Börserna går blandat i de asiatiska tidszonerna under tisdagsmorgonen. Streamingbolaget Spotify fick avslag i kammarrätten på att få ha nattarbetande driftpersonal, då global musikstreaming inte anses viktigt. Svenska staten visade ett underskott på 39 miljarder kronor 2023, men bruttoskulden minskade ändå eftersom BNP steg med nästan 10x så mycket.
Stockholmsbörsen backade under måndagen och OMXS30 gick -0.49% medan OMXSPI stängde med -0.33%. Dollarn stärktes på stigande amerikanska långa räntor och kostar 10:16 SEK medan euron går på 11:31 SEK. Guldpriset stiger något till 863:- SEK gram i skrivande stund, men har alltså några kronor kvar till prisrekordet.
Borta i USA gick Nasdaq 100 +0.26% och S&P-500 +0.42%. Bäst inom FANANGST gick Apple med +2.29% och sämst Amazon med -0.87%.
Borta i de asiatiska tidszonerna går det blandat under morgonen. ASX-200 går -0.89%, Hang Seng rusar +2.43%, KOSPI rasar -2.13%, Nikkei 225 går +1.93% och Straits Times är oförändrad på -0.09%.
Kammarrätten nekar streamingbolaget Spotify nattarbete för driftspersonal, då global tillgång till glädjespridande musik inte anses vara ett viktigt samhällsintresse.
Dagens Juridik skriver att kammarrätten i Stockholm säger i sin dom:
”Förbudet mot nattarbete syftar till att skydda arbetstagarnas hälsa och avvikelse ska endast medges när det finns särskilda skäl. Sådana särskilda skäl kan finnas om arbetet tillgodoser viktiga samhällsintressen eller angelägna servicebehov.”
Att brist på tillgång till musik skulle kunna ha negativa hälsoeffekter bortser man ifrån.
Sverige är som bekant ett inskränkt land och de sista puritanerna, där allt som är roligt ska motarbetas, medan vi har självbilden att vi är så öppna och frisinnade. I verkligheten är det förstås inte så, utan de som tror något sådant har helt enkelt inte varit utomlands.
För Spotify är det förstås bara att flytta resterande servertjänster och arbeten utomlands, så man dygnet runt kan serva sina globala kunder. Senast i helgen var det ett driftsavbrott för Spotify.
SCB rapporterar att svenska statens bruttoskuldsättning minskade från 33.6% av BNP till 31.5% av BNP under 2023, trots ett underskott i statsfinansierna på 39 GSEK eller lite mer exakt 38 700 MSEK. Detta beror på att svensk BNP ökade med 341 miljarder kronor i löpande priser (dvs ej justerat för inflationen). Men även skulder justeras ju inte för inflationen.
Statsfinanser och nationalekonomi skiljer sig en del från privatekonomi, och när vi har ett konvergenskritierie på högst 60% av BNP i statsskuld som EU-land, så är förstås 31.5% av BNP i statskuld alldeles utmärkt. I praktiken har här prisökningarna under 2023 arbetat ned den svenska bruttoskulden, trots att Tidölaget alltså ordnade underskott i statens finanser.
Ska man översätta det till privatekonomi kan man se det som att lönen höjdes mer än vad man ökade sina skulder under året. BNP är värdet på allt som produceras och görs i Sverige och kan liknas vid landets inkomst.
