Sveriges största hushållsbank Swedbank höjde just sina bolåneräntor kraftigt. Preliminärt kommer de svenska bostadspriserna ha fallit 8% i maj, justerat för inflationen och är tillbaka på nivåer från i december år 2020.
Swedbank höjde precis sina listräntor. 3-månaders bolån, så kallad rörlig ränta, höjdes från 2.74 till 2.99% medan tvåårsräntan höjdes från 3.44% till 3.74%, 5-års bundet bolån från 3.94% till 4.64% och 10-års bundet bolån från 4.24% till 4.84%.
Räntorna på de låsta bolånen kan förstås ses som indikativa på vart banken tror räntorna kommer stå om 2-, 5- och 10 år, även om de återspeglas främst av bolåneobligationernas räntor just nu. Det kan nog upprepas att det nu är för sent att låsa räntan, utan det skulle gjorts förra året när bunden ränta fortfarande gick att få billigare än fast nere på krisräntenivåer.
Det var någon artikeln någonstans om att bostaden är bästa investeringen vid hög inflation. Tja, det gäller ju bara om alla får reallöneökningar. Men det är inte riktigt så.
Tvärt om faller bostadspriserna, även utan att titta på inflationen.
Men eftersom alla jublar över inflation och att inflationen betalar mina lån så har ni grafen över inflationsjusterade bostadspriser ovan.
Justerat för inflationen kommer Valueguards boprisindex Sverige (HOXSWE) att i maj ha fallit 8% från toppen och 7% på ett år, och är tillbaka på nivåer som senast sågs i december 2020. Hög inflation är som bekant ett enkelt sätt att punktera bostadsbubblan genom att sänka köpkraftsvärdet i bostadens teoretiska värdering.
Sänkt realt värde på bostaden tar dock inte bort skatteskulden, som beräknas på det nominella värdet (siffervärdet) vid försäljning. Bostaden kan alltså vid hög inflation ökat noll i realt värde, men staten ska ändå ha en andel av bostadens värdering om du säljer.
Siffrorna för maj baserar sig på normal säsongsutveckling för maj månad 2005 – 2021 för HOXSWE, vilket är -0.44%, då främst lägenheter faller i pris normalt under maj månad. I verkligheten kan det nog bli större prisfall än så. På onsdag vet vi.
Nu får förstås ingen listräntan från Swedbank, och banken är noga med att påtala att räntan är personlig, men även den personliga unikt bara för dig förhandlade räntan kommer nog också ha höjts med 0.25 procentenheter för rörlig ränta och ni som redan hade rörligt hos Swedbank ska nog räkna med att den höjs med 0.25 procentenheter per första juli. Det heter rörlig 3-månadersränta av en anledning.
72 kommentarer
Nåja. Bättre än breda Stockholmsbörsens reala fall om -35%. Såhär långt 😬
Ok. Inte riktigt rättvist då inflationen är mindre än ~7% YTD. Men ändå…
Nu blir jag förvånad. Swedbanks rörliga ränta trodde jag endast följde riksbankens utfall slaviskt.
Dom höjde imorse 0,25% och RB sägs höja 0,5% sista Juni. Betyder det en höjning med 0,75% på ett bräde så är det ju brutalt ?
Räkna med ytterligare 0.5% när RB höjer.
SBAB ssom är tydlig med vad man kan få för rabatter (och som inte kräver att man flyttar övriga banktjänster till dem) har likaså höjt imorse
Det är rejäla höjningar som kommer kännas. De som inte har bundet elpris eller bolån kommer få se hur man i år blir rejält mycket fattigare.
Man kan även diskutera i små grupper hur det här kommer slå mot bostadsmarknaden.
Med en ränta på 3% kostar ett bolån på 1 miljon 2500 i månaden.
Visserligen har man möjlighet att göra ränteavdrag men det är ju bara ett politiskt beslut bort från att begränsat till ett viss belopp per bostad.
Likaså är det bara ett politiskt beslut ifrån att slopa amorteringskraven eller stimulera med det där startlånet för unga.
Bostadspolitik är helt oberäknelig och därmed svensk bostads”marknad”.
Amorteringskravet lär ryka innan ränteavdraget. Å andra sidan bör väl bankerna kräva amortering där det går när nu belåningsgraderna skjuter i höjden när priserna rasar.
Det är väl redan idag begränsat?
30% upp till 100.000 – sen 21% på belopp över det.
Men nog kommer det kännas i statskassan.
Om du jämför med glada 80-talet, så ja. ¨
Jag är inte så orolig, inflationen kommer få löneökningarna att accelerera. Kanske inte 8% , men defintivt mer än 1,5% årligen eller vad standard är.
Snitt verkar ha legat på 2,5 senaste åren – nominellt då men jag antar att du pratade om nominella löneökningar.
https://www.ekonomifakta.se/fakta/arbetsmarknad/loner/loneutveckling-i-sverige/
Sen lurar man ju sig själv lite när man ser sin lön tillbaka – man ökar ju oftast sin lön mer än löneökningen då löneökningarna är samma jobb med samma erfarenhet – dvs om du tjänade 30.000 för 5 år sedan och tjänar 39.000 idag så kan de ju bero på att du har 5 år mer erfarenhet som gör att du tjänar så mycket – en person som har samma erfarenhet du hade för 5 år sedan kanske bara får 33.200 kronor.
Det vi ser nu är inte monetär inflation (när penningmängden ökar pga nytryckta pengar) utan baserat på brister i råvaruledet som ger prisökningar pga att efterfrågan måste prisas ut. Alla företag kommer därmed att tjäna mindre så du kan se dig i stjärnorna efter motsvarande löneökningar. Om inte staten väljer att dra igång monetär inflation också, men jag tror de är väldigt försiktiga med det.
Det beror nog på hur långvarig inflationen blir. Fortsätter det även nästa år blir avtalsrörelsen … intressant.
Till Ylven:
dagensps.se skrev den 21 december 2021 om penningmängden att i en undersökning som den brittiska analysfirman CrossBorder Capital Global Liquidity Flows gjort för perioden december 2019 till oktober 2020 visade det sig att Sverige finns med bland de med största penningmängdsökningarna.
Av de 58 länder som är med i mätningen har Sverige med hela 30 procent den nionde största tillväxten i penningmängden under perioden.
.
Statistiska centralbyrån har ett diagram som visar att penningmängden, mätt som M1 och som M3, båda har ökat med 10 – 20 procent 2020 – 2021.
Ökad penningmängd, brist på varor, brist på bostäder, låg styrränta och därmed brist på andra placeringar av överlikviditet än aktier och fastigheter = bubbelekonomi, inflationsbrasa och, när styrräntan höjs, kollaps på bubbelmarknaderna. Amortera nu för att rädda ditt hus.
Jag läste en gång, att då banken beviljar ett lån, t ex för husköp, ökar penningmängden. En del av de pengar banken lånar ut, finns egentligen inte.
Som andra kommentatorer har nämnt så kan reglerna ändras. Men — det gäller åt båda hållen. Och redan nu har de stora partierna (M och S), och även L, signalerat att ränteavdragen är det inte läge att ändra på. Skulle vara i en större skattereform, men enl Damberg i Ekots lördagsintervju är det inte läge för en sådan när det är krisläge som nu.
Så en eventuell förändring av skattesystemet och ränteavdragen och fastighetsskatterna kan nog dröja till 2026-2028 eller nåt i den stilen med det vi vet idag. Så man kan nog räkna med 30% upp till 100k och 21% på >100k ett tag framöver.
De stigande räntekostnaderna kommer svida rejält, så det kan bli annan privat och offentlig konsumtion som tar smällen istället. För statens del blir det ju högre räntekostnader på statsskulden, _och_ högre skatteutgifter pga större kostnader för ränteavdragen till hushållen.
Om man tar ett bolån idag till 50% av köpesumman ( i centralorter) så kommer man sitta med detta betydligt längre än 2026-2028, så det är väl ganska relevant även om det av populistiska skäl inte här och nu är aktuellt att peta på ränteavdragen?
För övrigt vill jag tacka bostadsbubblan som har gett mig så mycket.
Sjunger med som jag alltid gjort
Visst blir det relevant på sikt, men det är ju mest en gissninglek. Men blir det nåt så kan man snarare räkna med en långsam avtrappning. Så säg från 2026 kanske ränteavdragen minskar med två procentenheter om året, eller nåt sånt, för att vara utfasade år 2041.
Man vill helst inte ändra förutsättningarna för bostadsköp snabbt, det har både S och M haft som mantra.
Även om det för många är ett ränteavdrag så finns det rent tekniskt inget ränteavdrag.
Det som syftas på är avdragsätten för kapitalförluster som är en del av den sammanhållna kapitalbeskattningen.
30% skatt på vinst, 30% avdrag på förlust.
Hur förlusten uppstått bryr sig inte staten om…
Rättelse. De bryr sig i vissa all, alla förluster räknas inte lika.
Precis, och den där mekanismen är ju en del av en större princip och det gör det ju lite mer komplicerat att “ta bort ränteavdragen” än vad som framgår i diskussionen. Det är ju inte så att det idag är en present från staten som de utan vidare kan låta bli att ge bort.
… och hur stor inflationen är bryr sig heller inte staten om. Mitt förslag är 50% kapitalskatt på ränteinkomster och 50% avrdragsrätt på ränteutgifter, men BARA på den del av räntan, som överstiger inflationen.
Staten kan bry sig om allt om den skulle känna för det. Någon paragraf i anslutning till lagar som reglerar bolån och vips.
Nu är det bara att avvakta Mjaus obligatoriska kommentar att räntan är 1%
Inte vår ränta den är lägre än så i föreningen, går väl kanske upp med 25p vid nästa 3-mån period. Men vi får väl utgå ifrån vad privatpersoner kan få utan att behöva krångla, och då ligger t ex Hypoteket på 1,49% rörlig 3-mån ränta. Två personer kan med den räntan ha ett lån på 13-14M innan ränteavdraget minskas till 21%. Dubblas räntan till 3% så halveras gränsen. Så visst kan det drabba vanligt folk med höga lån.
Underbart!
Vet dock inte om det är så underbart. Många kommer drabbas, speciellt synd om barn som riskerar komma i kläm vid separationer etc.
Det underbara är att du alltid lyckas mycket bättre än alla andra.
Har jag påstått det? Läste du ens att jag skrev föreningen.
Somebody, visst är räntorna för föreningar också påväg upp. Har inte läst någon påstått något annat. För nåt år sedan var 0,5% en rimlig nivå (uppgift ifrån en stor ek. Förvaltare vid den tidpunkten.
Sen får man såklart bättre villkor vid låg belåning och stora lån.
I vår lågbelånade föreningen gick räntan på 3 mån upp till 1.5% i maj. En fördubbling mot tidigare.
Intressant! Vad är det som gör att ni inte verkar följa marknaden?
Ska lajva räntehöjning nu ett tag.
Dvs spara undan mellanskillnaden på den räntan jag har kontra listräntan om jag hade haft ett rörligt lån.
Går det inte ihop kommer det bli.. spännande i framtiden. Men tv-kant är alltid gott att gnaga på.
Den höga inflationen kommer sannolikt driva på hyresnivåerna i en takt där folk upptäcker att de fortfarande bor billigare i köpt bostad trots högre räntor, vilket jag tror kommer hålla bostadspriserna hyfsat stabila i reella siffror. Så bopriskraschen är på G, det är bara det att huset inte längre kommer vara en bankomat, och inflationen kommer göra det till en dålig affär. Vilket nog är det bästa scenario vi kan hoppas på…
Däremot kan det nog bli en rejäl smäll för större kåkar med höga driftskostnader.
Stämmer bra, allt boende kommer att bli dyrare. Fast en räntekostnad som stiger med 100% ska ställas mot hyreshöjningar på 5-8%. Vi får se var det landar.
Just så, stora bostäder med höga energikostnader (typ gamla fina sekelskiftesvillor) blir tunga att finansiera om man tänkte låna mycket pengar till köpet. Men man kan å andra sidan hoppas på att det här accelererar investeringar i energieffektiviserande åtgärder för tex såna bostäder.
Det vore läge nu att slopa bostadsbidragen där hyresgästen är fastighetsägarens mellanhand för subventionera högre hyror.
I procent blir det inte denna skillnad dock. Hyra utgör kanske 15-20% av disponibel inkomst. Medans hos någon som äger sitt boende snarare ligger på 5-10% vad gäller räntor i BRF-form. Men ändå viss skillnad. För hus tillkommer dock energikostnaden, så där stämmer det bättre. Om man nu valt att köpa ett hus utan fjärrvärme då. Eller ännu värre en gård ute på vishan som slukar energi på vintern. Sämsta kombination är att ha privatleasat en elbil som har ökat kraftigt i värde. Bara där minus 20k per månad det senaste halvåret.
Skulle hyresrättsföreningen eller vad de kallas resonera annorlunda än LO? Detta är tillfälligt och vi får inte göra inflationsförväntningarna permanenta.
HGF kommer helt klart argumentera för detta i alla fall. Men om räntenivåerna permanent skiftas uppåt så kommer hyrorna också göra det.
Under en tid har ändå hyrorna på många håll ökat rätt måttligt eftersom räntorna varit låga och taxehöjningarna (beroende på var i landet såklart) varit måttliga. Hade själv nåt år med 0% höjning och flera år med ~1% höjning. Men det blir nog större höjningar nu i något år. Bra om det leder till att hyrorna blir åtminstone något mer marknadsmässiga, men dit är det långt kvar om man ser till kötiderna.
Ja kötiderna ställer till det rejält om man vill bo centralt och billigt. Men en bra pensionsförsäkring för den som tids nog väljer att checka ut (stå i kö alltså).
Konstigt, inlägget hamnade en nivå för högt upp, försöker igen.
Det vore läge nu att slopa bostadsbidragen där hyresgästen är fastighetsägarens mellanhand för subventionera högre hyror.
Kan anekdotiskt bekräfta vad bloggaren skriver. Va inne fysiskt i ett fysiskt Swedbankkontor förra veckan i ett annat ärende men passade på att fråga om mina två rörliga bolån, 4+ va svaret om jag ville binda, men sen lite ursäktande att det var innan någon slags rabatt som de trodde sig kunna ge mig.
Då är det 5.5+ som gäller i September.
Är nog som bloggaren konstaterat lite för sent för att bundet ska gå att räkna hem. 5-åringen ligger nu runt 3,6%. Har man marginaler så nog rörligt bästa valet idag. En förening bör dock inte handla på detta vis, bara att hoppas lekmän i styrelsen har haft en strategi för det sen tidigare.
2007 band jag alla lån på 5+ procent och blev hånad i flera år för det… Men klarade det trots jag eller min bättre hälft va barnledig. Så klarade vi det då så har vi en halv procent till godo…
Men då var också lånesumman något lägre, det har hänt lite med prisindex på 15 år 😉 ?
Men som bloggaren skrev i tidigare inlägg….och som jag fritt tolkar, räntorna för dig som person behöver inte vara det stora problemet utan mycket allvarligare för din ekonomi är om du är en rövhatt och inte underhåller ditt förhållande.
Förstår inte varför jag tog åt mig av det blogginlägget…
Där jag bor har tom skiljsmässolägenheterna gått över 4 MSEK. Det är ett gäng bostadsrätter på runt 80-100 kvm med relativt låga avgifter (ännu, då de har gasvärme) som ena parten brukar landa i efter utköp och skiljsmässa.
Det kan bli tufft. ‘
Precis som på 1800-talet skiljde man sig inte eftersom man inte hade råd att bo själv. Då var det också för att det krävdes minst två att få jordbruket att fungera om än bara för en familjs husbehov och lite överskott till nödvändigheter då och då.
~1.25% bundet tom slutet 2026…
1,18% till oktober 2024. Får hoppas att det vänt tillbaka tills dess.
Bra timing skulle jag gissa. Bara att gratulera. Inte otroligt vi är tillbaka på noll-räntor då
Ren tur, köpte huset okt 18 och fick 1,19 på tre år med Danske Bank via facket, i höstas gick det ut och då hade de kvar samma erbjudande fast på 1,18, så då förnyade jag det bara. Så kan inte ta åt mig nån ära för timingen.
Däremot blev jag rätt skraj för elprisutvecklingen i september/oktober tack vare den här bloggen, så lyckades övertyga sambon om att köpa vindandelar för att matcha vår årsförbrukning om 16000 kWh. Hittills har vi sparat in 7% av den totala utgiften för investeringen på fem månader (jämfört med Vattenfalls rörliga priser som bloggen brukar jämföra mot). Lite extra bra om man jämför med alternativ”kostnaden” att ha pengarna på börsen istället.
Men med min historiska tur avseende investeringar går vindföreningen säkert i konken vilken månad som helst.
Lite dåligt insatt, men kan det va värt att binda elpriset redan nu? Tänker oddsen är ju överhängande att det kommer sticka till vintern?
ca 1,3 kr/kwh om man binder på 3-5år.
Om det är värt det vet bara du själv. Beror så klart på din förbrukning, osv
Region syd så betalar nog mer än så 🙂
Jo men det är klart, men tänker betalar ju hellre 4kr/kWh än 10 🙂
Man känner ju onekligen dock med dom som drabbas hårt av detta, i synnerhet barn som knappast kan anses medskyldiga till att föräldrar skiljer sig eller överkonsumerar men som likaledes blir lidande om smällen kommer.
Som tur är bryr sig nog barnen inte så mycket om hur många rum man bor i samt om Mercan måste ersättas med en VW.
Lite äldre barn bryr sig definitivt om de måste dela rum med brorsan och syrran. Eller ännu värre mamma och pappa.
SBAB höjde 0.5% till 1.77% för mig.
Någon som har en analys om hur inflationsbaksmällan efter “lånefesten” kommer att slå mot oss inom offentlig sektor? Bristen på framför allt röntgensjuksköterskor på min arbetsplats som är beredd att arbeta på Regionens villkor är enorm. Röntgenstafettsköterskor går inte att få tag i nästan oavsett hur mkt pengar man kastar på problemet innevarande sommar. Bara de som är dömda för brott eller allmänt usla finns kvar att välja på. Samtidigt lär skatteintäkter vika och demografin med Nuders berömda ”köttberg” börja ta ut sin rätt.
Köttbergen är de med hög andel 15-bästa-åren. De dör nu ut. Så det är inga problem över sikt. Sverige har ett hyfsat hållbart pensionssystem, där kan vi tacka S och överenskommelsen. Många andra länder har det tuffare där.
Det bästa vore ifall vi utbildade fler syrror, för läkare borde man låta nån annan än fackförbundet välja antalet antagningsplatser. Är ju en relativt enkel utbildning att bli läkare. Så andra aspekter än höga betyg borde väga tyngre.
Inför budgetarbetet har en gäng ekonomer för en större arbetsgivare (fler än 10.000 anställda) räknat fram löneökningar som ligger dubbelt upp för 2023 mot förutsättningarna för 2022.
.
Å andra sidan så ha samma ekonomer kalkylerat åt helvete för lågt på övriga poster så är rimligt att även den höjningen ligger fel. Min gissning är att rimligt budgeterade ökningar ligger i spannet 5,5%-8%.
.
Som någon konstaterade, lönerörelsen blir…spännande.
Vi låg på 7% i snitt 2022.
Lobby verksamheten har redan börjat, och mer kommer inom kort från alla överbelånade efter sommaren när räntan höjts två ggr
https://www.di.se/nyheter/fastighetsmiljardaren-varnar-for-fastighetskris-och-boprisras-en-tvarnit/
Jag har nyligen förhandlat ränta och noterat en vanlig (?) missuppfattning om ränterabatt:
Snitträntan har länge varit ungefär halva listräntan efter förhandling, och därför kan man få för sig att om listräntan stiger till 5 % så kommer det innebära 2.5 % i snittränta.
Tyvärr stämmer det inte, utan förhållandet mellan snittränta och listränta kommer försämras (ur kundens perspektiv) då listräntan höjs, eftersom det man egentligen förhandlar om är den så kallade “ränterabatten”.
Om listräntan är 2.0% men kunden får 1.0% efter förhandling så innebär det ränterabatt på 1.0%, motsvarande halva listräntan för tillfället. Om listräntan däremot stigit till 5.0% så blir kundens ränta 4.0 %, vilket plötsligt är fyra femtedelar av listräntan istället för hälften.
En del kanske tänker – “Jaja, som mästerförhandlare kommer jag ändå få halva listräntan!”
Men argumentationen lär inte underlättas om fastighetens värdering sjunker och kvar-att-leva-på-kalkylen försämras pga ökade utgifter.
En anekdot, men fick meddelat i våras att vi inte längre nådde kraven för behålla vår rabatt på räntan hos Swedbank vilket gjorde att vi inte ens fick list räntan. Motiveringen var att vi hade för låg risk då belåningsgraden var för låg och våra inkomster för höga. Har haft Swedbank i ca 15 år och ganska mycket kapital hos dom. Bytte till landshypoteket och halverade räntan. Personlig ränta betyder enligt handläggaren att men prioriterar lån med hög risk.
Skönt att veta att bankerna riskhantering premierar hög risk.
Detta låter som Ebberöds bank. Svidbank har f ö en falsk logotyp: Sparbankseken är egentigen en tall.
Ett prisras på upp till 50 procent på bostadsrätter och en tvärnit för bostadsbyggandet går inte att utesluta, menar Hans Wallenstam.
—-
Ett prisfall på generellt 50 % låter osannolikt. 10-20 % mer sannolikt, i så fall.
Tror tvärtom, ett fall på 50% är inte anmärkningsvärt då det slår över i bägge riktningar. Kan vara där redan i höst om Riksbanken följer Fed något så när.
Då skulle vi befinna oss i ett katastrofläge både individuellt (för många) och för samhället i stort.Tror aldrig att politiker och Riksbank idag skulle tillåta det. Inte med alla de problem vi samtidigt brottas med både inrikes och utrikes.
Läste nyss att Erik Spector, realekonomisk analys tror på runt 10 procent ned från topp till botten.
Hoppas att det blir en fet rea på bostäder. Varför är det det enda där det anses positivt att priserna går upp? Tänk om folk slutade se bostaden som en investering, utan faktiskt någonstans att leva sitt liv på.