Kraftigt höjd skatt för jordbrukare, skogsbrukare och författare

Skattereglerna för enskilda näringsidkare med enskild firma (eller gemensamt i handelsbolag) ska göras om helt enligt ett nytt förslag. Resultatet blir kraftigt höjd beskattning för framför allt jordbrukare, skogsbrukare och författare (och andra upphovsmän).

Eftersom det generellt är svårt att via aktiebolag äga jordbruksfastigheter, speciellt om du dessutom bor på fastigheten, drivs många (de flesta?) jord- och skogsbruk som enskild firma (eng self employed). Speciellt gäller detta skogsägande, och alla som äger skog i Sverige har i praktiken en enskild firma.

Skogsbruk och författande (och andra motsvarande gärningar som musik, film etc) kan ha mycket långa perioder mellan faktiska intäkter, vilket gör att det i skattesystemet för enskilda firmor finns särskilda konstruktioner för dessa. Dit hör skogskonto och upphovsmannakonto.

En skogsägare kan t ex äga sin skog i 30 – 40 år, kanske så långt som 50 – 60 år, utan att få några som helst nettoinkomster. Sedan kommer allt på en gång. För att slippa drabbas av Sveriges hutlösa marginalskatter kan man därför periodisera intäkterna in på skogskonto. Vid försäljning av avverkningsrätter kan upp till 60% av intäkten periodiseras på detta vis. Det finns även ett skogsskadekonto, där man kan periodisera upp till 80% vid försäljning av avverkningsrätt. Anledningen till den högre tillåtna periodiseringen är förstås att stormfälld skog inte är planerad avverkning och därmed kan göra att man hamnar i en mycket dålig skattesituation, t ex om man jobbar med annat det året.

För upphovsmän finns upphovsmannakontot, dit två tredjedelar (säg 67%) av intäkerna från upphovsrätt kan periodiseras. Detta eftersom det kan dröja rätt många år mellan böcker, filmer eller pjäser. 

Därtill finns en konstruktion som kallas räntefördelning, där kapital i den enskilda firman, t ex skogsmark eller jordbruksmark, men även vissa inventarier och omsättningstillgångar som pengar på firmans konton, inklusive hälften av behållningen på skogskonto eller upphovsmannakonto, ger rätt till att ta ut vinst som avkastning på kapital, med endast 30% beskattning och utan egenavgifter (löneskatterna ovanpå lönen, det som populärt kallas arbetsgivaravgifter eller sociala avgifter för anställda). Av räntefördelningsunderlaget kan man ta ut 6% plus statslåneräntan som kapitalinkomst via räntefördelning

Skogskonto, skogsskadekonto, upphovsmannakonto avskaffas enligt förslaget och räntefördelningen sänks nu.

Enligt förslaget sänks räntefördelningen från 6% plus statslåneräntan, till 4.8% plus statslåneräntan. Detta är i praktiken en höjning av skatten för alla som har kapital i sin firma, vilket inte går att undvika om man har jordbruk, skogsbruk eller för den delen periodiseringar som författare.

Extra hårt drabbas den skogsägare som köpt sin skog kontant och får maximalt med räntefördelningsunderlag.

Skogskonto, skogsskadekonto och upphovsmannakonto tas bort. Även expansionsfond och periodiseringsfond tas bort. Istället införs en företagsfond, som nästan fyller samma funktion (men inte får de skattemässiga fördelarna med räntan som skogskonto och upphovsmannakonto har), men dit man endast får sätta av 40% av nettointäkterna. För författare är det en kraftig försämring att gå från 67% möjlighet till periodisering till endast 40%. Effekterna av marginalbeskattningen och den progressiva skatteskalan ökar alltså rejält.

Därtill blir räntefördelningsunderlaget lägre när möjligheten till avsättningar blir lägre, vilket i sin tur höjer skatten även sekundärt. Periodiseringsfonder får inte alls räknas mot räntefördelningsunderlag, och gissningsvis kommer det samma gälla företagsfond, dvs en skattehöjning.

Jag kan konstatera att förslaget är prefekt riktat mot exakt alla mina skattemässiga fördelar som skogsägare, jordbrukare och dessutom hyfsat säljande författare. Någon på finansdepartementet gillar mig. Inte.

Reformen ska ursäktas med att det blir enklare. Ja, det blir enklare att inte behöva hålla koll på enkla meningar i regelverket, som dessutom ges mycket bra IT-stöd i onlinedeklarationen. Det blir också enklare att tvingas betala mer skatt. Det är också enklare att sparka på näringar med långa cykler och ojämna intäkter.

Vi ser här ytterligare en spik i kistan för många jordbrukare, som ansätts från alla håll. Gynnande skattekonstruktioner som räntefördelningen skärps nu åt rejält.

Denna totala skattereform för enskild firma förväntas införas 2016. Som författare kan man förstås byta till aktiebolag istället, om man nu kan motivera merkostnaden. Jordbrukare och skogsbrukare har inte samma möjligheter när de själva äger fastigheten.

Dessutom är nya skatteregler på gång för aktiebolag, vilket rimligtvis också kommer skärpa och höja beskattningen, utan att för den delen kunna peka på att man faktiskt höjt skatten procentuellt. Innan det är klart hur reglerna försämras och skatten för fåmansbolag höjs kan det vara olämpligt att byta till aktiebolag.

En annan fråga är hur många som nu kommer sälja sin skog, när fördelarna med att äga skog med tillhörande räntefördelningsunderlag, som en del av näringsverksamheten, minskar? Utan de skattemässiga fördelarna kan man inte företagsekonomiskt motivera skogsköp idag, och priserna bör därmed falla när en tandläkare inte längre gynnas skattemässigt av att köpa skog.