I en artikel hos brittiska The Telegraph konstateras att de svenska huspriserna faller snabbast i världen. Sverige är helt enkelt bäst i klassen. Grattis Sverige!
The Telegraph konstaterar att Sverige är ett ledande land och bäst när det gäller bostadsprisfall:
“Swedish house prices are falling at the fastest rate in the world as high interest rates destroy the pandemic property boom.
This autumn, mainstream house prices in Sweden have fallen by 14pc since their 2022 market peak, according to Knight Frank. This was the biggest drop in any of the 56 countries tracked by the estate agent.”
Oxford Economics ger en prognos om 20% prisfall i Sverige och världledande prisnedgångar för bostäder, mot de 17% som artikeln anger gällde i december. Man konstaterar som alla vet att priserna är tillbaka till 2020 års nivåer nu och att det tog fem månader att utplåna två års prisuppgångar.
Antalet sålda objekt har fallit 25 – 30% eftersom säljarna inte vill sälja till de priser som erbjuds.
Anledningarna stavas att svenskarna har skyhöga skulder i förhållande till nettoinkosmt och att svenskarna till skillnad mot i många andra länder inte har låsta räntor utan rörliga räntor och därför var extremt sårbara för räntehöjningarna. Svenska staten ger inte heller något stöd till hushållen gälande bostadsprisernas fall.
Oxford Economics menar att prisfallet kan bli större än prognosen om 20%, t ex om arbetslösheten tar fart i Sverige.
Så sträck på er svenskar, vårt land kan fortfarande vara ledande! Släng på den svenska valutaförsvagningen så har väl relativt utlandet svenska bostadspriser fallit 30% under 2022. Obs, exakt siffra med valutaeffekten var bara något jag höftade till med och gör inget anspråk på att vara facit. Dollarn har stärkts 15% mot kronan på ett år och euron 9%, så 30% är rätt okej indikativt. Den som mäter sin rikedom i värderingen på sin bostad i en internationell storvaluta har iaf tappat ca 30% på bruttovärdet.
134 kommentarer
Äntligen världsledande! Har väl inte gått så fort utför sen Stenmark och Pillan.
Hoppla! Köpläget närmar sig!
Ja.
Med risk för att säljaren plockar med sig vitvaror, kopparrör/kopparkabel, kakelplattor, laminatgolv, och annat av värde när den lämnar bostaden.
Det hände i vår BRF under 90-talet när folk inte hade råd att bo kvar p.g.a. höjda avgifter till följd av höjda räntor, och tvingades sälja till förlust. Absolut inte tillåtet, men det skedde ändå.
Är inte det stöld och skall polisanmälas? Ganska lättuppklarat också.
Japp, men det ledde till extremt jobbiga situationer för de som köpt lägenheterna.
Då får man väl se till att inspektera lägenheten vid tillträdet innan man för över pengarna så toastolen inte saknas…
Hjälper ju föga om man redan sålt sitt tidigare boende och bokat flyttfirma osv 🙂
Bitter, har man vant sig vid sin egen “brusefätölj” under årens lopp så kan det bli svårt att lämna kvar den.
En sån tur att man sålde på toppen då och nu bara bidar sin tid.
En brusefåtölj mer eller mindre eller saknat kjöleskåp för sitt sprattlevann kommer lensmann att få jaga rätt på om det skulle saknas. Ett kontrakt är ett kontrakt och förenklat tvistemål i tingsrätten kostar 1500 pix om det skulle krävas för att få tillbaka summor upp till ett halvt prisbasbelopp.
Extrema ökningar på bostadspriser har ju inte varit inflationsdrivande de senaste tio åren.
När man tjänar mer på att äga en skit bostad än att arbeta, då är något ruttet i ekonomin.
Får hoppas att huspriserna rasar lika mycket som vår köpkraft har gjort det senaste året.
Hoppas också på rejält fortsatta fastighetspriser.
Däremot är det visst inflationsdrivande med en snabb fastighetsprisuppgång, eftersom pengar skapas genom de nya lån som tas upp.
Är man lagd åt det monetäristiska hållen så är fastighetspriserns ett symptom på inflation. Inte det som driver inflationen.
Är du peningmängds-vänster så kan du hävda att inflationen synns i tillgångarna pga att ojämlikheten ökat.
Tillhör man inget av lagen kan man trösta sig med att man inte jobbar på Riksbanken…
Inflation är naturligtvis i grunden ett monetärt fenomen, men i och med att pengarna först kommer ut på tillgångsmarknaden, så är det där prishöjningarna sker först. Snabba uppgångar kommer att leda till ytterligare pengaskapande, men dessa uppgångar är beroende av en föregående ökning av penningmängden; möjligen skulle man kunna beskriva det som en mindre multipilkatoreffekt.
Ojämlikheten ökar p.g.a. att inflationen inte sker uniformt och samtidigt överallt, utan att de som först får tillgång till nya pengar kan använda dessa innan priserna hunnit anpassa sig (Cantilloneffekten).
peningmängds-vänstern håller nog inte med. De anser (väl?) att det är skattesystem och liknande som bestämmer var inflationen visar sig. I ett “jämställt” samhälle med kapitalbeskattning och levande fackföreningar får man varuinflation (70/80-tal). I en post Thatcher värld blir det istället en tillgångsinflation.
Med tanke på på de lätt sektliknande grupperna som tjafsar på alla sidor så är jag skeptisk. Diverse extremt ojämlika diktaturer har exempelvis dragit på sig ordentlig varuinflation ( tillgångarna står möjligtvis utanför den normala ekonomin).
Vår riksbankschef borde få fängelse för detta
Vilken lag har han brutit mot, menar du?
Extrema ökningar på bostadspriser har ju inte varit inflationsdrivande de senaste tio åren.
När man tjänar mer på att äga en skit bostad än att arbeta, då är något ruttet i ekonomin.
Får hoppas att huspriserna rasar lika mycket som vår köpkraft har gjort det senaste året.
Jag bytte upp mig nu ganska rejält, ungefär 1.5MSEK ner från peaken på objektet jag köpte. Vi sålde vår till ett bra pris med väldigt lång inflyttningstid i slutet av sommaren 22 inför detta.
Det är alltid roligt att se de i kommentarsfältet som prickar botten och toppen 😉
Nånu. Det ska nog ner en bit från den här nivån med ska du se.
Men grattis till boendet! 😀
Ibland har man mer tur än skicklighet men det händer. Det är lika roligt att se de i kommentarsfälten som inte tror att vissa kan ha bra timing bara för att man själv är missunnsam.
Köpte BRF i dippen hösten -17, sålde på toppen -21, avkastningen per månad blev ca 10 000 kr.
“Övervintrade ” i hyresrätt men köpte sedan hus sommaren – 22. Redan då var prisfallet markant, troligtvis ca 10 procent, men har nog rasat ytterligare 5-10 procent sedan dess. Man kan vara bitter.
Men jag väljer att vara nöjd över att vid 23 e visningen hitta ett objekt vi faktiskt ville ha långsiktigt.
För- och nackdelar med allt. Och ibland har man tur, och ibland otur.
Köttberget har väl hunnit sälja sina bostäder med maximal vinst och flyttat till Spanien.
Brukar vara så bland kommentarerna här.
Aldrig nån som gjort en förlust. Alltid sålt på toppen och köpt på botten 😀
Det är väl Ingves generation? Gamlingarnas revansch.
Bomarknaden är väldigt mycket en generationsfråga.
Där är jag nog ett unikum, ständiga förluster aldrig några vinster, tacka gud för indexfonder annars hade jag nog spelat bort allt på framfab-bolag.
De som gjort en dålig affär vill nog inte skylta med det i kommentarsfältet, därför får det en slagsida mot de som hade tur (f’låt, var skickliga).
Dåvarande kollega som sålde ett hus i större ort för knappt 800.000:- i mitten av 1990-talet tyckte att det var en nästan skamligt bra affär. Idag kostar motsvarande kåk (som hunnit bli ett par decennier äldre) runt fyra mille.
Betalt för att bo!
😀 😀 😀
“Det går bra nu”
Försökte köpa normala lägenheter, som gick för 50k när jag började kolla på dem, men när jag hade samlat ihop pengarna för att köpa lägenheten (en månad) så kostade de 75k. Samlade ihop pengarna till 75k, men då gick de för 125k.. så jag gav upp och köpte en as-skabbig lägenhet i stället..
Som jag sen sålde med ~85% vinst.
Det här är ju fan helt jävla efterblivet, sa jag till mina kollegor. Sälj era hus Nu, flytta till hyresrätter i stället! Det här är en jävla bubbla, det fattar väl vem som helst. Så snabbt drar inte priserna iväg, ingenting har ju hänt med själva huset/lägenheten.
Det var typ 7 år sedan. Har väntat på detta länge nu. Ska köpa min lägenhet när det kollapsat ordentligt.
(Det var alltså i en liten håla, Vänersborg. Ifall någon får krupp över att priserna inte stämmer med storstäderna.)
Kanske bra med lägre bostadspriser
– då kanske även unga kan ha råd att köpa ett boende
Prisökningarna på bostäder beror väl till stor del på
osunt låga räntor.
När vi köpte hus i början på 90-talet låg räntan på 11-13%
att ett par år senare kunna binda räntan på 8,5% såg vi som seger
och det bidrog till att få ner vår boendekostnad
Se boendekostnad som andel av disponibel inkomst. Samma hushåll konkurrerar fortfarande om samma bostäder, unga har inte fått högre köpkraft.
Ja detta har jag saknat i debatten. Hur ska priserna *inte* sjunka om unga och förstagångsköpare inte köper?
Tror folk att priserna ska stiga för att vi andra byter bostad med varandra?
Nyexaminerade ska kunna köpa sin Brf för att sen uppgradera till villa och där är vi nog just nu inte på långa vägar..
Eller vara mindre kräsen var man bor. Kan man tänka sig att bo i Kärrtorp utanför Stockholm istället för innerstaden så får man lägenhet direkt istället för att vänta 37 år! Bostadskön verkar mer vara en önskelista än en faktiskt bostadsbrist.
https://www.dn.se/sverige/sju-dagar-kortaste-kotiden-for-en-hyresratt-i-stockholm/
Det där är bara nån form av extremvärde, det representerar ingenting.
Fast det är fortfarande sant. Från artikeln “Bland de kommuner där det går snabbare att få bostad finns exempelvis Upplands Väsby, Nynäshamn, Sigtuna, Södertälje, Österåker och Salem.”
Så om svensk bostadspolitik utformas efter kötiden i en viss stadsdel i Stockholms innerstad så förstår jag att den havererat. Det går att få en bostad om man är lite flexibel speciellt om man är ung.
Du menar att dagens ungdom (och äldre för den delen) ska acceptera det som var norm för 30 år sedan, att bo lite avsides i stället för mitt på finaste paradgatan? Nu går skam på torra land!
En korregering är väl ändå vettigt, orimligt att bostäder har sprungit med 20% på typ ett år.
Vad som däremot hade behövts är möjlighet till andra låneformer, helt jävla galet att vi ska sänka en hel generation för att försöka kyla ner marknaden. Vad är det som ska vara så jäkla svårt med en lånereform? Är det helt orimligt att kunna få ett 30-års lån? Fast ränta under hela perioden med en rak amortering på 3%?
Helt galet att man ska ta livsbeslut utan att ha någon som helst aning om vad som sker här näst.
När det gäller bostäder, så är det väl snarare lån till fast ränta med lång löptid och amorteringar hela vägen till noll det ENDA alternativet som borde finnas. Eller så kan vi ha ett system där man helt enkelt kan lämna nyckeln till banken om man inte kan betala, med den ökade risken för bankerna kompenserad genom rejält höjda låneräntor.
Men att skattebetalarkollektivet år efter år skall tvingas göda bolånetagare med ränteavdrag och hela tiden är beredda att rycka ut till bankernas räddare, det är fel på många plan.
Nu har det iofs inte varit “rejält” högre räntor i USA. 2021 kunde du binda ett 30-årigt lån på typ 2.7%.
Det min vän, det hade jag gjort hela veckan, och två gånger på söndagen.
Du behöver inte resa så långt, i Danmark har där varit bolån med amortering 20-30 år och fast förräntning på 0-1% de senare år innan räntan höjdes…
De rejält högre räntorna jag åsyftade har inget med bindning och löptid att göra, eftersom marknaden klarar att sätta dem på egen hand.
Menade snarare om bankerna skall ta en högre risk genom att uppbära en del av ansvaret för själva lånen, men då få hela säkerheten om låntagaren inte kan betala. Så fungerade ju bolånemarknaden i USA generellt före 2008-krisen; är osäker på om man helt frångått det systemet där för nya lån.
Nu göder ju inte skattebetalarna några bolåntagare. Ränteavdragen var från början symmetriska. De matchade kostnader i kapital. Nu är de osymmetriska istället.
Det är mycket som skulle kunna rensas och förenklas i skattesystemet men att bara stryka ränteavdragen för bolåntagare skulle kräva lite motsvarande kapitalbeskattningsreformer också.
Är det inte klokt att göra en sådan reform då?
Det minskar ju känsligheten för störningar när folk har kapital och lägre lån, med rörliga räntor tex.
Det är ingenting symmetriskt med ränteavdragen för bostadslån, eftersom det rör sig om en kapitalkostnad som man får göra på ett annat inkomstslag, nämligen löner.
Ett rimligt första steg borde vara att just göra det symmetriskt, dvs enbart tillåta avdrag för kapitalkostnader på inkomstslaget kapital.
Jag bolagiserar mig och hyr av mig själv så är det löst.
Självklart borde man rensa i ränte- och avdragsträsket. En rejäl skattereform med sikte på _förenkling_ vore riktigt stort.
Vet inte varför fixad rate-lånen inte finns i Sverige, men har en idé. De dominerar totalt i exv Frankrike och USA, med >95% av marknaden.
En skillnad är att de används som lockvara, man får ofta in en ny kund med ett billigt lån som banken enbart täcker sina admin kostnader med, runt 0,2-0,3% marginal. Sedan applicerar man mer bankavgifter på resten, courtage är dyrare, kanske årsavgifter och liknande också. Dock kommer de utländska bankerna inte upp i lönsamheten hos de svenska, som lägger på över en procent på alla bolån, antagligen är det där skon klämmer.
Det där fungerar bara om låntagaren tvingas ha alla sina affärer i samma bank.
Privatmarknaden är ingenting jämfört med den bomb som döljer sig i fastighetsbolagen skyhöga belåningar där värdena utraderas samtidigt som hyresgäster inte finns i lågkonjunkturen. Lånen är finansierade via “säkra” placeringar av våra pensionsfonder.
Ja nu väntar vi bara på raljans över de som förlorar allting i livet när det köpt en bostad för att det inte längre finns hyreslägenheter till vanligt folk, sedan en barsk uppläxning av konsumenterna när de helt slutar konsumera för pengar som inte längre finns, och så rundar vi av med ett rejält stödpaket till de oskyldigt drabbade fastighetsbolagen som byggt på spekulation och så säger vi att vi inte så det komma när pensionssystemet får problem.
Som det brukar gå när man bygger en ekonomi på lån.
Fast vem skulle finansiera hyreslägenheter menar du?
Killgissar att detta är ett relativt ointressant investeringssegment för entreprenörer då vinstmöjligheterna är klart begränsade.
Det är ju det som är hela grejen med hyresrätter du vill INTE att entreprenörerna med korta och höga avkastningskrav ska bygga hyresrätter, du vill ha långsiktiga ägare som just ser det som en långsiktig investering att förvalta.
Sen, och nu utgår jag från Stockholm
Som jag känner till, så är det just vid dåliga tider som intresset för att bygga hyresrätter ökar. Av två skäl.
1. Hyresrätter upplåts mot tomträtt i Stockholm, bostadsrätter måste du friköpa marken. Stockholm stad äger nämligen mycket av marken i kommunen, och c:a 80-85 av byggandet sker på stadens mark som då säljs eller upplåts på tomträtt. Mao hyresrätter blir billigare att bygga än bostadsrätter pga att marken inte friköps.
2. Med fallande bostadspriser blir osäkerheten och risken högre för att bygga bostadsrätter. Det är svårt att göra en kalkyl när du inte vet försäljningspriset, och sen bygger även de flesta bostadsrättsbyggherrars affärsmodell på att ett antal lägenheter ska säljas innan byggstart för att de ska få lån. Och vem tecknar sig på en lägenhet för ett fast pris två år innan man vet om lägenheten byggs och utan en aning om vad den kommer vara värd då?
Bygger du hyresrätter med avsikten att förvalta dem på sikt så är tomträttsavgälderna hyfsat stabila och på lång sikt, hyrorna går inte ner, snarare upp och du har lägre investeringskostnad pga att du inte behöver friköpa marken. Dessutom, går bostadsrättsbyggandet ner så kommer det bli högre konkurrens på entreprenad sidan vilket pressar ned byggkostnaderna.
Sen behöver man inte invända med att ”det går inte att bygga hyresrätter pga av låga hyror”. I Stockholm har man presumtionshyror på nyproduktion vilket innebär avsevärt mycket högre hyror än i befintligt bestånd. Sen att folk generellt har svårt att ha råd med de hyrorna är en annan sak.
Sen kan man säga, men det är nog en anomali pga pandemin och alla pengar som pumpades ut då, att det har förekommit att vissa har velat bygga hyresrätter och friköpa marken och ibland till priser som är avsevärt mycket högre än vad som varit normen för bostadsrätter. Detta har skett vid markanvisningstävlingar.
Kontentan är i vart fall vad gäller Stockholm, att vid dåliga tider ökar snarare hyresrättsbyggandet eftersom det i grunden finns en bostadsbrist och riskerna blir för stora vad gäller bostadsrätter.
Som om tomträttsavgälden skulle vara låg. Den är så brutalhög att vissa BRF friköper till vilket pris som helst nästan för annars går de i konkurs. Kommunala fastighetsbolag bara betalar så klart. Det är ju bara att höja hyra efter förhandlingar med sina egna i HRF. Ett riktigt korrupt skitsystem. Och det finns de som vill ha mer av samma.
DANILOSAURUS: intressant inlägg, du verkar onekligen insatt.
Då återstår att se om hyresrätterna kommer öka.
Om tomträttsavgälderna är skyhöga och det står BRF:er i kö för att friköpa om de nu sen gammalt har tomträtt kan nog diskuteras. Och det var förövrigt inte vad detta handlade om, utan nyförsäljning och nyupplåtelse.
För något år sen var markpriserna i Norra Djurgårdstaden typ 30000kr/kvm BTA och tomträttsavgälden är idag 290kr/ kvm BTA på Östermalm (vilket är högst inom staden) I tex Kista är tomträttsavgälden 77kr/kvm BTA och markpriserna vid försäljning typ 10000kr/kvm BTA.
Högts markpris tror jag var 45000kr/kvm BTA i Hagastaden och lägst tomträttsavgäld i Husby, 26kr/ kvm BTA.
Bra sammanfattat,
Fattiga bor i hyreslägenheter vad jag har hört. Kommer nu de nyfattiga som förlorat allting att ha råd att bo i Hyreslägenhet?
I de billiga äldre hyreslägenheterna bor de bemedlade med kontakter och tillgängligt utan typ 20 års kötid är nyproduktion, de är inte billiga idag.
Betalar själv nästan 13000 utan el före årets hyresförhandling, för en inte ens ny tvåa på 75 kvm. Det är nog inget för den vanliga fattigpensionären, den med a-kassa eller en skuldsatt, undrar vart det kommer sluta?
Exakt. Skulle behövas ett statligt ingripande av episka proportioner för att åter göra hyreslägenheter till ett billigare alternativ. Har svårt att se det hända.
Hyreslägenheter bör rimligen vara ett dyrare alternativ är att äga via BRF. Ingen direkt risk förutom några månaders uppsägningtid.
Nu sitter ju vinnarna i HR, men det får väl anses som en parantes under 2000-talet. Men visst ska bostadspriserna ned ytterligare. Lånelöften ska matcha priserna annars blir det ingen affär.
Sist jag kikade så var bostadsobligationen nära 4%. För att matcha dagens priser så behöver den sjunka till knappt 2,5%. Det är riktningen på utvecklingen.
2024 kan det nog botten inträffa, men huruvida det våras för fyndläge är nog mer tveksamt. Vi som varit med få nöja oss med att historian gav oss betalt för att bo. Tveksamt om villaägare i kommentarsfältet kommer tacka bostadsbubblan längre, villor tappar uppenbarligen mycket mer än BRF. Speciellt de utan fjärrvärme. Rightsizing är kanske ordet framöver
Statligt ingripande? Ett episkt avreglerade skulle göra mycket.
–
Helt obegripligt att det skitransoneringssystem vi haft sedan andra världskriget får fortsätta leva kvar. Det är ta mig tusan dåligt för alla förutom politiska rent-seekers.
Jag tackar fortfarande bostadsbubblan. Har ju inga lån 🙂
Med en elförbrukning på ca 3 gånger vad motsvarande ensamstående i lägenhet är inte energipriserna så farliga heller.
Och eftersom läget, läget, läget är prima så finns det en god attraktion kvar på marknaden.
Man skall nämligen inte underskatta kommunalskattens påverkan, misskötta kommuner med svag politisk majoritet och växtvärk och onödiga kollektivtrafikssatsningar gör att man kan spara en hel del, tom så mycket att det betalar två fordon. Fördelen med villa är att laddning av elfordon blir billigt. Det blir svårt i lägenhet när alla skall ha elbil.
Kanske leder till starkt differentierade elnätspriser jämfört med villamattor?
Energipriserna kommer gå ner
till hanterbara nivåer.
Annars har vi större problem än bopriserna pga näringslivet dör ut. Folk energieffektviserar också rätt ordentligt.
Fjärrvärmen, speciellt biobränsle och avfallseldad sådan står dock inför a hell of a ride. Finns bara uppsidor där. CCS och regelverk om biologisk mångfald kan fördubbla priset. Det blir tufft för de kommuner som äger sådana bolag. EU skiter helt klart i Sveriges lite speciella energilösningar.
Och HR, där är lika uppdämt behov av renoveringar som i övrigt.
Så på lite sikt är det nog rätt lugnt så länge man inte skiljer sig och mitt i denna marknad måste skaffa två boenden.
Däremot kommer krisen skapa mycket tomma fönster i de allt mer öde stadskärnorna.
Pubar, restauranger, affärer osv. Det som var fördelen med att bo inom promenadsavstånd från stadakärnan
Fri utsikt, öppna landskap och rapsfält är däremot gratis och trevligt.
Så det gäller att ha buffert för att klara några år, och sedan anpassa sin rocknroll livstil i villa efter högre räntor (om aktuellt) och kanske 30-50% högre elpriser. Säg runt 70 öre i årsmedel i SE4.
Kanske byta värmesystem och solceller istf bygga pool?
Kollade faktiskt Booli.
Värdering 5,4 MSEK. Man får ta det för vad det är, ner 17% från toppen så kanske 4,75-5 när det lugnat sig på marknaden.
Sedan 2011 då bostadsreSan började på allvar med första köpta boendet har det stoppats in 2,4 MSEK.
Inklusive renoveringar.
Inga lån.
Elkostnad 3500/månad, övriga räkningar 3500kr (larm, VA, sopor , fastighetsavgift etc)
Avsättning repararioner 3500kr/månad (0,1% av inköpspriset per schablon)
10500 /månad för 180 kvm och 650 kvm tomt
Så visst fan har jag en hel del att tacka bubblan för. Det blev en lottovinst.
Rikki – bra där. Jag hade en booli-värdering på min gamla lägenhet på 5,5M, sålde den för vad marknaden betalde i September. Då knappt 4M. Dålig timing tyvärr, men jag valde att vänta tills nästkommande flytt var i antågande.
Eftersom jag bor nytt, så kör jag inte med underhållsfond. Annars har ju alternativet till bostadslån var tveksamt att räkna hem. Även nu med drygt 2% nettoränta är det tveksamt att motivera skuldfri. Funderar man på BTC eller Tesla aktier så gör man nog klokast att amortera istället.
Nu ska jag bara bo i typ 5 år, sen flyttar jag nog igen. Host host amorteringsunderlaget gäller ju bara i 5 år. Så amorteringsfritt och tillsvidare till Mars räntefritt. Garantier på vitvarorna är väl dock bara 2år.
Mjau,
Bostadsbubblan + 120% på 10 år. Då hade vi ändå en dipp 2012ish.
OMXPI + 130 % på tio år
Men att köra allt på OMX är rätt risky…
Dow Jones Global Index ~+80% på 10 år.
Därför man satsar på båda! Alltså lika mycket på varje 🙂 Notera att det är först sedan 2018/19som börsen vuxit ordentligt. I samband med räntesänkningar… Ord som FIRE dök inte upp förrän runt 2019/20. Så före
Alla känner någon som köpte Tesla 2017 och sålde 2021. Jag håller dock inte på med stockpicking på mer än några % av kapitalet. Har bättre saker för mig.
Du har varit med förr ser jag.
@RIKKI angående att EU skiter i Sveriges speciella energilösningar. Min känsla är inte att de skiter i den, de har ingen aning om Sveriges energilösningar eller nåt som har med Sverige att göra. Det är våra politiker och tjänstemän som övertolkar EU direktiven utan att säga ett knyst. Ja..förutom senaste om snuset då. Av någon anledning sa våra politiker till och gensvaret från EU va i princip, åhh förlåt vi visste inte självklart får ni undantag. Så inga konstigheter från EUs sida om någon av oss avlönade tjänstemän och politiker våga räcka upp handen.
Sverige har allt vad EU vill ha, om nu någon skattebetald människa som jobbar med dessa frågor berättar det för dem.
Le snus börjar tydligen bli populärt i Frankrike också, trots att det inte får säljas där.
Ppp, du avser nog det sk vita snuset som inte innehåller tobak. Papper smaksatt och med tillsatt nikotin i en sexig förpackning.
Det är inte reglerat i EU lag som traditionellt tobaksbaserat snus. Det senare kommer försvinna av sig självt när vitt snus dominerar.
Man har vetat om vart det ska sluta sedan länge och bara väntat utan åtgärd, rakt in i kaklet.
Så nu kanske man har befolkningen där man vill ha dem. Enda vägen ut ur skuldträsket är hårdare och mer arbete till lägre lön såklart. Bra för några, dåligt för många.
För den som sitter på kapital är det självklart guldläge nu. Köpläge, ränteläge etc.
Vanligt folk lånar när det är billigt och betalar tillbaka när det är dyrt. Lite som de handlar med aktier. 😉
Åh, man nästan blygs av den hedersbetygelse, hö hö…. Men än kan det bli värre, som gumman sa när hon fick med sig paraplyet efter verkningen. Lite rödlök, någon?
https://www.aftonbladet.se/nyheter/a/Rr77qd/aftonbladet-direkt?pinnedEntry=1035310
123 kronor kilot är bra att ha i minnet när vi gnäller här hemma.
*efter vräkningen* skulle det stå. Jä**a autokorrekt!
Vad händer med kronan? Kollade på en långtidsgraf mot dollar och euro, och den gängse idén att kronan stärks i högkonjunktur och försvagas i lågkonjunktur stämmer helt enkelt inte, eller döljer snarare den bistrare verkligheten; kronan försvagas över tid mot bägge valutorna, och det rejält. Tittar man på årsmedlet de senaste tio åren så är det konstant ökande, med något undantag runt pandemin. Euron mot kronan är nu på samma nivå där den var helt kort under värsta finanskrisen 2008.
Börjar undra vad som behöver hända för att det ska normaliseras, eller är euron >10 sek det normala?
I södra och centrala Europa anser ofta att stark valuta är bra, även om det leder till viss avindustrialisering. Produktiviteten ökar och politiker och näringsliv tvingas utveckla samhället mot mer kunskapsintensiv verksamhet. I Sverige och England tycker man tvärtom; bra om valutorna dyker så att det går att hålla igång svarven.
Tror det är väldigt destruktivt på lång sikt.
Huvudargumentet bland euromotståndarna vid folkomröstningen var ju att “då kan vi inte devalvera”. Om vi väljer euron alltså.
Vilket ju är en märklig logik, eftersom alla inte kan devalvera mot varandras valutor samtidigt. Sverige ska alltså ha en fördel mot alla jämförbara länder genom att vi kan stjälpa kronan vid dåliga tider och accelerera exportindustrin.
Stämmer säkert att det var motivet, men det förklarar ändå inte varför euron just idag står i 11:20, finanskrisnivå. När vi var i senaste normala högkonjunkturen, 2019, pendlade euron runt 10:50, vi är långt, långt ifrån de gamla nivåerna runt 9.
Det var länge sedan Sverige hade fast växelkurs alltså devalvering är inte möjligt i den form att politikena kan skriva ner kronan. Riksbankens uppdrag är att fokusera på inflationen oavsett vad som händer med konkursen men framför allt beror den låga konkursen på att det går dåligt för Sveriges ekonomi och marknaden har inget förtroende för kronan.
Menar kronkursen men konkursen passar lika bra.
Att devalvera är ett utmärkt sätt att konservera suboptimala strukturer. Politiker tycker om det då det hjälper att för stunden skyla över deras mer långsiktiga misslyckanden.
Svag produktivitetsutveckling, till stor del orsakad av höga skatter, och slapp penningpolitik. https://www.svensktnaringsliv.se/sakomraden/ekonomisk-analys/svensk-ekonomi-illa-rustad-for-krisen_1191227.html
Fast de har fel också.
Lägre skatter, billigare timmar vid svarven, lägre produktivitet. England i ett nötskal.
Om högre skatter vore svaret vore vi rika som troll. Det är det ju uppenbarligen inte.
Det enda man kan säga med 100% säkerhet är att högre skatter leder till högre utgifter.
Sverige har långt ifrån de högsta skatterna i EU. Närmare mitten snarare.
Jaså? Vi brukar väl ligga mellan plats 1-4 beroende på hur man räknar.
Kollar man bara på inkomstskatt så kanske det stämmer att vi ligger nära mitten.
Nej, Sverige har faktiskt rätt hög skatt som andel av BNP inom EU. Danmark är värst, ohotad etta, Frankrike tydlig silverplats och Sverige slåss med några andra länder om bronset.
Sedan är det en rätt snabbt avtagande skara.
Källa ekonomifakta och officiell statistik.
Här finns gott om information om europeiska skatter.
https://www.institutmolinari.org/2022/07/16/as-of-mid-july-taxation-and-social-contributions-exacerbate-the-stress-of-reduced-purchasing-power-in-belgium-france-and-austria/
Ekonomifakta är en propagandasyfte för lägre skatter.
“Ekonomifakta är en propagandasyfte för lägre skatter.”
Japp, på samma sätt som folkhälsomyndigheten är en propagandamyndighet för bättre folkhälsa 🙄
@pollinering4hire Läste du Molinaris rapport?
“Higher taxes do not mean better public services”
“Higher taxes do not mean better quality of life”
osv osv.
Molinari verkar vara ett propagandainstitut för lägre skatter…
Och slapp arbetsmarknadspolitik där friska och arbetsföra människor tillåts leva på bidrag år ut och år in.
Bland annat på denna länk finns en illustration på vår befolknings ålder, befolkningspyramid.
https://www.globalis.se/Laender/sverige
En ganska tydlig midja för intervallet 20-24 år. Även allt annat lika skulle det kunna innebära en relativt mindre efterfrågan på små centrala stadslägenheter, Som sedan skulle kunna påverka försäljningspriser och därefter möjligheter att prisa på större lägenheter. Men jag har inte läst någon som skrivit om saken så kanske är det bara mina funderingar. Som vanligt är det så att när det väl vänt känns det som att alla stjärnor står fel och som vanligt är det väl så att vi bara valt att inte se dem medan allt gick bra.
Antar att Riksbanken planerar att kyla av marknaden ytterligare. Snabbaste prisfallet i världen är bara början!
Ja det ser onekligen rätt kasst ut.
Men vi är väl rätt många som sett det komma… Sverige har haft en osund bostadsmarknad länge.
Vi har varit extremt dopade med lägre bolåneräntor än omvärlden, ett rätneavdrag som varit en stor förmögenhetsomföring från artbete till kapital.
Tittar man på analyserna senaste fem åren som har vi varit i topp av “övervärderad bostadsmarknad”.
När det kostar 12 miljoner för att bo i en tråkig villamatta i täby…..
Och appropå det många säger “nu kan de unga komma in på bostadsmarknaden. Det resonemanget faller ju på att även de drabbas av kostnadsökningarna. Dessutom har de ju haft kontantinsatsen på börsen då låneräntorna varit så låga.
Pratade senast igår med en bekant om det. Hon har bott i en hyresrätt och sparat en stor del av disponibla inkomsten i fonder…. Hennes kontantinsats minskade med 45% ifjol pga raset.
För övrigt anser jag att euron ska införas.
Till låga boräntor ska läggas att Sverige tillhörde en minoritet länder med amorteringsfria lån när priserna rusade som mest för ett antal år sedan. Det maximala medelinkomsttagarlånet blev liksom astronomiskt när man bara räknade ränta och ingen amortering, plus i stort sett avskaffad fastighetsskatt.
Ja…. De som säger “vi såg det inte komma” bevisar enbart sin okunskap.
ALLA med nån form av lägstanivå av intresse av bostadsmarknaden (nej, inte hemnetsurfarna) har ju sett det här komma. Man skapar “gratis” pengar och har drivit på en tillgångsinflation utan dess like. Synd bara att pengarna inte verkar gått till nått vettigt 🙂
De som säger “vi såg det inte komma” skulle man kunna kalla Löfvénare.
Tycker synd om de som köpte innan de sålde i vintras. Men samtidigt var detta lite att vänta nu när det blev lite många faktorer som till slut fick bubblan att spricka lite. Verkligen tur att det ställts krav på att kunna klara höga räntor för de som “tvingas” bo kvar.
Fastighetprisindex har ju sedan 80-talet gått upp 1000%, medan konsumentprisindex gått upp 200%:
https://www.scb.se/hitta-statistik/statistik-efter-amne/boende-byggande-och-bebyggelse/fastighetspriser-och-lagfarter/fastighetspriser-och-lagfarter/pong/tabell-och-diagram/fastighetsprisindex-ar-1981100/
Tror inte att så många andra länder matchar den mer eller mindre kontinuerliga uppgång vi haft, fast jag har inte kollat.
Ja den där grafen är ju inte klok. Jag minns i början på 90 talet när folk fick gå med skulder från sina hus och den lilla knölen syns ju inte ens.
Många andra länder har ju haft större nedgångar i sina fastighetspriser till följd av krascher och har kanske därför mer realistiskt justerade priser i nuläget än Sverige. I långa loppet tror jag det fall som nu sker kommer att vara till gagn för Sverige. Det kommer dock att bli tuffa år framöver med stora problem och för vissa tyvärr ekonomisk ruin som följd av att man tvingas sälja med förlust eller bor i en bostadsrättsförening som går i konkurs. Skuldsaneringar av det skälet lär öka.
Frågan är bara hur djup spiralen ner blir. En sak som lär driva resan neråt ytterligare är om prisfallen helt enkelt drar ner övervärdena så mycket att folk som säljer för att byta till ny bostad finner sig stå med så lite pengar i handen att man inte kan lägga några vettiga kontantinsatser på nästa boende. Det vore inte ologiskt. Prisökningarna på bostäder har ju till viss del varit självdrivande just i det att uppgångarna har gett folk stora kontantinsatser att lägga på nästa boende (den s.k. boendekarriären). Vilket föga förvånande gjort att folk kunnat betala mer för nästa bostad.
Kanske vi kan se fram emot negativa boendekarriärer i flera steg?
Dvs inte att någon tvingas flytta från en fin herrgård till ett källarförråd direkt, utan snarare att en stagnerad marknad i kombination med sjunkande reallöner och fördyringar på andra områden gör att pengarna vid försäljning visserligen räcker till en bostad, men inte av samma “rang” som den tidigare; sedan efter några år känner man sig nödgad att flytta igen och då upprepas samma sak.
Man kan iaf se fram emot att den fria rörligheten gör att folk med sin lön i Euro får väldigt mycket lägenhet för pengarna i svenska städer.
Skulle dock vilja påstå att den stora majoriteten med lön i Euro inte tittar på Sverige som ett alternativ 😀
Sverige är inte ett majoritetsland kring någonting i Europa men det hindrar inte att folk flyttar hit.
Mycket utländskt kapital på centralorternas fina adresser och kan helt klart öka när euron sticker och kronan krashar.
Tiotutusen Tyska bögarna är pa väg.
Jag har något svagt minne av att jag läste någonstans att 90-talskrisen sänkte bostadspriserna med i snitt17%. Rimligvis en siffra framtagen när läget stabiliserats.
Finns det substans i mitt svaga minne?
Och om jag minns rätt, finns det substans i det? Dvs kan 20% värdeminskning idag jämföras med 17% värdeminskning på 90 talet? Har värdeökningen under de senaste 5 åren varit större än värdeökningen under de 5 åren innan 90-talskrisen`?
Ca 30% för villor i Stockholm? https://cornucopia.se/wp-content/uploads/2017/10/stockholm_nominella_huspriser_1875-2017p.png
På andra svaret ser svaret ut att vara ja. De fördubblades alltså mellan 1987 -> 1991? Tydligen galnare tider på 80-talet än under pandemin.
Enligt data från SCB som länkas ovan så ökade priserna för “Småhus för permanentboende” med 89 procent de fem åren mellan 1986 och 1991.
Ökningen mellan 1986 och 1991 är den största ökningen under någon 5-års period under den av SCB redovisade tidsperioden.
Pratade man om en bostadsbubbla runt 1990 innan kraschen också? Har aldrig tänkt på att statistiken var så pass dramatisk.
Oklart, på begravningarnas kyrkogård är det väl tyst. Sitter nog folk kvar med skulder sedan den kraschen, denna kraschen blir nog mer bred tyvärr. Förr blev vissa högbelånade BRF värda noll, nu finns oftast inte den belåningen. Men ute i periferin kan det det bli värre såklart, då belånings siffror inte direkt höjer värdet
90-talskrashen drabbade främst kommersiella fastigheter. Väldigt få var tvungna att lämna sina hem, förutom ett mindre antal brf:er som gick i konkurs. Det var några tuffa år med prisfall och höga räntor som nu, men för den som bodde kvar blåste problemen över på några år. Lånen var ju mindre så betvivlar starkt att någon fortfarande betalar på dom, och många som äger en bostad har tjänat miljoner på bostädsaffärer sedan dess. Att priserna sjunker betyder även att det boendet du byter till (på samma marknad) har blivit billigare så ett boprisfall är inte sådan katastrof egentligen så länge man har en rimlig belåningsgrad.
Även idag, med hemarbete och näthandel, borde väl kommersiella fastigheter vara i farozonen, eller?
@BADDERBOWSER.
Jag har iallafall noterat att det blir allt mer tomma lokaler i bottenplanen på byggnaderna i den storstad jag bor i. I princip mindre klädkedjor och affärer har bytts ut mot restauranger och apotek, vissa försöker kommunerna fylla med diverse verksamhet, kanske för att fylla sina egna bolags vakanser.
Det måste ju kunna bli en belastning för tex bostadsrättsföreningar om man tappar sina lokalhyror, hoppas konkurrensen på dessa ytor för kommunal verksamhet är sund så även borättsföreningar för möjlighet att inhysa kommunal verksamhet utan lönsamhet. Borättsföreningar kan ju få det tufft ändå med stora lån och ökande avgifter utan vakanser i bottenplan.
Hur som helst tror jag särskilt restaurangbesök är något man kan dra ner på i kostnader, särskilt arbetsluncher. Vidare vet jag flera företag som börja minska sina ytor och planerar detta.
Så jag tror du har rätt, det kommer säkert surt även vad gäller lokaler särskilt om ägarna har svårt eller ovilja att sänka hyreskostnaderna.
Du behöver rensa bort inflationen först. Reala priser steg, men inte så drastiskt.
Någon nämnde i kommentatorsfältet att bostadsbubblan stigit med 120% på 10 år, sant eller ej, bet inte men det är säkert rimligt.
Vidare sägen man att det blivit dyrare att producera bostäder och att det inte går att pressa lönsamheten och tex bygga nya hyresrätter.
Min lön har inte stigit 120 % på 10 år, har maten gjort det, knappast. Vi har haft en låg inflation de senaste 10 åren.
Så vart ligger de höjda produktionskostnaderna som motiverar 120 % på 10 år, om det nu är 120%?
Kan någon förklara vart kostnadsökningen ligger, eller är det bara någon som sitter med en väldigt stor tårtbit och vem i så fall?
Ett tillägg, enligt Ekonomifakta så motsvarade 10 kr i december 2012 endast 12 kronor i november 2022.
https://www.ekonomifakta.se/Fakta/Ekonomi/Finansiell-utveckling/Rakna-pa-inflationen/
Så vem ska vi peka på om folk får gå från hus och hem?
Förklaringen är markpriserna som stigit kraftigt.
Ex, precis flyttat in i ny villa och halva kostnaden var marken (dvs fastigheten).
Nu hade jag tur och sålde för ett år sedan, och köpte entreprenaden med fastpris så det blev ett bra byte. Visst, tomten har nog gått ned men det hade även min gamla bostad gjort fast en ny kåk har ett annat värde (realt sett). Tror dock marknadsvärdet f.n. är samma som produktionskostnadskalkylen så ingen förlust ännu.
Ok, så det är kommunerna som är en stor skurk då antar jag.
Och ändå vill man höja skatten nu, iallafall i kommunen där jag bor och där det byggs mest bostäder.
Vad hade då kommunalskatten varit om markpriserna inte gått upp och vad kommer den nu att behöva bli om markpriserna stannar av?
Vi pratar ju om enorma summor här, kanske mer än vad vi kan arbeta ihop åt kommunerna varje år.
Nä, någonstans ligger det en hund begraven, eller flera!
Fast varför skulle kommunerna sälja marken till något annat än marknadspris? Markinnehavet är ju en del av just skattebetalarnas samlade förmögenhet?
Och priset på en bostad blir inte mindre bara för att markpriset blir lägre eftersom priset på bostaden sätts av, just det, marknaden. Lägre markpris innebär bara att den som bygger och sen säljer kan ta ut en större vinst.
Kommunerna har också stora utgifter när man exploaterar som försäljningen av marken skall täcka. Infrastruktur osv. Om man ger bort marken till något annat än marknadspris, var ska de pengarna tas ifrån? Höjda skatter kanske….?
Nu utgår jag från ett större perspektiv där man bygger mycket och större projekt för att skapa en större mängd bostäder, och inte köp av en enstaka tomt på gammal nedlagd åkermark där någon bygger själv.
De låga räntorna gör att köparen kan betala mer. Byggkostnaderna skenar i Stockholmsområdet. Bygg, schakt, spräng, transport ökar i pris. Alla ska skära emellan. Man skulle köpt eller leasat en lastbil eller traktorgrävare eller sålt byggbodstjänster för 10 år sedan. Då skulle man varit förmögen i dag. Företag på olika nivåer har tjänat grymt med pengar sista 10 åren.
Dålig konkurrens, om det är så då finns ju allt utrymme i värden att producera långt mycket billigare och vi behöver inte oroa oss för en avstannande byggmarknad.
Ändå så känns det som det är ett hot mot ekonomin, att byggstartena stannar upp, fast det finns att skära av, vill man inte jobba?
Dålig konkurrens är väl en förklaring till byggkostnaderna går upp, en annan att ingen av bostadsrättsbyggherrarna har haft något incitament för att ändra affärsmodell eller effektivisera annat än för att öka sin vinst. Men eftersom priserna stiger har man kunnat öka sin vinst utan att effektivisera i större utsträckning.
Men samtidigt, priset på bostadsrätter sätts av marknaden, dvs vad någon är beredd att betala så markpriser/byggkostnader osv har inte haft någon berydelse för prisökningen. Det hade inte inneburit lägre kostnader för bostäder.
Det är väl som du var inne på, bankernas vilja att låna ut till rörlig ränta, tidigare utan amorteringskrav och utan krav på att man skall kunna betala tillbaka som gjort att priserna skenar.
Det intressanta är vad som händer nu. Nu stannar i vart fall bostadsrättsbyggandet upp. En stor del tror jag inte beroende på att det inte går att bygga till dagens prisnivå/försäljningsnivå. Eller , det går inte med dagens affärsmodell. Så många sitter och väntar på att marknaden ska vända och man kan fortsätta som tidigare. Och gör den inte det så slås många ut. Men jag tror att de som ser över affärsmodeller har god chans att överleva och man kan fortsätta bygga bostäder. Men som sagt, de flesta byggherrarna gnäller istället på markpriser, planprocesser osv istället för att se över sin egen verksamhet.
Men oavsett detta kan man undra över byggkostnaderna i Sverige ändå. Utifrån vad jag förstått är Sverige i princip ett oligopol, och att främst producenter av byggmaterial från övriga Europa har jättesvårt att komma in på marknaden.
Tur att vi inte haft någon bostadsbubbla. Hade gjort fallet värre.
Anekdot:
För 6 mån sedan erhöll jag löfte från SBAB om att köpa bostad till ett värde av max 9.8 Miljoner, vilket jag ….inte…gjorde.
Detta med en mkt bra lön och en hälsosam kontantinsats.
Nu vid ny bedömning för en månad sedan hade mitt köputrymme krympt till 6.5 miljoner, med oför lön, insats….
Känns som att det ffa är Bankernas beredvillighet att låna ut, som drivit bubblan.
Om de har bra koll kan man ju utifrån detta ponduspostulera att den sannolika nedgången som bankerna ser det är 33.6%?
https://www.scb.se/hitta-statistik/statistik-efter-amne/boende-byggande-och-bebyggelse/intakter-kostnader-och-outhyrt-i-flerbostadshus/outhyrda-bostadslagenheter-i-flerbostadshus/pong/statistiknyhet/outhyrda-bostadslagenheter-i-flerbostadshus-2019/
glöm inte heller att vi har bostadsbrist. ni babblar mycket om låga bopriser på 90-talet. sure, men vi har inte jättemånga lediga hyresrätter numera. de som står lediga nu är där ingen vill bo, i städerna krävs 10+ år köpoäng… dessutom har ju samtidigt befolkningen ökat med säkert 1-2 miljoner under de här 30 åren. folket måste bo någonstans
sen kostar ju de här nybyggda flashiga lägenheterna som byggs 7000kr i månaden för en etta..
jag är student. jag har jobbat endast 1 år och 2 somrar i hela mitt liv. på något vis har jag genom det skrapat ihop 400k, i sommar tänkte jag köpa (vilket bör vara rätt bra timing på marknaden, hoppas jag), jag kommer alltså kunna lägga nästan 50% kontantinsats för en tvåa som 22 åring
Om 400 000 kr är 50 procent för en tvåa… vart tänkte du att den tvåan skulle ligga? Knappast i närheten av någon större stad. Även med 20 procentiga nedgångar kostar 2.or i halvcentralt i Göteborg 2,5 miljoner och uppåt.
är gävle en större stad? du vet, alla bor inte halvcentralt i göteborg/sthlm.. och sen kan du även lägga en observation på “nästan”
https://www.hemnet.se/bostad/lagenhet-2rum-norr-gavle-kommun-norra-kopparslagargatan-13b-18920184
https://www.hemnet.se/bostad/lagenhet-2rum-soder-gavle-kommun-fleminggatan-16-a-19423535
sen har de väl sjunkit lite till fram till i sommar. jag hade dock tänkt gå på något renoveringsobjekt så man har något att göra, men då blir det väl 30% kontant istället: https://www.hemnet.se/bostad/lagenhet-2rum-brynas-gavle-kommun-fjarde-tvargatan-48-19478775
och till göteborg då:
renoverinsobjekt: https://www.hemnet.se/bostad/lagenhet-2rum-kvillebacken-goteborgs-kommun-ogontrostgatan-1c-19466135 samt https://www.hemnet.se/bostad/lagenhet-2rum-centrala-hisingen-goteborgs-kommun-jagaregatan-3b-19461364
eller: https://www.hemnet.se/bostad/lagenhet-2rum-gamlestaden-goteborgs-kommun-gamlestadstorget-25-19456084
https://www.hemnet.se/bostad/lagenhet-2rum-lansmansgarden-goteborgs-kommun-varmfrontsgatan-10-19303900
i vilka områden som är beboeliga där nere har jag ingen aning om dock
Varför är rörlig finansiering sa vanlig i sverige?
I Tyskland är finansiering med 15 ar och längre – även 30 ar och längre – standard.
Därför att endast sverige svensk ränteskillnadsersättning har.
Jag har just googlad ränteskillnadsersättning.
I tyskland har vi ocksa ränteskillnadsersättning för lan som löses ar 0-10.
Jag tog bostadslan sista ar och valde 5 ar bundet ränta. Bankens försäljare fragade mig flera ganger om jag VERKLIGEN inte vill har mer tid med bundet ränta.
Glöm inte att bostadsnedgången påverkar människor som lånat pengar och alltså har en hävstång, hävstången är 6,6 gånger för de som lägger minsta möjliga insatsen (många förstagångsköpare).
Med 85% belåning så är ju nedgången förhöjd så att man lägger 600 tusen för att köpa något för 4 miljoner (15% kontantinsats). Så går priset ner 20% alltså från 4 miljoner till 3,2 miljoner, då har man förlorat 800 tusen, alltså 133% av insatta pengar. 20×6,66=133%. Eller enklare 15% är 6,66 delar av 100%. Folk har alltså förlorat mer än de satt in. Med ett lån på 8 miljoner så kan man tvingas sälja med 400 tusen i förlust om man exempelvis skiljer sig, alltså man har lån kvar men huset är sålt.
16 tusen personer hade förra året fortfarande skulder kvar sen bostadskrisen 1990.
Med lägre belåning är såklart hävstången mindre, medelbelåningsgraden var 40% 2021. Så hävstången är 2,5 för medelsvensken. Vilket innebär att nedgången nu egentligen är 50% av insatt kapital om vi räknar med medel hävstång, detta är dock skatte och inflationsojusterat.
Det som är fint med hävstång är såklart att när priserna går upp är de också 6,6 gånger större. Så tänk på det när ni kollar på uppgången, folk har gjort grova vinster på insatt kapital.