Då den amerikanska centralbanken igår meddelade att räntehöjningarna fungerar nedkylande mot inflationen och att man kommer sluta höja rasade de långa marknadsräntorna i USA igår och börserna steg. Börserna i Asien är dock blandade. Valueguards bostadsprisstatistik stoppas nu från att publiceras annat än till betalande kunder efter att Konkurrensverket gått på rådataleverantören Mäklarstatistiks linje. Därmed kommer Sverige sakna ett vettigt index för att följa bostadspriserna, då Mäklarstatistiks publicerade data är värdelöst.
Stockholmsbörsen steg måttligt under onsdagen med +0.53% för OMXS30 och +0.88% för OMXSPI. Kronan har stärkts något mot dollarn till 10:31 SEK för en USD men euron ligger kvar högt på 11:36 SEK. Guldpriset återfinnsp å rekordnivån 647:- SEK per gram.
En anledning till att dollarn tappar mot kronan är antagligen att de långa marknadsräntorna i USA rasade efter den amerikanska centralbanken Federal Reserves besked om att räntehöjningarna har fungerat för att dämpa inflationen och att man kommer sluta höja och tids nog börja sänka räntorna. 10-åringen föll från 3.52% till 3.39% och 2-åringen från 4.21% till 4.09%. De korta månadsräntorna var oförändrade.
Beskedet innebär i sin tur att det kan vara läge att gå in på obligationsmarknaderna via obligationsvonder. Lägre räntor innebär att obligationerna stiger i pris och det kan finnas lätta pengar att tjäna när räntorna börjar falla. Sedan är det alltid det där med timing och tidshorisont och det enda man kan vara säker på är att göra fel.
Börserna i USA steg på beskedet. S&P-500 gick hyfsat med +1.05% medan de mycket ränteknsliga teknikbolagen på Nasdaq 100 steg med +2.16%. Räntekänsligheten beror på avkastningskraven, inte nödvändigtvis på att de har stora skulder. Snarare är de mer riskkapitalfinansierade än skuldfinansierade, men riskkapitalet kräver högre avkastning- dvs billigare aktier – för att finansiera när räntorna är högre.
I de asiatiska tidszonerna är börserna blandade.
ASX 200 +0.13%, Hang Seng på oförändrade -0.10%, KOSPI +0.96%, Nikkei 225 +0.20% och Straits Times -0.51%
Valueguards kvalitetsjusterade bostadsprisindex stoppas för publicering av Mäklarstatistik efter att Konkurrensverket gått på rådataleverantörens linje. Därmed kommer bara Valueguards betalande kunder kunna få den långa tidsserien tillbaka till 2005 för Sveriges bostadspriser och endast Mäklarstatistiks helt värdelösa behandling av datat kommer publiceras.
Så nu kan vi inte följa bostadsprisernas faktiska utveckling längre, annat än möjligen ett halvår efteråt via SCB:s statistik som dock bara rapporteras per år för bostadsrätter och per kvartal med lagfartseftersläpning för villor och fritidshus.
Valueguard har köpt sitt rådata från Mäklarstatistik, dit de flesta mäklare rapporterar in affärer med detaljer om objekten. Mäklarstatistik ville bryta avtalet med publiceringsrätt 2020, men Valueguard vände sig till konkurrensverket eftersom Mäklarstatistik helt äger marknaden.
Nu avslutade dock Konkurrensverket utredningen och konstaterar att Valueguards betalande kunder fortfarande får datat så det behöver inte publiceras gratis på Internet eller till media längre.
Men allmänheten och media får alltså inte reda på hur det går och får inte heller publicera.
Myndigheten skriver:
“Konkurrensverkets utredning har bland annat visat att de data som Svensk Mäklarstatistik samlar in är av hög kvalitet. Utredningen har också visat att Valueguards HOX-index har betydelse för många marknadsaktörer, bland annat för de banker och myndigheter som använder informationen i egna publikationer. Men något tydligt stöd för att det skulle vara avgörande för kundernas efterfrågan att Valueguard gör HOX-index publikt har inte framkommit av utredningen.”
Mäklarstatistiks egen publicerade statistik (statistik=behandlad rådata) är värdelös då den senaste månaden bara är en av sex datapunkter i ett glidande medelvärde i form av de senaste tre månaders (A, B, C) priser dividerat förra månadens och ytterligare två månaders priser (B, C, D). Prisutvecklingen enligt Mäklarstatistik är alltså (A+B+C)/(B+C+D) där A alltså är senaste månaden.
Dessutom kvalitetsjusterar inte Mäklarstatistik vilket gör datat helt ointressant. Om bara dyra objekt säljs för att marknaden för t ex smålägenheter kollapsat när unga pga räntorna inte längre kan köpa en bostad, så ser det ut som att priserna stiger. Och Mäklarstatistik publicerar inte heller data per månad tillbaka till 2005, utan bara 48 månader eller årsdata. Villor publiceras dessutom i tidsserie som K/T-värde, dvs i förhållande mot taxeringsvärde som hela tiden höjs.
Illa, men så är det.
Det enda av värde som Mäklarstatistik publicerar är antalet affärer, men då bara de senaste 48 månaderna samt senaste månadens medelpriser för olika kommuner och stadsdelar i de större städerna. Man kan ju i teorin skrapa detta data och bygga något av det, men historiska data finns alltså inte.
Att mäklarkåren är som de är är ju inget nytt och Mäklarstatistik följer väl bara branschandan.
Valueguard kanske överlever ändå. Bolaget hade 2021 en omsättning på 13 MsEK och gjorde 1 MSEK i vinst via sina betalande kunder. Men allmänheten får framöver gissa hur bostadspriserna går, för Mäklarstatistiks siffror visar det inte.
Allt som står på Valueguards sida är “[v]i har slutat publicera vår statistik offentligt” och att det ska komma mer information. Bloggen har åtminstone laddat ner den senaste statistiken vilket sträckte sig till och med december. Får väl bli en sista graf med inflationsjusterade bostadspriser i en separat artikel innan vi vandrar in i den kalla tysta natten.
