Börserna stiger i Asien under måndagsmorgonen efter en positiv första börsvecka under 2023. Hushållen har enligt SEB blivit muntrare om bostadspriserna sedan misären i somras, trots högre räntor, men tror generellt ändå på falande bostadspriser. Guldpriset fortsätter uppåt.
Stockholmsbörsen fortsatte upp i torsdags med +0.81% för OMXS30 och +0.45% för OMXSPI. Årets första vecka var en kort vecka, men gick ändå +2.99% för OMXS30 och +4.35% för OMXSPI.
Guldpriset fortsätter uppåt och hittas nu på 632:- SEK per gram, trots att dollarn backar till 10:47 SEK och euron är stabil på 11:19 SEK. Sedan årsskiftet klår guldet Stockholmsbörsen och har stigit 3.20%.
I USA stängde börserna i fredags på +2.78% för Nasdaq 100 och +.228% för S&P-500. Årets första vecka landade därmed på +0.92% för Nasdaq 100 och +1.45% för S&P-500. De amerikanska räntorna backade ordentligt med 10-åringen ner från 3.71% till 3.55% och 2-åringen från 4.45% till 4.24%. Korta löptider på upp til tre månader steg dock.
I de asiatiska tidsonerna är det enbart positivt under morgonen. Tokyo är stängt, men ASX 200 går +0.59%, Hang Seng +1.84%, KOSPI +2.63% och Straits Times +0.58%.
SEB:s psykologiska boprisindikator stiger. Även om den fortsatt är negativ så tror färre hushåll att bostadspriserna ska fortsätta falla. 49% tror på fallande priser och 28% på stigande priser. Negativiteten dominerar fortfarande, men allt fler tror alltså att bostadspriserna bottnat, trots att de förväntar sig fortsatta räntehöjningar det närmaste året. Hushållen tror dock i princip alltid på räntehöjningar i SEB:s boprisenkät.
Det betyder att hushållen nu är lika negativa som man var vid coronapaniken, medan man tidigare i höst var de mest negativa sedan finanskrisen. Dock faller indikatorn i det som SEB klumpar ihop som Norrland, samt Östra Götaland. men stiger i resten av landet. Mest positiva är man förstås i Stockholm med -27.
Bostadspriserna drivs främst av psykologi – tror hushållen att bostadspriserna ska stiga, så stiger de och tvärt om. Boprisindikatorn har mycket klent prognosvärde, utan säger hur läget ser ut just nu. Som man ser ovan har de dock inte tidigare förekommit någon dubbeldipp och när indikatorn återigen är positiv börjar priserna stiga igen.
Att det inte funnits någon historisk dubbeldipp betyder inte att det inte kan inträffa, men en tolkning av boprisindikatorn är annars att bostadspriserna om inte vänder upp i vår, så planar de iaf ut. Fan trot förstås, men det är en tolkning av många möjliga.
En liten reservation angående ingen dubbeldipp. Vi såg en dubbeldip 2007 – 2008, men då var marknaden uppe på positivt emellan. Det kan förstås bli en upprepning av det beteendet, men den andra dippen berodde på en ny akutare kris.
34 kommentarer
Gött. Nu har Saturn V tänt och vi väntar på att raketen lyfter mot skyn. Långsamt i början men sedan tar det fart. Trots allt är boendeten viktig del av livet.
Kanske blir det inte lika positivt som ovan men fallet i bostadspriserna kanske stsnnarupo i alla fall.
Bara för att något är viktigt måste inte priserna stiga.
Idag börjar budgivningen på en villa som jag och fru Orkonomi kollar på – wish us luck!
Vielien Glück!
Break a leg! Or the bank!
Nu vill jag inte verkar som som någon som försöker haussa bopriser men mycket talar ju för att särskilt villapriserna ska stiga igen. Nu pratar jag inte om 12miljoners-villor i Stockholm som brukar tas upp som exempel utan villor som kostar allt från 1 miljon upp till 3 miljoner vilket är vanligt i större delen av Sverige.
Alternativkostnaden kommer ju också gå upp kraftigt i pris.
Om vi tar hyresrätter som exempel så tror jag att kommande år kommer resultera i stigande hyror. Bor du i nyproduktion betalar du redan hög hyra och drabbas inte så mycket. Bor du i äldre billigare så är underhållet högre samt att den där större stamrenoveringen eller liknande riskerar att dra upp hyran rejält.
Räntorna påverkar också hyrorna.
Vad är det egentligen som talar för fortsatta nedgångar i villapriserna förutom räntorna?
Är värmekostnaden något som börjat påverka än?
Bor själv i ett område där fjärrvärme är vanligt. Alla husen byggdes i slutet av 60-talet så då var det oljepanna som gällde men långt senare drogs det in fjärrvärme och skulle gissa på att 80-90% är anslutna. Dock så har jag sett att vissa har t ex bergsvärme. De är nog de som inte nappade på fjärrvärme när det kom och som sedan istället valde bergsvärme men jag har också sett en granne slänga ut fjärrvärmen och sätta in bergsvärme.
Om det står två liknande hus bredvid varandra och ena huset har fjärrvärme och det andra huset har bergsvärme – vilket är mer eftertraktat nu? (Elområde SE4 – fjärrvärmenätet ligger kostnadsmässigt någonstans i mitten/nedre delen av mitten enligt fristående prisundersökningar).
När det gäller BR så är jag skeptisk. Månadskostnaden (efter minsta kontantinsats) för ganska medelmåttiga BR ligger nästan på nivån nybyggd HR. I alla fall för mindre lägenheter. För 3++ är månadskostnaden mycket lägre än för nybyggd HR.
Men jag begriper inte vilka som skall ha råd att köpa smålägenheterna. Vilken, normal, förstagångsköpare kan betala 10 000 + i månaden?
Men. Min historiska förmåga att förutspå bostadsmarknaden får bloggaren att framstå som ett orakel.
Jag är inne på samma spår. Villor är väl alltjämt den populäraste boendeformen i Sverige (?) och det byggs (mig veterligen? alltjämt väldigt mycket färre villor än vad som efterfrågas. Även om folk nu avvaktar och hoppas på ytterligare fall finns det en latent efterfrågan som överstiger utbudet.
Sedan kommer frågan om finansiering. Villor i mindre orter, utan att för den sakens skull ligga i glesbygd (tänk pendlingsbart till större städer), i prisintervallet 2-5 miljoner kan ofta köpas utan att ta några extrema lån. Två vuxna som arbetat några år och då sparat på räntekonto, kanske där en eller rent av båda haft föräldrar som sparat barnbidraget på börsen och på så sätt fått 2-300 000 kr med sig hemifrån kan nog utan större problem pynta 1-1,5 miljoner när de är i 25-30 års åldern. Att då köpa en villa för 3 miljoner innebär ganska angenäma kapitalkostnader även om räntan är 4 procent. Den kategorin spekulanter kommer vara ganska stor även om ett år. Däremot kommer andelen som har råd att köpa 15 miljonerkronors villan i Örgryte att ha minskat avsevärt.
Jag tror fortfarande på viss nedgång under våren, men jag skulle tro att vi ser botten framåt sommaren. Då har köpkraften börjat matcha prisläget. Sedan är bara frågan när folk slutar avvakta och bestämmer sig för att börja köpa.
1-1,5 miljoner i kontantinsats och vara i åldern 25-30 år????? De flesta i den åldern har inte hunnit jobba länge om man tänker universitetsutbildning och eventuell värnplikt innan det. Tror inte att det är många som sitter på de pengarna om de inte sålt tidigare bostad med god vinst vilket är svårare att göra i dagsläget.
Om man tar examen vid 25, och båda börjar jobba sparar man kanske 250-300 000 kr /år tillsammans, förutsatt att man har rimliga levnadskostnader. Det + 200 000 kr vardera hemifrån (inte alls orimligt om man satt in barnbidrag/studiebidrag på börsen i 18 år med) Då är man uppe över en miljon efter 3 år.
Min samlade förmögenhet uppgick till 8 000 kr i augusti 2013, jag var då 21 år gammal. Jag ägde inga andra tillgångar, inga fonder, ingenting. En dag kom uppenbarelsen till mig att pengar är bra. Därefter sparade jag 100 000 kr om året, alltså knegade ihop, i sju år, varav 3 år var jag student. En bra bostadsaffär på det gjorde att jag hade 1,2 miljoner när jag var 29. Min sambo hade sparat några hundra tusen på egen hand och fått 300 000 kr med sig genom s.k. barnsparande. VI hade dryga 2 miljoner när jag fyllde 30.
Jag tror inte att vi är något extremt undantag på något sätt. Snarare har många bättre förutsättningar på olika sätt.
Ingen i min bekantskapskrets har sådana besparingar. Om det vore fallet skulle det inte finnas någon tröskel in på bostadsmarknaden.
Jag och min fru gjorde ungefär precis samma sak som du. Köpte en bostadsrätt i mitten på 00-talet, lånade 60 000 kr på Swedbank. Jobbade extra samtidigt som jag studerade och trots att belåningen skulle hamna under 50% var banken väldigt skeptisk. 5 år senare hade vi våra examen och sparade nästan 300 000 kr per år i något år. Sålde lägenheten och hade 2 miljoner något år innan vi var 30.
KARL-AXEL:
Precis. Även om det inte är standard att man är så målmedveten (och har viss flyt) så är det fullt möjligt. Och just det faktum att det är fullt möjligt innebär troligtvis att det finns många andra som gjort ungefär det samma som vi.
Även om det kan vara svårt att förstå för den som brände alla stålar under åren som student, och samtidigt bodde i hyresrätt. Men alla gör sina val.
Jag tror absolut bostadsmarknaden kommer ta många år på sig att återhämta sig. Tror kanske aldrig vi kommer få inflationsjusterade priser om överskrider de på toppen denna gången. Efter 90 tals krisen tog det 10 år innan priserna var tillbaka inflationsjusterade och pga skatt så fick man inte pengarna tillbaka på 12 år. Så då kanske de som som köpte förra året går med vinst 2035.
Ang likvida medel per åldersgrupp. Ni verkar leva bland övre medelklassen, gemene man har inga besparingar 🙂 Det finns såklart statistik på sånt här. Bättre än att gissa.
50% av alla svenskar har mindre än 100 tusen i kapital.
Färre än 5% av de under 30 år har mer än en halv miljon i likvida tillgångar, dessa är de som kan köpa ett hus. 47% av de under 30 har 0-50kkr i besparingar.
Det är sorgligt hur fattiga svenskarna är. Läs gärna mer!
https://www.fi.se/sv/publicerat/rapporter/fi-analys/2021/fi-analys-28-svenska-hushalls-likvida-tillgangar/
STOREBROR:
Mycket möjligt du har rätt angående priserna. Det kan säkert ta till 2030 innan priserna med marginal passerat de som gällde hösten 2021.
Jag håller mig dig om att statistiken är tydlig. Men jag kan inte få den att gå ihop med den stora mäng bostadsaffärer som gjorts de senaste 5 (?) åren där 25-35 åringar kunnat köpa mångmiljonobjekt.
Man ska inte göra misstaget att koppla ekonomisk medvetenhet till “samhällsklass”. Vad är förresten medelklass? Begreppet är väl så urvattnat idag att det är svårt att ge en meningsfull innebörd.
Som jag skrev hade jag en total förmögenhet om 8 000 kr vid 21 års ålder. Hade jag varit “övre medelklass” hade det sett annorlunda ut. Jag har alltid betraktat mig själv som arbetarklass, så även mina föräldrar. Ingen har någonsin varit kapitalägare annat än genom att i perioder äga eget boende. Det förhindrar inte att jag gjort medvetna, och för det mesta välavvägda, ekonomiska val.
Jo absolut.
Tror många får pengar från föräldrar eller har stora blancolån.
Det där är normen – på internet. Offline tenderar folk att knappt ha några besparingar öht.
Beror nog väldigt mycket på vilka kretsar man rör sig i. Arbetande medelklass och “uppåt” i samhällshierarkin sitter nog generellt på mycket kapital, även i åldern 25-35. Det är en kombination av en anekdotisk gissning utifrån min umgängeskrets, vad jag läst mig till och en generell spaning.
Sedan är frågan vad som är “mycket” i sammanhanget. För vissa är väl 100 000 kr en livsbesparing, för andra är det överskottet efter tre månaders sommarjobb.
Ja, men hela alltet blir skevt när man jämför med sin egna bekantskapskrets. I min krets är folk livrädda – 26-30 åringar med höga bostadslån och småbarn, pratar jag däremot med mina äldre kollegor är de snarare glada då det kan bli lättare för deras barn att få tag på bostäder. Reaktionen beror helt enkelt på vart man befinner sig i livet.
Därför vi alltid får kolla på aggregerade siffror – där har inte befolkningen några miljoner i krigskassa/handpenning.
“NONAME” Du hade ju redan Bo-spekulerat och fått med dig en vinst och din sambos föräldrar hade uppenbarligen inte något behov av bostadsbidraget.
Tar man en person född utanför storstäderna så har de troligtvis inte fått med sig pengar hemifrån (föräldrarna har inte kunnat bo sig rika). De har därför blivit tvugna att hyra boende under hela studietiden (med högre månadskostnad än en BR) och sitter med studieskulder på X00 000:-.
Då är de förmodligen i 25:årsåldern innan de överhuvudtaget kan fundera på att spara.
Eftersom vi inte har någon förmögenhetsbeskattning så verkar svårt att få fram modern statistik.
Men fram till 2007 finns det på SCB
https://www.scb.se/hitta-statistik/statistik-efter-amne/hushallens-ekonomi/inkomster-och-inkomstfordelning/hushallens-tillgangar-och-skulder/
2007 verkar nettoförmögenheten för 25-29 åringar ha legat på 150 000 kr
Och tittar man bara på de finansiella tillgångarna så var de 127 000
(-skulder på 260′, så i snitt en nettooskuld på 133′. Men de skuldsatta hade troligtvis bostäder)
Inte obefintligt sparande i snitt, men långt ifrån en miljon
Det finns nyare “barometrar”. Men där saknas ålder
https://www.scb.se/hitta-statistik/statistik-efter-amne/finansmarknad/finansrakenskaper/sparbarometern/
MINDREVETANDE:
Jag har studieskulder. Jag maxade studielånet för att lägga undan så mycket som möjligt. Världens bästa lån. Jag bodde i hyresrätt när jag studerade. Studentkorridor i fem år (kan rekommenderas, fantastik tid, och jag menar verkligen det). Därefter köpte jag mig en 2.a för med kontantinsats i form av de pengar jag dragit ihop under studietiden.
Sedan skulle jag tro att kanske en av tre, eller en av fyra, har föräldrar som sparat barnbidraget. Vilket, med rimlig avkastning på börsen, hamnar i spannet 2-300 000 kr.
Att spara undan barnbidraget är knappast något som enbart görs av föräldrar som “bott sig rika”. När vi fick barn var jag ganska nyanställd med en dålig akademikerlön och min sambo student (enbart CSN som inkomst). Vi vände på kronorna men var direkt överens om att “barnsparande” fick prioriteras framför mycket annat. Att få kapital med sig när man blir äldre lär knappast bli mindre viktigt än vad det är idag.
Jag pratade kontantinsatser med mäklaren när vi sålde våren -21. Han menade att par i vår ålder generellt klarade av att betala en dryg miljon +/- några hundra tusen. Men då innebär det självfallet enbart par som letar bostäder i centrala Göteborg. Har man inga besparingar förstår man att det är omöjligt, så klart.
Jag betvivlar inte ditt gedigna statistiska underlag. Men faktum kvarstår att bostadsförsäljningarna i riket talar ett annat språk, prisfall på 20 procent eller ej.. Jag tror att det finns många 25-30 åringar som helt saknar kapital och har stora skulder p.g.a. snabblån m.m. som tillåts härja fullständigt oreglerat. Vilket torde dra ner statistiken ganska rejält.
@mindrevetande Det finns mycket internationellt data i ämnet.
Bl a här https://data.oecd.org/hha/household-financial-assets.htm
(den är inte rolig ur ett svenskt perspektiv, folket är fattigt, staten är rik)
Läget, läget, läget är avgörande när det gäller villamattorna.
På lite sikt kan vi nog se ökade priser på fjärrvärme pga krav på CCS osv, samtidigt som elpriserna faller tillbaka.
Pre-Ringhals 1+ 2 nerläggningarna kommer vi dock inte se.
Men för de flesta hus, och absolut inte nybyggda är värmekostnaderna inte det avgörande. Även ett hus med snålinstallerad frånlufts VP som kör elpatronen titt som tätt har möjligheter att med rimliga kostnader (ett badrum typ) att sänka energikostnaderna.
Räntekostnaderna är avgörande.
Vi kan räkna med ökade hyror
Jag gissar att fjärrvärmehuset är mer eftertraktat för de flesta.
I Stockholm, där jag bor, hade fjärrvärmeleverantören tidigare en prismodell som var totalt misslyckad. Befintliga fjärrvärmehushåll sa upp fjärrvärmen och borrade ny bergvärme eftersom det blev billigare.
Prismodellen är justerad nu för tiden.
Risken med fjärrvärme är att du sitter i knät på den enda leverantören.
“risken” är ju mycket lägre nu av samma orsak som du skriver ovan.
Det finns alternativ. Nu har man både bergvärme och de effektiva LVVP att tillgå som kan ersätta en ineffektiv fjärrvärmeleverantör.
Med det sagt så är det snarare så att det hus som har vattenburen värme har sina fördelar då den värmen kan komma från flera olika uppvärmningssätt. Medans det hus som värms med direktverkande el i princip bara har LLVP som alternativ.
Egentligen måste den underliggande köpkraften stärkas om bopriserna ska stiga, hushållen har tappat ca 20 % det senaste året och det fortsätter men baksidan är då att inflationen kommer fortsatt vara hög.
Jag tror också de flesta spekulanter skulle köpa huset med fjärrvärme. Själv hade jag föredragit bergvärmen eftersom jag tror priset på fjärrvärme kommer öka framöver. Dels p.g.a. CCS men även eftersom de i flera fall baseras på spillvärme från industri, så i takt med att industrin energieffektiviserar borde spillet gå ner med högre fjärrvärmepriser.
Som nämnt tidigare har inte kostnadshöjningarna och räntehöjningarna slagit igenom på bostadsrätternas månadsavgifter ännu. Föreningarna har fortfarande lån med låg ränta som skall omsättas. Vi får se mellan 1000-30000kr i avgifthöjningar framigenom. 1000kr i månadsavgiftshöjning gör ca 500000kr på priset. Fastighetspriserna åker med nedåt fast i mindre skala. Alltså vi har ett fortsatt prisras minst ett år framåt.
…1000-3000kr…
Hej Lars,
Tittar du inte på novembers Boprisindikator, eller är jag blind? I november gick Indikatorn upp till -27 i Stockholm, men för december (rapporten som kom idag) har den gått ner igen till -32. För Sverige som helhet är den ner något till -36, från -33. Än sjunger inte den feta damen!
Verkar vara ett tredje elprisstödspaket på gång (https://www.dn.se/ekonomi/regeringen-vill-ge-nytt-elstod-for-hela-sverige/). Nu är även SE1 & 2 med. Om det här skall vara återkommande, borde det inte formaliseras och vara förutsägbart? Inte så ad hoc som det blir nu?
Vet inte hur det skulle formaliseras men man kanske skulle kunna säga att flaskhalsavgifter över en viss nivå skall återbetalas till elkonsumenterna enligt någon på förhand känd fördelningsnyckel.
Enklast är att flaskhalsavgifterna till en nivå som motsvarar investeringsbehovet. De kan ändå inte bygga kraftledningar för 70 miljarder varje år.
Om man fick ett elprisstöd varje gång de kallade till presskonferens om stöden hade vi alla kunnat köpa två bostadsrätter var i centrala Stockholm. Mycket snack och lite verkstad.