ränta.
