Sveriges välstånd under efterkrigstiden bygges av staten och kapitalet tillsammans. Till ömsesidig nytta byggde vi massiva infrastrukturprojekt, och var rent av på väg att ta fram egna kärnvapen, i en samverkan mellan stat-företag-forskning och där all nytta stannade i Sverige. Den tiden får vi aldrig tillbaka, då svensk ekonomi helt enkelt blivit så stor att vi inte längre kan hålla allt inom landet. Men det gör också ena halvan av infrastruktursatsningar som järnvägar eller kärnkraftverk hamnar i utländska fickor.
Denna artikel är åsikter och en grov förenkling, men handlar om de stora dragen och principerna.
Sveriges välstånd grundades under efterkrigstiden 1945 – 1975 och har sedan fortsatt, så att vi idag aldrig haft det bättre tidigare i världshistorien (okej, reallönerna backade pga inflationen och Rysslands fullskaliga invasionskrig, men 2022 var vi på toppen iaf), trots allt gnäll. All statistik visar på detta oavsett vad gnällspikar vill komma fram till kring att det var bättre förr i någon detalj.
Välståndet byggdes i massiva satsningar där staten finansierade forskning och enorma projekt som vägar, vattenkraft och kärnkraft, som byggdes av det som blev världsledande svenska företag i treenigheten stat-kapital-forskning. Vägarna i sin tur nyttjades av bilindustrin för att skapa stora biltillverkare och billig el gjorde att vi kunde klara oljekriset och fasa ut oljeberoende för allt utom transporter. Forskningspengarna gick till svensk forskning och svenska forskare, och svenska studenter på universiteten och högskolorna, och allt blev en sjävlförstärkande spiral.
Men vi kan aldrig komma tillbaka dit.
Svensk ekonomi blev så lyckad och växte så mycket att vi inte längre har förmåga att producera det vi konsumerar inom landet, eller bygga vidare på vår infrastruktur med det vi har inom landet. Raljant kan man säga att vi t ex byggt så mycket (motor)vägar idag at tvår egen kapacitet inte ens räcker till det löpande underhållet. Ska vi bygga enorma projekt som Västlänken eller Förbifart Stockholm måste vi helt enkelt ta in utländska företag och utländsk arbetskraft.
Som exempel hade vi en befolkning på nästan exakt åtta miljoner år 1969. Sedan dess har befolkningen ökat med knappt 32% eller en tredjedel till 10 551 000 personer. SCB har tyvärr inte BNP-data längre än 1993 längre, men via Världsbanken ser vi att svensk BNP i fasta priser (justerat för inflationen, vilket är det man brukar avse med BNP, men någon kommer alltid anmärka i en kommentar, så jag lade till denna parentes) ökat från 184 GUSD år 1969 till 585 GUSD år 2023 mätt i 2015 års dollarvärde. Det är en ökning av BNP med 217% eller 3.17x.
Sveriges ekonomi har nu växt sig så stor att vi inte längre kan producera det vi vill ha inom landet. Det går inte att gå tillbaka, utan att kasta oss tillbaka till 60-talets faktiska relativa ekonomiska misär med gemensamma utedass på bakgårdarna i Stockholm, en tevekanal, telefoni som kostade en månadslön om man ringde utanför riktnumret osv och förstås inget Internet.
Så vi får idag leva med att det inte blir några storskaliga satsningar där alla pengarna stannar inom Sverige. Det blir utländska bolag som bygger vår kärnkraft, och inte något som tas fram i samarbete staten-kapitalet-forskningen. Idag är det inte svenska forskare som får våra forskningspengar, utan kinesiska doktorander, som sedan tar det de lärt sig och åker hem till Kina igen. Å andra sidan har vi så enormt många fler som forskar idag, att det helt enkelt inte går att trolla fram tillräckligt många tillträckligt kompetenta svenskar för alla högre studier och all forskning. Historiska data är svåra att hitta*, men 2001 hade svenska universitet och högskolor 49 220 heltidsekvivalenter anställda. Per 2023 siffran ökat till 66 226. Antalet anställda med forskarexamen (fil dr, med dr, tekn dr etc) inom utbildningsväsendet har gått från 13 217 till 26 404 på samma period. Och jag ponduspostulerar att vi såg motsvarande dubbling 1990 – 2001, dvs från säg 6 500 till 13 217.
Detta illustrerar att vi idag inte kan försörja oss själva kompetensmässigt, för vi behöver tillsammans med välståndet så mycket mer kompetenta personer. Och bara för att vi fått det 3.17x så mycket bättre än 1969 så har vi inte blivit vare sig smartare eller mer kompetenta.
Sveriges ekonomi och välstånd har helt enkelt blivit så stort att vi inte kan klara oss med bara det vi har inom landet. Så vi kommer aldrig mer kunna bygga välstånd via staten-kapitalet-forskningen. Men bara avkastningen på det välstånd vi redan byggt bör vara gott nog.
Vi lever iaf i år 2024, och inte 1969. Vi får acceptera att vi har det 3.17x bättre idag trots allt gnäll och att det kommer till priset av att vi måste vara internationella. Som att det nödvändigtvis är något negativt? Men det blir utländska bolag, arbetare och ingenjörer som stoppar mycket av de stora satsningarna i sina egna fickor. Förr stannade alla pengarna i Sverige så vi fick både löner, arbetstillfällen, välstånd och infrastruktur, och avkastningen denna gav i form av effektiviseringar av samhället. Nu får vi nöja oss med infrastrukturen och dess avkastning.
Den som vill att Sverige ska sluta sig mot omvärlden vill de facto att vi ska gå tillbaka till gemensamma utedass, som på den gamla goda tiden. Något raljant, men det kan de som saknar systemförståelse gott ha.
Med det sagt blir det intressant att se hur många svenska näringsgrenar ska överleva när de inte får ta in utländsk arbetskraft längre, främst inom jord och skog, samt nischade industrier som textilindustrin. Alltid lustigt när någon ojar sig över svensk självförsörjning men samtidigt vill slå ut de svenska areala näringarna och industrijobben. Sverige har bland världens högsta sysselsättningsgrad och det finns inte 50% hemmafruar man kan dra in i arbetskraften längre. Varifrån arbetskraften och tillhörande välståndsökning ska komma med stängda gränser lämnas som en övning åt regeringen.
Reaktionära protektionister, folkhemsfundamentalister till vänster och höger, och “det var bättre förr” har helt enkelt objektivt fel, om de inte är ute efter att försämra för alla i Sverige.
*generellt lackar jag numera ut på att statistikdatabaser allt mer uppför sig som att Sverige inte fanns före 2001 eller 1993, och data som faktiskt fanns i dem förr verkar rensats bort. Det tar onödigt lång tid att gräva fram långa historiska dataserier för en enkel artikel på en blogg. Tack till Världsbanken som iaf inte kastat bort gammalt data. SCB not so much – man anger att tabellen sträcker sig till 1950, men datat slutar redan 1993 och resten gapar tomt.
154 kommentarer
Man lever i en fantastisk tid om man jämför med hur det har varit, om man går tillbaka i tiden. Många förstår tyvärr inte hur bra det har det.
Det är lätt att fokusera på det som är trasigt och dålig när det gör sig påmint i vardagen. Framförallt är det extra irriterande när det är onödigt att det gick sönder, svårt att fixa i efterhand och man själv lyckades larma en del även om det var för lite och framförallt inte fungerade. (Och mina ångestämnen är inte lämpliga för detta forum då det snabbt blir en storm av flygande hundskit av dem. Själv brukar jag inte passa i något renodlat läger i sådana frågor så jag får garanterat skäll. )
Lars brukar påpeka att många “bättre förr” egentligen minns sin egen ungdom. Det borde vara en korrekt men inte heltäckande förklaring av mycket “bättre förr”. Det borde vara sunt med så mycket närtidshistoria att man hittar både det bra och det dåliga för att få koll på var man är, vart man vill samt vart man är på väg.
Rekommenderar en trip till Malmöfestivalen. Många samhällsbärare att skåda. Att det var bättre förr eller inte kräver nog lite mer tankeverksamhet än en statistisk nuffra. En tanke
Låt inte fakta påverka dina åsikter och känslor.
Med risk för att jag har missförstått hur ni båda syftar.
Lars, människor funkar inte så och du vet det. De som läser fakta och efter den rationella slutsatsen ändrar sina känslor är få om de ens finns. Jag har försökt och man blir bara besviken när det blir fel och cynisk över att det förefaller vara påbud om vad man skall låtsas tycka och känna för att vara del av någons spel. Att försöka göra något med fakta funkar för mig, prova dem mot andra saker och se om de stämmer, argumentera med dem, hitta gränser när de inte längre stämmer, det ger i alla fall mig en känsla och ändrar sakta åsikter.
Men bäst om åsikter och känslor hamnar snett är att umgås med människor så att vara med om en festival låter helt rätt! Sedan är det fråga om vem man umgås med för att t.ex. komma över främlingsrädsla som kan bli rasism, det är bra om rationaliteten räcker för att sortera extremister från hyggliga typer lite analogt med att skilja på sekt och fotbollsklubb när man är sugen på sällskap. Detta är f.ö. en sortering som tusentals svenska politiker och tjänstemän fullständigt har misslyckats med under 40-50 år när man har charmats av extremister som har varit mera välorganiserade än de som inte vill dominera.
Ja, jag brukar nöja mig med att som exempel titta på den sjukvård vi har idag jämfört med för 50 år sedan, och vill man kan man där även nischa in sig specifikt på t.ex. diabetsvård och därmed associerad hjärtsjukdom. Min farmor hade diabetes typ 2 och dog i hjärtinfarkt vid 65 års ålder när jag var kring tio mot slutet av 70-talet.
Min pappa har idag diabetes typ 2 – som han levt med i snart 30 år, och under den tiden har han haft såväl en hjärtinfarkt som en stroke, och även om han självklart påverkats av dessa (främst stroken) är han idag 85 år och mår ändå “hyggligt”.
Då ska man veta att min farmor tog insulin med vanliga injektionssprutor som hon “laddade” från en sån där gammaldags flaska med gummikork som man stack kanylen genom. Min pappa har insulinpenna med inbyggd doseringsfunktion, och en blodsockermätare med vilken man enkelt kan mäta blodsockret via ett stick i fingerspetsen och klämma fram en droppe blod.
Min farmor drabbades som sagt av hjärtinfarkt, överlevde den första och blev inlagd på sjukhus, där hon tråkigt nog avled efter om jag minns rätt någon vecka eller tio dagar när hon fick ännu en infarkt.
När min pappa för dryga 25 år sedan fick sin infarkt blev han också inlagd men medicinerad med blodförtunnande och slapp ytterligare infarkt, och har sedan fått medicin och utvärdering för att hålla koll på riskerna.
All denna utveckling inom vården är en följd av ökningen av vårt totala välstånd och utan den ökningen hade folk fortfarande dött i hjärtinfarkt och andra kärlsjukdomar i betydligt högre utsträckning än idag.
Ett annat exempel är utslitna leder. Att byta utslitna höftleder är något som gjorts länge, säkert bortåt 50 år vilket hjälpt många till en bättre livskvalitet högre upp i åldern. Knän däremot ansågs länge hopplöst att göra något åt och hade man t.ex. svårt artros i knäna gällde bara “shit happens, det får du leva med”. Sedan ett antal år (jag är lite osäker på hur länge men kanske max tio?) byter man dock även knäleder och jag känner flera personer som fått ett helt nytt liv tack vare detta. Någon som tror detta hade hänt utan vårt ökade välstånd?
Något som jag tror var bättre förr var den statligt – privata samverkan om medicinforskning och produktion där vi fick mer gjort per investerad mängd resurser än nu även om massor med teknik är bättre och kunskapen större.
Mellan kunskapsinsamlande och utprovning och användning av nya mediciner finns det barriärer som skulle kunna gås runt så vi får det ännu bättre, ännu snabbare men detta innebär givetvis andra risker för både befintliga affärsmodeller och att det blir fler misstag, problem och tragedier per år när man gör mer per år.
Kan bara hålla med. 50+ här och kan subjektivt säga att jag skulle inte vilja backa bandet till förorten på 70-talet jag började i. Fy faen.
Det vore dumt för Sverige att sluta sig men det vore klokt att världens demokratier sluter sig samman för att inte vara beroende av länder som Kina för varor och tjänster som gör oss utpressningsbara.
Bra bloggpost.
Men det var en sak som fastnade som jag inte riktigt kan greppa.
Om man kunde bygga tjörnbron på ett år 1980, varför tar motsvarande eller mindre infrastruktur idag många gånger längre tid?
Här i en mellanstor kommun så tar det ca 4 år att bygga en 4-5 km lokal led. Inget stort, en fil i vardera riktning och en mindre kort bro, annars bara åker den byggs på.
Kanske finns någon vägbyggarkunnig som sitter på svaret?
Därför att staten och kapitalet inte samarbetar längre. Det tog nästan två år att bygga två tio meter långa broar här lokalt. Det berodde på att arbetet stod stilla 50 av 52 veckor om året och bara utfördes när entreprenören hade dötid över.
Har balansen mellan staten och kapitalet förändrats? Tänker på hur balansen mellan linjeorganisation (skulle kanske motsvara staten) och projektorganisation (kan kanske motsvara kapitalet) kan påverka hur företag fungerar.
Nu ska jag vara lite elak men.
Jag har haft lite insyn i upphandling och inköp genom min karriär.
Lagen om offentlig upphandling ses som döden för själven och inspirationen för de flesta som jobbar md inköp.
Detta gör att man generellt har paragrafryttare inom inköp/upphandling i offentlig sektor. De duktiga förhandlarna som vet hur man får en “win/win” situation med en leverantör sitter på dubbla lönerna och en oändligt mycket större frihet i näringslivet.
Faktisk exempel:
Ett av de stora landstingen förhandlade fram “övervakningsutrusttning” till en kostnad till en halv miljon per vårdplats.
Min dåvarande chef fick en månad senare till ett avtal för exakt samma utrustning till 230.000 per vårdplats. Vi fick dessutom snabbare leverans än landstinget.
Då vi var privat verksamhet var såklart vår upphandling sekretessbelagd och vi kunde köra omvänt auktionsförfarande på utrustning från de tre olika huvudleverantörerna som fanns i Europa.
Du kan köra en öppen omvänd auktion enligt LOU också men det görs sällan.
Upphandlarna på myndigheterna brukar följa den interna beställarens instruktioner så länge det på pappret följer LOU. Har den interna beställaren fastnat för en viss leverantör skrivs upphandlingen så att den passar denne bättre och ofta tycker de missgynnade att det är ingen ide att bråka (och/eller nästa gång är det vi som får en förmån).
Precis. Hade kompetensen och orken varit större hos de som jobbade med upphandlingar hade man fått mer valuta för pengarna.
Men nu är det istället så att “det finns ju alltid mer skatt att ta”.
Medans en dålig inköpare i näringslivet hamnar där denne gör minst skada. Inom kontorsmaterielupphandlingen. Eller hss offentliga sektorn.
Råkar “fel” leverantör vinna så struntar man att beställa och gör en ny upphandling tills rätt leverantörer vinner. Kostar massor av resurser från både leverantörer och upphandlande sidan.
Två år, det var snabbt. I Östergötland har det tagit åtta år (än så länge) att ersätta en liten gångbro som stängdes över en natt. Går allt enligt plan så finns en ny bro på plats nio år efter stängning.
https://sv.wikipedia.org/wiki/Fem%C3%B6resbron
I en annan större svensk stad tog det 4 år laga en 30 meter lång bro, och det blev >20 miljoner kronor dyrare än planerat.
Man kanske skulle byggt en ny i stället. Men finns en startad entreprenad så gäller inte sunt förnuft numer.
Så samhällsapparaten var nog lite mer effektiv fram till 90-talet.
För att det finns för stora kostnader i provisorier och det finns betydligt mer infrastruktur i marken nu än på 80-talet. Grovt räknat när allt går bra såklart, inte en bedömning av ett enskilt fall.
Det kan alltså var billigare att bygga sakta under begränsade tider än snabbt och behöva upprätta massa provisoriska försörjningar av underjordisk infrastruktur eller väg.
Sen är det mycket enklare och billigare att bygga i obruten mark, det gör vi sällan längre speciellt när det kommer till infrastruktur.
Man tar också nu för tiden mycket mer seriöst på exempelvis miljö pch natur. Varför viss byggnation drar ut på tiden när man stöter på eller bejakar dessa intressen. Tittar vi så kort tillbaka som 90-talet eller tom 00-talet så plöjde man bara och sket fullständigt i detta. Vilket innebär exempelvis massa förgiftade massor som nu behöver hanteras när man bygger om en väg.
Jag vill lyfta fram ett bra exempel i relativ nutid. (2010) Malmö.
Riktigt bra uppstyrt och stort infrastrukturprojekt.
“Citytunneln genom Malmö blev billigare än väntat och färdigställdes före utsatt tid.- Aktiv samverkan mellan beställare och entreprenör är förklaringen till framgången.Det säger Örjan Larsson, mannen bakom succén.”
https://www.byggvarlden.se/malmos-tunnel-en-miljardsucce/
Har reflekterat över samma sak när man åker längs vägarna i Sverige… för ca 10 år sedan var vi i Spanien, strax norr om Benidorm. Där åkte vi runt med hyrbilen och besökte Calpe via slingriga bergsvägar, en dag hängde en Citroen över vägräcket och höll på att bärgas för fullt. Nästa dag när vi åkte samma väg höll de på att skruva dit en ny sektion istället för den tillbucklade från dagen innan… När vi åkte till flygplatsen för avresan hemifrån var en rejäl sektion av mitträcket på E4 nermejad, tänkte att det lagar de väl snart,men det var likadant när vi åkte hem. 3 månader senare var vi på väg till samma flygplats och mitträcket var fortfarande trasigt på samma ställe… Mañana-mentaliteten har förflyttats till Sverige.
Å andra sidan finns det typ sisådär 1000 exempel på byggen i Spanien som varit försenade och korrupta med….. Så det landet skulle jag inte använda anekdoter från
Det tar nu för tiden längre tid att måla om kablarna på bron än vad det tog att uppföra hela bron. Tjörnbron är ett mästerverk.
En av anledningarna till att allt tar sån tid är kommunernas särintressen. På 80 talet gjorde kommunerna vad staten sa till dem. Nu tjafsar kommunerna om exakt allt. Allt ska överklagas och fördröjas av antingen kommen eller rättshaverister.
Helt ärligt måste staten få ordning på kommunerna så att de agerar för Sveriges bästa inte för något särintresse i kommunstyrelsen.
Och förr i tiden var det inte så farligt om nån ramlade ner under målningen.
Nu tänker man lite mer på att ett människoliv inte kommer igen.
Det är inte så mycket kommunerna som tjafsar, som enskilda. Eller Länsstyrelsen för den delen som ska se till att någon ovanlig rabarber eller en grupp pärlhöns inte blir överskottade.
Överklagandeprocesserna tar väldigt lång tid rent generellt, och Miljöbalken är mycket mer omfattande nu än för 30-50 år sedan.
Ett konkret exempel från mitt eget jobb var att vi var tvunget ha en artskyddsinventering utförd innan vi kunde dra en ny elledning (lågspänning, en enkel kabel alltså) till en liten hydda i terrängen. Blomman i fråga blommade bara i juli, men precis samtidigt har Länsstyrelsens handläggare semester. Det tog över två år innan rätt person kunde åka ut på plats och inventera. Resultatet blev förstås att vi kunde dra ledningen precis där vi hade planerat och på samma sätt.
Detta var bara ett av alla tillstånd som krävdes. Totalt sett tog projektet drygt 5 år, varav själva entreprenadtiden utgjorde 4 månader och tillståndsprocessen 4 år. Men många konsulter fick i alla fall jobb med att författa handlingar under tiden så det bidrog positivt till BNP.
Anledningen att det tar en evighet att måla om bro är för att det är oändligt mycket svårare att göra det när den är monterad, än när den är i delar på marken.
Håller med! Och alldeles för lite fokus på kärnuppgifterna nuförtiden från både stat och (framförallt) kommun.
Men om man ska peka på ett projekt som gick bra så är väl E6 efter raset ett bra exempel? Därifrån skulle övriga kunna lära sig kanske?
Ja det verkar vara en riktig succé.
Bloggen spekulerade att det skulle ta år bara av överklaganden men spades sattes i marken direkt och några månader senare var det klart.
https://www.maskinentreprenoren.se/ny-vag-pa-rekordtid
Från en kollega so är insatt i anläggningsbranchen så hade de bland annat möjlighet att handplocka makiner+förare från när och fjärran. Det var garanterat inte de med lägst timtaxa, men i slutändan så blev det billigare med bra folk och bra organisation även om alla har högre timlön.
Tyresö ligger på topplistan, 2016 beställde man en gångbro för 9 miljoner, 2023 var den klar och då hade man spenderat 45 miljoner. Jag brukar tänka på detta när det ropas att skatten måste höjas för ha råd med skola, vård och infrastruktur.
https://www.mitti.se/nyheter/bron-till-tyresta-blev-fem-ganger-sa-dyr-6.3.198026.e54bef9c26
https://www.dn.se/sverige/kostnad-for-gangbro-okade-med-392-procent/
Ja upphandlingar skrivs oftast så det ska passa den man helst samarbetar med.
Det beror inte på att någon fått en Thailandsresa utan helt enkelt på att den leverantören har något de andra saknar.
Sen är min uppfattning snarare den omvända, det är gratis för leverantören att överklaga och det överklagas friskt.
Det kostar dock oss skattebetalare enorma summor.
Vid större tävlingar inom en sport jag idkar är det inte ovanligt att man har en protestavgift. Är du missnöjd med bedömningen och vill överklaga den till juryn får du betala en protestavgift. Avgiften är i storleksordning ungefär som startavgiften, så okynnesklagomål eller om det inte skulle spela någon roll för slutresultatet försvinner automagiskt. Om du får rätt återbetalas protestavgiften.
Något liknande, med en tillräckligt hög avgift för att enbart berättigade klagomål ska vara värda att göra, skulle förmodligen de flesta rättshaveristiska yrkesöverklagarna elimineras.
Bra perspektiv. Spegelbilden – dvs att vi sedan länge inte kan konsumera det vi producerar – och istället exporterar och blivit rika är ju väl etablerat. Att vi som du skriver inte heller kan producera det vi konsumerar är ju lika sant. Bägge bilder leder till slutsatsen att vi måste kämpa för öppenhet.
Ja, och de som räds ”globaliseringen” har i huvudsak fel. Självfallet är det inte positivt om kinesiska företag bedriver rovdrift i kongolesiska gruvor, men frihandel och öppna gränser som princip gynnar hela planetens befolkning inklusive de globalofoba.
Sedan kan det selektivt och tidsbegränsat krävas begränsningar i öppenheten, exv gentemot militärt expansiva diktaturer och skurkstater.
Kommentar på LW:s text om Sverige och demografi: Nästan hela västvärlden står inför en demografisk bomb med åldrande befolkningar. Sverige ligger ganska bra till pga/tack vare vår stora invandring. Annars ligger ju de svenska födslotalen nu långt under vad som behövs för att ens behålla andelen “svenskar”. Dvs, vi krymper i antal.
Att då stänga gränser är helt enkelt urkorkat och dumpopulistiskt. En jämförelse är Tyskland, som skulle behöva ta in 2 miljoner/år för att hålla sig flytande. Vilket de inte gör. USA har bra demografi med en jättekull med “Millennials”, barn till “Boomers”- Frankrike har bra. Italien och Spanien urusel Osv osv.
Ang MBL och vägbyggen mm: Vi har Lagen Om Upphandling i Sverige, vilket gör att billigast vinner, vilket ofta innebär längre byggtid, och i slutändan stora fördyringar,. Vi har också väldigt strikta miljölagar, där det räcker med att det setts en groda i närheten av bygget för att förhala det i åratal (raljerar).
Baserar mina demorafiuppgifter på geopolitiske strategen Peter Zeihans Youtubeuppdateringar. (Han brukar ha rätt/fel drygt 80/20)
Ett byte från förtrondesamhälle till formaliserat kontrollsamhälle.
Det är väldigt svårt att backa ur detta och ännu värre när alla inte längre delar en gemensam kultur och man behöver få det att fungera med det som återstår, ännu mera kontroll. En tröst är att man då i alla fall kan ha kvar likhet inför lagen och möjligheter för individer och grupper ur alla klasser/kulturer/etniciteter boende i Sverige eller som för denna artikel kommande utifrån. Men det borde gå att förenkla delar av formalian, t.ex. miljöbalken skulle kunna vara enklare och ta andra hänsyn och det är möjligt att även byråkrati arbetar snabbare.
Att USA ligger bra till är bror på invandringen (i alla fall enligt Zeihan)…
Att USA ligger bra till beror minst på lutheranismen, missisippi som inre sjöfartsväg, bra naturtillgångar i mineraler och jordbruksmark, frihetlig ideologi och marknadsekonomi som ännu inte helt ätits upp av advokat välde och korporativism och ett par hundra års invandring med selektion för driftiga människor som vill jobba hårt.
… och fördelen, genom världsreservvaluta, av att kunna köra decennier av budget- och handels-underskott och utan konsekvenser.
Om denna valutafördel finns är den kissa-i-byxorna i megaskala bra, en generation kan slappa, kanske två och sedan blir det att jobba ikapp.
LOU – sämst kvalité med största möjliga chans till dyra projekt för att underhålla skiten.
Det går absolut att handla upp med kvalitet i LOU. Men att definiera urvalskriterier så att de faktiskt ger bäst kvalitet är riktigt svårt. Ju större och mer komplexa upphandlingar desto större risker.
I ett privat företag kan man välja vilka man vill jobba med, eller välja bort de man inte vill ha att göra med, men det är mycket svårare att göra med LOU. Får man ett riktigt skitföretag som vinnare får man i så fall avbryta och göra om, men det leder till stora förseningar och man måste även hitta vettiga anledningar att avbryta så man inte får överklagningar på halsen. Det går förstås att rigga upphandlingar så att man gynnar en viss anbudsgivare, men då tappar man konkurrensaspekten och får högre priser.
Sedan kan man ge sig f-n på att anbudsgivarna letar alla tänkbara kryphål för att komma så lågt som möjligt, och sedan dra in pengar på ÄTA med resultatet att budgeten spricker. Det skulle kunna vara en OS-gren att läsa upphandlingsföreskrifter, den som hittar dyraste misstagen vinner guld.
Jag vet en rätt så stor upphandling häromåret, åtskilliga miljoner, där man glömt en ynka liten AMA-kod i underlaget, med följden att slutpriset för hela anläggningen steg med 30%. Det finns säkert massor med värre exempel.
Håller med att det är upp till beställaren. Men det funkar uppenbart inte i praktiken då ex. mindre kommuner inte har den kompetensen och inte förstånd att inse det.
Felet ligger också att det blir inga konsekvenser när budgetar överskrids med miljarder, leverantören får bara ännu mer pengar. Lite ryggrad hos beställaren skulle inte skada.
Så varför är inte Brasilien, Indonesien, Kina och Indien världens rikaste länder då? Och jag ger inte ett ruttet öre för svenska företags eviga påståenden om kompetensbrist. Vad det handlar om är att de vill ha in slit-och-slängkonsulter som de kan köra i ett halvår. Däremellan ska någon annan stå för deras kompetensutveckling. Det mest aktuella exemplet borde vara när montörföretagen storprotesterade mot att Stockholms stad la ned vuxenutbildningen för vvsmontörer. Det ska tydligen vara enorm brist på vvsmontörer, men att ställa upp med lärlingsplatser förmår man inte att ordna.
Migrationsministern från Tidöregeringen skrockade belåtet när hon visade statistik på att vi nu äntligen? har fler utvandrare än invandrare.
Att människor lämnar från vårt land är verkligen inget att skryta med. Befolkningsminskning är ett tydligt tecken på nedgång för varje samhälle.
On-top skryter man också nu med att man höjt kraven på löner som gör det ännu svårare för både företag och kommuner att rekrytera nödvändig arbetskraft.
För Sverige är migrationsministerns negativa siffror inte bara skrämmande. Det är en katastrof.
Just arbetskraftsinvandringen har nästan halverats det senaste året. I verkligheten, utanför den uppskruvade politiska debatten, är invandring nödvändigt. I norra Sverige är det en förutsättning för att upprätthålla grundläggande samhällsservice och för den industriexpansion som hela landet drar nytta av.
Kris i befolkningsfrågan 1934 (makarna Myrdal)
Kris i befolkningsfrågan, igen 2034 (?)
Jag betackar mig för makarnas Myrdal fascistoida tankegods! Deras bok borde på samma grunder förvisas till den skamvrå där en viss bok, skriven i ett tyskt fängelse i mitten 1920-talet, huserar.
Vad är det i Myrdalarnas bok som du tycker är fascistoidt?
Men ärligt talat har jag lite svårt att bli upprörd över minimilöner osv. Det handlar om anständighet att inte importera folk till slavarbeten (till skillnad mot att köpa kläder som är sydda av inlåsta barn…).
Jag är för arbetskraftsinvandring. Det är kanske den bästa formen av invandring.
Däremot så har det utnyttjats enormt av grupper som i princip inte vill betala marknadsmässiga löner och konkurrera på oschysta villkor. Bygg, Restaurang, städ, nagel och massagesalonger.
Sen har vi gruppen som vill importera ingenjörer och ge dem 20.000 i lön och nu skriker över att de måste betala dem. “vi får inte tag på folk”.
Om man ursäktar min svenska så måste man väl FFS få tag på de bästa ingenjörerna i Indien om man ger dem en avtalsmässig svensk lön?
Vet det finns kommuner som levt på att importera billiga undersköterskor stället för att se till att ha vettiga löner och bara en vettig arbetsplats (Hej Boden). Och nu gråter över att de drabbas av att den där smitvägen försvann.
Eller de där som nu klagar på att bär blir dyra.
Bären var billiga för att det handlade om människohandel och slavarbete….. Samma med de där naglarna som tar 2 timmar att fixa och kostar 500…. De hade med normala löner kostat det tredbbla.
De journalister som går på företagens historier är rent ut korkade. Och de som utnyttjar billiga tjänster där det är importerad slavarbetskraft borde skämmas.
Vår höga beskattning av arbete gör dessa problem värre.
Exemplet ingenjörer från Indien kan jag anekdotiskt säga att de får bra betalt med svenska mått mätt och hos ett svenskt stort företag med tre korvar samt it-enheten hos ett klädesföretag är det snart bara cheferna i övre medelåldern som har svenskt ursprung, resten är indier och länder däromkring. Tänk på att en ingenjör utifrån måste lockas till Sverige då de får betydligt högre löner i nästan alla nordeuropeiska länder.
https://www.dagensarena.se/innehall/hogutbildade-arbetsinvandrare-far-lagre-lon/
https://ingenjoren.se/2022/06/20/kvinnor-inom-it-tjanar-mer-an-man/
Intressant statistik. I det jag refererar till så vet jag att det inte är någon skillnad på lönenivåerna men de kanske inte räknas som arbetskraftsinvandrare då de är headhuntade och därmed inte ingår i statistiken? Sen är vissa team väldigt utspridda över världen då några sitter i Sverige och några på andra platser i världen, passar liksom inte in bilden av tradionellt arbete.
+1
👏
@Sebulon Starfighter
De kommande förväntade bärpriserna i Sverige kommer att leda till import av bär från länder där det är billigare att anställa bärplockare. Kina nämndes som ett troligt land i ett reportage häromveckan på SR/P1.
Men den minimilönen är väl satt till medianlönen, inte till den lagstadgade minimilönen som gäller övriga svenskar.
Varför ska man ställa högre krav på arbetskraftsinvandrarnas löner än på alla andra?
Kommer vi att ha brist på arbetskraft riskerar det att fungera som incitament att fortsätta hålla de som i dag är lågavlönade på en fortsatt låg nivå istället för att låta dem utvecklas och få löneförhöjningar. De kan ju inte ersättas med arbetskraftsinvandring.
Det blir de som redan bor i Sverige som får ta de lågavlönade jobben medan arbetskraftsinvandrarna får ta medellönejobb och uppåt.
Varför är det fel att de som bor i Sverige måste jobba?
Ja? Det är väl jättebra att de världsledande ingenjörerna och systemarkitekterna inte behöver trängas i kön hos migrationsverket med städare och diskare.
Nu kanske man inte är så världsledande om man inte får jobben man söker. Tyvärr Hanni
Och Sebulon handlar det om världsledande spjutspetskompetenser så är ett minimilönekrav på 34000 inte ett problem.
@MatsExtrude
Vilken är den lagstadgade minimilönen som gäller övriga svenskar?
Om denna typ av debatter skall ge något användbart resultat behöver människor som migrerar ses som individer med sina egna egenskaper som behöver sammanhang där de fungerar för ömsesidig nytta och inte som en homogen massa av oskrivna blad som hanteras som om de vore oljeimport eller export.
När det förenklas till FÖR eller EMOT en summasiffra är det enda som är garanterat att det går åt skogen oavsett vem som får makten att skruva siffran ännu mera i sin favoritriktning.
Instämmer helt här.
Sverige byggde tidigare på tillit men det gjorde också systemet väldigt enkelt att utnyttja (passköerna och passtider som såldes online är väl ett lysande exempel). Nu går vi mot ett samhälle med större inslag av kontroll vilket fördyrar men tyvärr har det blivit en nödvändighet. När möjligheterna att mjölka systemet minskar kommer sannolikt vissa grupper att lämna. Eftersom de inte bidragit med något positivt är det utmärkt om de lämnar. Om det däremot ÄR de som lämnar nu har jag inte sett någon statistik på men förhoppningsvis är det de snarare än white flight.
Siffrorna med nettoutvandring kommer av att skatteverket börjat med kontroller och avför personer som inte längre bor i Sverige men tills nu bla bidrag de inte haft rätt till.
Bra, då kanske nyutexaminerade äntligen kan få en chans istället för att mötas av “just nu söker vi bara seniorer men hör av dig om 200 år så kanske det ändrats”.
Det du skriver stämmer inte. Om så vore fallet skulle varje årskull som tar examen från våra universitet gå rakt in i arbetslöshet, vilket absolut inte är fallet. Arbetslösheten för ingenjörer är ynka 1%, och det är främst byggnadsingenjörer som har det tufft just nu.
Arbetslösheten bland ingenjörer mäts genom beviljade ansökningar om akassa. Som bekant har akassan ett arbetsvillkor. Således säger den siffran ingenting om arbetslöshet bland nyutexaminerade. Den säger inte heller någonting om ifall nyutexaminerade sysselsatta ingenjörer har arbetsuppgifter som motsvarar deras utbildning.
Om vi byter från Svenska till Engelska som nationalspråk, så skulle vi få väsentligt mycket bättre utveckling av både demografi och ekonomisk tillväxt…
Nä, olika språk och kultur gör att folk tänker lite annorlunda och man är effektivare på sitt modersmål så det vore bättre att fortsätta översätta och hitta på ord för nya företeelser och fortsätta hålla kulturen levande medan man kör engelskan parallellt för de som orkar det så fortsätter vi kanske ha något hyfsat unikt att komma med i stället för att bli ännu en ointressant engelsk dialekt.
Fortsätta översätta? Det görs möjligen på Island, men definitivt inte i Sverige. Här slutade översättning ske för åtminstone fyra decennier sedan. TNC abdikerade från sin uppgift senast under tidigt 80-tal enligt min bedömning.
Jämför även titlar på (engelskspråkiga) biofilmer, de slutade få svenska titlar för evigheter sedan. Möjligen blir det svensk titel på någon enstaka fransk eller tysk film. Fast jag skulle inte bli förvånad om de istället fick titlar på engelska.
Om vi byter till engelska ska vi skriva ”Swedish” och ”English”. Så länge vi håller oss till svenska ska vi skriva ”svenska” och ”engelska”. 😉
Jag håller med om att mänskligheten skulle tjäna på att alla pratar samma språk. Dock tror jag att utvecklingen av simultantolkande AI-tjänster väldigt snart kommer att eliminera det behovet. Då kan alla prata vilket språk de vill vid frukostbordet och ändå vara maximalt produktiva i sin professionella gärning.
Jag ser fram emot att kunna skaffa en babelfish.
Ja ja, det var allt bättre förr…
Särskilt nostalgin var bättre förr.
Ju förr dess bättre.
(Ur en gammal “Blandaren”)
En aspekt till. När jag växte upp och pratade med äldre generationen så hade dom en genuin koppling både mot stat och kapitalet i form av ett kontrakt. Staten och kapitalet drev projekten som skulle skänka välstånd åt folket och folket svarade med att göra ”sin plikt”, dvs att uppfostra barn, utbilda sig, sköta sig, vara lojal, betala skatt osv. Den ”värdegrunden” var stark. Jag har jobbat med andra länder i mitt yrke där den kopplingen och pliktkänslan inte finns alls utan relationen till stat och kapital är ett rent motsatsförhållande och i princip ett pågående ställningskrig.
Läser man ekonomisk historia så ser man att en stabil stat med fungerande administration under en lång tid är förutsättning för stabilitet och det sk samhällskontraktet
Man ska inte glömma att Sverige tillsammans med en del andra äldre statsbildningar är unikt i detta. Vi har haft lagar och en fungerande administration under många 100 år. Att betala skatt har varit en del av landsbyggandet.
De latinamerikanska länderna var ju väldigt tidiga med att försöka bygga demokrati. Men genom att man aldrig har haft en stabilitet och en pålitlig förvaltning har det aldrig funnits ett fungerande samhällskontrakt som har nått mer än en enstaka generation.
Återigen. Det är många som förminskar Sverige eller ser “styrka” som militären under stormaktskriget. Men i själva verket är en av Sveriges absolut största styrkor den fungerande statsapparaten och tjänstemannaväldet.
“den fungerande statsapparaten och tjänstemannaväldet” var och är ju dessutom en förutsättning för en stor militär.
Den största förutsättningen för en stor svensk militär under den svenska stormaktstiden var Frankrike.
Sverige är på många sätt magiskt med en produktivitet som är i nivå med USA. Det har byggt ett välstånd som är unikt i världen.
Den som säger emot har inte nån reell utlandserfarenhet att tala om
MEN. Sverige är ett litet export och importberoende land i utkanten av Europa.
I stort sett hela vårt välstånd bygger på att vi är duktiga och produktiva och kan leverera saker omvärlden behöver.
Det är så mycket “man kan inte alltid behöva jobba”. “35 timmars arbetsvecka är max”
Med 10 miljoner innevånare är det dock så att vi måste jobba för att kunna klara av vår standard som vi har.
Eller så får vi öppna gränserna.
Jobbar och har alltid jobbat mycket internationellt.
Slås hela tiden av att Sverige inte är perfekt Men sammantaget ett av de bästa länderna i världen.
Man kan fråga sig vilka det är som tjänar på “det var bättre förr” och “Sverige är hemskt”.
Inte är det innevånarna i Sverige som tjänar på det narrativet iaf
Håller med. Men tror arbetstid är sekundärt till produktivitet. Vid mina utlandsvistelser förvånas jag av att trots att jag kom sist och gick först fick jag mest gjort.
Så tycker absolut vi ska sänka arbetstiden om vi samtidigt ser till att produktiviteten kan öka på olika sätt. Men det kommer bli svårt, dock ej omöjligt.
Bra exempel är att anställa assistenter som kan göra lättare saker åt experter så experterna kan fokusera sin arbetstid på sin expertis. De kan få mer gjort på kortare tid. Och assistenterna är billigare.
Det var innan barn så jag jobbade 10 timmars dagar mina kollegor 12 timmars dagar.
Du har helt rätt där.
Finns otaliga exemepl när jag varit i USA och ser hur folk sitter 8-19 och får väsentligt mindre gjort än en svensk småbarnsförälder i samma roll (Som ärligt kanske jobbat effektivt 9-15:30).
Problemet med arbetstid är väl att de som jobbar skift i fabrik/vård/service tänker att de kan vara lika produktiva.
Men en tjänst förbrukas i samma tid när den skapas och kan man inte “lagra” produktiviteten går det tyvärr inte att dra ner arbetstid inom så många av ovan nämnda delar.
Bättre maskiner, färre anställda tror absolut det är möjligt. I viss mån kan lite kortare dagar skapa mer fokuserade och friskare anställda så det blir färre fel och lägre sjukfrånvaro.
Sverige är ett av de bättre länderna i världen absolut men samtidigt backar vi ganska rejält i de flesta undersökningar och främst när det gäller kriminalitet / säkerhet. Självklart har vi det bättre idag överlag men när man tänker på det gamla goda Sverige avses ju inte att vi ska slänga mobiltelefonerna och börja använda telefonkataloger iställer för internet utan snarare den negativa förändringen som skett rörande (gäng)kriminalitet och befolkningsförändringen som gjort att Sverige tvingas ta steg mot ett kontrollsamhälle snarare än det gamla Sverige som grundades på tillit i hög utsträckning.
Jämför med världens största ekonomi USA som måste ha en ständig invandring. De har dock ett system som koncentrerar sig på arbete medan vi håller på med det bidragssamhälle som startade just tack var högre skatteintäkter på 1970 talet.
Samtidigt är det lustigt att Sverige ligger på samma nivå i produktivitetsutveckling.
Medans dock USA rusar tillväxtmässigt pga sin stora invandring.
USA har både högre produktivitet och lägre invandring än Sverige.
Det finns dock mycket annat som skiljer så jag vet inte hur relevant just den observationen är.
Ange källan till att usa har lägre invandring
Vi kan ta senaste 50 åren som en bra jämförelsetid.
Det där lät som ett klassiskt svärjisargument
Senaste 50 åren? Du ifrågasattte Miffos uttalande som onekligen fokuserade på närtid.
Nåja, Google är din vän.
Jämför du wikipedias sidor för Sverige och USA:
https://en.wikipedia.org/wiki/Immigration_to_the_United_States
https://sv.wikipedia.org/wiki/Sveriges_invandring_och_utvandring
Så har USA för
00-09 ett snitt på 1.029.900 invandrade.
10-19 ett snitt på 1.063.300 invandrade.
Sverige har:
00-09 ett snitt på 77.328 invandrade.
10-19 ett snitt på 123.128 invandrade.
Om vi jämför perioderna så har alltså USA under första decenniet 13 gånger högre invandring och under 10-talet en 8,6 gånger högre invandring.
Lämnar som uppgift till klassen att fundera på om USAs befolkning är större eller mindre än de 13/8,6 gånger som invandringen diffar.
Ledning:
USA har väldigt mycket lägre invandring än vad Sverige har. De har också en klart lägre andel som är av utländsk härkomst.
Notera att mina siffror är Wikipedia utan större ansträngning. Det är *INTE* ett relevant motargument att det diffar 5 % för att Sverige även inkluderar bla bla bla. Tanken var att visa på att det är högst värdelöst att slänga sig med stora fel och vifta bort fakta med att det är “svärjisargument”.
Även om många i den falangen *också* slänger sig med galna fel så blir det ju inte rätt om motargumenten är lika fel. Två fel blir inte ett rätt.
Intressant inlägg Cornocopia? Jag missförstår antagligen men det verkar som om frågetecknet i namnet sats på undantag här. Evig tillväxt i en ändlig värd, till sist så kommer spillvärmet att koka oss. Japans befolkning minskar, får de det sämre? Kan man betala minskande befolkning med produktivitetsökning och behålla sitt upplevda välstånd?
Såg en modern hippi på stan igår, komplett med ring i mulen, gjorde reklam för nybildat hammaren & skäran parti. Alla bjöds in att gå med för att krossa kapitalismen. Naturligtvis frågade jag henne inte om vilken kontinent hon trodde först skulle tappa halva sin population och hur fort det skulle gå.
Världsbefolkningen kommer, kanske, att stabiliseras efter en puckel, med kapitalism…
Blir livet i Sverige bättre med 20 miljoner personer? Blir livet på jorden bättre med 20 miljarder invånare?
Kommer det att gå bäst för det etniskt homogena Nord eller Sydkorea? Kommer det att gå bäst för multikulti USA eller RF? Kommer Kina att ta tillbaka Yttre Manchuriet innan året eller decenniet är över?
Den svenska modellen från 30- till 70-talet berodde till stor del på behovet av att sysselsätta den tillgängliga arbetskraften.
Först på mitten av 30-talet skedde skiftet att mindre än 50 % av befolkningen kunde försörja majoriteten med mat! Detta medförde att allt fler personer blev tillgängliga för arbetsmarknaden och glöm inte att Sverige var unikt i att (nästan) allting kunde producerades internt. Vi hade allt från råvarorna till förädlingsindustrin, precis som Kina idag.
För varje byggnad som byggdes så genererade det mer jobb i industrin, betongen tillverkades inom landet, armeringsjärnen likaså etc, etc. När staten investerade i jättebyggena så genererade det mer jobb inom landet, vilket genererade mer skatteintäkter, vilket gjorde att nästa bygge kunde starta ut osv.
Att detta fungerade berodde på en svågerpolitik utan dess like (kallas korruption i andra länder), med skillnaden att (av någon anledning) de som blev “rika” återinvesterade det istället för att föra över pengarna till skatteparadis.
Detta är en av anledningarna till varför Lagen Om Upphandling infördes, hade några rejäla skandaler i Göteborg kring kommunens upphandling mellan polare…
Det hela slutade på 70-talet när man kunde köpa samma varor billigare utomlands, sömmerskorna i Portugal hade hälften i lön mot Sverige, fartygen från Japan och Sydkorea var 40% billigare osv. Sedan dess är det bara varit en kräftgång för våra politiker (oavsett färg) på hur de skall hantera situationen.
Oavsett om det lever 5 eller 20 miljoner människor i Sverige blir det bara riktigt bra om de som lever i landet är intresserade av att upprätthålla en gemensam kultur med friheter och ansvar, formaliserat i lag och ett politiskt system där folk inte slåss när de är oense. Själv vill jag ha den öppen för många subkulturer men jag misstänker att det är något som försvinner om det blir för mycket våldsamma konflikter.
Själv vill jag ha det öppet för alla subkulturer utom de som glorifierar eller praktiserar våld och terror. Det är en väldigt stor orsak till varför jag i dagsläget aldrig skulle rösta på ett rödgrönt alternativ.
Min teori är att vi blivit överakademiserade. Därför får vi så lite för skattemedlen. Personer som faktiskt skruvar, bygger och underhåller saker har blivit väldigt få, personer som talar om hur och vad de ska göra har blivit väldigt många. Ska man raljera har väl Trafikverket fler kommunikatörer än saltbils-förare.
Den anses numera mer rätt att ställa in alla tåg för väntade 40mm regn än att kämpa för att de ska komma fram i tid.
Och vi är sämre på att räkna, skriva och läsa. Det var bättre förr(!) när alla inklusive de som hade lågstatusjobb kunde läsa och skriva även om de inte skrev några avhandlingar.
Nja, är det verkligen så? Dagens unga är antagligen sämre på exvis skrivstil, psalmboken & att skriva fina liggande stolen i matte. Men vad jag kan bedöma är den generation som växer upp idag vassare (“smartare”) än vad min generation är vid samma ålder. Säga vad man vill om skärmberoende och allt brus de utsätts för men de får ohyggligt mycket mer stimuli som de faktiskt (delvis) lär sig saker, iaf mer än vad jag fick av att titta på testbilden när inget annat sändes på dumburken. Plus att jag tror att skolan inte är så dålig (även om det så klart finns undantag) som det ibland ges sken av. Det är inte lägre krav idag jämfört med på 80-/90-talet iaf.
Så ja, de är säkert sämre på en del analoga ämnen (vilket vi också var vid jämförande, vet hur en del ojade över att vi inte kunde psalmer under min uppväxt) – men totalt sett har de en kunskapsbas som överstiger vår generations (i samma ålder).
Sen vetetusan om det stämmer att de som har lågstatusjobb kunde läsa/skriva/räkna bättre förr, tror faktiskt tvärtom, Min far var special-lärare på 70-talet och jag har fått oräkneliga exempel på uppseendeväckande okunskap hos människor som definitivt hamnade i lågstatusjobb (om de ens fick jobb). Anekdotiskt så klart men ändå i viss mån representativt (tror inte just den skolan var mkt sämre än andra vid den tiden). Idag behöver du ju faktiskt ha en ganska bred kunskapsbas även vid lågstatusjobb, det behövde du inte förr, då började man jobba efter nian…
En skillnad är att de jobb där du kunde börja efter nian numera rationaliserats bort eller automatiserats. Förr fanns det s.k. obsklasser för de som behövde en annan skolgång och ingen såg något konstigt med det, det var något man accepterade som helt normalt. Vi hade även särskild och allmän klass i bl.a. matematik och språk. Nu ska alla med och gå i samma klass oavsett behov.
Det är fortfarande samma skillnader i begåvning statistiskt sett, men det verkar inte tas hänsyn till det i skolgången på samma sätt längre. Klarar du inte grundskolan tillräckligt bra för gymnasiet och inte gymnasiet tillräckligt för universitet och högskola finns det inte längre samma möjligheter att hitta passande jobb, vilket formulerades ganska kärnfullt av kommunalrådet i Filipstad för ett antal år sedan. Arbetsmarknaden har i grunden förändrats vilket är bra för landets ekonomiska utveckling, men kanske mindre bra för delar av befolkningen.
Språkbehandlingen i skrift är sämre än förr. Talad engelska är bättre än förr.
Tyvärr har det blivit normalt med “skriv som du talar” i Sverige vilket medför att svenska studenter skriver sämre engelska än vad utländska studenter (i Sverige) gör, trots att de utländska studenterna är sämre på att tala engelska.
Det här fenomenet kan komma och bita oss i häcken i en snar framtid.
(Källa: ett nyligen fört samtal med en bekant som undervisar på ett universitet).
Finns väl ett bra citat på detta temat.
“The good old days are now.”
Vi är i början av flera stora teknikrevolutioner, t.ex. inom energi där utvecklingen inom SWB (Solar, Wind, Battery) driver kostnaderna lägre år efter år så att det konkurrerar ut all annan energiproduktion, och inom transport där el-drivna fordon helt kommer att ta över bil-, lastbil-, och bussmarknaderna. Jag har följt Tony Seba i många år, och är imponerad över hur träffsäker han har varit. Om ni inte känner till Seba så rekommenderar jag att börja med en av hans många youtube videos, t.ex. ”The Great Disruption – Rethinking Energy, Transportation, Food & Agriculture”, https://www.youtube.com/watch?v=Kj96nxtHdTU . Det finns också många bra rapporter, t.ex. “Rethinking Energy 2020-2030, 100% Solar, Wind, and Batteries is Just the Beginning”, Dorr & Seba, 2020.
I Dorr & Seba så har man bland annat räknat på kostnaden av SWB-baserade energisystem som hela tiden levererar tillräckligt med effekt, timme för timme, under ett helt år på olika ställen. Genom överinvestering så kommer man till robusta och låga energikostnader, ”super power”.
I sammanhanget är det av intresse att jämföra kostnaden av energi produktion. För dessa jämförelser brukar man titta på LCOE – Levelized Cost of Energy. Här är exempel på LCOE från både USA och Sverige:
Lazard LCOE 2021 [1]
Kärnkraft: 167 USD/MWh;
Kolkraft: 108 USD/MWh;
Geotermisk: 75 USD/MWh;
Gaskraft: 60 USD/MWh;
Vindkraft (på land): 38 USD/MWh;
Solkraft PV: 36 USD/MWh;
Energiforsk [2]
Kärnkraft: 56 Öre/kWh
Kraftvärme, skogsflis:55 Öre/kWh
Vattenkraft: 52 Öre/kWh
Kraftvärme, avfall: 48.5 Öre/kWh
Sol PV, utility: 43 Öre/kWh
Vindkraft, landbaserad: 32 Öre/kWh
Det vill säga, sol- och vindkraft är betydligt billigare än kärnkraft, och går dessutom betydligt snabbare att bygga.
Då Sverige har mest vattenkraft i EU (och Norge har mest i Europa) och dessutom är relativet glest befolkat, så har Sverige bäst förutsättningar för vindkraft i hela EU. Ett samarbete mellan staten och kapital fokuserat på förstärkt elnät och massiv utbyggnad av SWB skulle ge Sverige otroligt billig energi och konkurrensfördelar.
[1] LAZARD, “Lazard’s Levelized Cost of Energy Analysis – Version 15.0”, 2021
[2] Energiforsk, “El från nya anläggningar”, rapport 2021:74
Sol, vind och energilagring kommer inte runt att energikällorna är diffusa och att fysiken kräver mycket material för att lagra många MWh. (*) Dessa teknologier vinner stort på att vi har blivit bättre på att snabbare och med högre automatisering omvandla mer mineraler till färdiga produkter och i Kina kan det dessutom göras med ringa miljöhänsyn.
Kärnkraften är tvärt om, den kräver lite mineraler men stora mängder kvalificerad arbetskraft. Pratet i samhället är att vi skall bli smartare och använda mindre naturresurser, utfallet är till stor del att folk vill vara lata och hellre har en automatiserad produktion av en massiv fysisk lösning än jobbar tio år på att bli duktiga eller betala för att andra skall bli duktiga.
(*) Vi är redan nära max vad svensk vattenkraft kan lagar genom reglering av driften. Det går att göra mer än den norska men det kräver mycket kraftledningar. Vi kan bygga mer turbiner och acceptera större miljöpåverkan och det går att bygga pumpkraft. Batterier finns och blir sakta bättre men kräver sin kraftelektronik. Allt detta kostar, framförallt jämfört med att den befintliga vattenkraften var näst intill gratis som varande ett arv.
I Dorr & Seba så har man bland annat räknat på kostnaden av SWB-baserade energisystem som hela tiden levererar tillräckligt med effekt, timme för timme, under ett helt år på olika ställen. Genom bruk av överinstallation av sol- och vind kraft så har man tillräcklig effekt även om det inte blåser så mycket eller om det är molnigt/natt. Överinstallation reducerar behovet för batterilagring. Dorr % Seba visar att för system som är 100% SWB så är det mest optimalt att överinstallera omkring 4ggr. Dorr & Seba har tittat på olika ställen i USA, inklusive Alaska, Tyskland, etc. En viktig poäng här är att utvecklingen är så snabb för SWB, att kostnaden sjunker snabbt. Liknande t.ex. Moore’s law för CPUer.
Att ha 100% SWB vore dock extremt och suboptimalt; för Sveriges del så behöver vi inte enbart bero på SWB, eftersom vi också har vattenkraft. Har inte gjort beräkningar för Sverige, men kanske det räcker med 50% överinstallation?
Problemen med kärnkraft är att den är dyrast av alla energislag, och dessutom det som tar längst att bygga, typiskt 15+ år. Detta är egentligen välkänt av alla som jobbar med att analysera kostnader för olika energislag, se t.ex. LCOE i tabellerna ovan, men svårt att få fram budskapet till allmänheten i Sverige eftersom det är mycket politik och ideologi.
Jag rekommenderar verkligen att titta på Seba’s video ovan. I början visar han helt fantastiska foton på New York med nästan bara hästar år 1900, och nästan bara bilar endast 13 år senare.
4x överinstallation av vindkraft räcker inte för att lösa stiltjeproblemen i norden och 4x är oerhört mycket.
Ca 10x överinstallation skulle fungera rätt ok men då är referensen bara min tumme.
Varför måste kärnkraft ta 15+ år att bygga när det inte gjorde det när staten&kapitalet samarbetade i Sverige eller nu när Koreaner bygger?
Som Dorr & Seba har visat, så är 4ggr kostnadsoptimalt för Tyskland, Alaska, USA. Varför skulle Norden vara så mycket värre? Dessutom, Dorr & Seba har visat för 100% SWB, men för Sverige så räcker det ju med 55% SWB eftersom vi har så mycket vattenkraft. Och för detta så behövs inte så mycket överinstallation, kanske skulle det räcka med ca. 50% överinstallation, vilket är fortfarande billigare än kärnkraft, speciellt med tanke på att kostnadskurvorna för SWB sjunker.
Vad gäller kärnkraft så är det viktigt att titta på hur de har gått/går för de senast byggda reaktorerna i västvärlden:
Olkiluoto 3: Byggstart år 2005, togs i bruk 2023, dvs byggtid 18 år, budget ökning 267% (från 3 miljarder Euro till 11 miljarder Euro). [1]
Flamanville 3: Byggstart 2007, beräknas komma i drift i 2024, dvs byggtid 17+ år, budgetökning 479% (från €3.3 miljarder till €19.1 miljarder). [2]
Hinkley Point C: Beslut år 2010, licens år 2012, byggstart år 2017. Försenat och fördyrat i flera omgångar, t.ex. i Feb. 2023 estimerade man att bli färdig 2028 till kostnad £33 miljarder, och i Jan. 2024 hade estimering ökat till att bli färdig år 2029-2031 till kostnad £46 miljarder, mer än dubbelt så dyrt som det ursprungliga estimated £18 miljarder (2015). Och givet track record så kan man anta att det kommer att bli ytterligare förseningar och prisökningar innan det tas i drift. [3]
Vogtle 3 & 4: Ansökning år 2006, byggstart år 2009. Vogtle-3 togs i bruk år 2023, Vogtle-4 togs i bruk 2024. Ursprunglig kostnad estimerades till $14 miljarder, men den faktiska kostnaden är över $34 miljarder. [4]
Virgil C. Summer 2 & 3: Ansökning om att bygga två AP1000 år 2008. Byggtillstånd år 2012. Projekted avbröts 2017 pga av att Westinghouse hade $9 miljarder i förluster från V.C Summers och Vogtle. [5]
Notera att alla dessa projekt är på existerande kärnkrafts-siter. Givetvis skulle det tagit ännu längre tid och kostat ännu mer om man hade byggt på helt nya områden.
[1] https://en.wikipedia.org/wiki/Olkiluoto_Nuclear_Power_Plant
[2] https://en.wikipedia.org/wiki/Flamanville_Nuclear_Power_Plant
[3] https://en.wikipedia.org/wiki/Hinkley_Point_C_nuclear_power_station
[4] https://en.wikipedia.org/wiki/Vogtle_Electric_Generating_Plant
[5] https://en.wikipedia.org/wiki/Virgil_C._Summer_Nuclear_Generating_Station
Ett exempel till från verkligheten …
https://en.wikipedia.org/wiki/Barakah_nuclear_power_plant?wprov=sfti1#History
Notera att detta projekt är i ett nytt land på ny kärnkrafts-site med upplärning av personal i kontrollrummen. Givetvis skulle det tagit kortare tid och kostat mindre om man hade byggt på befintligt område.
Att jämföra med gamla kärnkraftsprojekt är något snedvridet. Skulle övriga kraftslag motarbetas på samma sätt och behöva samma nivå av kontroller och säkerhetsfunktioner skulle inget byggas, alls.
Först lägger vi 15 år på att överklaga, förhala och förhindra. Sedan pekar vi finger och säger “Kolla vad lång tid det tog!”.
Jämförelser mot vindkraftsparker tenderar att väldigt ofta jämföra byggtid för vindkraft mot hela cykeln för kärnkraft. T.ex. tar jag gift på att kommande svensk kärnkraft kommer att ha 2024 som startdatum. “För det var ju då det startade!”. Sedan att det inte kommer starta något bygge än på 10 år är en annan femma. Först ska det rivas upp efter nästa val, sedan ska det börja om valet efter det… så säg att vi först efter 2030 kan börja planera på allvar. Men startskottet – likt OL3 – kommer likväl räknas som 2024.
Dessutom säger ju byggtiden i sig lika lite om hur lång tid det tar som kostnaden i sig berättar hur dyrt det är.
Man bör väl kolla byggtid per producerad terrawattimme, och kostnad per producerad terrawattimme, när man jämför.
Låter nästan religiöst det här.
Om du har en faktor 4 överproduktion för att klara dig med SWB så kommer elnätet gå bananas. Så enkelt är det. En kall svensk vinter räcker för övrigt inte en faktor 4 någonstans heller. Inte ovanligt med en vecka med i stort sett stilje. Våra 14 GW installerad vindkraft hade många perioder i vintras där produktionen låg under 500 MW under lååånga perioder.
Ska vinden täcka de 15.000 MW som saknas när vattenkraften levererat sitt så måste överproduktionen inte vara 4 ggr (= 2000 MW) utan ytterligare typ en faktor 7.
Och om vi skulle ha 100 GW vindkraft installerat så skulle det gå åt pipsvängen när det plötsligt börjar blåsa.
SWB är abslut framtiden. Det är absolut en stor del av vår energimix framöver.
Men den religiösa tron att det kan vara “den heliga graal” är helt galen. Lite som andra religioner där man fascineras över hur människor, oavsett hur smarta eller dumma de är, kan bete sig som jubelidioter i religionens namn.
Du tänker nu som en sann 1800-talist 🙂 Elnätet är uppbyggt enligt en struktur som uppfanns på 1800 talet och har varit i princip oförändrat sen dess.
Finns två anledningar till att det du nämner inte är en lika stor faktor längre.
För det första, SWB ger stora skalfördelar, då vind och sol tillsammans kan producera 2x energin. På 1800-talet visste man inte vad man skulle göra med den överskottsenergi som fanns. Det fanns ingenting som kunde konsumera det helt enkelt. År 2000 har vi däremot flera “sänkor”, allt ifrån sandbatterier (termisk lagring i sand som varar månader, perfekt för fjärrvärme), vätgasproduktion (främst för ståltillverkning och andra industriella processer som kräver 1000+ grader), bygga mer i fabrikerna, pumpa vatten uppströms och många andra processer. Vi kan, om vi vill, göra oss av med överproduktionen på ett helt annat sätt idag.
Den andra anledningen till att det inte är ett lika stort problem, är att SWB inte är centraliserat. Det är decentraliserat. Ju billigare SWB blir, desto billigare blir det för företag och privatpersoner att investera. T.ex. har ju Tesla redan smällt upp hundratals solpaneler på sina Gigafactories, som hjälper till att avlasta allt annat.
T.ex. kan man tänka sig en modell med en stad, där varje hus har ett batteri på 50-100 kWh, varje kvarter har ett batterilager på 2-5 MWh, och staden i sig har 4-5 “batterireserver” på 200-500 MWh, kanske till och med GWh. Här kanske pumpad lagring och en kraftverksdamm utgör sagda batterireserv, och exakt fördelning är ju upp till varje enskilt hushåll, kvarter och stad. När strukturen väl är på plats är det lätt att lägga till större batterier / energilagring allt eftersom de blir billigare.
De flesta som ser SWB undrar varför det pratas om batterier i nåt tiotals MWh när Sverige behöver täcka för bortfall av GW. Tja, anledningen är just det… En stad behöver bara täcka för ett par MWh bortfall i de flesta fall. En stad är inte ett land.
Halleluja, SWB-frälsaren är kommen! Prisa Sol och Vind, din Gud.
Vi tror på Solen allsmäktig,
himmelens och jordens skapare.
Vi tror ock på Batteriet,
hans enfödde Son, vår Herre,
vilken är avlad av den heliga Vindkraften,
född av Miljöpartiet,
pinad under SD-regeringen,
korsfäst, död och begraven,
nederstigen till Olkiluota,
på tredje dagen uppstånden igen ifrån kärnkraften,
uppstigen till himmelen,
sittande på allsmäktig Solens högra sida,
därifrån igenkommande till att döma
levande och döda.
Skillnaden är att det ligger reella siffror bakom SWB “religionen”. Du är så fast i att elnätet måste fungera på ett visst sätt, att du inte kan se att ett samhälle *kan* fungera på ett annorlunda sätt.
“Ett samhälle som drivs utan olja och kärnkraft… Går det verkligen? Nä, man MÅSTE ju ha olja annars kan man inte ha det varmt i huset eller köra bil!”
Under tiden har min far de senaste fem åren kört både bil och haft ett varmt hus utan olja. (Bergvärme och elbil om du undrar)
SWB är helt enkelt så billigt, att det inte går att låta bli längre. Ta gärna en studieresa till South Australia och titta på hur SWB har gjort deras elnät robustare och, faktiskt, mycket billigare. Och de byggde det när allting var dubbelt så dyrt som det är idag.
Men låt inte fakta förstöra din 1800-tals romans 🙂
https://www.climatechangenews.com/2022/09/16/south-australia-set-to-become-first-big-grid-to-run-on-100-renewables/
https://reneweconomy.com.au/south-australia-grid-with-the-most-wind-and-solar-has-the-smallest-reliability-gap/
Hur mycket markyta per kW behöver SWB? Hur mycket behöver kärnkraft?
N.B att det behövs betydligt mer mark för vindkraft än den markplätt där själva kraftverket står.
Många parallella processer beskrivs som har haft med utveckling och välstånd att göra men de vävs slumpmässigt ihop till slumpmässiga slutsatser utan att orsak/verkan reds ut.
Ja, det finns ett antal lyckosamma exempel på samverkan mellan staten som beställare och industrin som leverantör. Saab, Ericsson, Asea, osv. Jo, detta är fullt möjligt att återskapa under rätt förutsättningar om man vill och ungefär vad som pågår i Kina, Sydkorea, mm. Finns kanske en del katastrofala exempel som är mindre kända.
Allmän teknisk utveckling och infrastruktur har helt förändrat levnads- och sanitets-standarder. Det har skett i alla industrialiserade länder.
Vad som har skett i högskolor är ytterligare något annat. Studier vid europeiska universitet har helt annan betydelse för deras karriärer hemma än vad doktorsexamen har i Sverige. Få svenskar vill doktorera bl a för att det (på rationella grunder) ses som meningslöst och bortkastat. Utländska studenter på svenska universitet förbättrar studiemiljön även för svenska studenter. Att de återvänder med “värdefull kunskap” som annars svensk industri går miste om är lite feltänkt. Ekonomin i det kan kanske någon insatt kommentera på.
Men det finns saker som staten kan göra.. även om det är svårt att föreställa sig det eftersom vi är så vana vid de strama nyliberala tyglarna för vad som ses som möjligt.
Vi har en mängd statliga bolag redan, men det finns några som uppenbart saknas, för att sätta press på den privata sektorn. Ett statligt byggbolag, och i vissa större städer ett kommunalt byggbolag, som bygger ett mindre antal fastighter varje år skulle visa på hur billigt det går att bygga rationellt och med god arbetsmiljö. De svartbyggen med svart arbetskraft som är helt normaliserade idag sänker inte byggkostnaderna, utan matar bara en massa kriminella mellanhänder.
Och för all drift och underhåll är det ju bevisat hur dåligt det fungerar med privata underleverantörer. Statliga bolag som tar hand om regelbundet underhåll av järnväg, elnät, vägar skulle ha långsiktigt råd med att köpa in moderna maskiner som skulle göra dessa underhållsarbeten både billigare och snabbare. (Kaoset med västra stambanans elnät är ju ett ytterst talande exempel.) Så skapar vi långsiktigt välstånd utan att göda en massa kriminella mellanhänder.
HSB hade egna arkitekter, ledde egenfinansierade byggen och hade egna fabriker för dörrar osv.
Dagens socialister är mesar, sätt igång och samarbeta om att göra något!
Problemet är inte privata leverantörer, utan att beställarna inte kontrollerar och sanktionerar leveransen vid fel.
Intressant inlägg Lars. Har personligen snöat in på The four turnings som förmodat leder vidare in i Generations o Fourth turning is here. Spännande forskning som behandlar tid och generationer i en linjär form som upprepas om och om igen. Måste litteratur för amerikanerna och hårt vinklat mot just USA. Hur som haver så är vi enl dessa herrar mitt i den fjärde omgången av generationer med allt vad det innebär. Kontentan är att om allt annat lika så är det väldigt få saker som är en skillnad mellan den senaste tiden den fjärde omgången spelades ut med kulmen 1945. Innan dess var det inbördeskriget i USA, innan dess revolutionen i USA. Människor beter sig likartat oavsett tidsålder helt enkelt.
Sedan kan man ju alltid tycka att det var bättre förr om man är gen X som jag är. Så kommer nog Z-generationen tycka om sina ungar med.
Relativt sätt är det ju som så att kognitiva revolutionen för några tusentals år sedan är den skapelse som gett upphov till mänskligheten som den är idag. Sätt den skapelsen i förhållande till de samlare o jägare som levde ett liv lika långt som våra, utan de sjukdomar som vi skapat genom trångboddhet och dålig hygien.
Att säga internet eller för den delen utedass är viktiga inslag av mänskliga generationers framväxt och utveckling kan förstås vara riktigt. Tror och hoppas däremot att det finns andra faktorer som är ännu viktigare om man som individ ska få leva ett lyckligt liv på denna planet, faktorer som är de riktiga byggstenarna som kommande generationer ska få ta del av.
Men först ska vi genom den fjärde delen av vår tid.
Samlare och jägare som dog när det var ett uselt år, det finns goda anledningar till att vi lade ner så mycket arbete på att odla lagringsbar spannmål.
Jag anar en försiktig kritik från bloggaren mot globaliseringen. Han är i så fall inte ensam.
Handel är bra men bara för att man gör affärer är det inte säkert att den man handlar med vill en väl.
Nej, jag skriver att den är nödvändig om vi inte ska tillbaka till utedass.
Håller med om inte staten och kapitalet suttit i samma båt hade inte vi varit där vi är idag.
Televerket och Ericsson, Försvaret (Krigsmakten på den tiden?) och SAAB. ASEA och Statens Järnvägar, Vattenfall, osv. Listan kan säkert göras längre där både kapitalet och staten varit katalysator åt varandra.
Mycket intressant artikel, numera tyvärr bakom betalvägg
https://unt.se/nyheter/uppsala/artikel/demografisk-bomb-avfardas-som-myt/rgp555xr
Trodde aldrig jag skulle jämföra bloggarn med en amerikansk politiker, men där ser man:
“There are people in every time and every land who want to stop history in its tracks. They fear the future, mistrust the present, and invoke the security of a comfortable past which, in fact, never existed.”
Sagt som del av ett tal till nyexade naturvetare vid University of California. Är eg längre men jag orkar inte skriva.
― Robert F. Kennedy
Och sedan kom en israelhatare och mördade honom. Walkover för Tricky Dick, som det kan gå.
Jag är byggare. För 25 år sedan kostade det 150 spänn per bod att få bodstädning. Och då fick vi köpa dammsugare och tvättmedel och sånt. Svensk städare.
Idag kostar det 50 spänn per bod och de har egna grejer med. Givetsvis kan städarna inte ens engelska. Känns som modernt slaveri.
Jag stöder helt den nya minimilönen åt arbetskraftsinvandrare.
Det jag skulle vilja se på byggen är städare som får ok lön både för att städa bodar och regelbundet städa på arbetsplatsen för de högbetalda byggarna så de blir effektivare och lättare håller disciplin i stället för att högbetalda byggare skall göra allt och man på vissa byggen smyger in något svart eller bara slarvar i brådska och så blir det skit på skräpet så effektiviteten går ner och det ser ut som fan.
+ på den Vargen.
Ni/du kan väl betala mer om ni tycker att det är lämpligt?
Det verkar som att SCB håller på och reviderar BNP tidigare än 1993. Det ska vara klart i maj 2025. Det tar tid på statliga myndigheter…
Apropå diskussionen om globalisering och centralisering vs decentralisering och protektionism.
I takt med vår växande ekonomi har komplexiteten i samhället ökat och varje högutbildad person har en mycket högre grad av specialisering än vad de hade förr.
Så även om vi i dag har många fler arbetare med forskarexamen eller motsvarande kompetensnivå så behöver vi väldigt, väldigt många fler av dessa för att kunna producera dagens varor och tjänster.
När komplexiteten fortsätter att öka har vi fått det allt svårare att hitta resurser till nya projekt och för att ens underhålla de system och den infrastruktur vi redan har.
Detta har under lång tid talat för ökad globalisering för att kunna hantera ökande komplexitet och specialisering.
Men så har vi nu ett mycket snabbt införande av AI som kan hantera en betydande andel av denna komplexitet.
AI kan alltså möjliggöra en ökad regionalisering, decentralisering och självförsörjning av kompetens.
Kul ämne som bloggaren tar upp och bra kvalitet på många inlägg. Var det bättre förr? Givetvis inte och det finns så många exempel på det. Sedan har väl inte allt blivit bättre men det kan mer tillskrivas kortsiktiga och populistiska politiker som endast har en fyraårshorisont. Det verkar helt omöjligt att se saker på lång sikt som t.ex. energi, järnväg och förvaltning. Men de kortsiktiga och populistiska politikerna existerar endast för att väljarna vill ha det så. Man kan inte helt skylla på politiker när det är folket som efterfrågar sådan politik.
Och det här med utländsk arbetskraft då? Dubai hade fortfarande varit en liten fiskeby om det inte var för utländsk arbetskraft. UAE-medborgarna jobbar inte , de anlitar utlänningar att bygga staden. Gästarbetarna bygger ett megahotell och vips finns det tusentals arbetstillfällen inklusive ett par hundra managementpositioner som UAE-medborgare kan ta, resten blir gästarbetare.
Det här med gästarbetare och utländska företag är rätt använt en tillgång. Men visst man kan väl inte jämföra UAE med Sverige. Där finns inga fackföreningar och levnadsförhållandena är knappast bra för gästarbetarna.
Poängen är ändå att vi kan inte isolera Sverige och sluta oss.
En mycket intressant och givande bloggpost Men jag funderar lite över
Cornucopia. Evig tillväxt i en ändlig värld.
eller kanske
Evig tillväxt i ett ändlit Sverige
Intressant detta med vad staten ska tillhandahålla för sina medborgare.
Infrastruktur är en av de grundpelare som staten har som existensberättigande.
Sverige är Europas 5e största land och behöver flyg. Vi har helt enkemt inte råd att bygga väg och jörnvög som kan täcka resebehocet och öven om man hade mer av det så förblir flyg enda rinliga möjligheten över längre sträckor.
Idag har Sverige inte löngre något eget flyg.
SAS nya ägare är KLM och framföralkt Air France.
Så i linje med din artikel Lars!
Och pilotmässigt så är SAS idag multikulturellt och vi blir allt förre piloter som har svenskt certifikat.
Vid krig och vid behov av flyg inom totalförsvaret så blir det ett frågetecken vad svenska staten egentligen disponerar för flyg som infrastruktur är ju naturligtvis en flygplats eller ngra kilometer asfalt/betong. Men själva ”luftbron” är ju flygmaskinen och den operativa förmågan med de piloter som finns ombord.
Luftbron skapas i det ögonblick du flyger.
Så frågan kvarstår om Sverige kan förlita sig på utländsk förmåga eller om vi behöver ha en egen förmåga vid ofred.
Frågan besvarar sig själv egentligen.
I Europas 5e största land…
Nej, LW, vi byggde inte “nästan” kärnvapen. Vi byggde dem. Rent tekniskt var de inte kärnvapen, men det var bara att montera ihop de olika delarna ifall behov skulle uppstå. Jag hoppas kunskapen finns kvar, för de laddningar vi tog fram är skeppade till USA och destruerade för åtminstone 15 år sedan, förmodligen tidigare ändå.
De som jobbade med dem har väl dött av ålder vid det här laget, så kompetensen finns knappast kvar.
Nej, men man får väl anta att man dokumenterade sina framsteg, och det skulle förvåna mig oerhört om inte ritningarna på konstruktionerna finns kvar någonstans.
Var finns källan som säger att Sverige byggde delar till kärnvapen (byggsatser, alltså)?
Det byggdes f.ö aldrig någon kärnvapenbärare i Sverige så vi hade inget sätt att leverera dem till lämpliga mål i Ryssland.
Det svenska kärnvapenprogrammet tog slut när Sverige undertecknade icke-spridningsavtalet 1970.
En annan mycket stor poäng varför vi ser många av dagens problem, är att allt fler kommuner och regioner slagits samman. I teorin skall det inte vara någon skillnad; i praktiken betyder det att huvudorten får mer resurser och icke-huvudorterna får färre.
Det behöver inte nödvändigtvist vara dåligt; låt oss säga att två kommuner med huvudorter A och B som vardera drar 100 miljoner skatt slås ihop. Fördelningen innan var 40% till huvudorten och 60% resten, dvs 40 miljoner till vardera huvudort. Efter sammanslagningen är det 30% till huvudorten A, 25% till f.d. huvudorten B, och resten går till “byarna” runtomkring. Både A och B höjde då från 40 till 60 och 40 till 50 miljoner i resurser, vilket kan tyckas som en helt okej omfördelning, iaf rent kortsiktigt.
Problemen kommer istället när A tar över allt mer ansvar från B, och t.ex. lägger ner akutsjukhuset i B. I mångt och mycket rör det sig om karriärpolitiker i A som aldrig satt en fot i B och därmed inte förstår hur de försämrar vården, de ser bara en kostnadssiffra och ett sätt att få in mer resurser.
Jag hoppas verkligen vårt land hittar lösningar på detta allt eftersom, mest en observation jag vill lyfta.
Sjukhus är inte ett kommunalt amnsvarsområde. Sjukvården sköts av landstingen.
Lägg alltså ner landstigen och gör sjukvården statlig.
Med en arbetslöshet på 9,44% så finns det mycket inhemska personer att ta av. Sverige är dessutom det land i OECD som har minst antal ”enkla jobb”. Mao. inte lämpade för att ta emot 780 000 analfabeter som vi gjort. Mycket jobb sker ju över nätet idag och man behöver inte ens befinna sig i Sverige.
I Sverige har vi sedan länge haft Luther på axeln och man skall göra rätt för sig, det gäller inte alla andra kulturer. Vissa är mer arbetsamma och vill göra rätt för sig mer än gemene svensk. Men för dom flesta som kommit hit är det tvärtom. Har jobbat på Järva….
Visst, vi bör ta emot högkvalificerad arbetskraft och personer som går kvalificerade utbildningar, men i övrigt bör gränsen i princip vara stängd under överskådlig framtid. Undantag flyktingar från Ukraina.
Mycket av den utvandring som skett är till länder som Somalia, Irak, Syrien mm. Länder som behöver kompetens i den mån dom utvandrade hade någon sådan. Sedan är det ”ökade” utvandringen mest ett byråkratiskt penseldrag, med Skatteverkets rensning in register.
Invandring från övriga EU skall vi givetvis ha!
Sida vid sida tillsammans hjälps dom åt staten och kapitalet dom sitter i samma båt. Men det är inte dom som ror, ror så att svetten lackar.
Staten och kapitalet OCH facket. Det fanns en bred samsyn om ur Sveriges välstånd skulle bibehållas och öka.
Vad hände sen?
Och alla rodde åt samma håll.