Börserna i de asiatiska tidszonerna är försiktigt positiva nu under morgonen. Naturgaspriset i EU håller på att krascha och är förvisso höga, men nere på sommarnivåer. Dock verkar inte de svenska elpriserna bry sig, vilket gör att förklaringsmodeller om Putinpriser på elen väl håller sådär. Producentprisindex ökade mellan 20.0% och 30.5% senaste året vilket är en dämpning i årstakt, men priserna fortsatte ändå att stiga senaste månaden.
Stockholmsbörsen rusade igår med +2.05% för OMXSPI och +1.96% för OMXS30. Den svenska kronan stärktes något till 11:02 för EUR och stabilt på 11:17 för USD. ÄVen guldpriset är stabilt på 593:- SEK per gram.
I USA var börserna något mindre positiva med +1.19% för S&P-500 och +1.06% för Nasdaq 100. Tesla gick mot strömmen och backade med -1.49%, men verkar befinna sig vid ett stöd som inte klappat igenom än. De amerikanska räntorna steg igen, men de långa räntorna noteras inte i årshögsta, vilket dock några av de korta räntorna gör, som tre- och sexmånaders.
I Asien är börserna tveksamma under morgonen. I skrivande stund är Hang Seng oförändrad på +0.02% och KOSPI likaså på +0.01%. Dock stiger ASX 200 med +0.28%, Nikkei 225 med +1.02% och Straits Times +0.17%.
I EU kraschar nu fossilgaspriset ner till sommarnivåer.
Priserna är förstås fortfarande högre än de var innan prisökningarna 2021 innan kriget, men elpriserna som erbjuds verkar inte ha påverkats av detta. Man kan därför fundera på om antingen de låsta elpriserna är för höga, eller om snacket om Putinpriser mycket riktigt bara var snack och att det i själva verket är de nyligen nedlagda två kärnkraftsreaktorerna i Ringhals som orsakat de höga svenska priserna. Det där kommer högern och vänstern bråka om i all evighet.
Företagens inflationsindex PPI ligger september 2021 – september 2022 på 20.0% för hemmamarknaden, 21.1% för exportindexinex, 30.5% för importprisindex, 20.6% för producentprisindex och 25.3% för prisindex för inhemsk tillgång. Att inte KPI-inflationen är den samma betyder att företag har absorberat en del av kostnaderna genom att inte öka sina påslag till konsument procentuellt lika mycket som inköpspriserna.
Årstakten är ner något från i augusti, men det beror på att priserna som bekant började ta fart förra året, inte för att priserna inte längre ökar. Importprisindex ökade t ex 1.5% på en månad i augusti – september. Det som backar i pris på detlajnivå är på hemmamarknadsprisindex oh handlar om träråvaror, fjärrvärme för flerbostadshus och avfallshaneringstjänster. Mest stiger importprisindex för datorer, elektronikvaror och optik med 0.4% och papper och pappersvaror i exportprisindex med 0.4% och handel med elektricitet med 0.5% i hemmamarknadsindex.
Inflationen tuggar på.
Värt att tänka på att även om inflationen faller tillbaka till önskade nivåer om 2% istället för nuvarande ca 10%, så har inte köpkraften återvänt om inte allmänheten fått inkomstökningar som matchar inflationen. Det kommer ta många år – kanske decennier – att återställa hushållens kollektiva köpkraft med de fjuttiga reallöneökningar som är normalt och 2021 kanske kan sägas vara välståndstoppen för många år framöver. Eller 2019 om man vill undanta pandemiåren.
