Gästinlägg: Bilfria Zermatt – hur funkar det?

Nedanstående gästinlägg är skrivet av den professionella äventyraren Lena Wilderäng, som tidigare i sommar besteg Matterhorn. Alla foton tagna av Lena.

I samband med bestigningen av Matterhorn besökte jag i sommar den bilfria staden Zermatt. Här kommer en rapport därifrån.

Zermatt med sitt mest kända landmärke i bakgrunden

Bilfria stadskärnor eller bilfria gator är inget nytt – de finns i många äldre städer som var byggda innan trafikutvecklingen, fortfarande dimensionerade för gångtrafikanter och ryttare. Vissa städer har större bilfria zoner – tex hela innerstaden i Ghent, 35 ha, eller Venedigs Centro Storico. Det finns en mängd bilfria öar och byar att finna, ofta som försök att bibehålla charmen från den svunna tiden där inga vägar eller färjor ledde dit. I Sverige har vi Stockholms Gamla Stan, centrala Växjö och innanför ringmuren i Visby, ett flertal bilfria skärgårdsöar och det fascinerande Jakriborg.

Anledningarna till att ha bilfria zoner är annars lika många som det finns olika områden. Just i Zermatt var det ikoniska berget Matterhorn som var en av orsakerna – man ville minska luftföroreningar som riskerade sabba den vackra alpina utsikten. Hela staden är bilfri sedan 1970.

En prydlig grönsaksodling framför hotellet – rätt vanlig syn i staden

Trots sina skyhöga priser är Zermatt ett så pass populär turistmål, att stadens befolkning på dryga femtusen brukar flerdubblas under högsäsong. Ca hälften av alla jobb i Zermatt är inom hotell och restaurangbranschen, och ca hälften av alla lägenheter hyrs ut som semesterbostäder. Och trots turistmassorna lyckas de hålla undan fossilbilarna.

Det går utmärkt att ta sig till Zermatt med tåg. I Visp byter du till Gornergrat-banan, som är väldigt pittoresk och rekommenderas starkt. Den som tar bilen får lämna den på gigantiska parkeringsplatsen i Täsch, och ta tåget sista 5 km, alternativt ordna elektrisk taxi eller helt enkelt promenera. Även elbilar måste förbli i Täsch. Parkeringsplatsen i Täsch har flera laddare. Det ironiska är att det finns ett hotel som anges ha Teslaladdare i Zermatt, men körbeskrivningen går till Täsch.

Centralstationen i Zermatt med långa rader av taxibilar som erbjuder skjuts

Taxibilarna i väntan på turister på gatorna i Zermatt

De välbeställda tar helikopter hela vägen från flygplatsen i Geneve, vilket tar 45 minuter och kostar 5000 CHF enkel resa. Upp till 5 personer får flyga med på samma gång.

Gott om möjligheter för den som vill skippa helikopter och hyra cykel istället

För att ta sig runt i stan räcker det att promenera – allt är nåbart inom en halvtimme. Hotell har sina (stundtals horribelt dekorerade) shuttles som kör gästerna till och från tågstationen. Det finns elektriska taxibilar, och två busslinjer med elektriska bussar. Det förekommer även hästdragna vagnar, mest som en turistgrej som erbjuds av vissa hotell, eller som turistupplevelse. Inga vattenvägar dit dessvärre, men det hindrar inte att Zermatt Yacht Club är mycket välbesökt.

De elektriska bussarna

En pumpad hotellshuttle.

I teorin går det att köra en Tesla in i Zermatt, men tillstånd ska sökas från polisen, och lika goda skäl ska finnas som för att köra in en fossil bil. Möjligheten att söka dispens är förbehållen Zermattborna.

Turisterna promenerar längs med tågbanan – medans någon Zermattbo lyckades få dispens

Nästan alla fordon på gatorna här är alltså mindre specialbilar med elektriska motorer. I turistbroschyrer påstås det att detta ska bidra till en tystare stad – men att säga att de är tysta vore en lögn. Bilarna ser ut som golfbilar på anabola, och i högre hastigheter så viner de rätt irriterande. Många av fordonen har flak och används som lastbilar, resten används för att frakta folk. 

Laddningsstationerna finns på baksidan av byggnaderna.

Max 20 knyck klarar de av – men när de närmar sig maxhastigheten låter de som gamla torktumlare på maxvarv

Lastbilsvariant av golfbilen

Billaddning

Sopbilarna är elektriska. De enda som använder sig av fossila bilar till vardags är polis, ambulans och räddningstjänsten, samt byggentreprenörer. Helikoptrar frekventerar luftrummet med sina kommersiella sightseeing-turer, leverans av skidåkare, livsmedel till stugor, byggmaterial till olika projekt uppe i bergen, och räddningstjänster. Helikoptrarna är knappast elektriska eller tysta, men den biten verkar inte ifrågasättas.

Polisbilarna är fossila

Några fossila lastbilar syns kring byggen

Mitt sammanlagda intryck är att konceptet borde kunna funka var som helst – men att staden skulle bli ännu mer pittoresk utan vinande golfbilarna. Oavsett kaliber på gäst så gör en kort promenad bara nytta. Trots allt är ju de flesta här för att åka skidor eller göra alpina vandringar. Å andra sidan tycker jag också att både spark och cykel gärna får förbli utan elmotor, och båtar ska hellre få fart av vind än diesel. Det är väl i slutändan en smaksak.

Mask krävs både på tåget och på den elektriska bussen