demokrati

Nu ser det ut som det omstridda telekompaketet går igenom, vilket alltså bland annat innebär att man som kund måste bli informerad i förväg innan t ex en bredbandsoperatör stryper din tillgång till delar av Internet eller inför andra regleringar. Och ingen skall kunna bli helt avstängd från det demokratiska samtalet på Internet utan att först prövas i domstol. Fast med nyspråk så kallas det för att stärka konsumenternas makt. Idag kan man ju få sin Internettillgång reglerad utan att bli underrättad först.

Fast det förstås, via IPRED så kan man frysa elaka fildelares tillgångar och beslagta all deras IT-utrustning. Men de får ha kvar ett bredbandsabonnemang, som de varken kan betala med frusna tillgångar eller använda utan dator…

Vad som inte över alls debatterats är frågan om upphovsrätt. Hela debatten har börjat i fel ända. Istället har man i EU-parlamentet beslutat att upphovsrätten skall förlängas till 70 år för inspelningar.

Förespråkarna hävdar att detta gynnar artister och kreativt konstnärligt skapande.

Jag hävdar motsatsen. Skillnaden är att man får tillämpa en annan affärsmodell utan upphovsrätt eller med fri fildelning. CwF+RtB=$$$.

Istället för att som t ex Björn & Benny sitta och vara en fet katt som lever på låtar skrivna för 30-40 år sedan, så skulle en uppluckrad upphovsrätt innebära att man kontinuerligt måste skapa. Det skapar alltså kreativitet och mer musik, mer film och fler böcker när kulturarbetaren inte bara kan luta sig bakåt och håva in pengar på gamla hits. Nu skall jag inte peka finger just på B&B, de har trots allt paketerat om gammal musik som t ex musikalen och filmen Mamma Mia, och även lyckats skriva Kristina från Duvemåla, vilket inbringade dem miljoner i skattefinansierade teaterbesök. Och Chess förstås, men det var mestadels utomlands, även om man även satte upp den i Sverige, finansierad av skattemedel. Varje besök på scenföreställningar utanför populärkulturen innebär skattepengar ner i kreatörernas fickor. Biljettintäkterna räcker inte för att driva runt de idag statligt subventionerade bidragstagarna.

Kan ni tänka er vilka storverk B&B kunnat uträtta om de fortsatt skriva musik istället för att bli feta och trötta? CwF+RtB=$$$$.

Vanliga företagare utanför kultursektorn är vana vid att ständigt behöva utveckla sina företag och sina verksamheter. Volvo och Saab kan inte leva på försäljningssucceer från 80-talet. Hade teknik- och verkstadsindustrin fungerat som de konstnärliga näringarna hade vi fortfarande kört omkring med bilar baserat på teknik från 1940-talet. Internet hade inte funnits, och vi hade inte ens haft elektroniska skrivmaskiner.

Långt ifrån alla bidragstagande kulturarbetare är kreativa nog likt Trent Reznor med CwF+RtB, och skulle inte klara av att ständigt behöva skapa nytt. För dem finns trots allt a-kassa eller socialbidrag, som ju gäller för alla andra misslyckade företagare som inte lyckades utvecklas. En a-kassa som för övrigt Sveriges största band, Kent, har erkänt att de använt för att finansiera låtskrivande och studiotid. Bidragstagare alltså. Mellan Italien-resorna och Rolexköpen… Tydligen helt normalt i kulturarbetar-Sverige.

Sedan Trent Reznor och Nine Inch Nails bröt med sitt skivbolag och började ge ut musik gratis, så har de inte bara tjänat massvis med pengar, de har även gjort fler skivor med tätare intervall. Inte bara suttit och pillat sig i naveln och håvat in pengar på gamla gärningar, eller försökt paketera om gamla hits till en krystad musikalfilm.

Fast det är klart. Varken Volvo PV eller Saab verkar ju överleva i nuvarande form heller. Utvecklas eller dö. Att utveckla bränsleslukande SUV:ar eller sportmodeller kanske inte var helt rätt. Tyvärr kan inte alla göra rätt, men det är bara inom de konstnärliga näringarna som man ändå kan leva vidare på gamla lyckokast.

Lite lustigt när Björn Ulvaeus samtidigt sitter och säger att Money, money, money skall uppfattas ironiskt. Se del två.

Skall det vara så svårt att betala för sig frågar sig Björn Ulvaeus?

Skall det vara så svårt att skapa något nytt och utvecklas frågar jag mig?

Och kan någon förklara skillnaden på att en bolags-VD hos någon bank skall få miljontals kronor i pension i 40 år efter han slutat på banken, vilket gör folk upprörda, och att någon kreatör skall få miljontals kronor i upphovsrättsintäkter i 70 år efter han slutat vara kreativ? Slutsatsen är väl att om man är emot bonusprogram, som regeringen numer är, så är man också emot upphovsrätt.

Nu har förstås alla partier börjat försöka profilera sig som positiva till alla frågor som Piratpartiet driver, detta i ett försök att rädda sina frälseplatser i EU-parlamentet. Men i verkligheten talar partiernas agerande om något annat. Man får anta att väljarna inte låter sig luras en gång till. Reinfeldt ville ju inte jaga en hel ungdomsgeneration. Istället blev det jakt på alla mellan åldern 16 och 49, unga som gamla. Och föräldrarna till de som är under 16. Han ville jaga alla. Inte bara ungdomar.