Kronan försvagas och även guldpriset faller medan börserna rasar i de asiatiska tidszonerna under morgonen. Valueguard rapporterar om stora ras för bostadspriserna i september, med -2.8% i Sverige, -3.3% för villor och -1.9% för bostadsrätter på en månad.
Stockholmsbörsen rasade under onsdagen med -1.89% för OMXSPI och -0.63% för storbolagen på OMXS30.
Den svenska kronan föll och USD kostar nu 11:22 SEK och EUR 10:97. Guldpriset föll hårt trots den svagare svenska kronan och kostar nu 588:- SEK per gram.
De amerikanska statslåneräntorna tog ett rejält skutt, vilket kan förklara den svagare kronan och fallande guldpriset. 10-åringen steg från 4.01% till nya årshögsta 4.14% och tvåringen från 4.43% till nya årshögsta 4.55%. Även de kortaste räntorna steg där 1-månadersräntan gick från 3.24% till 3.31%. Det ser ut som samtliga löptider nu är på årshögsta, och med det den högsta nivån för denna räntehöjningscykeln.
I USA föll S&P-500 med -0.67% och Nasdaq 100 med måttliga -0.40% trots räntorna.
I de asiatiska tidszonerna är det nedåt nu under morgonen. ASX 200 -1.31%, Hang Seng -2.42%, KOSPI -1.51%, Nikkei 225 -1.33% och Straits Times -1.89%.
Valuguard rapporterade sin kvalitetsjusterade bostadsprisstatistik för september nu på morgonen.
Sverigeindex föll -2.8% och bostadsrättsindex för Sverige med -1.9%. Värst gick det dock för villorna med -3.3%.
Bostadsrätter i Stockholm föll med -1.7%, Göteborg -3.0% och Malmö -1.3%. Villor föll med -2.5% i Stockholm, hela -3.9% i Göteborg och -3.6% i Malmö. Värt att notera är att detta alltså är kommunerna ifråga, inte storstadsområdena och Sverigeindex baserar sig endast på medelstora svenska städer och uppåt, så i Valuguards index ingår inte landsbygd, glesbygd och småkommuner med färre än runt 50 000 invånare, vilket innebär att en del kranskommuner och storstadskommuner utesluts ur statistiken.
Däremot justerar statstiken för läget och kvaliteten på bostaden som t ex läget i huset, hiss och balkong när det gäller lägenheter, och taxeringsvärde och läge för villor.
Med -3.9% på en månad så föll en Göteborgsvilla med ett tidigare marknadspris på 5 MSEK med 195 000:- SEK på en månad, så kallat “få betalt för att bo”, som det heter.
Priserna är inte inflationsjusterade. Inflationsjusterat har villorna i Stockholm fallit cirka 19% på ett år, så kallat “inflationen amorterar mina skulder”.
Med tanke på både bolåneräntornas utveckling och priset för uppvärmning, el och att exempelvis maten har stigit över 15% på ett år, så är det inte konstigt att budgivarna på bostäder inte längre kan bjuda lika högt. Priserna lär fortsätta nedåt och Valueguard skriver att under första halvan av september föll lägenhetspriserna med -1.6% i Stockholm och 1.7% i Göteborg. Då är alltså inte månaden över.
108 kommentarer
Det känns helt plötsligt bra att man aldrig hämtat ut den däringa månadslönen ur husbankomaten som vi skaffade för 18 år sedan…
Visst får man betalt för att bo på lite längre sikt, men de som steg in i marknaden i våras har ju förlorat. Men det hämtas in på sikt. Till våren lär vi ha besked om räntepolitiken och elpriserna och då kommer marknaden att stabiliseras. Sedan för de som redan är inne i marknaden gäller att om du säljer med förlust så blir ju det nya boendet också billigare så det gör inte så mycket.
De som verkligen kommer att drabbas är som vanligt de ekonomiskt svaga som får ännu svårare att klara bankens kalkyler. Sedan går utvecklingen i storstadsområdena inte åt rätt håll så jag tippar att kranskommunerna kommer hålla rätt bra och kanske blir objekt utanför – till exempel en liten gård i Marks kommun -populärt.
Pendling blir ju en kostnad med jag hoppas på nya Dacia Spring som borde lanseras 2024. I övrigt får vi se om kommunerna klarar att hålla uppe busstrafiken eller om den glesas ut.
Nu får vi vänta en månad och se om 1) Ingves höjer 1% eller ännu mer och 2) om Stenhårde Uffe kan leverera ett elprisstöd och hur det kommer se ut.
Problemet när kostnaderna stiger så mycket som de gör nu är att många inte har tid att vänta ut uppgången på fastighetsmarknaden.
Personligen tror jag att vi är på väg in i en kris som kommer att bli värre än 90-talskrisen på alla sätt.
Jag bjuder över då med att det är förvånansvärt lite som ska till nu för att vi ska in i den jobbigaste krisen sen 1920-talet.
Fan vet. Alla siffror om genomsnittsbelåning o dyl är rätt ointressanta, har funderat på om det finns några data på t ex belåningsgrad presenterat som statistiska fördelningar eller liknande. Då hade man kunnat reda ut lite mer hur många de där “många” du pratar om är.
Mm, och så blir ju frågan hur behovet av att flytta fördelas mellan olika hushåll/belåningsgrader.
Samvarierar nya lån/hög belåning med lång förväntad boendetid (tänk ny familj i villa, 20+ år boendetid) så dämpar det rimligtvis effekten.
Om de inte åker på en tidig skilsmässa.
Tillräckligt många. Boendekalkyler är inte stresstestade för det scenario vi upplever nu med kraftigt fallande bopriser, stigande räntor och kraftigt ökande levnadskostnader som drivs på av bl.a. pandemin och energikrisen. Snart kommer den riktiga lågkonjunkturen med ökad arbetslöshet. Många kommer såklart att drabbas av sjukdom, som vanligt, och förlora sin inkomst på grund av det. Andra går i pension och förlorar en del av sin inkomst på grund av det. Ovanpå det har vi en regering som kommer att vara ovillig och oförmögen att använda statsfinanserna för att stimulera ekonomin eller att försöka lösa ekonomiska svårigheter för vanligt folk. Det enda som talar för oss är att vi har en egen skruttvaluta, som kan falla ännu mer och hålla uppe efterfrågan i tillverkningsindustrin. Å andra sidan förvärrar det levnadskostnadskrisen eftersom det mesta importeras.
Vet ej om det är tillräckligt detaljerat för frågeställningarna, men:
https://www.fi.se/contentassets/3b77b17e98524f1f9e026a7ceb4423c7/den-svenska-bolanemarknaden-2022.pdf
De tunga centralbankerna deklarerar tydligt att lågräntepenningpolitiken vilade på defekta teorier och kommer inte tillbaka. Visst, man kan vänta på högre bostadspriser igen men händer det under vår livstid?
Har du en källa på det? Bortom att de är hökiga just nu.
Frågar egentligen inte av tvivel, utan av nyfikenhet.
Kolla in finanstwitter så hittar du nog några leads, har inga bokmärken.
Förklara för en normaltrög hur man på längre sikt kan få betalt för att bo. Hur sjutton kan huspriserna över mycket lång tid “stiga mer än inflationen” (eller i vart fall “stiga mer än den ekonomiska utvecklingen i samhället”), så att det faktiskt skapas ett (realiserbart) relativt värde för de som har lånat ihop till att köpa ett hus? Var kommer de pengarna ifrån? Det kommer ju efter bara kanske ett 50-tal år skapa ett läge där otroligt få förstagångsköpare har råd att köpa ett hus och de som ändå har råd på grund av FIRE/arv eller något annat är en marginell grupp som inte påverkar makroekonomin.
Jag tror inte alls att husägande är en evig tillväxtresa. För mig handlar det om att köpare trissat upp priserna, baserat på tillgängligt låneutrymme. Om räntan blir 5-6 % undrar jag om prisnivån verkligen håller.
Alla bostäder går ju upp eller ner i olika cykler. Man kan ju inte bara sälja en bostad utan att skaffa en annan vid ungefär samma tidpunkt,..
Jovisst kan man det. Blir man sambos kan en bostad säljas, fritidshus kan säljas osv.
Jag bara se ett scenario: på ålderns höst säljer man dyrt och flyttar in i nåt mindre och billigare.
Men trots detta är det nog tveksamt att man ‘fått betalt’, boende har ju inte varit utan kostnader över åren, snarare har man kanske bott billigt i slutändan.
Att man bott billigt kan man ju på sätt och vis se som en vinst även om kassaflödet till slut har varit negativt. Alternativkostnadsargument och sånt.
Alternativkostnad, det har debatterats ur ett fördelningsperspektiv men jag tycker det haltar eftersom man alltid tar det dyra boendet som norm och alla som bor billigare “tjänar” på det och därmed finns ett utrymme för beskattning. Det är liksom en falsk argumentation som många sväljer när politiker nämner det.
Man kan ju vara stockholmare, få hjälp av föräldrarna till en första lgh sista året på gymnasiet, byta upp sig några gånger, njuta av utbudet i Stockholm till 35-årsåldern.
Å bilda familj och flytta till en annan bostadsmarknad som mångmiljonär.
Det finns väl lite olika ideer om det där 🙂 Men mest handlar det nog om vad man definierar som lång tid. Tycker att man oftast får som svar om man pratar med någon som tror på evit stigande bostdaspriser att alla krascher har berott på externa oväntade saker som världskrig och så.. sen är det en trög marknad där det ofta tar decenier att ta igen stora fall men med senaste tidens lågränte miljö har det nog accelerarat. Sen är det ju en svår uppgift att hitta en “rätt” värdering så man kan säga något om hur marknaden är värderad. En snabb kalkyl om 30% på boende och ränta+amortering på 6% ger drygt 3 milj för ett par med median lön. Så min servett skiss över “rätt” pris blir någon stans 3-4 milj för ett lämpligt boende för den klassiska kärnfamiljen
Man bygger mindre än den lokala befolkningsökningen.
De som redan är inne i den lokala marknaden “vinner” och de som kommer utifrån betalar för kalaset.
Hur det byggs nu ger knappast svar på den långsiktiga utvecklingen av fastigheter jämfört med inflation/löneökningar
Knappast brist som driver priser – skulle bristen ha upphört nu när priserna sjunker? Det är krediter (nya pengar) som driver priset.
Ja – och nej. Utbudsbristen leder till budgivningar (det finns färre bostäder än spekulanter) och nivån på budgivningarna korrelerar med hur mycket pengar du kan få tag på (vilket i sig gör att tillgången på krediter och räntan är en stor och avgörande faktor)
Finns tusen scenarion t.ex. kanske man förbättrar sitt boende över åren, staden växer och det som varit ett ytterområde ligger plötsligt centralt, mogna områden dras sällan med sociala problem och de vill folk betala för osv.
Priserna ökar så länge mängden pengar ökar. Om en fastighet har kvar sitt värde men mängden pengar dubblas borde också priset på fastigheten dubblas allt annat lika. Problemet är att lönerna inte ökar i samma takt vilket leder till en omfördelning från de som arbetar till de som äger. Historiskt har detta slutat med någon form av revolution men än så länge verkar folk acceptera det, förmodligen eftersom de flesta tjänat på det. När det gäller unga så kommer ju många ärva dessa fastigheter, eller så kan de hoppas på att centralbanker fortsätter tryckas pengar så att priset går upp.
Jag är osäker på om detta påstående stämmer. Att man tjänar pengar på att bo.
Är det verkligen så att majoriteten de senaste 60 åren som ägt sitt boende fått betalt för att bo? Borde kunna gå att simulera detta antar jag.
Vi hade en topp i fastighetspriser 2017 också, nu är priserna lägre än dessa (inflationsjusterat). Så köpte man för fem år sen har Man gjort en förlust. Om 10 år kanske de inflationsjusterade priserna är tillbaka på 2017 års nivå. Men är inte säkert.
Vissa tjänar säkert pengar på sin bostad, för andra är det en katastrofaffär. Precis som alla andra investeringar.
Det många inte tänker på men som tas upp är att nedgången inflations justerad är betydligt större än den “direkta nedgången” som presenteras. Sen den som haft turen/skickligheten att haft kapitalet i tex USD har sätt sin köpkraft öka väldigt mycket på den Svenska bostadsmarknaden sista året.
Morrn. Jag har hängt här i drygt tio år, det är en mycket bra blogg som vi alla vet. Tack Lars.
Kommenterar rätt sällan själv, men skummar ofta igenom. Men nöjet har försvunnit lite, det är en evig diskussion mellan vissa deltagare, oavsett ämne. Förstår det roliga, men kan väl känna att har man så mycket att träta om; get a room.
Det börjar bli lite tjatigt helt enkelt. Tack för ordet.
Tyvärr finns det personer som inte kan acceptera att andra människor har andra åsikter än de själva. Så har det alltid varit och det har knappast blivit bättre med internet.
Ja, trist att diverse losers spårar ur och börjar diskutera andra debattörers vandel och levnadssätt, det är knappast god ton.
Du är ju den främsta anledningen till detta.
Du menar att jag har för kort kjol och därför får skylla mig själv? Eller hur menar du?
“You can’t win an argument. You can’t because if you lose it, you lose it; and if you win it, you lose it.”
― Dale Carnegie, How to Win Friends and Influence People
Det var dagens lästips från Badderbrowser: Dale Carnegies böcker innehåller mycket nyttigheter. Även böckerna om Känslans Intellekt är väl värda att läsa.
Jag skulle vilja propsa på två Wittgensteincitat istället:
a) Om en fråga kan formuleras, så kan också svaret formuleras.
b) Även om vi besvarar alla vetenskapliga frågor, så kommer vi inte känna att vi har berört de problem vi upplever i livet.
Den upprördhet folk känner och som de håller på att hetsa om i kommentarsfälten har ingenting med fakta att göra. Det handlar helt och hållet om en upplevd känsla, aka “Jag skiter i om det är sant, det är förjävligt ändå”. En sådan människa kan aldrig vinna en argumentation, eftersom den inte grundar argumentationen i fakta. De kan förmodligen inte heller övertygas. Men man kan i alla fall klämma lite lyteskomik ur dem.
Tack! En av dina bästa kommentarer Ben!
Ett kommentarsfält där alla tycker lika hade nog blivit riktigt tråkig i längden.
Vill man bara se kommentarer som passar ens egna politiska eller ideologiska inriktning, ska man nog leta efter något annat ställe att hänga på..
Håller med, tycker precis som du.
Japp, helt enig med dig Ben.
Håller med!
;-))
Jag håller med Snabbmakaron här, Johan och Bens argument kan jag däremot verkligen inte protestera mot, utan dem håller jag också med.
Håller med.
Håller också med och i mig och passar på att skicka några länkar som HEASM66 efterfrågade här om dagen:
https://en.wikipedia.org/wiki/Income_tax_in_the_United_States#Income_tax_rates_in_history
https://en.wikipedia.org/wiki/Internal_Revenue_Code#Internal_Revenue_Code_of_1954
Väldigt OT även om det visar hur USA lade grunden för att kunna hjälpa Ukraina idag.
@The_Stig
Som jag läser det var marginalskatten i översta inkomstskiktet 70% (för inkomster som översteg $250000/år), inte att den generella inkonstskatten var 70% för alla.
Jag gillar citronpaj!
Denna diskussionen får mig att tänka på främst två saker: Prestige och stress, men även vad det innebär att leva ett gott liv.
Min upplevelse, dels av mig själv men även av många andra är att vi har väldigt bråttom idag. Vi tänker inte igenom det vi skriver på nätet, eller vad vi konsumerar utan det går på autopilot, hit efter hit av dopamin från våra tekniska hjälpmedel. Jag vet inte varför, men jag misstänker att många av dessa stressade beteendena leder till att vi är mer nervösa vilket leder till att vi har svårare att hantera inbördes attacker på vår självkänsla, dessa attacker mot vår självkänsla skapas när vi yttrar oss och har “fel”, den interna världsbilden var inte korrekt vilket är en väldigt jobbig känsla, dels för vi vet inte hur långt vi ska dra den. I vilka andra situationer och vilka andra värderingar om den egna personen kan behövas korrigeras? Kanske är jag inte en vettig person till följd av att jag hade fel. Nervösa symtom helt enkelt.
Jag gillar vetenskapsfilosofi mycket, Kuhn tillsammans med andra stora tänkare beskriver vetenskap som förändringar som sker i paradigm, en modernare tolkning kanske skulle innefatta ord som tribalism bland olika discipliners och tänkargruppers slutsatser, där Kuhn beskriver ett förändingsförafarande som tidsödande normalforksning (translitterering från Kuhns texter; normal science) mellan revolutioner där förändringar sker snabbt.
För mig återkommer detta till frågan, hur bör man leva sitt liv? Det är nog en fråga som ställs alldeles för sällan och har nära noll diskussion i det allmänna till förmån för mode och övergående nyheter vilket skapar frustration kanske till följd av för dåliga svar på den tidigare frågan. Rimligtvis är det få som svarar “Vara arg på GPs kommentarsfält” till frågan hur man bör leva sitt liv. Lyckligtvis så är det inte särskilt många som befinner sig där, vilket också kanske indikerar en viss förmåga att leva goda liv (utan att förespråka alldeles för mycket vad ett sådant liv skulle vara) men det är svårt att låta bli att notera allmänna diskurser som verkar drivas av dåligt formulerade argument och kortsiktig förståelse till förmån för att driva opinion. (Se Elsa Widding som ex.
När internet var nytt brukade online-diskussioner likna samtal i vanliga livet. De flesta var artiga och om man ville förolämpa någon gjorde man det i förtäckta ordalag. Skillnaden då var dock att bara en liten grupp personer hade fri tillgång till internet; främst forskare, lärare och studenter på universitet.
Nuförtiden är det ingen som bryr sig om ifall de har rätt eller fel, det handlar mest om att provocera fram en reaktion från andra så att man känner sig sedd.
Noterade nu på morgonen att vad som får anses som premiumobjekt för mellanchefligan instorstadsområde verkar gå redan när de lägga ut på förhand. Dock med helt annan typ av budgivning, där man tidigare höjde bud i multiplar om 100k, höjs det nu med 10k.
Övriga objekt är stendöda.
Men det är väl att vänta.
Det är väl rätt sunt, efter 20 år av i princip konstant prisuppgång.
Och snart är väl elprisproblemet löst när Europa kan köpa rysk gas via Turkiet. Vem såg den komma? https://www.svt.se/nyheter/utrikes/turkiet-blir-putins-nya-gas-nav-vill-locka-sydeuropa
Finns det överkapacitet i den befintliga ledningen (TurkStream) då? Eller tänker urkturken alias Erdogan avstå från en del av landets egen nuvarande konsumtion som “en gest av goodwill” till lika delar riktad mot Kreml och Sydeuropa? Är det inte bara ett utspel kring något som skulle ta åratal att göra verklighet av? En tidpunkt då Putin och de flesta av hans närmaste gangstrar förhoppningsvis är aska, ett ruttnande lik i jorden eller sitter i Haag i en cell och begrundar sitt öde.
Jag har alltid gillat Turkiet, dom är ett redligt land.
Den gasen lär inte komma utan ett pris. Priset heter Ukraina.
Gasen är död som energikälla i Europa. Det ställs nu om i en galen takt.
Knappast. Det står tankers på rad och det byggs LNG terminaler för det vilda.
Rysk gas är död som energikälla. Det finns inga alternativ till gas om man skall ha mycket vindkraft i systemet.
Det finns INGA utvecklade teknologier för lagring av överskottsenergi från vindkraft i den skalan som behövs, allt bygger på handel med el som produceras någon annanstans.
Det pågår en massa försök, man testar turbiner (som smälter) , man bygger gaslager (som är klart i pilotskala om några år) , man räknar på pumpkraftverk, man lattjar med elektrolysanläggningar som man vet inte finns material nog att bygga osv osv.
Jag tror vi har fusionskraft innan vi har en vätgasekonomi.
Ang. räntehöjningar och diskussioner om att temporärt slopa amorteringskravet. Jag funderar på hur det skulle bli om man istället höjde amorteringskravet, måhända skulle riksbanken inte behöva höja räntan lika mycket?
Effekten blir liknande, folk har mindre pengar att spendera (inflationen pressas ner) och samtidigt minskar skuldsättningen.
Man skulle förstås behöva något form av amorteringskravet på alla typer av lån. Blir väl svårt antar jag.
Någon i DI:s morgon-TV var inne på det tidigare i veckan. Skulle antagligen slå väl ut var konsensus om jag minns rätt.
Det skulle väl i så fall behöva gälla retroaktivt (till skillnad från det nuvarande som ju gällt nya lån) och även lån kommersiella fastighetsägare har (för man vill ju att hyrorna ska upp också, kom ihåg att alla svenskar är inte villaägare)
Jag tror det finns ett politiskt problem också. Höjda räntor betraktas – med viss rätt – tror jag av de flesta som något som “kommer utifrån” och som svenska politiker inte kan lastas för. Inte full ut åtminstone. Ett retroaktivt amorteringskrav skulle ses som en käftsmäll från politiker riktad mot människor som redan har svårt att klara sina kostnader. Skulle å det starkaste avråda partiledningen i vilket parti jag än satt som nån slags rådgivare att driva något sådant.
Dessutom ska man komma ihåg att det är mycket svårt att på längre sikt försöka föra en räntepolitik som avviker från den globala /den som Federal reserve för. Vi är en för liten och för globaliserad ekonomi för det. Skulle väl bl.a. kunna leda till kapitalflykt
Jag vet inte svaret som helhet (vet någon det?) men en aspekt av att höja styrräntan är väl att det också påverkar växelkursen mot andra valutor?
Så höjt amorteringskrav kanske inte hjälper med den importerade inflationen på varor på samma sätt som höjd styrränta.
Jag vet iaf att jag kassaflödesmässigt skulle gynnas av höjt amorteringskrav och sänkt ränta eftersom att jag redan amorterar ett fast belopp extra varje månad. Det kan ju dels vara bra, men kassaflödet som blir över kan ju gå till konsumtion också (inflationsdrivande => högre ränta).
Korrekt, om räntan på svenska stadslånepapper stiger så ökar intresset att köpa dom, med följden att valutaflödet stärker valutan. Det motverkas av att kronan rasar vikket då sänker värdet av avkastningen, och därför hade det varit bra om riksbanken tydligare deklarerade att kronan ska försvaras. Den importerade inflationen är massiv med tanke på att det mesta prissätts i dollar.
Tack för intressanta kommentarer på denna fundering.
Man måste titta på vad inflationen beror på. Det är mig veterligen knappast pga av stor ökad inhemsk efterfrågan och därmed kommer förslaget om ökad amortering på bekostnad av lägre ränta inte att hjälpa. Inflationen idag är till stor del importerad. Detta liksom de senaste 20(?) årens importerad deflation. Inte ens minusränta hjälpte att pressa upp inflationen.
Det enda som kan hjälpa något är en extremt mycket starkare svensk krona (på bekostnad av vår export och bolånetorskar) som kan hejda den importerade inflationen. Dvs RB måste höja med många % så att investerare inser värdet av vår skräpvaluta. Konsekvensen av en sådan räntepolitik kan ni säkert gissa men det är enda chansen tror jag om vi vill få stopp på inflationen själva. Alternativet är att vänta tills omvärlden får det. Dvs vi får vackert följa med i omvärldens rörelser.
Om inte kriget hade inträffat så hade förmodligen elpriset varit normalt och då hade utrymmet för konsumtion varit stort i alla led, hade inflationen stuckit iväg ändå? Nu är energipriserna den underliggande orsaken till importerade inflationen så använder man helt enkelt fel styrvariabel i form av reporäntan för att bekämpa inflationen? Reporäntan påverkar knappast energipriserna.
Elpriserna började sticka iväg uppåt i juni 2021 (åtminstone här i SE4). Ryssland hade väl påbörjat nån form av ökad militär aktivitet vid Ukraina vid det laget, men hade man börjat strypa gasen?
När jag kollar på min historik började det dra iväg 2020 i SE4.
Varför? Om man bortser från att dämpa bostadsägarnas efterfrågan så skulle inget av riksbankens mål uppnås.
1. Kronan skulle fortsätta sjunka.
2. Våra Zombiebolag kan leva kvar istället för att rensas ut.
3. Ingen ökad avkastning på riskfritt sparande (bättre för potentiella sparare att snabbt bedriva inflationsdrivande konsumtion innan pengarna förlorar i värde).
4. Konsumtionslån skulle fortsätta vara för billiga.
Totalt improduktiva affärer skulle fortsätta att vara lönsamma (exempelvis fastighetsspekulationsbolag där hela vinsten kommer från prisuppgångar).
Om man inte har ideologiska skäl (vill inte öka bankernas vinster) så begriper jag inte vad vinsten skulle vara.
Tycker att det drars för stora växlar på prisnedgångarna. Kommer folk inte ihåg att priserna nästan fördubblats på fem år. Här i vårt villakvarter säljs fortfarande rivningsklara villor för rekordbelopp. Priser man fick ett helt nytt hus för för bara 5-7 år sedan
Var bor du???
Det är inte långt ifrån.
https://www.scb.se/hitta-statistik/statistik-efter-amne/boende-byggande-och-bebyggelse/fastighetspriser-och-lagfarter/fastighetspriser-och-lagfarter/pong/tabell-och-diagram/fastighetsprisindex-ar-1981100/
Index 2021 – ca 1000
Index 2014 – ca 600
Detta är för hela Sverige – alltså finns det områden där priset utvecklats sämre än detta och det finns områden där priset utvecklats bättre än detta.
Inflationen sägs vara 3% nästa sommar och usas inflation nådde höjden i typ mars. Jag har börjat fylla på börsen för svenska bolag med stor export, typ stora industrier. Investera utomlands är inte sunt i och med svag krona, men är tacksamt om man redan har gjort dom investeringarna.
Skrev en kommentar om min erfarenhet om bostadsmarknaden för ett tag sedan och här kommer en uppdatering. Har skrivit kontrakt på vår drömbostad i Skånsk gräddhylla, min bedömning är att vi får ett mycket fördelaktigt pris även under rådande läge. Kontrakt skrivet med förbehållet att vi får sålt vår bostadsrätt i radhusform i samma gräddhylla. Det har vi inte lyckats med, kontraktet gick ut, fick en månads förlängning och annonserat ut två visningar till inga anmälda. Vad vi säljer är något som både jag och mäklaren tycker borde vara attraktivt, relativt nybyggt och klimatsmart, låg elförbrukning och priset sänkt med 700k från dyraste försäljningen i föreningen men ingen nappar. Det har börjat röra sig i vårt segment men just vår barnfamiljsvänliga enhet verkar inta lika attraktiv som de mer ensamstående med tonårsbarns/äldre par som downsizar enheter som funnits ute och till slut sålts.
Hoppas det löser sig!
Nej, folk kollar väl på totalkostnaden per månad. Har man en hög månadsavgift i brf:en så blir det nog mindre attraktivt.
Samtidigt är det ganska lurigt att titta för mycket på föreningens månadsavgift, då det är något som kan komma att ändras väldigt snabbt.
Ja hoppas det löser sig.
Att bo kvar innebär ekonomisk trygghet och mindre risk (men inte 0 som ni är inne på finns det avgift och de totala lånen på bostadsrätten om man slår ihop vår del med föreningens del är typ samma som vi får om köpet går igenom) samt att jag är egentligen inte supersugen på en totalrenovering. Men, den här sortens objekt till ett pris som passar oss kommer inte ut ofta och även om det skulle visa sig vara en mindre bra ekonomisk affär så är det var vi kan se oss bo i resten av våra liv. Det säljs dock fortfarande en del helt nybyggda brf i samma segment som oss till högre pris, sämre läge och vad jag misstänker mindre hållbara ekonomiska planer så köpare är inte alltid rationella och verkligen kollar på alla aspekter.
Bostadsrättsföreningar med helt nybyggda hus, från de stora bolagen, har haft väldigt låg belåning när jag tittat. Eftersom det gått att sälja bostäderna så dyrt så har föreningens lån/lägenhet varit ganska måttliga. oftast under 20% av försäljningspriset (man får oftast räkna själv. Har man tur anges lån/kvm).
Det är en enorm skillnad mot hur det såg ut på 90-talet.
Reservation för att jag suttit med och räknat lite anekdotiskt när vänner köpt. Runt finanskrisen fanns det ett antal avskräckande ombildningsprojekt. Men det var ofta rena skurkbolag som stod bakom.
Vårt såldes nytt 2017 och då var lånen grovt jämnt fördelade mellan föreningen och medlemmen. Har inte koll exakt fördelning på de nyare föreningarna som byggs i området men det kan vara som du säger att medlemmarna tar en större andel av lånen då de säljs till nästan dubbla priset mot vad de gjorde 2017. Byggkostnaderna kanske inte dubblats och byggherrarna kan kanske inte ta ut hur mycket vinst som helst?
Svårt att veta utan att kolla själv. Byggkostnaderna har definitivt gått upp, samma sak med tomter. Och byggherrarna tar naturligtvis så mycket de bara kan.
Jag tror att de flest exempel jag sett har varit ett bolag (JM). Det kan ju vara en bolagsspecifik policy. Eller någon lokal mäklare som haft mycket att säga till om.
När jag inte är superintresserad har jag en otrevlig ovana att generalisera från anekdoter (till skillnad mot alla andra…).
google, google
Det finns riktig statistik på sidan 20-21:
https://www.fi.se/contentassets/3b77b17e98524f1f9e026a7ceb4423c7/den-svenska-bolanemarknaden-2022.pdf
De senaste 5 åren verkar föreningens lån i nybyggen snitta på nästan 13 000:-/ kvm vilket motsvarar 26-33% .
Mycket lägre jämfört med 80/90 tal men mina anekdoter på <20% är uppenbarligen inte typiska.
https://www.fi.se/sv/publicerat/rapporter/bolanerapporter/den-svenska-bolanemarknaden-2022/
Jag vet att jag är den enda i tråden som tycker elpriset är idiotiskt och att det blir tjatigt 🙂
Tycker mig just nu se en perfekt storm och håller den i sig ett tag till börjar grupper slås ut.
Det har varit för snabba kast och även om man gör något rätt/bra så är det svårt att träffa allt rätt.
Lika missnöjd som jag är över elpriset, lika nöjd är jag ju över att inte sitta på ett bolån (längre) till exempel.
Andra har vare sig lån eller högt elpris men dom kanske har en låg pension som inte kompenserar för inflation.
En tredje har lånat som fan för att energieffektivisera och får stryk den vägen.
En fjärde har gjort allt rätt – eget jordbruk och är självförsörjande prepper, men slås ut av elpriset.
En femte hade allt på börsen och det gick ned (för exemplets skull, alla härinne blir ju rika på börsen).
De enda som verkar kompenseras fullt ut är våra ministrar för dom har förhandlat sig till 150 000kr/månad i lön.
Kommer man inte längre på utgiftssidan återstår ju att höja lönen för de som kan men där har ju staten täckt upp med ökande skatt så det blir mindre när man passerar brytpunkter.
Bartering utropar vi då, vi byter tjänster – Skattepliktigt om det upptäcks (väl?).
Det är väl på sätt och vis tur att vi har en M ledd regering för en rejäl fastighetsskatt på det här hade blivit game over för husägarna 🙂
En väg framåt som jag tror kommer i stor skala är att hyra ut rum eller att man flyttar ihop och hyr ut ett av boendena.
Har man äldre föräldrar som inte får det att gå ihop får dom flytta in och sen hyrs deras hus ut, till exempel.
Nå, dagligvaruhandlarna verkar ha det bra de också – ICA gör rekordvinst, enligt dagens tidningsrubriker.
Det finns ett sätt att enkelt avgöra om man är listig eller inte. Om man är ICA-handlare är man listig, annars inte.
Är man listig kund handlar man inte på Ica.
Utmaningen med att bli Ica-handlare som jag förstår det är att skaffa fram fem spädbarn som kan halshuggas och placeras i ett pentagram vilket frammanar Icander-demonen så att det är möjligt att medelst sitt blod skriva under avtalet som reglerar rätten till varumärket och butiksläget.
Jo, systemet är uppbyggt så att man ska kunna bli rik utan att göra ett handtag, så det är klart att de har inträdeskrav.
ICA handlarna skickar alla kostnadsökningar vidare till kunderna eftersom konkurrensen är låg.
Men premiumvarorna har de fått sänka i pris.
Det är nog listigt att göra så.
Högre energipriser ger ju en rejäl hävstångseffekt på nästan allt som tillverkas.
Det är många el- och bränsleräkningar som ska betalas innan varan når slutkund, om man säger så.
Svensk kronans värde har ren underordnad betydelse då exportföretagen lärt sig av tidigare erfarenhet av en svag valuta. De prissätter i € eller $, £ är säkert passe.
Även vår senaste exporthit är prissatt i €
“Varje morgon fram till kl. 12:00 lämnar aktörerna sina order för dagen efter. Varje bud specificerar den volymen (MWh/h) som aktören är villig att köpa eller sälja vid en specifik prisnivå (EUR/MWh) för varje enskild timme. Klockan 13:00 varje dag publicerar Nord Pool priserna för kommande dag.”
https://ei.se/konsument/el/sa-har-fungerar-elmarknaden
Jo, men de får fler SEK att betala löner med.
Det är sällan valutakurser säkras så lång tid, ofta är det månader och inte år. Förr eller senare slår kurserna igenom. Det kostar ju också en slant att hedga valutaförluster.
Intressant tankeexperiment det där med fastigheter som hedge mot inflation. “Att få betalt för att bo”, som gällde så länge penningmängden expanderade med QE.
Men nu. Inflation som kraftigt äter upp kronvärde och köpkraft. 7-8 års reallöneökningar utraderade (snittet)? Bostäder som går ned i pris. Räntor som ökar kraftigt, likväl drift- och levnadskostnader. Och då levde många på ganska små marginaler redan under de goda åren. Maxbelånade med max konsumtion.
Det går kanske upp ett ljus.
På grund av värdeminskningen betalar man nu rejält för att bo jämfört med att hyra!
En snittvilla som sjunker 195 000:- i värde, på en månad!
Bostadsmarknaden är en bubbla som nu spricker på grund av gyllene års löjeväckande lånefest och prisrally.
Det står bortom rimligt tvivel nu, i alla fall för mig.
Kan mycket väl se framför mig ytterligare 15-20% fall fram till våren.
Riksbanken höjer väl också till 2.25 eller kanske 2.5 nästa månad. Därefter kanske ytterligare en höjning till 2.75 i januari.
Varsel och lågkonjunkturen kommer förmodligen att accelerera raset. Sannolikt i januari.
Kan i alla fall säga att alla bud som inkommer på hus i den medelstora stad jag bor i inte publiceras (lägre än utgångspris). Men de allra allra flesta objekt ligger ute och förblir osålda. En iskall marknad.
Jag tror många tänkte och resonerade exakt som du under 90-talskrisen – fast inte på Internet då.
Frågan är om det kommer se likadant ut nu gällande 90-talskrisen som det kommer göra om 30 år när vi kollar på denna sida:
https://www.scb.se/hitta-statistik/statistik-efter-amne/boende-byggande-och-bebyggelse/fastighetspriser-och-lagfarter/fastighetspriser-och-lagfarter/pong/tabell-och-diagram/fastighetsprisindex-ar-1981100/
Någon på Internet (eller motsvarande) om 30 år:
“Själv sitter jag i en villa som vi köpte 2016 för 4,7 miljoner. Förra veckan såldes ett hus på gatan för 21,4 miljoner. Visst – det kommer inte stiga för alltid men de som köpte huset jobbar visst som lärare respektive polis så de drar väl in 170.000-230.000 tillsammans efter skatt per månad – de borde klara av det. 18 miljoner i lån är ju bara 30.000 i månaden i ränta. Kompisen flyttade nyss in i en liten 2:a i stan och den kostar 68.500 i månaden.”
Till 2052 får vi nog se till att plocka bort en nolla från vår valuta.
Ny valuta (Eurorubel) eller kraftig deflation?
Jag håller absolut med. Bostäderna kommer antagligen kosta mer i framtiden om vi inte blir för Japaniserade (slutar döda 2-3 barn per kvinna och stoppar invandringen).
Dock är problemet med hög inflation att man måste skatta för den nominella uppgången men vinsten är ju endast den reella uppgången minus skatt.
Exempel 10% inflation. Du köper ett hus för 10 miljoner 2022 säljer för 11 miljoner 2023 alltså en nominell uppgång på 10% men en reell uppgång på 0% . Du tror du tjänat 1 miljon men egentligen har du förlorat 300 tusen kr på affären, för du måste betala 30% vinst på med nominella uppgången.
Jag tänkte att alla bara kunde komma överens om att stryka en nolla från alla bankkonton och priser i butiken. I den mån man har sedlar hemma får man ta fram tuschpennan och kryssa över sista nollan. Typ som högertrafikomläggningen. “Igår gällde nått annat och idag gäller detta”. Den stora samhällsvinsten skulle då vara att jag slipper hantera alla dessa nollor när jag handlar. Vi har ju gott om tid på oss att tänka ut hur det ska genomföras rent praktiskt till 2052.
Ja men inflationen har andra effekter också.
Du köper ett hus för 10 miljoner och lånar 9 för du har inte 10 miljoner. Du betalar 10% i ränta om året samtidigt som din lön stiger med 10% om året.
Åren går men du amorterar inte så mycket – vi kan säga att du inte amorterar alls för att förenkla.
Helt plötsligt har allt gått upp 10 gånger – din lön är 10 gånger högre, husets värde är 10 gånger högre MEN lånet är fortfarande bara 9 miljoner och räntan 10% av det.
Detta är alltså effekten om husets värde och din lön följer inflationen till 100%.
@WOFSER
Fast du måste fortfarande punga ut med 10% om året. Så “amorteringen” kommer att svida oavsett hur den görs (även om det naturligtvis är trevligare med 30% ränteavdrag – Övriga skattebetalare betalar för dina barns skolgång 🙂 )
Det mest korrekta synsättet på det här tycker jag är att konstatera att vid en högre ränta och en högre inflation som blir en del av räntekostnaden de facto att jämställa med en amortering, eftersom högränte-/höginflationsekonomin bidrar till en viss urgröpning av både skulders och tillgångars värde.
I en sån ekonomi ingår också åtminstone historiskt en nominell uppräkning av lönerna som bidrar till att samma nominella skuld blir allt billigare att betala på. I grundenavgörs dock alltid det mer exakta utfallet av reallöneutvecklingen. Vid oförändrad eller höjd “amorterar” inflationen av din skuld. Vid sänkt reallön blir det inte lika kul.
Tycker inte vi direkt ser någon kraftig löneökning i centrala avtal. Visst kan många byta jobb, men långt ifrån alla.
Men som någon (wofser?) påpekat tidigare. Det räcker med något slags löneökning (behöver inte var real) för att låne-kvoten skall minska (lånets andel av en årslön) – så länge man klarar av att betala ränta.
Problemet är förstås att det blir jävligt tufft att orka med räntan när både inflationen och räntan är större än löneökningarna.
Wofser, självklart kommer penningmängden att öka på lång sikt och efterlikna det du säger. Men nu tänker jag att det är rimligt att titta på vad som händer de närmsta två åren. Ska man ”byta upp” och låna mer så borde man pruta ganska hårt. Man måste också klara alla kostnader och högre räntor.
Vem vill köpa något idag för 100 kr som om ett halvår är värt 80? Lika bra att pruta ned till 80 direkt eller avstå.
Om räntan fortsätter sjunka de kommande trettio åren på samma sätt som den sjönk under den föregående perioden är det fullt möjligt.
Sätter in en påminnelse till 2052.
@KROKODILEN-I-NILEN
Fast då får du börja räkna ören igen 🙂
Sedan midsommar har vi haft en minskande penningmängd (M3) i Sverige, d.v.s. faktisk deflation.
På samma sätt har vi haft en rejäl inflation under lång tid dessförinnan, vilket inte synts i KPI eftersom den främst yttrat sig i tillgångspriser, påeldad av löjligt låga räntor. För den som tycker att Erdogans räntepolitik är helstollig, kan man visa upp västvärldens QE-politik som ett annat exempel på långsiktigt helt fel politik.
KPI är ett dumt och genompolitiserat mått som kan användas på alla möjliga sätt för att få fram de falska data man som politiker önskar visa upp.
En liten kommentar från en bekant som jobbar på en av Sveriges största mäklarkedja ”nyproduktion är stendött” säljs inget, inte så förvånande med tanke på läget resa. För befintliga, men frågan är när proppen går ut med varsel överallt bland bygg,
I en kranskommun till Stockholm görs pågående projekt om till ägandelägenheter och hyresrätter