Artikeln innehåller annonslänkar för Hemsol, Tibber och Svensk Värdeförvaring.
Börserna i de asiatiska tidszonerna går blandat under morgonen men ser ut att generellt landa i en positiv vecka. SBAB och Booli förväntar sig att bostadspriserna som vanligt faller under hösten och tror på nedgångar om 3% till slutet av året. Svensk inflation föll mer än väntat, men med en kall och kylig höstmorgon och de medföljande skyhöga elpriserna kan elpriset dra upp inflationen i vinter och hota räntesänkningarna.
Stockholmsbörsen steg igår med +0.83% för OMXS30 och +1.10% för OMXS30. Kronan stärktes ordentligt till 11:38 SEK för euron och 11:27 SEK för dollarn, medan guldet fortsätter upp till 847:- SEK per gram och är därmed nära prisrekordet på 850:- SEK per gram. Om trenden fortsätter uppåt har vi nytt prisrekord nästa vecka.
Kom ihåg att investeringsguld och andra värdeföremål som klocksamlingar eller viktiga papper som testamenten, reverser etc ska förvaras i bankfack. Även offsite-backuper bör förvara så. Vill du anmäla intresse för att öppna ett bankfack i Göteborg eller Stockholm kan du använda detta formulär (reklamlänk). En tidsstämpel plus dina ifyllda uppgifter kommer delas med Svensk Värdeförvaring AB och sedan raderas efter nästa kvartalsskifte. Bloggaren har själv öppnat fack hos SVF.
I USA fortsatte börserna upp även om Nvidia lugnade ner sig och bara steg med +1.91%. Nasdaq 100 gick +0.97% och S&P-500 +0.75%. Mest manisk inom FANANGST var istället för Nvidia Facebook som steg +2.69%.
Amerikanska långa räntor steg något och tvååringen hittas på 3.64% medan tioåringen ligger på 3.68%.
Borta i de asiatiska tidszonerna går börserna blandat men alla index utom just nu HAng Seng ser ut att stänga veckan på plus totalt sett. Nikkei 225 backar och är i skrivande stund -0.56%. KOSPI är oförändrad på -0.01% medan ASX 200 går +0.30%, Hang Seng +1.06% och Straits Times +0.20%.
SBAB:s rapport Bomarknadsnytt uppger att bostadspriserna väntas backa 3% nu under hösten för att stänga helåret på +5% mot +8% nu. Det är helt normalt att bostadspriserna faller september – december, för att sedan ta fart igen på våren. Banken tycker att det är “nästan kassaskåpssäkert” med tre sänkningar till av Riksbankens styrränta, eller 0.75 procentenheter. Rörliga tremånaders bolåneräntor bör då enligt banken nått ca 3.6% och 3.3% till nästa sommar, vilket “kan betraktas som normala” bolåneräntor vid en neutral styrränta på 2.0%.
Framöver väntas bostadspriserna stiga långsiktigt 3% om året, men det kan förstås variera enskilda år.
Att bostadspriserna ska falla resten av året beror förutom säsongsefekten på ett överutbud av bostäder till salu. Man konstaterar också att lugnare befolkningstillväxt kommer minska det SBAB kallar bostadsbristen framöver. Tillväxttakten drabbar främst stora hushåll, dvs barnfamiljer, medan tillväxttakten på små hushåll främst äldre fortsätter växa. Det driver förstås priserna mer på smålägenheter än stora lägenheter eller villor.
Elpriserna är nu skyhöga under den kalla septembermorgonen, vilket ger ledtrådar till elpriserna i vinter. Elpriset toppar på 137 öre per kWh i SE2, SE3 och SE3 medan det går på 11 över i SE1., för att sedan snabbt falla tillbaka till sommarens låga priser från elvatiden till och med hela kvällen.
Priserna sticker alltså iväg när vi både behöver värme, varmvatten och koka kaffe på morgonen och den prisrusningen går upp hela vägen till SE2.
Nu sitter kanske lägenhetsboende och småfnittrar över husägarna här, men om elpriserna drar iväg i vinter kommer det dra upp inflationen då vi hade låga elpriser generellt förra vintern och med det kunna torpedera Riksbankens av alla förväntade räntesänkningar.
Höga elpriser fortplantar sig sedan också i prishöjningar i resten av ekonomin, vilket är vad vi har sett sedan hösten 2021 när inflationen drog iväg.
Nu har inte politikerna klarat av göra ett skit åt situationen och därtill kan vi få se kraftigt höjda elpriser i framför allt SE3 när beräkningsmodellen för elpriserna görs om i oktober. Det drabbar 70% av befolkningen och allt annat lika med 20% elprishöjningar i SE3 blir det en total elprishöjning på 14% för svenskarna, vilket lär torpedera låg inflation.
Har man timprisdebitering via t ex Tibber (reklamlänk) och smart styrning av förbrukningen är morgonens topp ingenting. Då värme, spabad och varmvatten är avstängt för oss under prisspiken matar vi redan trots dimma och lågt stående sol ut elkraft på nätet och producerar ca 3 kW samt matar ut nästan 2 kW på elnätet. För övrigt har hushållet varit självförsörjande på el netto sedan i maj och alltså sålt mer el än vi köpt in, trots att vi nu nått mitten av september och trots elbilsladdning (som förstås bara sker när elen är billig).
Vill du skaffa solkraft eller hembatterier, kontakta Hemsol så ska du få en eller flera offerter anpassade till villan, lantbruket, företaget eller bostadsrättsföreningen (annonslänk).
Svensk inflationtakt enligt KPI blev 1.9% och alltså lägre än väntade konsensusprognos på 2.1%. KPIF som kalenderbitarna på Riksbanken anser att man ska styra hela den svenska ekonomin på rasade till 1.2%, långt under Riksbankens tvåprocentsmål, men fortfarande inom centralbankens toleransintervall på 1 – 3%. Toleransintervallet infördes dock bara för att Riksbanken skulle slippa höja räntan och istället agera för sent för att i det längsta inte krascha medarbetarnas bostadspriser och bortses förstås från när man är inne i en räntesänkningscykel.
Värt att notera är att elen bidrog till 0.2 av 0.6 i nedgång för KPI på en månad, då elen i år varit billigare än förra året.
Som nämnt ovan kan detta snabbt ändras när vi går in i vintern.
Men så länge innebär SCB:s siffror att alla överbetalda ponduspostulerande prognosmakare håller fast vid ytterligare 0.75 procentenheters sänkningar av styrräntan till årsskiftet.
Pga mansförkylning fungerar inte min hjärna idag (och igår), så jag skyller alla felskrivningar ovan på det. Eller ja, den fungerar ännu sämre än vanligt.
93 kommentarer
Sånna däringa Internethjärtan. En manssnuva skall inte underskattas.
Nä, det var därför ni inte fick en Ukrainaartikel förrän vid lunch igår. Sov fyra timmar, var tvungen att sova igen på morgonen.
Viktigare att du orkar än att den kommer tidigt! Hoppas att mansnuvan ger med sig snart.
Mancold.. handhjärta och krya på dig!
Dagens höga elpriser beror mest på att flödet över snitt 1 är kraftigt begränsat. Så klagomålen får skickas vidare till Svenska Kraftnät
Dagens snackis är Boeing. Det ser ut att bli strejk bland maskinisterna men de har åter satt sig vid bordet för att förhandla. Senaste strejken varade i 140 dagar.
Europa förväntas öppna svagt upp, USD tappar mot asiatiska valutor, amerikanska räntor faller.
Boeing visade ju att man kan flutta produktion till “låglönestater” bara i viss mån.
Fucka upp relationen med den personal som man behöver så väl och kvaliteten rasar.
Kommer skrivaa spaltmeter managementlitteratur hur det bolaget kördes i botten.
Bara att man flyttar huvudkontoret två gånger efter VDs tycke och tänke…
Strejkerna handlar väl mycket om att den duktiga personalen nu vet att det bara är de som kan vända bolagets utveckling. De tittar väl hur lönerna för management utvecklas och tänker att fick de betalt för att sänka bolaget ska de på golvet nu ha betalt för att rädda skiten.
Trist att Airbus haft problem med sina motorpartners så man har inte alls kunnat ta marknadsandelar på det sätt man borde.
Enligt programledaren på Bloomberg är detta ingen stor kostnad för Boeing.
Han säger det inte rakt ut men man kan läsa mellan raderna att han tycker att det borde ge maskinisterna bättre betalt.
Och ytterligare vinstvarningar i lilla Sverige…
Läsvärt som vanligt, tackar för dagens inlägg. Sedan var det väl en rapport om att “manssnuva” var ett vetenskapligt belagt fenomen, män blir oftast mer förkylda än kvinnor i snitt enligt en my studie.
Män blir inte mer sjuka men har sämre immunförsvar så de plågas mer av samma nivå av sjukdom. Det är ganska logiskt eftersom de flesta kvinnor enligt normal livscykel ska leva perioder av sitt liv med ett öppet sår i storlek av sin livmoder.
Priset kvinnorna får betala för detta är en ökad grad autoimmuna sjukdomar jämfört med män.
Mancold är ju dock i allra högsta grad en simulantsjukdom bland de som kpnner efter riktigt noga på morgonen.
Det är väl old news men på tal om elpriser och inflation så kollade jag nyss på den senaste elnätsfakturan. Det är andra månaden i rad som Eon höjer den fasta avgiften. I december 2023 var den fasta avgiften 667,50 kr och idag är den på 780 kr. 17% ökning på åtta månader. Sedan april 2022 har den höjts med över 40 %. Sommarfakturorna består nu i princip bara av den fasta elnätsavgiften vilket gör incitamenten att spara på kilowattimmarna sådär.
Ei själva verkar vara missnöjda med situationen, att de tvärt emot vad de önskar tvingas höja elnätsmonopolens intäktsramar pga gällande lagstiftning. Som sagt, det är väl gammal skåpmat men det irriterar likväl.
https://www.ei.se/om-oss/nyheter/2024/2024-02-13-manga-kunder-har-fatt-hojda-elnatsavgifter—vad-gor-ei
Det kommer att bli relativt kraftiga ökningar på alla fasta avgifter från 2025 (VA, el, återvinning etc).
Även rörliga avgifter som fjärrvärme kommer att öka relativt kraftigt från årsskiftet.
Elpriset är en dark horse, det är det horribelt att priset rusat nu på morgonen för att folk kokat kaffe och duschat.
Här kan jag iaf köpa att elnätskostnaderna ökar. Man underhåller ikapp nätet och det är stora arbeten i området.
Enorma underhållsskulder på infrastruktur. Inte bara vägar och järnvägar.
Så är det. Allt är kört i botten. Det var liksom viktigare att smörja väljarna med avskaffad fastighetsskatt och låg skatt på ISK/KF.
Hear, hear
Nu går eller gick ju iofs vare sig fastighetsskatt eller skatt på sparande till investeringar i de lokala elnäten.
Vilken tur då att det blev fastighetsavgift så att infrastrukturen lokalt fick finansiering.
Frågan är väl dock hur stor andel av de här intäkterna som faktiskt investeras i elnäten och hur mycket som slussas ut ur Sverige, ned i tyska fickor.
Man säger sig investera tungt i elnäten, 23 miljarder på mellan 2024 och 2027. Utslaget på fyra år blir det 5,75 miljarder om året.
https://www.eon.se/om-e-on/investeringar/elnaetsinvesteringar
Samtidigt har man delat ut miljardbelopp till de tyska ägarna, 14 miljarder “de senaste åren” (har inte Di så kan inte läsa mer än ingressen så vet inte under hur många år).
https://www.di.se/nyheter/eljatten-har-delat-ut-14-miljarder-till-tyska-agarna-avvisar-kritik-om-overvinster/
“Eon är det bolag som är dyrast och tjänar mest pengar” och “fortsätter att utnyttja elkunderna” menar Sveriges Allmännytta
https://www.sverigesallmannytta.se/eon-fortsatter-att-utnyttja-elkunderna/
VA – hear hear. Man får väl ändå kategorisera vattennätverken som relativt underinvesterade. Kommer inte bli billigt i framtiden med vatten…
+1
Quark!
Tack för intressanta inlägg i debatten i förrgår. Tankeväckande. Ett par kommentarer riktade inte bara till dig utan också till övriga så du får ursäkta om jag slår in en eller annan öppen dörr. .
1. Angående kostnader per producerad kWh hänvisar du till två olika rapporter Du skriver att kärnkraft är dyrast enligt bägge rapporterna. Den ena rapporten är från Energiforsk (2021:74). Den andra benämns LAZARD. Den första har jag i alla fall tittat på. Där anges 56 respektive 32 öre per kWh. En skillnad på 24 öre per kWh alltså.
Enligt Energiforsk finns det också andra faktorer att ta med i beräkningen om man ser till systemekonomi.
En är vad som i rapporten benämns värdefaktor vilken anger vilket pris man får ut för viss produktion relativt marknadens medelpris. Man kan kanske tycka att kWh som kWh, men alla sådana har alltså inte samma värde. Man får olika betalt för sina kWh, vilket har och göra med när de produceras. Tror inte närmare detaljer behövs i detta forum. För landbaserad vind anges (i relevant scenario) en värdefaktor på minus 25%, motsvarande för kärnkraft är plus 13%. Kärnkraftselen värderas alltså i genomsnitt 50 procent högre på marknaden.
Vindkraft medför också systemkostnader till följd av variabiliteten. Kärnkraft däremot bidrar med systemtjänster bl a genom generatorernas svängmassa. Svenska kraftnäts prognos för stödtjänster för 2023 var 6,4 GSEK (1). Jag antar här att dessa stödtjänster krävs för att kompensera för variabiliteten i sol och vind. Detta är ett antagande som förefaller någorlunda rimligt, men jag kan inte påstå att jag kan belägga det. Om vi slår ut det på 37 TWh vind plus sol 2023 (2) så tillkommer alltså en systemkostnad för dessa kraftslag på 17 öre per kWh.
Den andra rapporten som refereras av dig avseende kostnader, LAZARD, redovisar betydligt större kostnadsnackdel för kärnkraft jämfört med landbaserad vind än vad Energiforsk gör. Jag kan inte bedöma vilken rapport som skall bedömas som mest relevant här. Fast om jag utgår från de kostnader som ges av Energiforsk samt adderar stödtjänster enligt ovan och tar hänsyn till att marknaden bedömer värdet av kärnkraftsel som 50 procent högre så blir ju plötsligt kärnkraft ur ett systemperspektiv bättre ekonomiskt sett.
Frågan är vad stödtjänster till vind och sol i form av batterier kommer att kosta i ett framtida SWB-scenario. Det är mycket snabbrörlig materia här. Min tro är att det är minst sagt svårt att förutse även för mycket kunniga personer. Fast det lutar väl åt att teknisk utveckling och förändringar i systemet kommer att verka till det nackdel för det gamla, d v s till kärnkraftens nackdel.
2. Dorr & Seba är en intressant referens ur åtminstone ett par aspekter. Dels direkt i denna diskussion och dels på ett mer allmänt plan när det gäller denna typ av diskussioner.
Till att börja med hade det väl varit trevligt med en komplett källhänvisning, men jag har Googlat mig till något som ser ut som länk till fullständig rapport från 2021 (3). Fast när jag försöker ladda ned Full text finns den inte där. På annat ställe avkrävdes jag diverse personlig information för att få ladda ned (4). Avstod. Har således bara läst Abstract.
Jag tror det ligger mycket i att investering i mer traditionell elgenerering kommer att få det besvärligt med lönsamheten. På ett kvalitativt plan är det lätt att förstå deras resonemang. Ökande installerad effekt av vind och sol kommer troligen att göra att elpriser kommer att vara låga under stora delar av intjäningstiden. Producenter som behöver få tillbaka höga investeringskostnader kommer att få det svårt. Fast låga priser drabbar ju även investeringar i sol, vind och batterier. Redan idag finns det vissa frågetecken kring lönsamheten i utbyggnad av vindkraften. Bedömningar om den saken divergerar (5). Fast både Fortum (6) och Vattenfall (7) menar att vindkraften är lönsam idag. De borde veta. Fast då betalar ju producenterna av vindkraftsel inte för de stödtjänster deras produktion kräver, se ovan. Helt klart framstår situationen som mycket svåröverskådlig.
Jag lämnar den diskussionen här för en mer principiell diskussion. Kan nog betecknas som en metadiskussion.
Nu laddade jag ju aldrig ner den fullständiga rapporten som nämndes ovan (Dorr &,Seba) men jag misstänker att jag skulle haft väldigt svårt att granska den kritiskt och värdera den när det kommer till kvantitativa analyser. Detta är ett typiskt problem i den här typen av diskussioner i detta och liknande forum. Hur skall jag som inte har arbetat inom det aktuella forskningsfältet kunna kritiskt granska en forskningsrapport som det hänvisas till. Och om inte hur skall jag i så fall kunna avgöra om jag kan sätta tilltro till slutsatserna?
Hursomhelst föreligger som du påpekar en betydande risk att politiker hamnar fel i sina beslut idag. Vilket de för övrigt redan skett. Nedläggning kärnkraft och krav på omprövning av miljötillstånd för vattenkraften som kommer att leda till nedläggningar.
Diskussionen ovan kring olika kraftslag och en annan diskussion har fått mig att skriva en kommentar om hur man mer allmänt skall förhålla sig till källhänvisningar. Planerar att återkomma med denna (metadiskussion).
1. https://www.svd.se/a/q1oevo/svenska-kraftnat-direkt-fel-om-kostnaden-for-stodtjanster
2. https://www.statistikdatabasen.scb.se/sq/152971
3. https://www.ourenergypolicy.org/resources/the-great-stranding-how-inaccurate-mainstream-lcoe-estimates-are-creating-a-trillion-dollar-bubble-in-conventional-energy-assets/
4. https://www.rethinkx.com/publications/rethinkingenergy2021.en
5. https://www.affarsvarlden.se/kronika/norrland-storsta-forloraren-men-har-ar-vindkraften-lonsam
6. https://www.fortum.se/om-oss/nyheter/blogg/ar-vindkraften-lonsam
7. https://group.vattenfall.com/se/var-verksamhet/vindprojekt/faq-vindkraft/ar-vindkraft-lonsamt
Tack för att du flyttat diskussionen till ekonomitråden.
Ännu bättre hade varit om Quark fick ett eget gästinlägg!
Instämmer i det senare.
HARR JAN: Återigen, tack för ett mycket välskrivet inlägg!
Jag skall försöka tillföra lite mer info och kommentarer. Jag har det dessvärre väldigt hektiskt i dag, så kommer att skriva i flera delar här, nästa del under tidig kväll. Har i regel mycket mer tid under kvällarna. Nedan text är skriven i full fart, en del från minnet utan att extra kolla, så ber om ursäkt i förhand ifall jag råkat missat något eller skrivit fel. I vart fall lite mer info än i förrgår.
Part 1
Vad kostar olika energislag?
För att jämföra kostnader för el produktion så brukar man titta på LCOE — Levelized Cost of Energy. Estimaten kan variera ganska mycket beroende på olika antagande, t.ex. räntekostnader, livslängd, kapacitetsfaktor, och vad som tagits med, t.ex. hantering av kärnavfall, decommissioning, kostnader för katastrofer, kostnader för militärt skydd vid krig/terror aktioner, etc.
Här är LCOE för några olika energislag:
Lazard LCOE 2021 [1]
Kärnkraft: 167 USD/MWh;
Kolkraft: 108 USD/MWh;
Geotermisk: 75 USD/MWh;
Gaskraft: 60 USD/MWh;
Vindkraft (på land): 38 USD/MWh;
Solkraft PV: 36 USD/MWh;
Energiforsk, rapport 2021:74 “El från nya anläggningar” [2]
Kärnkraft: 56 Öre/kWh
Kraftvärme, skogsflis:55 Öre/kWh
Vattenkraft: 52 Öre/kWh
Kraftvärme, avfall: 48.5 Öre/kWh
Sol PV, utility: 43 Öre/kWh
Vindkraft, landbaserad: 32 Öre/kWh
Några snabba kommentarer: Lazard har inte med kostnader för hantering av kärnavfall, militärt skydd, katastrofer – t.ex. beräknas kostnaden för Fukushima-olyckan till ca 4000-5600 miljarder SEK [3]. Å andra sidan har de räknat med för kort livslängd för kärnkraft. Dessutom baseras Lazard på förhållanden i USA, där speciellt högre solintensitet (insolation) gör solkraft mer attraktivt än i Sverige.
Det ser ganska annorlunda ut i den senaste utgåvan av Lazard. Återkommer till detta. Intressant att här har också vindkraft + batteri undersökts. Kanske den viktigaste poängen med LCOE jämförelser är den relativa kostnaden inom varje undersökning. Man bör vara försiktig i fall man jämför t.ex. kärnkraft LCOE från en artikel och författare med LCOE från helt annan författare och artikel. Hur som helst, alla dessa tre LCOE analyserna visar tydligt att kärnkraft är det dyraste energislaget.
Lazard LCOE 2024 [4]
Kärnkraft: 182 USD/MWh; (baserat på Vogtle, som väl är kanske det mest lyckade och billigaste projektet i USA/Europa på senare tid, se ovan)
Gaskraft, peaker plants: 169 USD/MWh;
Kolkraft: 118 USD/MWh;
Vindkraft (på land) + batteri lagring: 89 USD/MWh;
Geotermisk: 85 USD/MWh;
Gaskraft: 76 USD/MWh;
Solkraft PV: 61 USD/MWh;
Vindkraft (på land): 50 USD/MWh;
Under sommaren så har nog alla på denna blogg lagt märke till att det ofta är väldigt låga elpriser, till och med negativa. Detta har framför allt att göra med solkraft under sommaren, som är under stark utbyggnad i Europa, t.ex. under RePowerEU initiativet. Denna utveckling kommer med största sannolikhet att fortsätta, och man kan tänka sig att till slut så kommer dyrare elproduktion som kärnkraft att helt enkelt stängas av under stora delar av året. Detta kommer att göra att LCOE för kärnkraft kommer att öka ännu mer. Dorr & Seba har tittat på att sol + vind konkurrerar ut kärnkraften på pris och kommer att leda till mycket lägre kapacitetsfaktor, faktiskt kan den gå ned så lågt som mot endast 10% år 2035, vilket resulterar i 7-8 ggr högre kostnad (LCOE) för kärnkraft. [5]
[1] LAZARD, “Lazard’s Levelized Cost of Energy Analysis – Version 15.0”, 2021
[2] Energiforsk, “El från nya anläggningar”, rapport 2021:74
[3] https://en.wikipedia.org/wiki/Fukushima_disaster_cleanup#:~:text=The%20total%20cleanup%20costs%20were,(%24470%20to%20%24660%20billion)
[4] LAZARD, “Lazard’s Levelized Cost of Energy +, June 2024.
[5] Dorr & Seba, “The Great Stranding: How Inaccurate Mainstream LCOE Estimates are Creating a Trillion-Dollar Bubble in Conventional Energy Assets”, 2021
Tack för ytterligare information. Inte så lätt att smälta alla siffrorna. Ett par, i bästa fall, relevanta kommentarer i alla fall.
Jo, kalkylen för ny kärnkraft ser ansträngd ut. Fast exemplet med kapacitetsfaktor på 10% ser extremt dramatiskt ut. Det skulle rimligen innebära väldigt dålig lönsamhet i sol och vind också i den situationen. Mer allmänt så sätter överväganden kring lönsamhet gränser också för utbyggnaden av sol och vind.
Precis som du konstaterat så måste vind och sol i längden kombineras med batterier (SWB-scenariet). Utan att greppa alla detaljer så tror jag att vi är ganska nära en punkt där det inte fungerar att bygga ut sol och vind så mycket mer utan (batteri-)lagring. Om vi skall vara konsekventa när vi ser på kostnader så måste ju sol och vind bära även kostnaderna för de stödtjänster som dessa energislag kräver.
Den beräknade kostnaden för vind plus batterilagring blir således central. Här tillkommer då en parameter som rimligen får väldigt stor betydelse, nämligen hur stor lagringskapacitet man räknar med i relation till installerad effekt. Jag utgår från att värdet på denna parameter får mycket stor betydelse för var den beräknade kostnaden hamnar. Jag har ingen som helst möjlighet att bedöma rimligheten i de antaganden som gjorts om den saken i Lazard LCOE 2024.
Sen måste ju vi här i Sverige också ha en strategi för hur vi skall hantera en situation med ett stabilt högtryck över Skandinavien och norra Europa i en vecka mitt i vintern. Det kan säkert finnas olika möjliga strategier, men det måste ingå i planeringen.
Part 2:
Kostnadskurvor:
Vi känner väl alla till Moore’s law för mikroprocessorer: antalet transistorer dubblas vartannat år.
Tänk er hur dumt det vore att år 1990 estimera kostnaden för en framtida dator med viss prestanda år 2010 genom att anta att pris/prestanda år 2010 är samma som den var 1990.
Men det är just denna typen av fel som ofta görs i energi-debatten: man tar inte hänsyn till den snabba teknikutvecklingen för solkraft PV, vindkraft, och batterier!
I Lazard 2024, sida 16, visas inflationsjusterad kostnadshistorik, med data för varje år 2009-2024. Man ser starkt ”hack i kurvan” åren 2021-2024, orsakat av COVID, Ukraina-kriget, och eftersläpning. Låt oss därför titta på åren fram t.o.m. 2021. Nedan kostnader för några olika årtal:
År 2009, Solkraft PV: 359 USD/MWh
År 2015, Solkraft PV: 65 USD/MWh
År 2021, Solkraft PV: 36 USD/MWh
År 2009, Vindkraft PV: 135 USD/MWh
År 2015, Vindkraft PV: 135 USD/MWh
År 2021, Vindkraft PV: 38 USD/MWh
År 2009, Kärnkraft PV: 123 USD/MWh
År 2015, Kärnkraft PV: 117 USD/MWh
År 2021, Kärnkraft PV: 167 USD/MWh
Med dessa data blir de årliga kostnadsändringarna baserat på åren 2009-2021:
Årlig kostnandsändring år 2009-2021
Kärnkraft: +2.6%
Solkraft PV: -17.4%
Vindkraft (på land): -10.0%
Man kan förvänta sig att hastigheten av kostnadsändringarna efter vart minskar, dvs ”diminishing returns” då tekniken mognar. Notera dessutom att för kärnkraft, så har kostnaden ökat istället för minskat. Men eftersom det finns så få reaktorer byggda, så kan vi vara lite snälla och säga att kostnaden är konstant, med dagens värde (182 USD/MWh). Därför bara vind och sol nedan:
Årlig kostnandsändring år 2009-2015
Solkraft PV: -24.8%
Vindkraft (på land): -13.9%
Årlig kostnandsändring år 2015-2021
Solkraft PV: -9.4%
Vindkraft (på land): -6.0%
Genom att extrapolera data så kan vi estimera vad framtida kostnader blir. Ett enkelt sätt att få med effekten av att kostnadsändringarna efter vart minskar, är att göra curve fitting med power functions i Excel. Genom detta så estimerar jag framtida kostnader enligt följande:
Estimat av kostnader år 2035:
År 2035, kärnkraft: 182 USD/MWh
År 2035, Solkraft PV: 16 USD/MWh
År 2035, Vindkraft PV: 26 USD/MWh
Estimat av kostnader år 2045:
År 2045, kärnkraft: 182 USD/MWh
År 2045, Solkraft PV: 11 USD/MWh
År 2045, Vindkraft PV: 22 USD/MWh
Det är dessa kostnader som skall jämföras vid planering av framtida energisystem!
Många analyser tar inte hänsyn till den snabba teknikutveckningen och därmed kostnadsreduktionen som gäller för framför allt solkraft PV, vindkraft, och batteri lagring. Detta är kanske det största och vanligaste felet som görs vid diskussioner om framtida energi system.
Det gör också att man kan överinstallera med sol + vind, för att på så sätt minska behovet av batterier, och ända ha ett system som är billigare än kärnkraft.
(Part 3 och lite mer svar på HARR JAN’s frågor kommer… senare…)
Tack för inlägg.
Personlig reflektion. Varför ska man som privatperson investera i solceller när utvecklingen går så fort?
Efter några år är solcellerna lika moderna som en ADSL-lina. (nu var jag snäll, resan jag hade i REC liknar mer ett 48 k-modem).
Nu är ju utbyggnaden av solceller och vindkraft ganska brutal vilket ger låga energipriser när man behöver elen som minst.
Dvs problemet kvarstår, när elen verkligen behövs (kalla vinterdagar) kommer elpriserna fortsatt vara höga.
Tack Quark!
Jo, det finns anledning att anta att kostnaderna för sol, vind och batterier sjunker. Fast kanske klokt att vara försiktig med att kvantifiera hur mycket. Sen är det nog rimligt att tro att även kostnader för kärnkraft sjunker om sådana verk skulle börja produceras i större ”serier”. Utvecklingen av den tekniken har väl i mångt och mycket legat på is en tid. Möjligen skall man avstå från att avfärda den potentialen helt.
Som du är inne på får man väl också i allmänhet anta att effektiviseringspotentialen avtar ju mer mogen en teknik blir. Vilket då också gäller vind och sol. Sådär högst amatörmässigt känns det som att potentialen för prissänkningar kan vara större i lagring/batterier. Åtminstone vind får väl idag betraktas som en mycket mogen teknik.
Med investeringshorisonten för kärnkraft är det förstås ändå i mångt och mycket nödvändigt att beakta dess kostnadsbild som det ser ut idag, men samtidigt fundera på vad el producerad från alternativen kan komma att kosta när eventuella verk står klara.
Tillägg: Även om man bör vara medveten om hur osäkra kvantifiering av prisutvecklingen kommer att vara så är man förstås ändå tvungen att beakta den utvecklingen inför investeringar med mycket lång horisont.
Part 3:
Har inte haft så mycket tid framför datorn, men här kommer fortsätting på de tidigare inläggen:
Först vill jag förtydliga lite grann om kostnadskurvor i tidigare inlägg part 2: Jag har bara använt data fram t.o.m. 2021, eftersom det är rejäla störningar pga COVID och Ukraina-kriget, som med eftersläpning i Lazard’s kurvor visar sig från 2022 och framåt. Sanktioner och tariffer, t.ex. mot Kina, gör det också lite svårare att förutsäga hur kostnadskurvorna kommer att utveckla sig. Jag har antagit att på längre sikt så kommer de att falla tillbaka till nuvarande trendkurvor. Om det antagandet är fel, så kommer det ta lite längre tid att nå kostnaderna jag listade. Men i långa loppet brukar teknologi vinna.
De framtida kostnadsestimaten ovan är baserade på Lazard, som är för USA’s förhållanden. Här sammanfattade också med år 2021 och relative total kostnadsändring inkluderad:
Estimat av kostnader för kärnkraft, åren 2021-2045:
År 2021, kärnkraft: 182 USD/MWh
År 2035, kärnkraft: 182 USD/MWh
År 2045, kärnkraft: 182 USD/MWh
Ändring av kostnad år 2021-2045: 0%
Estimat av kostnader för solkraft, åren 2021-2045:
År 2021, solkraft: 36 USD/MWh
År 2035, solkraft: 16 USD/MWh
År 2045, solkraft: 11 USD/MWh
Ändring av kostnad år 2021-2045: -69%
Estimat av kostnader för vindkraft, åren 2021-2045:
År 2021, vindkraft: 38 USD/MWh
År 2035, vindkraft: 26 USD/MWh
År 2045, vindkraft: 22 USD/MWh
Ändring av kostnad år 2021-2045: -42%
Om vi antar samma relativa kostnadsändring för svenska förhållanden, så blir kostnaderna så här
(LCOE för år 2021 från Energiforsk rapporten [2], relativ kostnadsförändring enligt ovan från Lazard 2024 [4]):
Estimat av kostnader för kärnkraft, år 2045 (Energiforsk + Lazard 2024):
År 2045, kärnkraft: 0.56 SEK/kWh
År 2045, Solkraft PV: 0.13 SEK/kWh
År 2045, Vindkraft PV: 0.19 SEK/kWh
I takt med att teknologi driver kostnaderna ned, så blir kostnader för bränsle, drift, underhåll, avveckling, slutförvaring allt viktigare. Dessa kostnader finns i Energiforsk rapporten:
Kostnader för bränsle, drift, underhåll, slutförvaring, avveckling:
Kärnkraft: 0.178 SEK/kWh
Solkraft: 0.009 SEK/kWh
Vindkraft: 0.010 SEK/kWh
Ovanstående siffror är inte riktigt helt korrekta, eftersom drift- och underhåll är inkluderat i de ursprungliga LCOE analyserna, men likaväl så visar de huvudpoängen: Sol- och vindkraft har noll bränslekostnader och mycket lägre drift- och underhålls kostnader. Detta betyder att någon gång år 2035-2050 så blir den totala kostnaden för sol och vind lägre än till och med enbart drift- och underhållskostnaderna för kärnkraft. Dvs, även fullt fungerande kärnkraft stängs ned pga att det är dyrare att fortsätta driva dem än att helt enkelt köpa och installera ny sol & vind.
Nu är kostnader för elproduktion och spotpris på den öppna marknaden två helt olika saker. Vad vi ser nu är att under sommaren så blir elpriset så lågt att det är bättre att stänga ned kärnkraftverken. Vi kanske inte är där riktigt ännu, tar nog några år till. Längden på kärnkraftens sommarnedstängning kommer att öka, ju billigare elpriset blir. Det betyder att kapacitetsgraden på kärnkraft kommer att bli sämre och sämre, vilket innebär att kostnaden/MWh för kärnkraft kommer att gå upp rejält. Det är detta jag pekade på i Part 1, och som nämns i Dorr & Seba [5], där ett estimat pekar på att kapacitetsfaktorn för kärnkraft kan bli så låg som enbart 10% år 2035. Detta är dock för USA, som har mycket bättre förutsättningar för solkraft; för Sverige så kommer det att ta längre tid. Likaväl, trenden är den samma – till och med enbart drift av kärnkraft blir till slut så dyrt att det kan bli ekonomiskt attraktivt att helt enkelt lägga ned kärnkraften, långt innan dess livslängd har nåtts. Detta är vad Dorr & Seba menar med ”Stranded Assets”.
System kostnader:
Den största nackdelen för sol- och vind är att den är intermittent. Detta kräver investeringar i elnätet, både för kapacitets och frekvens stabilitet. SWECO har presenterat två rapporter [6][7] som tittar på det totala investeringsbehovet i alla nätnivåer. De har tittat på system med 100% förnybart baserat på två olika scenarior. I scenario 1 så avveklas all kärnkraft och ersätts av 10 TWh sol och 75 TWh vind. Dessutom ökas effekten i nuvarande vattenkraft med ca 25% för att förbättra topplast och reglerförmåga. Rapporten [7] nämner “Det totala investeringsbehovet i alla nätnivåer bedöms uppgå till ca. 490-500 miljarder SEK under 2017-2050 i båda scenarier, där reinvesteringsbehovet utgör den största delen, ca 80%”. Här är reinvesteringsbehovet investeringar i befintliga anläggningar, som oavsett måste göras, dvs. det är ca. 100 miljarder SEK som tillkommer pga 100% förnybar produktion. Om man istället för 100% förnybar produktion behåller befintliga 6 kärnreaktorer, vilket antagligen är en god ide då livstidsförlängning + uppgradering är mycket billigare och snabbare än nybyggnad, så skulle behovet för nätinvesteringar minska.
För frekvensstabilitet föreslår rapporten att bygga nya svänghjul samt att bygga om 5 nedlagda reaktorer till svänghjul. I tillägg har man också inkluderat en del batterlagring. Totalt sett blir kostnaden för svänghjul + batterier för perioden 2017-2050 ca. 120 miljarder SEK. Återigen, detta är vid 100% förnybar, om man behåller nuvarande reaktorer så kommer denna kostnad bli mycket lägre.
Den samlade extra kostnaden för nätkapacitet, lagring, frekvensstabilitet, vid fallet 100% förnybart, blir således 220 miljarder SEK för en period på 33 år. Med 10 TWh sol och 75 TWh vind blir detta 0.078 SEK/kWh i extra kostnad.
Om vi sammanfattar alla kostnader så får vi följande:
Estimat av totala kostnader år 2045, inklusive alla extra system kostnader:
År 2045, kärnkraft: 0.56 SEK/kWh
År 2045, Solkraft PV: 0.21 SEK/kWh
År 2045, Vindkraft PV: 0.27 SEK/kWh
Dvs, under förutsätting att ovanstående estimat är någorlunda korrekta, så gäller:
Ett system, med frekvens och kapacitets behov uppfyllda, blir mycket billigare med sol och vind än med kärnkraft
Systemkostnader tillför en extra kostnad, men det är inte en ”show stopper”
Det är stor risk att nybyggnation av kärnkraft kommer att leda till ”stranded assests”
Det kommer också en Part 4, bland annat vill jag nämna en del om regeringens promemoria, och också svårighet med business modell: vem skall investera i kraftproduktion när elpriserna oftare och oftare blir negativa? Och försöka besvara frågor som kanske inte har besvarats ännu.
BIG DISCLAIMER: Jag säger inte att mina estimat är 100% korrekta, jag kan ha gjort fel, och dessutom är det massvis med antaganden i de olika rapporterna. Men det är ett försök på att ha en ”rough estimate”. Jag tar väldigt gärna emot frågor, kommentarer, rättelser, osv. Men var så snäll och inte skriv ett helt inlägg om att jag för ohederlig argumentation eller liknande. I am only human, och jag har i alla fall här gjort ett försök till att uppskatta olika kostnader.
[2] Energiforsk, “El från nya anläggningar”, rapport 2021:74
[4] LAZARD, “Lazard’s Levelized Cost of Energy +, June 2024.
[5] Dorr & Seba, “The Great Stranding: How Inaccurate Mainstream LCOE Estimates are Creating a Trillion-Dollar Bubble in Conventional Energy Assets”, 2021
[6] https://www.sweco.se/aktuellt/nyheter/fortydligande-av-rapporten-100-procent-fornybart/
[7] https://www.skekraft.se/wp-content/uploads/2017/06/100_procent_fornybart_2040.pdf
Quark!
Den här diskussionen börjar bli lite för komplicerad för mig. Jag är helt enkelt inte kapabel att värdera trovärdigheten i de siffror som figurerar här. Låt mig ändå hänvisa till en artikel med författare som i alla fall på pappret ser kvalificerade ut. De hänvisar till att de har gått igenom bokföring (audited accounts) för 350 vindkraftsparker (off shore and on shore) i Storbritannien. De hävdar att de funnit siffror avseende capital costs, operating and maintenance costs och livslängd för vindkraft som är avsevärt mycket mer ofördelaktiga än vad som som figurerar i debatten. De hävdar också att kostnaderna inte alls fallit (1). Konstigt nog ser jag dock ingen referens till en fullständig rapport.
Att de har gått igenom parkers faktiska bokföring låter i alla fall som ett starkt argument. Liknande genomgång som också rapporterat stora problem med lönsamhet har ju även rapporterats här i Sverige (2)
Tyvärr, hamnar i alla fall jag i situationen: ”Vem kan man lita på”.
1. https://www.briefingsforbritain.co.uk/the-costs-offshore-wind-power-blindness-and-insight/
2. https://kvartal.se/artiklar/vindkraft-en-gron-bubbla-eller-ett-svart-hal/
Tack HARR JAN. Jag återkommer senare i kväll med part 4, och sedan kommer jag nog försöka möblera om texten lite grann, och rätta o lägga till en del, för att sedan posta allting vid lämplig LW energi artikel nästa vecka.
Vad gäller framtida kostnad så är det svårt att undvika komplicerad diskussion. Så kommer nog börja kostnadsdiskussionen med att hänvisa till regeringen’s promemoria, där de har föreslagit 80 öre/kWh för SE3, vilket är svindyrt jämfört med de faktiska priserna. Dessutom är 80 öre bara ett exempel, de öppnar upp i promemorian att det kan bli dyrare än 80 öre.
Kommer att referera tilll promemorian’s LCOE kostnadsberäkningar också. Byggtiden inverkar på LCOE, och de har använt t.ex. 7 år som byggtid, vilket är extremt optimstiskt. Och dessutom är promemorian tydlig med att minst två nya reaktorer skall vara i drift senast 2035, vilket är över-optimistiskt.
Promemorian känns som ett lite ruffel-och-båg beställnings jobb, men osäkert om det är beställt av regeringen eller oppositionen…hahaha! Kortsiktigt så tjänar nuvarande regering på det, men långsiktigt så kommer oppositionen att anklaga regeringspartierna för att ha orsakat höga elpriser & skatter för flera framtida generationer. Det är så klart så att om regeringen bränner av 300-450 miljarder på subventioner till ny kärnkraft, så kommer det att rejält stoppa upp annan energi utbyggnad, vilket kommer att göra elpriser för konsumenter onödigt höga i vart fall fram till de nya reaktorerna är i gång.
När jag möblerar om texten så kommer jag kanske ändå börja med byggtid, för det är enklast att förstå. Också, vill folket sitta stilla och rulla tummarna i 15-20 år innan ny kärnkraft är i drift, eller vill man fortsätta installera vindkraft och solkraft i snabb takt som gör elpriserna lägre och lägre år efter år, med start ganska omgående?
Precis som du pekar på, och också RUN DMC, så är lönsamheten den svåraste biten för vindkraft, eftersom den genererar som mest när priserna är som lägst, och det kan kräva ganska många timmars batteri lagring för att undvika det. Solkraft likaså, men krav på batteri är mindre. Här är det viktigt att klar på att lönsamhet inte är samma sak som kostnad. Likaväl, resonemanget om cost curves kräver ju att det fortsätter att investeras i teknologiutveckling, vilket inte kommer vara fallet om det inte finns något business case. Detta gäller framförallt vindkraft. Jag tror batterier kommer oavsett att fortsätta utvecklas i snabb takt pga bil industrin, och tror att solkraft PV också kommer att fortsätta utvecklas hyfsat fort eftersom det finns en privat marknad för det, och dessutom för många länder som är lite närmare ekvatorn än Sverige så blir solkraft det solklart (ha !) billigaste alternativet, och på lite sikt t.o.m. endast solkraft + batteri i hem-installationer, dvs många hus kommer att välja bort att vara kopplade till elnätet. Notera, jag pratar om sydliga breddgrader här, inte Sverige.
Och i lönsamhet/kostnad diskussionen, så är det ju också så att kärnkraften är uppenbarligen inte lönsam heller, det är ju trots allt det dyraste sättet att producera el energi på, och tar längst tid att bygga.
Sen finns det ju i och för sig politiska aspekter: staten får inte direkt ge subventioner till företag, det är emot handelsregler. Men staten får ge stöd till utbyggnad av infrastruktur, och kan väl också få undantag för stöd av energiförsörjning, så som kärn, vind, sol, allting egentligen. Så att satsa stenhårt, på en gång, att bygga ut kraftnät och energiproduktion är nog väldigt viktigt för svenskt näringsliv. Det är inte svårt att tänka sig en framtid om 20 år då energi är nästan gratis för länder i sydliga breddgrader — hur skall svensk energikrävande industri kunna konkurrera mot detta?
Tycker det är trist att kärnkraftsdebatten i Sverige är så infekterad. Det är så mycket partipolitik i det hela att det är näst intill omöjligt att föra en vettig diskussion. Det är otroligt trist, för detta är en fråga som behöver överenskommelse för lösas demokratiskt, med bra resultat, och med nödvändig långsiktighet.
Det framfördes ovan att du borde få möjlighet till ett gästinlägg på bloggen. Jag tycker det vore en mycket god idé. Är dock lite osäker på om det optimalt att jag driver saken.
Intressant kommentar om solenergi och sydliga breddgrader. Kanske är norra Sverige inte alldeles rätt plats för tillverkning av grönt stål. Kanske Marocko är ett bättre ställe. Tror jag hörde tanken från VD för Energiforsk. Grönt stål i norra Sverige kan vara en rejäl felsatsning. Mer allmänt om ändrade förutsättningar. Vad händer om carbon catching and storage från förbränningsgaser från stora anläggningar utvecklas till en livskraftig och billig teknologi. Alla andra alternativ skulle få helt nya förutsättningar.
Du har givetvis rätt i denna diskussion tenderar att bli polariserad och känsloladdad. Inte bara inom politiken utan på alla nivåer. Ett skäl är nog att det är så många osäkra parametrar. Det blir svårare än det vanligen är att komma överens om hur verkligheten ser ut. Det blir väldigt mycket sifferexercis. Sådan är förstås alldeles nödvändig, men siffrorna är extremt svåra att värdera.
Jag tar mig friheten att återknyta till mitt tidigare argument att baserat på det som presenterades i Energiforsks rapport plus uppgifter från SvK så är kärnkraften snarare billigare ut än vind plus sol plus stödtjänster. Jag vill absolut inte göra anspråk på att därmed ha visat hur saken ligger till. Och givetvis måste man beakta den förväntade utvecklingen när det gäller så långa tidshorisonter som vi arbetar med här. Här är jag dock skeptisk till rent matematiska trendframskrivningar. Exempelvis är det åtminstone rent intuitivt svårt att se något principiellt skäl till att tänka sig att utvecklingen nödvändigtvis skulle vara mer positiv för vind än kärnkraft. Bägge måste betraktas som mogna teknologier. Fast det är antagligen annorlunda för batterier och kanske också för solar PV.
När det gäller vind så hävdade britterna jag hänvisade till ovan att prisutvecklingen inte alls hade varit gynnsam under den period de studerade. Att resultaten bygger på reviderade bokslut är en utgångspunkt som framstår som en styrka. Fast jag har förstås noll möjlighet att avgöra om slutsatserna har någon solid grund i deras data. Vilket tyvärr är fallet med nästan alla siffror som figurerar i denna diskussion.
När det gäller huspriser så känns det iaf norr om Stockholm som att 90 procent av utbudet som kom ut efter sommaren ville vara säkra på att inte råka underprisätta utan istället är det kanske en av tio villor som det blir affär på. Intressant att följa utvecklingen. En del har iaf börjat krypa nedåt med prissänkningar.
Håller med. Det gör att priserna enligt statistiken hålls uppe. Det var samma story 2008 runt Lehman.
Du har rätt i slutsatsen att statistiken hålls uppe men jag tror åtminstone delvis av fel anledning. Om jag inte minns rätt är statistiken på gjorda affärer så för höga annonserade priser bör inte påverka. Däremot så är det, i områdena jag följer, oftast finare kåkar med lite extra som går iväg medan tråkigare kåkar tas bort utan affär. Således hålls statistiken uppe eftersom du får extra fina kåkar för samma pengar som medelmåttiga gick iväg för tidigare. För eller senare bör det ju finnas motiverade säljare även av objekt modell tråkigare och då bör det synas tydligare i statistiken.
Min poäng är att skulle kåkarna säljas skulle prisstatistiken rasa kraftigt.
Nu säljs de inte utan ligger ofta kvar.
Framförallt gårdar är ner rejält, cirka 30% i vårt område på årsbasis.
Förvånar mig inte det minsta om det är så med tanke på hur kapitalintensivt lantbruk är idag. Ränteeffekter slår säkert stenhårt mot många.
Ja. Nu läggs det ut “högt” och så finns det lite prutmån.
Här är det lite brist på bra objekt att jämföra med så man ser en väldig skillnad mellan väl underhållna hus och där gamlingarna bott sista 30 åren utan att göra mer än klippa gräset
De som inte vill börja med stora renoveringar får betala en premie för det. Medans renoveringsobjekten inte längre har företag som köper dem för att göra snabba pengar med villiga hantverkare.
Är min ponduspostulering från Roslagen
Precis, bra objekt är ”fluida” och på väg att hinna ikapp toppnoteringarna från 2022, även om det är en liten bit kvar. Som sagt, köparna är kräsna och vill minimera överraskningar varför objekt i bra skick har företräde; färdigrenoverade och i topp-skick.
Betyder också omvänt att vi så småningom kan vänta oss en realistisk marknad för renoveringsobjekt. Finns många fina gamla träkåkar i norrort med kök från 60-talet som med rätt prissättning kan bli väldigt intressanta. Tror dock att det kommer att ta ytterligare ett år innan marknaden ha anpassat sig till det.
Apropå elpriser, om några veckor är det exakt tio år sedan som “marknaden” i form av S & MP kommunicerade att kärnkraften skulle läggas ner av affärsmässiga skäl då den blivit olönsam, och att Vattensfalls VD skulle få sparken om han inte rättade sig i ledet: https://petterssonsblogg.se/2021/12/09/tig-eller-avga-mp-hotar-sparka-vattenfalls-vd/
HARR JAN, tack så mycket för ett mycket välskrivet inlägg! Jag är precis på väg in till två möten, så kommer att ta några timmar innan jag kan komma med ordentligt svar. Men lite snabbt: Ja, LCOE är komplicerat och kan ge väldigt olika resultat beroende på antaganden. För övrigt, det finns en nyare Lazard 2024, men jag använde den gamla pga cut-n-paste från gammalt inlägg… och också för närmare i tid med elforsk-rapporten. Önskar också diskutera regeringen’s promemoria som kom ut nyligen [1]. Tony Seba har en hel del youtube videor som inte kräver att man lämnar ifrån sig någon information.
Jag återkommer senare under dagen!
[1] Promemoria, Finansiering och riskdelning vid investeringar i ny kärnkraft, Finansdepartementet, Aug. 2024
Utmärkt! Jag väntar.
Intressant i sammanhanget är att inflationen varit noll eller mycket låg de senaste månaderna. Inflationssiffran räknas på tolv månader tillbaka vilket betyder att det mesta av den är det som hände för mer än ett halvår sedan. Om prisutvecklingen fortsätter som de senaste månaderna går vi mot en lite väl låg inflation.
Å andra sidan med tanke på att en stor del av minskningen är energipriser så kan det snabbt ta fart åt andra hållet om elpriset springer iväg nu framåt höstkanten.
Är glaset halvfullt eller halvtomt? Jag för min del anser att det är dubbelt så stort som det behöver vara.
Norska oljefonden upp med cirka 300 miljarder på ett par dagar, till 18.600 miljarder.
För kontext är det väl en tredjedel av Sveriges totala statsbudget, hoppas bara att lite av pengarna kan gå till att sänka skatten för hushåll också och inte bara gå till att regna pengar över offentlig sektor.
Fonden går ju upp cirka 10% från avkastning och tillskott från oljeindustrin, med 3% i uttag så ökar summan med cirka 60 miljarder i året. Att sänka skatten för inkomst och pension med en procentenhet i året hade väl gått på cirka 10 miljarder. Gör du det i tio år hade vi fått en vanlig inkomstskatt på 20% och en ännu lägre pensionsskatt.
Oljefonden har i snitt avkastat 6.3% sedan starten vilket ger en realavkastning på 4%.
Är inte det rätt dåligt egentligen?
Ren gissning bara att breda världsindexet ligger mycket högre än så.
Eller hade de för låg risk i början?
Personligen tycker jag det är en väldigt bra avkastning då de håller en relativt låg risk.
Hög avkastning säger egentligen ingenting. I såna fall är den som köpte Bitcoin den duktigaste investeraren (vilket hen naturligtvis inte är).
+1. Man får välja mellan möjlighet till hög avkastning till hög risk, eller lägre avkastning till lägre risk. (Mycket grovt förenklat.) Oljefonden har knappast som syfte att generera högsta möjliga avkastning, utan snarare att generera stabil avkastning till låg risk. Då är en realavkastning på runt 4% per år absolut inte dåligt.
Avkastning plus inskott från oljeindustrin sa jag.
I 2023 tjänade Norge 1375 miljarder bara på oljan och fonden har dubblats i värde på fem år. Men sådan uppgång långsiktigt är inte realistiskt, likadant som att oljefonden hade massa pengar i räntefonder förr i tiden är ej intressant i framtida förväntad avkastning.
Jag ser vad du skriver men insättning är inte avkastning.
Medans brist på uppskattning leder till avsättning som leder till en tillsättning, sorry kunde inte låta bli, fick lite Hasse och Tage feeling…
Jag sa inte heller att avkastningen var 10%, utan att den går upp 10% med avkastning plus pengar från oljeindustrin. Jag talar om fondens storlek, vilket är vad uttagsregeln baserar sig på.
Sedan som sagt är 1400 miljarder i insättningar inte realistiskt och inte heller de 1000 miljarder man räknade med för i år. Samtidigt är inte 6% avkastning realistiskt heller då det somsagt inkluderar perioder med stora mängder kapital utanför börsen.
Men säg 600-800 miljarder från oljan per år med lite tillväxt samt 7-8% i avkastning så är 10% full realistiskt.
Dock blir det ju lite avtagande då fonden blir större och större så spelar insättningarna mindre roll. 500 miljarder på 18.600M blir ju mer procentuellt än 1000 miljarder på 50.000M.
Räknar själv med att fonden kommer ligga på 30.000 miljarder till runt 2030 men den som lever får se.
Tragiskt att ett så vackert land som Norge jobbar stenhårt på att smälta ner sina glaciärer till banktillgångar.
Lite off kanske, men en attans fin bild. Det gamla Sverige med gärdesgård o skog i förening med framtiden.
Tänkte samma! Hade en kompis som flyttade ut på landet för ett par år sedan och den där bilden gör att man förstår det lite bättre 🙂
När kommer dessa ständigt skyhöga elpriser bloggen rapporterar om att märkas på elräkningen?
Har rörligt på månadsbasis och när jag kollar i mitt lilla Excelark sen flera år är det bara tre månader som sticker ut: augusti, september och december 2022.
Då kröp det upp till 5 kr/kWh. Innan och efter högst modest kring 2 kr/kWh även om Putins anfallskrig naturligtvis märktes under hela 2022.
För ungefär fem år sedan betalade jag ett fastpris på 20 öre/kWh.
Nu är det omöjligt att komma under 60. En prisökning på 200% märks på min elräkning i alla fall.
Med tanke på att det svenska el(handels)priset historiskt legat runt halvkronan kilowattimmen eller något lägre än så – runt en krona per kWh levererat skattat och klart – så får väl det fyrdubbla jämfört med det klassas som rätt så högt?
Sen ger det också en något missvisande bild att fokusera på enskilda timmar för den som inte både har timpris och saknar möjlighet till tids-/prisstyrning av storförbrukarna, ja.
Ser fortfarande ingen fyrdubbling på min elräkningen men min statistik går bara sju år bakåt i tiden.
Sen borde man inflationsjustera också.
Jag hade i sammanhanget tur och mitt tidigare bundna elhandelsavtal löpte ut lagom så att jag kunde binda om strax innan Rysslands fullskaliga angrepp mot Ukraina, och anade vartåt det barkade i synnerhet med hur priserna utvecklade sig under vintern 21/22.
I samband med den ombindningen av priset ökade mitt el(handels)pris med ganska precis 100% jämfört med den föregående femårsperioden.
Självklart märks den ökningen på elhandelsfakturan, även om elnätsfakturan fortfarande dominerar med sina 60-70 % av totalkostnaden för hushållsel. Hade jag haft motsvarande elhandelsavtal som jag hade under föregående bindningsperiod så hade den siffran varit runt 80%.
Så din elräkning ökade bara med 40%? Också långt från en fyrdubbling.
@Werner 12:00, den del av elkostnaden som påverkas av elpriset ökade med ganska precis 100%. Jag för min del är ganska säker på att jag aldrig hävdat någon fyrdubbling.
Du har rätt, du skrev el(handels)pris inte elpris i första inlägget.
Eftersom vi nu konstaterat att elhandelspriset är en relativt liten komponent i elpriset krävs det mer än SKYHÖGA el(handels)priser för att ge genomslag på inflationen.
Jag tycker många, inklusive bloggaren själv, underskattar den effekt som batterier kommer ha i elnätet. De där pristopparna när vi kokar kaffe på morgonen kommer jämnas ut med alla batterier som installeras. Även risken för effektbrist de värsta timmarna på vintern kommer också minskas med batterierna.
Då får en enorm mängd batterier installeras, överallt.
Är det verkligen så?
Om vi tittar på skillnaden mellan morgonpeaken och mitt på dagen idag så skiljer det bara 600 MW.
Dvs för att helt ta bort peaken skulle det behövas 600 MW under ca 3 timmar.
Idag finns det ca 600 MW batterikapacitet redan men de ger i runda slängar bara 600 MWh så det skulle behöva tredubblas för att ta bort morgonpeaken. Det är inte jättelångt bort med tanke på prognosen för installerad effekt närmsta åren.
När kommer denna effekt att märkas? Jag säger inte emot egentligen, men problemet med pristoppar är nu och batteriernas lösning på detta problem ligger någonstans i en svårprognosticerad framtid.
Så fort Northvolt får ordning på torpet, eller vänta nu en stund…
(sorry kunde inte låta bli lite ironisk humor)
Hur stor batterikapacitet finns installerad i dag, hur stor håller på byggas, och hur stor kapacitet planeras framöver?
Om du inte vet svaret på dessa frågor så är det kanske du själv som överskattar batteriernas effekt?
Precis SEAL! Utan dessa fakta kan man inte säga ngt. En annan faktor som vi gärna bortser från då vi detta forum nog är lååångt mer intresserade än gemene man är hur skulle detta genomföras.
Hur stor andel av befolkningen vet vad styrning av förbrukare med hjälp av t.ex. Homeassitant? Hur många vet vad något drar effektmässigt, många släcker en lampa på 10W men tar en lång dusch utan att förstå att det senare drar några 10-potenser mer? Det är lätt att tro att de flesta är som jag…
Jag ser ett mycket stor både praktiskt och pedagogiskt problem.
Jag hör iofs till de som släcker den där lampan när den inte behöver vara tänd. 🙂 Inte i första hand för att jag tror att det gör någon jätteskillnad (för det vet jag mycket väl att det inte gör, även om det kanske kan hjälpa till lite på marginalen) utan mer för att det kräver så lite av mig att släcka (och senare tända igen) och det inte ger någon nytta att den är tänd när ändå ingen är där, så varför inte släcka.
Sen tror jag också att många lever kvar i en värld med hur mycket el olika saker drog förr om åren. Stor skillnad på wolframtrådglödlampar respektive led-lampor med samma ljusutbyte, för att fortsätta på ditt exempel. Också att väldigt få reflekterar över skillnaden mellan effekt och energi. Titta bara på hur ofta folk säger kilowatt när man menar kilowattimme. Det spelar väldigt stor roll ibland.
Google säger:
Under 2023 var Sveriges elanvändning, exklusive förluster, den lägsta sedan tidseriens startår 1990. Samtidigt minskade elproduktionen och sett över året hade Sverige ett elöverskott. Totalt under året var elproduktionen cirka 163 TWh och elanvändningen 135 TWh.
I början av 2024 uppskattades den installerade batterikapaciteten i det svenska elsystemet till cirka 560 MW, fördelat på 360 MW för hembatterier, 100 MW för batterilager i fastigheter och industrier, och 100 MW för storskaliga batteriparker.
Så batterikapacitet / årlig elförbrukning = 560 MW / 135 TW = 4.15 ppm
När du skriver “Google säger”, menar du deras AI-lösning som ofta visat sig fabulera fram saker som framställs som fakta men är helt uppåt väggarna fel? Eller menar du någon sida som du hittade genom en Google-sökning, och i så fall vilken?
Jag googlade “sveriges elproduktion” och “installerad batterikapacitet sverige”. Siffrorna verkar komma från de första länkarna, nämligen
https://www.energinyheter.se/20240425/31236/batterier-forandrar-svensk-elmarknad
https://www.energimyndigheten.se/nyhetsarkiv/2024/minskad-elanvandning-och-elproduktion-under-2023/
Låt mig vara tveksamt-positiv till (hem-)batterier…
Jag har installerat batteri till våran solcellsanläggning, mest som ett kul projekt.
Solcellerna är inga större problem att vare sig räkna hem eller optimera.
Batteriet däremot…
Jag hade förhoppningen att vara (och vi är i ärlighetensnamn oxå) *helt* självförsörjande på el mars-oktober utan att
göra avkall på komfort (inga “jag kan inte dusha nu för elen kostar 90 öre”-ish dilemman).
Med grönt avdrag på batterier vs laddcykler*kwh, kostar varje kwh i batteriet ~1SEK under dess livstid.
Så ekonomin är ett nollsummespel i dom mest positiva kalkylerna för privatpersoner, då man egentligen bara sparar dom fasta elnätsavgifterna. så privatekonomiskt är det bättre att bara sälja direkt och ta sina 60 öre/kwh i skattereduktion och se glad ut (samt nätnyttan och eventuellt spotpris)!
Nätstabiliserande tjänster (typ checkwatt), kan man tjäna pengar på men inte så mycket pengar att det är värt besväret.
Skall man sen ladda sina batterier “ansvarsfullt”, i mitt fall 0,5C, måste man ändå dumpa ut el på nätet. detsamma gäller vid förbrukning så man inte överbelastar, så att bli helt självförsörjande är lite av en utopi (när inverten slår över till ESP läge gillar dessutom inte några av jordfelsbrytarna i huset den nya nollan så det var lite av en “felinvestering”…)
Eventuellt kommer jag slå över inverter och batterierna till “peak shaping” nu när effektavgifterna kommer, men ändå skeptisk till att få ekonomi i batterierna.
i större skala är jag än mer skeptisk till att det går att få ekonomi i det…
Sedan ett tag finns en solcellsanläggning installerad inklusive ett hembatteri. Under sommarmånaderna har endast ett fåtal kWh köpts från nätet. Utlevererad energimängd gör att jag ligger ett antal lusentappar + inför vintern. När vintermörkret blir uppenbart skall systemet konfigureras om så att batteriet laddas med billigare (?) natt-el men med effektuttagsmax så att inte de effekttariffer som skall införas nollar eventuella besparingar.
Jag anser inte att investeringen på något sätt kommer att löna sig ekonomiskt men förmågan att vara hyfsat självförsörjande under den ljusa årstiden räknas som ett litet “finger” åt elnätsbolagen.
Under alla omständigheter kan jag några gånger tappa upp ett varmt bad och för en stund låtsas som om allt är bra igen…
Är det inte mer ett finger åt el_produktions_bolagen?
Elnätsbolagen har i princip bara fasta kostnader beroende på hur grov kabel du behöver. Den slipper du inte ifrån förens du är 100% i ö-drift och kapar sladden in. Det kommer kosta dig långt mer än vad du betalar till elnätsbolagen över din livstid att skapa ett oberoende elsystem.
Det egna systemet kommer dessutom ha rejält sämre tillgänglighet om du inte ska spendera ytterligare 3x pengarna med redudans av olika slag.
Jag vet det. Min elkonsumption från nätet beräknas nu bli mindre än hälften av vad den var tidigare och jag är även medveten om kostnader för att gå “off-grid”. I synnerhet blir det aningen besvärligt under den tid då elen behövs som mest. Utlevererad el (till lågt pris) kompenserar inte för vinterförbrukningen (högt pris) men en viss lindring blir det. Tibbers elräkningar har varit noll med en “pott” som sedan kommer att betas av allteftersom husets förbrukning överstiger utlevererad el.
Flertalet hus i omgivningen byggdes under perioden efter att oljbrännarna fasats ut och ersatts med direktverkande el-element. Elnätet är således ganska robust.
Investeringen lär knappast löna sig i närtid men fastighetens värde har i alla fall inte sjunkit.
Ursäkta sen ankomst, men såg den här först nyss. Lite relevant?
Om systemeffekter av stora batterier, särskilt när en generator bränner propp. Ganska långt inlägg med ett flertal svar.
(Varning för känsliga: innehåller Tesla-reklam!) 😁
https://x.com/_MountainsSea/status/1834731453302870296
Om man utgår ifrån finanstwitter så är allt annat än enorma räntesäkningar uteslutet, och förväntade stigande bostadspriser hyllas som religion.
Tror inte ett ord vad dessa charlataner säger.
Men visst, hade jag suttit maxbelånad i en 20-miljonerskåk, så hade jag också kanske försökt påverka marknaden med tweetmagi.
Skönt att det finns experter.
Ah yes, experterna…
Fick en påminnelse igår av hus guldpriset har förändrats. Skulle sälja en gammal, rätt trivial, guldklocka på nätet, och den som bedömer sakerna för auktionen sa att det är 10 000 kr guld i den, netto. Uppköparna betalar tydligen uppemot 500 kr/gram för 18ct, det blir en hel del för gamla länkar och klockor.
Ja, vi hade en massa över från släktingar som ligger nergrävda i en trädgård. Det är dags att gräva upp.
Släktingarna ?
Guldtänder, vet du. ..
Gamla tiders ”familjegrav”. Var kanske lagligt på landet. Fast det finns nog inget guld är, man skickade bara med en dunk till andra sidan.
Angående grafen över elpriser:
Jag tycker att det vackert av elhandelsbolagen att ge prisstaplarna en form som så tydligt kommunicerar deras budskap till konsumenterna.
Men kanske det ändå sker gradvis mindre kompletteringar i många olika system, tex solkraft, som gör att situationen ändå inte är fullt så nattsvart som för ett pr sedan. Bloggaren producerar kanske själv mer än för ett år sedan, och många andra, bland annat min far har byggt till solkraft på ladugården tak. Många bäckar små, och gärna en ny älv iofs men ändå.
Ja, Karlshamnsverket har förstärks med 20 megawatt genom att flytta fyra överblivna dieseldrivna reservaggregat som fanns hos Oskarshamn 2.
Lars,
Hur räknar du självförsörjande på el? I kronor eller i Wh?