Börserna går blandat i de asiatiska tidszonerna under tisdagsmorgonen. Streamingbolaget Spotify fick avslag i kammarrätten på att få ha nattarbetande driftpersonal, då global musikstreaming inte anses viktigt. Svenska staten visade ett underskott på 39 miljarder kronor 2023, men bruttoskulden minskade ändå eftersom BNP steg med nästan 10x så mycket.
Stockholmsbörsen backade under måndagen och OMXS30 gick -0.49% medan OMXSPI stängde med -0.33%. Dollarn stärktes på stigande amerikanska långa räntor och kostar 10:16 SEK medan euron går på 11:31 SEK. Guldpriset stiger något till 863:- SEK gram i skrivande stund, men har alltså några kronor kvar till prisrekordet.
Borta i USA gick Nasdaq 100 +0.26% och S&P-500 +0.42%. Bäst inom FANANGST gick Apple med +2.29% och sämst Amazon med -0.87%.
Borta i de asiatiska tidszonerna går det blandat under morgonen. ASX-200 går -0.89%, Hang Seng rusar +2.43%, KOSPI rasar -2.13%, Nikkei 225 går +1.93% och Straits Times är oförändrad på -0.09%.
Kammarrätten nekar streamingbolaget Spotify nattarbete för driftspersonal, då global tillgång till glädjespridande musik inte anses vara ett viktigt samhällsintresse.
Dagens Juridik skriver att kammarrätten i Stockholm säger i sin dom:
”Förbudet mot nattarbete syftar till att skydda arbetstagarnas hälsa och avvikelse ska endast medges när det finns särskilda skäl. Sådana särskilda skäl kan finnas om arbetet tillgodoser viktiga samhällsintressen eller angelägna servicebehov.”
Att brist på tillgång till musik skulle kunna ha negativa hälsoeffekter bortser man ifrån.
Sverige är som bekant ett inskränkt land och de sista puritanerna, där allt som är roligt ska motarbetas, medan vi har självbilden att vi är så öppna och frisinnade. I verkligheten är det förstås inte så, utan de som tror något sådant har helt enkelt inte varit utomlands.
För Spotify är det förstås bara att flytta resterande servertjänster och arbeten utomlands, så man dygnet runt kan serva sina globala kunder. Senast i helgen var det ett driftsavbrott för Spotify.
SCB rapporterar att svenska statens bruttoskuldsättning minskade från 33.6% av BNP till 31.5% av BNP under 2023, trots ett underskott i statsfinansierna på 39 GSEK eller lite mer exakt 38 700 MSEK. Detta beror på att svensk BNP ökade med 341 miljarder kronor i löpande priser (dvs ej justerat för inflationen). Men även skulder justeras ju inte för inflationen.
Statsfinanser och nationalekonomi skiljer sig en del från privatekonomi, och när vi har ett konvergenskritierie på högst 60% av BNP i statsskuld som EU-land, så är förstås 31.5% av BNP i statskuld alldeles utmärkt. I praktiken har här prisökningarna under 2023 arbetat ned den svenska bruttoskulden, trots att Tidölaget alltså ordnade underskott i statens finanser.
Ska man översätta det till privatekonomi kan man se det som att lönen höjdes mer än vad man ökade sina skulder under året. BNP är värdet på allt som produceras och görs i Sverige och kan liknas vid landets inkomst.
92 kommentarer
Eller så kan ju Spotify teckna kollektivavtal. Då öppnas möjligheten att göra helt andra avsteg från arbetstidslagstiftningen.
Min första tanke var att “Vad tusan är problemet här, varenda jämrans industriföretag i Sverige kör ju nattarbete utan krångel?”. Men där har vi då svaret.
Jag kan förstå om det finns någon övervintrad 1800-talskapitalist som vägrar av ideologiska skäl. Eller visst, vill man inte binda sig till att ge löneökningar som minst motsvarande centrala avtal så är väl det också ett skäl. Men annars ser jag ingen vettig orsak till att inte ha kollektivavtal.
Kollektivavtal kräver att man betalar dyra tjänstepensionssavgifter till Fora. Det är bättre för de anställda att få andra tjänstepensioner och behålla pensionerna själva istället för att de ska gå till fackets pampar.
Har du någon källa på att berörda personer föredrar att bli uppsagda jämfört med få kollektivavtalet som de efterfrågat?
Jag betalar in 4,6% i tjänstepension utöver lön för våra anställda till Collectum (FORA är för s.k. arbetare, gissar Spotify mest har tjänstemän). Plus ett par tior i diverse försäkringar som också ingår i paketet (arbetsskada, livförsäkring, TRR etc.).
Collectum tar i sin tur 0,7% av premiebeloppet i avgifter, max 450 kr/år. Knappast en kulle att dö för. Högavlönade kan placera själv men vete tusan om man får det så mycket bättre.
Nackdelen med den kollektivavtalade är att max 50% går att placera i fonder, minst 50% måste placeras “traditionellt”.
Annars ingen större skillnad.
Lägre avgifter ger lägre urholkning.
Så enbart om företaget tänker betala mer i tjänstepension utan kollektivavtal så tjänar den enskilde på att inte ha kollektivavtal.
Gissningsvis är det rätt många på Spoticy som tjänar mer än tio prisbasbelopp per år och därmed med automatik kan klassas som “tiotaggare” som får placera sin tjänstepension själva, vilket är det vanliga om man inte har kollektivavtal. Så den saken är nog ett mindre problem i fallet.
Bloggaren fortsätter att sprida myten om att FORA på något magiskt sätt finansierar LO trots att deras ekonomiska redovisning visar att så inte är fallet och dessutom kan en försäkrad i FORA välja att skicka in hela premien för ålderspension i en fondförsäkring hos ärkekapitalistbanken SEB.
Det är som ett eko av Sebastian Siemiatkowski djurfarmen-trams på Klarna. Fast han har ju dock erkänt att han var vd för ett svenskt bolag i en massa år men när det började mullra hos Unionen m.fl. så insåg han att han inte hade en aning om vad ett kollektivavtal egentligen innebar oxh fick utbilda sig.
Sen kan man absolut diskutera om Alecta (som skulle vara det relevanta för Spotify) har ett bra affärssinne och är för dominerat av PTK:are som vill leka affär.
Men ITP1:or kan välja ett annat bolag som de tycker verkar bättre.
Man kan inte anförtro pensionen till kreti o pleti, de kommer bara supa upp pengarna. Av samma skäl bör vi återgå till 14 dagars lön.
knappast en stor avgift som göder fackpampar. Snarare i de allra flesta fall bättre för den anställde dvs mer pension pga lägre avgifter.
@Tigerman – lite läsning https://www.lag-avtal.se/nyheter/inget-kollektivavtal-vad-ska-jag-tanka-pa/4238619
Vårt ftg har givetvis kollektivavtal. På 90-talet (långt före min tid i styrelsen) var det annorlunda. En f.d. anställd ringde bara härom månaden och beklagade sig över sin usla pension, ett direkt resultat av att man på den tiden inte hade kollektivavtal. Hen jobbar fortfarande och är nu närmare 70 år, men har helt enkelt inte råd att gå i heltidspension.
Var det förbjudet att betala in pension om man saknade kollektivavtal på den tiden? Annars förstår jag inte riktigt logiken i din utsaga.
Hur många på företag som saknar kollektivavtal har lyckats förhandla sig till tjänstepension och föräldralön i rekryteringsprocessen? Några av oss som är hyfsat seniora kanske, men det betyder inte att jag hade velat att mina första 10 år i arbetslivet skulle vara till oreglerade slavvillkor.
Att inte ha kollektivavtal behöver självklart inte innebära att man saknar tjänstepension, men man får tänka själv och se till att det ingår i anställningsavtalet. Själv har jag jobbat i företag utan kollektivavtal de senaste 25 åren och har haft bra tjänstepensionsavtal hela tiden. Faktum är att för ett par år sedan gjorde det bolag jag arbetar för – ett mindre bolag utan kollektivavtal som ingår i en större koncern (märklig lösning kan tyckas men fråga inte mig…) – en översyn av pensionsavtalen då man ville göra dem enhetliga med övriga bolag i koncernen där man har kollektivavtal.
Resultatet för mig var att min tjänstepensionsavsättning sänktes, vilket dock arbetsgivaren själva hade insett skulle bli ett problem så man gav mig motsvarande höjning av lönen istället utöver den årliga revisionen så jag kunde göra ett bruttolöneavstående och fortsatt få samma pensionsavsättning som tidigare.
I detta specifika fallet handlade det om en arbetskraftsimport som alltså inte kände till svenska villkor. Och på tidigt 90-tal var det väldigt svårt att ta reda på såna fakta själv, i synnerhet om man inte kunde språket. Man kan konstatera att ledningen helt enkelt blåste de anställda.
Har man en företagsledning med moralisk kompass har man kollektivavtal eller åtminstone villkor som minst motsvarar dessa vilket väl var vad som gällde i ditt fall.
Kollektivavtal eller ej är till syvende och sist en ideologisk strid…
…som bloggen tagit tydlig ställning i.
Eller så gör man som HM och har supportavdelningar i (minst) 3 olika tidszoner som överlappar varandra.
Det vore ju för nyanserat att nämna det. “Facken bad!” du vet…
För övrigt, den ekonomirelaterade händelsen att hålla ögonen på just nu är hamnstrejken i USA.
Lite kan man hålla ögonen på utvecklingen i mellanöstern också kanske…
Det är visserligen en stående agendapunkt på dagordningen sedan typ 1947.
I det håller jag med dig men i vanliga fall håller jag ett öga på mellanöstern, nu håller jag ögonen på mellanöstern. I brist på bättre ord, ett mycket intressant läge där nere nu…
Nej, nej, nej.
Här bryr sig om såna petitesser.
Åter till ordningen. Nu kör vi ännu ett varv med elpriser, bolån, Spotify och Tesla så har vi fått hela kostcirkeln.
Herregud. Blev så exalterad att jag glömde “ingen” framför om.
Du har självklart rätt, tebax till ordningen – har ett nytt hett biotechbolag “Bioworlddominance” som har världens bästa preparat i fas -111, behöver bara 11 mdr nästa månad för att överleva i ytterligare 2 dagar men med P/E 1934 för oktober ser det grymt lovande ut!
All-in…
Bioworlddominance – Är det möjligen de som har ett gäng laboratorier i Ukraina?
Nja, ryktet säger att dom har sitt HQ på en matmarknad i Kina…
Är ni trött på högvärderade biotech-företag har jag läst flera gånger på denna blogg att biltillverkarna har låga PE-tal.
Du behöver dock vända på skärmen efter ditt köp i tex Stellantis för att uppskatta grafen.
Hörde att Aston Martin ser lovande ut också med den “vända skärmens taktik”…
Nah. Mellanöstern har marginell påverkan på världsekonomin jämfört hamnstrejk i USA.
Om det inte smäller väldigt ordentligt med storkrig Iran/Saudi, men där är vi inte riktigt…
Det är väl ingen som bryr sig om världsekonomin här?
Bloggen och dess läsare är ju helt marinerad i timpriser, solceller och bilar.
Ett manligt fikabord på arbetet förflyttat till nätet.
Guldtackorna, du glömde guldtackorna.
+1
ganska bra iakttagelse 😀
“Mellanöstern har marginell påverkan på världsekonomin jämfört hamnstrejk i USA” – och internet är en fluga också eller…
Nä. Men den ena har mycket större påverkan än den andra.
Mja, jag vet inte det men tiden får utvisa vad som händer. Något säger mig att konflikten i USA avseende hamnarna är enklare att lösa än mellanöstern…
Hittills har ingen brytt sig överhuvudtaget om strejken i USA på finansmarknaden.
Brus kallas det visst.
Däremot räckte det med att det viskas om att Iran ska anfalla Israel för att det skulle hända grejer.
För att nu svara om hamnstrejken i USA:
NEWS: 50,000 dockworkers at East Coast and Gulf Coast ports in the U.S. tonight have just gone on strike and walked off the job, costing the U.S.
economy $4.5 billion per day if it continues.
https://x.com/SawyerMerritt/status/1840969323671629953/history
J.P. Morgan estimated that a strike that shuts down East and Gulf coast ports could cost the economy $3.8 billion to $4.5 billion per day, with some of that recovered over time after normal operations resume.
Det där var väl ingenting?
Vänta tills imorgon när timprisfascisterna skriker ut sin ångest och vrede. Då är det kris på riktigt.
Nu väntar vi bara på att Iranierna får feeling på riktigt i Hormuz sundet eller nåt…
Åh nej, nu börjar snart tjatet om energipriserna igen.
Känns ändå härligt att vi har Ebba, Jimmie och Ulf. Även kända som världsmästarna i ekonomi och miljö till förfogande nu när oljepriset stiger.
Då vet vi att de återigen basunerar ut reformerad reduktionsplikt samt att utsläppen beräknas minska.
Man måste ju vara alldeles extremt smart för att få den ekvationen att gå ihop.
Så grattis Sverige till ett ytterst kompetent ledarskap i sann borgerlig anda!
Det löser sig om vänstern börjar tanka HVO istället för diesel. Då får de sina högre priser och enbart bioråvara, vilket mer än väl kompenserar för reduktionsplikten. Och alla blir nöjda.
Fattar inte rättens resonemang. Det som Spotify behöver skydda är ju inte musiken i sig, utan 400 miljoner människors personuppgifter. Att de kan lyssna på musik är totalt irrelevant i sammanhanget.
Voila 😉
Intressant norsk artikel angående Rysslands ekonomi https://www.nettavisen.no/okonomi/russlands-okonomi-i-krise-inflasjon-mangel-pa-arbeidskraft/s/5-95-2040241
“Tidlligere denne måneden forsøkte Russlands sentralbank å øke rentene med hele 19 prosent tidligere denne måneden for å motvirke prisveksten, uten særlig hell.”
I tillägg blir det välännu mindre oljeintäkter för dem i framtiden nu när SA har accepterat ett riktpris för oljefat på $70. Då får de ju redan ännu mindre än det då Kina utnyttjar deras position och får väl cirka 30-40% rabatt per fat från dem.
Det är ett dyrt krig de för och det medför ekonomiska problem för dem, men Cornucopia? tror ju att BNP motsvarar ett lands inkomst och då blir förstås bilden en annan!
Menar du landet eller staten?
Och hur definierar KR angelägna servicebehov?
Bloggaren kan väl iallfall nämna att Spotify vägrar kollektivavtal trots att deras anställa efterfrågar det och därav har behövt gå till rätten! Ändå relevant information i ärendet.
Ja märkligt att bloggaren missade chansen att klaga på kollektivavtal.
Min arbetsplats vägrar tillåta hundar på kontoret trots att många anställda efterfrågar det. Kan hundägare gå till rätten och kräva ändring? Om inte: Varför är det bara vissa som har rätt att ta till maffialiknande utpressningsmetoder för att få sina krav tillgodosedda?
Det finns en historik i frågan som sträcker sig tillbaka till ungefär sent 1800-tal.
I Sverige finns en ordning uppgjord mellan arbetsgivare och -tagare som lämpligen dateras till Saltsjöbadsavtalet år 1938.
Hundägarfrågan har aldrig legat särskilt högt på dagordningen men det kanske finns en historik där också som jag har missat.
För att lagarna säger det?
Goddag yxskaft.
Arbetsmiljölagen går före.
Som pälsdjursallergiker hade jag inte kunnat vara på kontoret om det var hundar där.
Det finns nog inget kollektivavtal som löser sånt.
Bra. Då har vi etablerat att “de anställda efterfrågar det” inte per automatik bör innebära att de anställda får som de önskar.
Mitt förslag är att de som önskar kollektivavtal, eller att få ta med sig sina hundar, kräver det i samband med att de kritar på sitt anställningsavtal. Om arbetsgivaren inte går med på det så söker de sig lämpligen till en annan arbetsplats.
Njaej. Det är inte så våra arbetslagar fungerar.
Men visst, du kan ju lobba för att ändra lagarna så det blir som du önskar. Jag önskar dig lycka till.
Inget nattarbete på uppkopplade företag i lilla Sverige? Kontinenten är isolerad!
Jahapp. Då vet världens alla superbovar och internethuliganer när man ska plundra svenska bolag på känslig finansiell information.
Får väl skrapa ihop ett gäng med fjortisar som kan bevisa faktumet.
Fjortisar har inte funnits sen 2009.
Men de är väl i 40-årsåldern nu och lämpliga till DRDRØVELS uppdrag?
Jo, uppkopplade bolag med kollektivavtal har inga problem med nattarbete…
Typ alla startups och mindre företag där utvecklarna dessutom driftar (devops), de är alltid i tjänst, även på semestern om det är problem eller någon säljare ska ha en ny funktion igår.
Binda eller inte binda i vinter? Jag brukar förespråka att inte binda, men de braskande rubrikerna om tre gånger så höga elpriser i vinter pga det nya systemet för elöverföring, fick mig att i alla fall tänka över saken. Upptäcker till min förvåning att elbolaget erbjuder vintersäkring i 6 mån till ett pris som ligger strax under förra vinterns elpriser, vilket ju känns fullt överkomligt. Och tryggt. Men…
Min uppfattning är att elbolagen aldrig/mycket sällan går back på de fasta avtalen, de sitter på mycket mer info än vi konsumenter – och media – och ser till att ta höjd för det som komma skall. Så var ligger haken?
Om det nu blir elbrist pga det nya systemet för elöverföring, kommer de då att kunna ta ut det höjda priset på en av de andra posterna på elräkningen, exv den som heter “elöverföring” – medan den del som kan säkras, elförbrukningspriset, den kommer att vara låg och fin, och så har man “säkrat” till ingen nytta alls…?
Haken är att det är rubriker som säljer. Dödsknarkarnazistnakenelchockspriser alltså.
Och om de stora eldrakarna erbjuder elpriser som ligger 10% under små uppstickarbolag med femton anmärkningar så kanske man kan utgå från att de räknat lite på detta?
Blodbadet som kom av gaspriskrashen lärde många bolag att prissäkra sina fastprisavtal.
Det är klart att vi kommer se absurda pristoppar pga SVMPC vindkraften INTE LEVERERAR pga kallt och vindstilla i hela norra europa och batterierna duger bara till frekvenstabilsiering precis som pumpkraften och några massiva vätgaslager har vi tidigast på 40-talet om inte MP tvingar genom förbi miljöprövningarna, och det till en kostnad överstigande ny kärnkraft.
Vissa kor är ju heligare än andra.
Binda eller inte binda i vinter? Jag brukar förespråka att inte binda, men de braskande rubrikerna om tre gånger så höga elpriser i vinter pga det nya systemet för elöverföring, fick mig att i alla fall tänka över saken. Upptäcker till min förvåning att elbolaget offererar (undviker filter) vintersäkring i 6 mån till ett pris som ligger strax under förra vinterns elpriser, vilket ju känns fullt överkomligt. Och tryggt. Men…
Min uppfattning är att elbolagen aldrig/mycket sällan går back på de fasta avtalen, de sitter på mycket mer info än vi konsumenter – och media – och ser till att ta höjd för det som komma skall. Så var ligger haken?
Om det nu blir elbrist pga det nya systemet för elöverföring, kommer de då att kunna ta ut det höjda priset på en av de andra posterna på elräkningen, exv den som heter “elöverföring” – medan den del som kan säkras, elförbrukningspriset, den kommer att vara låg och fin, och så har man “säkrat” till ingen nytta alls…?
Haken är att du måste säga upp avtalet innan det löper ut.
Gör du inte det hamnar du på ett sämre avtal vilket är hela affärsidén.
Jag trodde affärsidén var att de erbjuder kunden trygghet mot ett förmodligen högre pris än det egentliga elpriset. Att säga upp ett avtal i tid är väl inte så svårt.
Det är som vilken bransch som helst.
Först får du en gratismånad för att prova på tjänsten. Sen är tanken att du ska stanna kvar och börja betala för dig.
Om du inte kan bestämma dig så kan du ta elmixen hos Storuman energi. Hälften bundet, hälften rörligt under de tre vintermånaderna, rörligt resten av tiden.
Är det inte så att flödesprissättningen hamnar på nätfakturan, som du inte kan binda…
Flödesmetoden bestämmer tillgänglig kapacitet i nätet och därmed tillgången på el, så den påverkar elpriset.
Elnätsavgifterna är låsta, i princip. Det som tillkommer är kostnaden för förlusterna för att transportera elen i ÖVErLIGGANDE elnät, dvs stamnätrt som elnätsbolagen har rätt att fakturera förbrukarna eftersom SVK tar ut kostnaderna från elnätsägarna.
Elbolagen ska inte gå minus på de fasta avtalen. Idén, i teorin åtminstone, är att de säkrar elleveranser med terminskontrakt och säljer vidare till konsument med en marginal.
Jo, det kan man ju tro.
Verkligheten ser inte riktigt så ut.
Har själv varit chef för en global SaaS-lösning där huvuddelen av arbetsstyrkan satt i Sverige. Det vore helt orimligt att planera in skiftarbete för den svenska personalen för att hantera 24/7 – självklart planerades det in att anställda i asiatisk resp. amerikansk tidszon hade det som dagjobbsuppgifter istället.
Fast just i det här fallet handlar det med om att Spotify är och alltid har varit ett skitföretag. Bara att prata med utvecklare som lämnat just därför.
“Follow the sun” – är ju ett inte helt nytt koncept bland globala SaaS bolag…
”Ska man översätta det till privatekonomi kan man se det som att lönen höjdes mer än vad man ökade sina skulder under året. BNP är värdet på allt som produceras och görs i Sverige och kan liknas vid landets inkomst.”
Öh, nej. Det är som att rättfärdiga ökande personliga lån med att man spenderar mer, det där med statsskuld i förhållande till BNP. BNP är spenderandet.
Men statens inkomster (skatt) står normalt sett i direkt förhållande till BNP. Om man inte har roat sig med att sänka skatten förstås.
Ett tips om investeringar från svensk krigare (eller kanske inte 🫣)
”Ryssland lånar pengar genom obligationer
Nu vet vi vad detta problem är. Regeringar lånar pengar genom obligationer. Den ryska centralbanken erbjuder obligationer i rubel, till exempel på 1 miljon rubel, med löfte om återbetalning om 10 år och en fast ränta på 19 %. Det är en av de högsta räntorna på marknaden. Utländska investerare borde vara ivriga att köpa dessa obligationer, likaså ryska investerare med kontanter till hands. Jämför det med västländer där obligationsräntorna ofta är under 5 %.”
Förra gången Ryssland hade en ekonomi som kärvade lät de lånen förfalla utan att ens försöka göra någonting. På tio års sikt kommer antingen det att upprepa sig, eller så trycker de nya pengar. I bägge fallen blir obligationerna närmast värdelösa.
Enbart Alecta torde vara intresserade av sådana obligationer.
Det finns inte något självändamål i att ha låg statsskuld, när samhället samtidigt har underhållsskuld, försvarsskuld, vårdskuld, energiproduktionsskuld, etc. Den svenska staten borde sätta på sig spenderbyxorna och åtgärda de andra skulderna, för att säkra vårt nuvarande och framtida välstånd.
Finns inte en svensk regering sen 60-talet som hinner med sånt skit, dom har fullt upp med att karriärplanera för nästa jobb hos FN, EU, Världsbanken, IMF, BIS, något företag korkade nog att ta in dom, PR-konsulter, lobbying, etc…
Hålla på att se efter Sverige och svenskt välstånd, pffff, sånt får andra fixa!
Det intressanta är att statsskulden sjönk enormt mycket mellan kriget och början av 70-talet. Jag har för mig att skulden nosade på ensiffriga procent av BNP innan 70-talskriserna kom igång.
Trots det byggdes en hel del av de saker som numera behöver underhållas under den perioden.
Ungefär så ja. Det har slösats väldigt mycket med svenska skattepengar.
Det som händer är att politiker skulle konsumera på kredit och vips så är skulden över 100% igen . Man kan ju låna även till räntan. Med en av världens högsta skattetryck är inte problemet att det saknas pengar utan att prioriteringar är fel.
Som privatperson är man ju i princip obelånad om man bara har 30% av årsspenden i skulder.
Ja, och Sverige har ju också AAA i kreditbetyg.
Stora delar av Europa har strängar arbetstidslagar och tillämpar dom. Jobbat en hel del i tex Belgien, Tyskland och Schweiz där det är svårt att få jobba i 12 timmar
Men hamburgare är viktigt, för McD får utan problem ha nattöppet…
Kollektivavtal kanske?