Artikeln innehåller annonslänkar för Svensk Värdeförvaring.
Börserna faller i Asien under tisdagsmorgonen och de svenska matpriserna ökade med 4.2% i årstakt i januari enligt Matpriskollen. Techbranschen saknar som vanligt folk och är rädda för att de ska behöva betala högre löner, och ber regeringen att rädda dem. Elpriserna är höga men platta idag, med väldigt små variationer och möjligheter till tidsstyrning.
Stockholmsbörsen backade med -1.18% för OMXS30 och OMXSPI gick -1.01%. Kronan var relativt stabil igår och euron kostar 11:37 medan dollarn ligger på 10:57 SEK. Guldpriset fortsätter sega sig uppåt till 689:- SEK per gram.
I USA backade S&P-500 med -0.32% och Nasdaq 100 -0.17%. De amerikanska långa räntorna rusar vidare och 10-åringen gick från 4.03% till 4.17% medan 2-åringen går från 4.36% till 4.46%. Det är de högsta marknadsräntorna sedan mitten av december och signalerar inte direkt långsiktig tro på lägre räntor.
Inom FAANGST-aktierna var Tesla i botten med -3.65%, medan Apple gick +0.98% trots att man släppt Apple Vision Pro. Som alla vill ha men ingen har råd med, och därtill inte vill visa sig med, så den har blivit ett stående skämt istället.
I de asiatiska tidszonerna backar börserna, utom Hang Seng i diktaturens Hong Kong, som rusar +3.70%. Annars går ASX 200 -0.58%, KOSPI -0.68%, Nikkei 225 -0.53% och Straits Times -0.27%. Det pratas förstås om att den kinesiska ekonomi ska krascha. Igen bör tilläggas.
Techsverige saknar ett årligt tillskott av 18 000 specialister, dvs man har som alltid arbetskraftsbrist. Detta enligt en ny rapport från arbetsgivar- och lobbyorganisationen TechSverige. Det finns inte tillräckligt många 25-åringar med låga lönekrav och 40 års arbetslivserfarenhet, precis som på 90-talet.
Alla floskler är på och förbundsdirektören säger:
“God tillgång till techkompetens är avgörande för Sverige. Det är en förutsättning för hela näringslivets konkurrenskraft och för att skapa tillväxt, klara välfärden och klimatomställningen. Behovet av specialister inom tech växer, vilket skapar många möjligheter för alla dem som intresserar sig för tech”
Lösningen för att pressa lönerna är att “regeringen bör kraftsamla” och även göra “insatser i hela utbildningssystemet för att bättre svara upp mot techsektorns och arbetsmarknadens kompetensbehov”.
Annars skulle man ju kunna betala högre och internationellt konkurrenskraftiga löner. Jag vet att det är en radikal tanke, men ändå. Sedan är det så att alla är inte begåvade inom tech eller för den delen knyppling, och utbildning kan bara nå så långt. Se en gammal artikel här på bloggen om utbildningsinflation och minskande avkastning från 2011.
Man kan summera i de två övre bilderna. Folk blir inte mer lämpade för ett yrke bara för att man utbildar dem. Tvärt om, ju fler man utbildar desto fler och större andel är direkt olämpliga även om de har ett papper med betyg. Förr räckte det med ett papper som sade något med data från utbildning så visste man att det var en kompetent person. Det är inte så enkelt idag, så det ska vara arbetsprover, tester mm för att säkerställa att man har kunskaper djupare än pappret betyget står på.
Det gör också att tech är ett jobb idag, och inte som förr något som hobbyister och entusiaster sysslade med, personer som satt och hackade på sin fritid och brann för ettor och nollor.
Nåja, det är som med soldater och ammunition; alla arbetsgivare överallt alltid har brist på arbetskraft, precis som alla soldater alltid har brist på ammunition.
Matpriserna har tagit fart igen trots Riksbankens räntehöjningar rapporterar Matpriskollen. Årstakten i matprisökningarna är nu på 4.2% i årstakt eller en ökning med 0.5% enbart i januari. Man tror att priserna kommer fortsätta höjas då ICA och Coop inte höjt än. Matpriskollens VD säger:
“Prisökningar har generellt långa eftersläpningar så det är sannolikt att vi framöver kommer att få se fler produkter som tar ganska stora skutt och kommer i kapp, säger han. Dessutom så har kedjorna som köper via Axfood ökat sina priser dubbelt mot ICA i månaden och det säger bara att dom (SIC!) andra, ICA och Coop, kommer följa efter kommande veckor.“
Det verkar således gå sådär med inflationsbekämpandet, och det är även i linje med det bloggen rapportera härom dagen att hushållsnära företag återigen väntar sig att höja priserna i en högre takt än tidigare. Och dagligvaruhandelns mataffärer är så hushållsnära man kan komma …
Sedan kanske SCB kan ducka att höja matpriserna i inflationssiffrorna för januari, genom substitutionsmetoden – istället för att handla på Willys handlar man på ICA, och då har inte priserna stigit.
Än.
Elpriserna är nu väldigt platta med små dygnsvariationer, vilket gör det svårt att spara något på timstyrning idag. Detta är rätt ovanligt bör tilläggas, men intressant. Det blåser nästan ingenting och vindkraften ger bara 860 MW, medan vattenkraften i skrivande stund ger 11 937 MW och kärnkraften 6 358, samt värmekraften 1 199 MW och övrigt 592 MW. Sverige importerar även netto 541 MW.
Glädjande nog är det alltså för en gångs skull inte svinhöga priser trots att det slutat blåsa.
Jag avslutar med en påminnelse om att Svensk Värdeförvaring med sina bankfack i Stockholm och Göteborg ger 20% rabatt på första årets bankfacksavgift just nu. Erbjudandet gäller fram till 31:a mars och vill du ta del av det hela kan du anmäla ditt intresse via detta formulär (annonslänk). Dina kontaktuppgifter kommer delas med Svensk Värdeförvaring, och sedan raders vid nästa kvartalsskifte. Jag har själv bankfack hos bolaget, som har imponerande och toppmoderna säkerhetslösningar långt bättre än bankerna, som i övrigt avvecklar sina fack. Det finns två sorters banker – de som avvecklat sina bankfack, och de som kommer göra det.
91 kommentarer
Du milda makter! Bloggaren talar om begåvning och visar stanineskalor. Nu är du ute på minerad mark, kom ihåg att begåvning bara är en social konstruktion och att min matematik inte är sämre än din matematik.
Som sagt, vi behöver nu en ny läroplan som får de obegåvade att bli begåvade, åtminstone på papperet.
Okej.
“Ämnes utbildade underbegåvade” I see what you did there 😉
Sån är jag.
Jag tycker vi inför den matematiken även inom idrotten. Sänk för helvete ribban i höjdhopp så att fler kan få guldmedalj. Vad är problemet? Varför ska jag träna hårdare? Det är orättvist. Och lättare klot i kulstötning. Eller byt måttband. Mått är bara en social konstruktion det med. Varför använder de tidtagning i löpning m.m.? Jag tycker vi använder ‘rum’ istället. Tid och rum, rum och tid. Ropen skalla, pallplats till alla. I EM kan vi använda oss av europapall. (Badum, tssch)
2023 års skörd av baslivsmedel, ni vet sådant som ingår i “mer vegetariskt” gick sådär i hela norra Europa.
Alltså potatis och spannmål.
Vi kan nog räkna med högre matpriser ett bra tag framöver.
Just potatis och spannmål är väl vad man *inte* äter mer av när man äter mer “vegetariskt”? Det brukar innebära mindre kött och mer grönsaker?
Ingår i, sa jag.
Tittar man vad som erbjuds i butikernas vegohyllor är det oftast olika varianter av pseudokött.
Undersöker man vad detta pseudokött innehåller så är det mest baslivsmedel.
Fast då mer processad sådan.
Jo jag kunde förstås räknar upp trindsäd vid sidan om potatis och pasta förstås.
Men skörden av den gick sådär också här i norra Europa.
Vad skall man äta då om man vill få i sig sitt dagliga behov av energi (kJ eller kcal). Om inte spannmål eller potatis utgör en betydande del av energiintaget. Grönsaker, exempelvis sallad eller morötter, innehåller inte mycket energi. Det mesta av frukt innehåller begränsat med energi, undantag utgörs exempelvis av banananer.
Soylent Green?
🙂
Media villju mörka detta men säkra källor berättar att vegtrenden backar kraftigt.
Var tydligen ett klätterevent i somras med 300 gäster på efterföljande grillbuffé.
Två (2) personer åt vegetariskt, resterande åt kött.
En anledning är tydligen att vegrörelsen anses så politiserad och “dum i huvvet” att vettigt folk skräms bort från den. Utöver att animalier ofta ger enkel och allsidig näring. Och om man vill minska klimatpåverkan eller är intresserad av djurhållning kan äta bra kött och mindre portioner.
När nu den där Yogatanten går ut med att hon äter kött verkar ju media allmänt ta det som en förvåning och även om ett reporteage handlar om nån som börjar äta kött möste man få in 2/3 text om varför veg är bra.
Då…. tadaaaa…. journalisterna ofta är veg.
Notera. Ät vad fan du vill för min del. Men ska du lägga dig i vad andra äter kanske du ska vara en etisk, moralisk och fin människa före du dömer andra. Vilket få, om någon är.
Ibland påminns jag om att bli framgångsrik inom tech handlar mindre och mindre om teknisk kompetens och intresse, istället handlar det om att spela corporate spelet så bra som möjligt. Gör du det rätt sitter du till slut som tech lead, lead architect, cheif engineering manager eller någon annan flashig titel med många ord i sig
Alla branscher erbjuder goda möjligheter för den som vill åt så långa titlar som möjligt utan att behöva vara duktig på sitt jobb. Det är inte unikt för tech.
Precis vad min systerson, delägare i ett litet konsultbolag inom IT, berättar. Han har ett antal år konsultat i ett stort börsbolag. Cheferna på IT-enheten är helt värdelösa. Kan ingenting och ägnar sig bara åt att intrigera för att bevaka och försöka förbättra sina positioner i hierarkin
Det roliga är att nu kommer kvar på leverans.
Det bör ske utrensningar av de som varken har framdrift av digialisering eller koll på säkerhet (Hej tieto)
Krav*
Nja, det handlar mer om att utöver bra teknisk kompetens även ha bra social skills i den utsträckningen att man kan förklara saker på ett icke nervärderande sätt till andra stakeholders på t.ex. marknadssidan eller säljsidan så att man kan ha förstå deras synvinkel och behov och samtidigt förmedla en balanserad teknisk problematisering och förslag. Och även inte ha något emot processer och presentationer.
Vet av egen erfarenhet att det är väldigt svårt att hitta bra personer som är väldigt duktiga på både den tekniska sidan men även att arbeta med personer och driva initativ/projekt/saker framåt med allt vad det innebär.
Sedan som tekniskt speciallist utan flashig titel så kan man ha avsevärt högre lön än många chefer. Principal utvecklare/arkitekter/Business Analyst har på stora företag ofta högre lönebox än linjechefer vilket många inte vet.
100% enig.
Tycker faktiskt att man ser ett skifte nu. Utrensningen inom Tech (i usa men även på exv klarna) är mycket att de som bara haft kompetens på pappret nu åker.
Jag har varit med om att folk som har en “systemvetarexamen” och jobbat 10 år med integrationer inte vet vad Swagger/postman är. Och det får man anse vara extremt basala kunskaper inom IT idag.
Problemet är ju att så kallade systemvetare inte alls har kompetens om system/verksamhet som de ska. Istället är det en abstrakt akademisk konstruktion de kan och inte något praktiskt.
Och dataingenjörerna vill ju bara bli chef. Det är lustigt hur man vill plugga för att bli “expert” i 5,5 år för att sen inte alls jobba med det hela.
Nej som bloggarn skriver är problemet att vi i princip har “diploma mills” inom högre utbildning och de självlärda håller inte måttet längre när tekniken faktiskt kräver en högre förståelse än det man lärde sig hemma i garderoben.
Trots att jag hänger på bloggen lite då och då så råkar jag sitta på så kallad “flaskhalskompetens” och för att jag ens ska komma på första intervjun så ska kompensationen ligga på 90.000. Och då vägrar jag personalansvar då jag främst är duktig på designa arkitektur och system efter verksamhetens mål och behov och inte att ha medarbetarsamtal.
För de som undrar; postman är en SaaS som säljer ett sorts API-testverktyg, som tycks ha sitt ursprung i en chrome-plugin.
Beroende på bakgrund och vilken nivå man arbetar är kunskap om detta förstås helt irrelevant.
Självklart ska man iaf veta vad api/swagger/postman är om man jobbar med IT idag.
Detaljerad kunskap är däremot en annan sak.
Men det är samma sak som SaaS, on-prem, sharepoint, onedrive, SASE med mera saker man bör ha en susning om om man ska arbeta inom IT gebitet.
De jag varit i kontakt med som påverkats av nedskärningar är tyvärr juniora profiler som rykt oavsett deras förmåga att leverera. Jag upplever att många företag ser antal år i branchen som en stämpel på kompetens, vilket i många fall stämmer men det kan vara otroligt missvisande. Tid i branschen är viktigt men det måste användas på rätt sätt
Brukar använda det skämtsamma exemplet om en förfrågan vi fick in från kund X under slutet av 2022 som letade efter en senior Python-utvecklare med 10 års erfarenhet och 7 år erfarenhet av FastAPI, utmaningen var bara att fastAPI hade release 2018.
Om ni varit lite kreativa borde det inte hindrat er att hitta någon med 7 års erfarenhet ändå… [sic!]
Fascinerade att det var just FastAPI eftersom det finns en meme på det.
https://www.reddit.com/r/recruitinghell/comments/ilirlg/creator_of_fastapi_doesnt_have_enough_experience/
Varför ska jag köra postman när jag kan dra igång thunder direkt från visual studio code?
Instämmer. Största nackdelen med Postman och Insomnia är att man lagrar applikationsdata i molnet och måste ha konton hos dem. Finns alternativ.
Gäller i alla branscher jag har kommit i kontakt med, skulle säga att det kan generaliseras till alla branscher. Tech har troligen tidigare varit lite av ett undantag i att det gick att nå toppen samt bli förmögen enkom på teknisk kompetens.
Anders Ryden kanske äter nån trendig atkinsdiet där man bara käkar kött, fett och flott. Kastar man in en potatis där blir det ju “mer vegetariskt” 😀
Jag äter mest sådant som är mindre känsligt för klimatförändringar, låga nivåer av fossila insatsmedel, och egenproducerat.
Alltså jag producerar maten själv.
Äter du dina barn? :O
Det har inte slutat blåsa på kontinenten i ex. Tyskland där det blåser på fram till imorgon lunch. Cool lokal vindstille-effekt ljust nu från Gdansk till Århus. https://www.windy.com/?55.871,14.744,8
just nu 🙂
Det blåser i Danmark, det räddar oss. Danskarna exporterar istället för att importera och slussa vidare.
Hade det varit stiltje i Danmark hade det blivit dyrt.
På senaste tiden är Danmarks vindkraftsproduktion den bästa indikatorn för vilket elpris vi kommer få betala. Den faktorn styr mer än den svenska vindkraften, även om de två faktorerna är överlägset störst.
Detta trots det vi får läsa i media när en reaktor råkar ligga nere.
Precis så är det. Blåser på Nordsjön. Eftersom SVK bromsat utbyggnaden av stamnätet i strid med sina styrdokument (vilket man skulle gjort för alla kapacitetsavgifterna) så elen i SE1+2 kunde exporteras söderut i större omfattning påverkar det inte så mycket.
Danmark exporterar nästan 30% av sin elproduktion just nu.
Det är inte fel, men det omvända råder betydligt oftare.
Danmark är ett perfekt exempel på hur det kommer bli med mycket förnybar elproduktion och mycket lite planerbar produktion.
Danmark hade väl knappt haft ett fungerande elnät om det inte för stabiliserande effekter från Sverige och Tyskland.
*vore för
Mitt i prick: “Danmark är ett perfekt exempel på hur det kommer bli med mycket förnybar elproduktion och mycket lite planerbar produktion”
Typiskt för Danmark är att importera halva sin förbrukning, när det inte finns tillräckligt att importera så eldar de fosilgas istället. Ett riktigt föredömme enligt miljömupparna..
Värt att tillägga att det blåser en hel del i Tyskland och Nederländerna också, vilket gör att Danmark gärna exporterar norrut istället för söderut.
Blåser det på Nordsjön blåser det i norra Tyskland och NL.
Eftersom svensk vindkraft nu producerar < 1GW och prognosen från SVK uppenbarligen är överskattad så kommer vi troligen få stigande elpriser framöver i veckan. De faller tillbaka emot helgen.
Jag har tänkt liknande, att just vi här nere i söder påverkas mer av hur det ser ut i Danmark och Tyskland. Måste bero på flaskhalsarna i nätet tillsammans med det faktum att elproduktion i söder är för liten efter de sista stängda reaktorerna
Jobbar som chef på ett av de stora techbolagen i hufvudstaded och kan bara hålla med LW. Betyg betyder numer väldigt lite. Vi numer tvingade att låta sökande genomgå arbetsprover (och ja, jag vet att det kan ses som förnedrande, otidsenligt eller alla andra kommentarer jag hört). Men, vi har försökt vara öppna och även ge chansen till de som växlat om sent i livet och kanske gått någon av alla varianter på “code-bootcamp/code-institute” och allt vad det nu finns. Men, sannolikheten att dessa individer, klarar ens minikrav på problemlösningsförmåga har visat sig små, tyvärr, än mindre generell teknisk kompetens. Felrekryteringar är tyvärr så kostsamma att vi tvingas till detta.
Min slutsats är att de av oss som fann denna typ av arbete stimulerande, intressant, fängslande etc. redan tidigt i livet valde denna bana och hunnit skaffa sig en teknisk basplattform att stå på. Vi valde inte när vi sent i livet uptäckte att vårt då valda yrke var på väg att försvinna och hade hört att “det behövs alltid programmerare” och fick på statens bekostnad gå en 10v kurs och blev lovade att vi efter det kunde “välja och vraka på jobb”.
Varje gång jag ser reklam för dessa “10v programmera – garanterat välbetalt jobb” blir jag f…d . Det är att ljuga för de som inte vet bättre. Även de som genomgått universitetsutbildningar har stor bredd. Numer är inte ens bra betyg från känt tekniskt universitet en garanti att man har hög mental förmåga.
Att ha mindre mentalt krävande jobb är inget vi ska se ner på och likaledes att ska vi inte tro att alla kan bli “programmerare”. Det finns en anledning att inte ens amerikanska armen inte tar in någon med lägre IQ än ~92. Som samhälle borde vi våga diskutera hur vi kan ge bästa möjligheter för de som de-facto har låg mental förmåga. Att ignorera dessa eller låtsas om att de inte finns är knappast ett framgångsrecept.
Vad gäller löner kan jag till viss del hålla med. Tyvärr är dock verkligheten inte så enkel, skulle vi höja alla utvecklares löner med 50% skulle vi inte kunna finnas kvar eftersom våra kunder inte skulle acceptera den kostnadsökningen det innebär. Speciellt då vi ofta konkurrerar med företag med många anställda i låglöneländer.
Däremot skulle jag önska jag hade möjlighet att mer differentiera lönerna mella de super-duktiga och de mediokra. Där borde det kunna skilja minst 100% och inte den marginella skillnad vi har idag.
Tack för utförlig kommentar.
Intressant läsning. Min erfarenhet av att rekrytera utvecklare i Göteborgs-trakten är att de kvalificerade kandidaterna är de personerna som svarar i stil med “Jaha, okej” när de får veta att vi kommer genomföra ett praktiskt arbetsprov. De personerna som reagerar i linje med din beskrivning är i min erfarenhet de personerna som underpresterar på arbetsproverna. Kan såklart bara vara tillfälligheter som utformar mina erfarenheter, men roande att folk blir förolämpade av bli ombedda att göra ett enklare arbetsprov för att testa av en kompetens de själva påstår sig vara så otroligt kompetenta inom.
Har även märkt av en skillnad mellan Yrkeshögskola och Högskola/Universitet när vi rekryterat ny-exade, (varning för generalisering) vid första anblick kan personer från YH vara väldigt kompetenta och ofta lite längre fram inom valt område men med tid lyser det genom att de saknar det kritiska tänkandet och möjligheten att reflektera kring saker som många av de från universiteten har. Sen med tid kommer de med en så kallad traditionell utbildning ikapp och går om de från YH
+1 på den, ett enkelt kodtest (vi pratar alltså typ hello world, bara att lösa den simplaste tänkbara uppgift, och gå i mål med det), sållar agnarna från vetet. Men ska tilläggas att även folk med både en riktig examen och arbetslivserfarenhet kan ha väldigt svårt med en sån uppgift. De har troligtvis klarat sig utan att behöva sitta med ett problem och lösa det helt på egen hand tidigare. Och sen underpresterar ju många när de sitter i en pressad intervjusituation, men i de jobben jag rekryterat till kan man också ofta hamna under liknande press och behöva lösa problem i produktion, så klarar man inte det funkar det inte.
Ok, jag hade inte så där värst fel i mitt första, något raljanta, inlägg. Folk blir alltså förnedrade för att du vill undersöka deras yrkeskompetens innan anställning.
Får man använda Google på arbetsprovet?
10 PRINT “Hello, world!”
20 END
Får man använda Google när man jobbar? Om svaret är “ja”, så får du använda det på arbetsprovet också <-: .. du får helt enkelt lösa problemet med de verktyg som finns tillgängliga.
Och som nämndes ovan.. de som reagerar positivt på informationen om att de kommer får göra ett prov, kanske t.o.m. blir taggade och tycker det är kul.. ja, det är de som senare visat sig vara de bästa rekryteringarna.
Och förresten så är det ChatGPT man frågar idag, inte Google. I min värld helt OK så länge man löser uppgiften.
Chat? Jag är äldre vit man…
Ledsen men min enda kommentar är att ni snackar skit.
Första steget är alltid någon helt nybakad HR-människa på något rekryteringsföretag (de är märkligt nog alltid nybakade), kodprov kommer inte på fråga om du inte passar in i deras helt ovetenskapliga personlighetstester.
Bättre arbetsmarknad om man gör så här:
IDENTIFICATION DIVISION.
PROGRAM-ID. HLOWORLD.
ENVIRONMENT DIVISION.
PROCEDURE DIVISION.
DISPLAY ‘HELLO WORLD’.
STOP RUN.
Förslag på arbetsprov: Skriv den i Teco – och förklara hur det fungerar. 🙂
SKV tillämpar arbetsprov. I början av intervjun fick jag en configspec i näven med frågan “Vad gör den här?” Sedan en timme med texteditor att skriva en rutin (minns inte riktigt vad, kan ha varit sortering) i valfritt C++ eller Java. Jobbade där i tre år med deras Javaplattform.
configspec som i Clearcase? Det var inte i går.
I jobbtermer kan man kanske säga förrgår. Det var inte så många år sedan man bytte till Git. Övergång pågick när jag bytte tillbaka till privata sidan.
“Som samhälle borde vi våga diskutera hur vi kan ge bästa möjligheter för de som de-facto har låg mental förmåga. Att ignorera dessa eller låtsas om att de inte finns är knappast ett framgångsrecept.”
Har nära anhöriga som arbetar inom utbildningsväsendet, de rapporterar massiva problem med att “alla” ska integreras i vanliga klasser. Föräldrar som vägrar att deras barn utreds.
Kort sagt alla resurser ska ges till den svagaste eleven som har störst kapasitet att omöjliggöra undervisning. Resultatet blir att alla i klassen solidariskt ges lägsta möjliga undervisningsresultat.
Den verkliga utmaningen kommer om något decenium eller två då majoriteten av “enkla” jobb som passar någon med låg mental förmåga, EMA, är borta (EMA = Estimated Mental Ability , den term forskare inom neuropsykiatri föredrar framför det förlegade “IQ” begreppet). Hur kan vi då försörja ca 15-20% av befolkningen som faller inom denna kategori om inga jobb som passar dessa personer längre finns? Bara för att vår teknik utvecklas betyder det inte att biologin plötsligt inser att den enbart behöver producera personer med hög EMA.
@LEP – för diskussionens skull, vilka är dessa 15-20% idag? Dvs. vilka jobb passar dem idag som inte finns i morgon eller en annan dag, om i morgon är en annan dag…
Dags att införa obligatorisk “enkel skola” för denna kategori där man fokuserar på basfärdigheter som att undvika bli lurad samt realskola för de smartaste.
Nu skriker vissa att jag vill ha klassamhället tillbaka men det är så här verkligheten ser ut. Tyskland har ju kört ett differentierat system i många år och landet fungerar.
Sedan gäller det att satsa rejäla pengar på vuxenutbildning så att de som hade det svårt i barndomen alltid har en väg framåt.
Detta innebär även att vi måste börja diskutera avmeksnisering av Sverige samt vad minsta acceptabla levnadsstandard är.
Så, vad du menar är att utvecklingsstörda skall sjunka till botten för att de aldrig kommer lära sig simma?
Sedan är hela idén om IQ och kompetens felaktig på många sätt. Många idag kan inte matematik för de ser aldrig till att lära sig matematik från grunden. De säger “det där är inte för mig.” Och ger upp. Jag har dock sett exempel på många personer som, med en del stöd att komma över den första tröskeln, utan problem löst universitetsmatematik. Jag har själv sett vad tjugo timmars stödundervisning i grundkurserna i matematik har gjort för skillnad för ingenjörsstudenter, de gick från 20% genomströmning första matematikkursen, till 50%.
Är därmed övertygad om att vår nuvarande matematikundervisning i grundskolan är designad för att så många som möjligt skall misslyckas i ämnet, men det är väl bara jag det. 🙂
Sen håller jag med om att det inte är en potentiell arbetsgivares problem att få en person tillräckligt självgående för att kunna börja jobba där. Men om skolan är crap, och glappet till arbete är för stort, vad gör man då?
Just IT jobb , som utvecklare torde väl också vara extremt utsatt för AI?
Alla arbeten där merparten av arbetet bedrivs bakom en datorskärm och inte innefattar kommunikation och planering i samråd med andra människor alltså.
Så länge jag kan minnas har man förutspått att programmerare snart kommer bli arbetslösa. För 10 år sedan var det no-code som skulle ta programmerarnas jobb, och i dag är det AI.
AI kommer möjligtvis kunna ta över vissa sysslor från gruppen “ämnesutbildade lågbegåvade”, men inte mer än så.
Jag tror det är viktigt att förstå vem man är och var i värdekedjan man står. Om man som ett “techbolag” upplever att konkurrens från länder med lägre löner än Sverige börjar orsaka bristningar, så kan det vara en hälsosam signal från marknadsekonomin att affärsmodellen inte är hållbar. Dvs, marknaden fungerar som avsett.
Ska vi mynta ett sorts talspråk?
“Visa mig 10 av dina bästa kandidater så ska jag säga vem du är … (som företag)”
Med betydligt fler än 1000 anställda (vill medvetet inte vara mer precis) tycker jag nog vi kan anses som stora. Men, vid många upphandlingar så har kunder ämfört med utländska aktörer med andra prisbilder men vill ofta (alltid?) ändå ha en nationell leverantör med visst (gott) rykte. Sedan har det visat sig att det ofta blir en jämförelse mellan äpplen och hundar men det krävs fingertoppskänsla för att bemöta detta utan att det ska ses som att man talar upp sig själv på bekostnad av andra.
Men även vi har ett (stort) gäng utvecklare i andra delar av världen med andra prisbilder som vi använder i våra projekt. Så vi har det bästa av två världar; lokala experter men även kostnadseffektiv utveckling
Sedan kan jag konstatera att vi mer än en gång tagit över projekt som vi initialt “förlorade” men som havererat då kunden valde ett “billigare” utländskt alternativ där vi ofta tvingats börja om från början och kundens kostnad verkligen inte blivit billigare.
Speciellt trist en gång för många år sedan när ny lagstiftning tvingade en kund att uppdatera ett system till ett kommande årsskifte och man upptäckte sent i oktober att det man fått var obrukbart och då kontaktade oss och krävde att vi omedelbart skulle acceptera att ta över, fortsätta och fixa det som det utländska alternativet gjort och med vite avkräva oss att vara klara till 1 Jan. Vi tog inte över.
“Så vi har det bästa av två världar; lokala experter men även kostnadseffektiv utveckling” – hahaha, den har man ju aldrig hört förut…
Bra kommentar och i stort sett linjerar det med det jag ser.
Det måste finnas plats för de “övriga” vilket är en utmaning
Det intressanta jag sett är faktiskt personer på tidigare arbetsplatser som kommit in fel i livet pga icke studievana hem men som sen via KY utbildningar kommit in på det IT spår de hade valt om de fått rätt pepp under sin uppväxt.
Men där handlar det ju om personer som haft ett IT intresse och intelligens från början.
De har inte heller haft några problem ett få ett jobb efter utbildningen och jobbar nu på en nivå som de utlovades.
Skillnaden är väl att man insett att det är värt att kämpa. Att man inte valt det för att det är enkelt.
We don’t do it because it’s easy. We do it because it’s worth it.
Eller som jag brukar säga om IT projekt:
We don’t do it because it’s easy
We do it because we thought it would be easy
Haha, den där var bra – knyckt!
Att man inte kan/får differentiera lönerna är en del av kärnan till problemet. Att två personer med samma utbildning bara därför ska ha samma lön är lika dumt som att tro att alla människor har samma begåvning. Oavsett om det rör sig om civilingenjörer eller elektriker.
En duktig programmerare gör nytta där en medioker faktiskt bara skapar mer arbete. Skillnaden är alltså inte ens dubbel eller tiodubbel. Det handlar ibland om framåt eller bakåt, men likförbannat har de nästan samma lön. Sjukt!
En intressant observation mellan junior/senior. Normal/superduktig
En integrationsutmaning där två juniora lagt ner 100 timmar och inte kom fram “det här är en svårlöst fråga”
Löstes av en senior på 8 timmar. Ink genomgång av tidigare arbete, teknisk spec och lösningsdesign förankrad med de två leverantörerna.
Och det handlar inte om att de andra var dåliga. Det är bara skillnad i verkshöjd/erfarenhet.
Jag har sett liknande många gånger. Och de “seniora” har sällan varit så välbetalda som de borde vara även om de haft helt ok löner med svenska mått mätt.
Enligt min nära anhörig så innebär det tuffa arbetsprovet att koda en “Quick-sort” algoritm.
Undertecknad hade anledning att fräscha upp sina kunskaper genom att lära mig R. Med en hel del möda lyckades jag lösa min egenpåhittade övningsuppgift. En “bubbelsort-algoritm. (Har inte jobbat i IT-branschen, men har i yrket ibland haft anledning att programmera lite. )
Såg i läroboken en implementering av Quick-sort som var så pass kort att den skulle gå atr lära sig utantill. (Lätt att man trasslar in sig i rekursiva anrop.)
Hade jag blivit ombedd att implementera quicksort på stående fot hade det varit en utmärkt signal om att arbetsgivaren inte vet vad den sysslar med (förutom om jag sökt jobb på Sorts’R’Us, förstås). Att däremot bli ombedd att implementera en bubble sort (eller egentligen vilken sort som helst, pick yours) hade kunnat vara vettigt, som en lite mer avancerad fizzbuzz. Gött att du kom igenom det!
Relevant XKCD, som alltid: https://xkcd.com/1185/
🙂
Ledsen, men vad jag ser som arbetssökande i it-branschen så ser prioriteringslistan ut som följer.
1. Kontakter
2. Minoritet som det “ser bra ut” att anställa.
3. Munläder
Några reflexioner över matprisökningarna och framför allt var och när de uppstår vilket missas i samtliga artiklar jag sett.
Det finns en branschöverenskommelse i dagligvaruhandeln (dvs Coop, Ica Axfood) där man delat upp hela butikssortimentet i perioder som omfattar lanseringsfönster för nyheter och även prisrevideringar (både höjningar och sänkningar). Detta var uppe hos konkurrensverket för ett antal år sedan men släpptes igenom (kan ej juridiken bakom).
det finns en logik i detta. har du som producent en nyhet som ska lanseras vill du gärna göra det i alla butikskedjor samtidigt så att du kan nyttja din marknadsföring på ett effektivt sätt. Allt detta finns beskrivet i branschens gemensamma organ ECR http://www.ecr.se. Här kan man även hitta respektive lanseringsfönster för alla olika varugrupper. I dokumentet https://www.ecr.se/wp-content/uploads/2021/08/ECR_Tidsfonster_2024_-publikation-1.pdf hittar man varje fönster för respektive kategori. Totaöt finns det 9 fönster under 2024 och varje produktkategori (mejeri, ost, ur havet, smaksättning etc etc) har två fönster per år, visa undantag finns tex kalla drycker och konfektyr som har tre fönster per år.
Det finns även andra undantag, grönsaker och frukt hanteras utifrån säsong, utbud och efterfrågan och därmed priserna varierar i mycket högre grad och justeras löpande i hela kedjan. Inga fönster här inte.
Utifrån detta genereras priser i butikshyllan där vissa kedjor har central styrning dvs priset sätts inte i butik utan bestäms högre upp. Andra kedjor har mer decentraliserad prissättning där enskilda butiker kan justera efter eget sinne, dock finns rekommendationer om vad priser för varje enskild vara bör ligga på.
Varför besserwissra om detta, jo när de svarta rubrikerna skriker om matprishöjningar så är det några produktkategorier som justerats i detta fönster. En journalist skulle med andra ord kunna titta i några enskilda kategorier för att få en bild av prisläget men drar gärna större växlar och drar alla produkter över en en kam. För tillverkarna som oftast är verksamma inom en eller ett fåtal kategorier så går tåget dock två (tre) gånger per år, är man inte med då får man snällt vänta till nästa fönster. Givet att kunden går med på höjningen.
Så nästa gång rubriken lyder Olivolja upp i pris (tror det är ECR kategori 19, Smaksättning ) så kommer det att ske i augusti, vecka 33 närmare bestämt.
Intressant i sammanhanget är att en prishöjning (när förhandlingen äntligen är klar) ofta går igenom 16 veckor efter avtal. En prissänkning går igenom omedelbart. Gissa varför man drar sig att sänka priserna som livsmedelsproducent.
Åter igen en bra, rättfram och intressant artikel. Den stora rädslan för att öka löner ska man inte leka med. Dessutom finns en tendens att begåvade inte ökar sina löner särskilt mycket mer än de underbegåvade, framför allt inte om man jobbar utanför en storstadsregion. Men en helt annan sak som aldrig tas upp som en “förmåga” och det är att jobba med något som har värde för en kund, men inte nödvändigtvis är “intressant”, “stimulerande” eller “framtiden” för den enskilde arbetstagaren. Jag har sett mängder med unga som kan vara extremt begåvade men som inte klarar av att jobba med något som tillför värde för någon annan, en kund. Värdeskapandet ska istället ske för arbetstagaren själv. Det viktigaste är att få jobba med något som är roligt för den enskilde. Den typen av motivation kan man inte utbilda bort.
Du menar då typ all humaniora och kultur 🙂
Det finns ett värde i att skapa ett värde genom sitt arbete, antingen för en kund eller på något annat sätt. Problemet är att dagens företagskulturer inte belyser enskildas insatser där särskilt väl. För en egenföretagare som en hantverkare är det såklart direkt feedback, men en utvecklare i ett större IT projekt?
Så det myntet du nämner har två sidor. Och inte bara floskler från mellanchefer och ett par steg upp.
Sen skulle jag nog vilja säga.
Lätt klaga på chefer och företag.
När lyfte du senast en kollega som hade gjort ett bra jobb. När berömde du den som sitter med skitarbetsuppgifter men som är kritisk för företagets verksamhet.
Svensk kultur. Gnäll på hur andra beter sig men agera inte det minsta annorlunda själv
Och ja. Jag hissar regelbundet kollegor när de gör nått som bidrar i projekt eller det dagliga.
Utan dem skulle jag inte kunna utföra mitt jobb på min ansvarsnivå.
Var det en fråga till mig?
Jag brukar agera som du, lyfter upp prestationer. Det är faktiskt en del i min arbetsbeskrivning att vara bollplank och mentor åt mer juniora kollegor och då lyfta bra prestationer till högre funktioner för att uppmärksamma detta.
Men det betyder inte att det fungerar fullt ut ibland. Det är väldigt företagsberoende, alltså kulturberoende.
Finns det alltså dom som inte lyfter bra prestationer och påpekar när kollegor gör ett jävligt bra jobb? Frågan är både retorisk och lite naiv, jag liksom Riki…. gör alltid detta. Det är ta mig fan en hederssak att påtala när någon presterar bra!
“Börserna faller i Asien under tisdagsmorgonen och de svenska matpriserna ökade med 4.2% i årstakt i januari enligt Matpriskollen.”
4,2% årstakt – men kolla på grafen:
https://matpriskollen.se/prisutveckling/
I princip all ökning på årbasis är ju Februari – Mars 2023.
Så länge det händer något dramatiskt så kommer ju ökningen mätt på årstakt att sjunka kraftigt.
Kanske det inte blir så illa då så att vi kan få 5 sänkningar av styrräntan till hösten. Håller tummarna, det var längesen man fick betalt för att bo. Det återgår nog till det normala snart.
Vi gnäller ju alla på kommunslöseriet och slöseriombudsmannen drev ju det där en del men får jag fråga om Jens Nylander kommer med något nytt?
Sen undrar jag VARFÖR det är något nytt, har inte landet Sverige egna kontrollfunktioner och det här är killen som sålde hörlurar så långt ifrån landets tyngsta expert på området.
Är inte dummare än att jag förstår att han försöker sälja in en tjänst men för mig ser det så här långt rätt bra ut tycker jag.
Alla revisioner i hela landet borde ju snegla på att börja arbeta på det sättet så dom faktiskt gör sina jobb.
Slöseriet verkar för övrigt vara epidemiskt men det var inte min uppfattning när jag höll på ett tag under covid med tekniska arbeten. Däremot var det absolut gödslat med konsulter och de fast anställda var överarbetade och klarade inte av att överblicka allt så mycket godkändes på för lite underlag.
Har fått för mig att sociala konton och inom sådana verksamheter där behov ibland trumfar och där man kan vara subjektiv tenderar att vara utsatta för rätt mycket påverkan?
Det är en hel del anekdotiska berättelser i media över åren som sammantaget föreslår så tycker jag.
Hursomhelst, verkar som man skulle kunna börja sänka skatterna framöver när man får ordning på slöseriet.
Det är väl ingen nyhet att viss data inte bör sammanställas i en form som underlättar statistisk analys. Då kan ju forskare dra slutsatser som hår emot den officiella sanningen.
Jens hamnade knappast högst upp på de etablerade partiernas valsedlar.
Word. Sedan är nog problemet att datan är inte så lätt att få fram. Och kommer bli svårare.
Det lustiga är att det har pratats mycket om hur vi måste höja skatterna hela tiden för att ha råd med alla omställningar, satsningar på infrastruktur , jätteproppen Orvar osv osv.
Samtidigt går Staten med överskott , även om regionerna och kommunerna inte gör det. Staten har amoterat 80-100 mdr årligen på vår statskuld utom 2 år under pandemin då den växte, men är nu lägre än vid ingången till pandemin.
Det finns resurser i den offentliga sektorn, det är bara att de försvinner på icke värdeskapande saker.
Så någonstans behöver man se över helheten. Och prioritera.
Ajaj, där sa du nog ett phult ord! (Det sista)
När jag tittar på det röda fältet “ämnesutbildade underbegåvade” började jag fundera på hur många av de som kommer att bli ersatta av AI inom en snar framtid.
Kanske någon här kan ge en professionell gissning?
Angående platta elpriser så tror jag vi ganska snart kommer se mer av den varan. Anledningen till det är att det byggs batterier som aldrig förr. Ny Teknik hade för bara någon dag sedan en kartläggning där de visade hur 500 MWh batterilagring kommer tillföras bara under 2024.
https://www.nyteknik.se/energi/unik-kartlaggning-batteriparker-okar-enormt-risk-for-overetablering/4230110
Dessa batterilager kommer dels kapa de riktigt stora topparna, dels fylla i de riktigt djupa dalarna. Prisvariationer förekommer såklart alltid, men tror det efter detta år kommer bli sällsynt med spikar på 200%-300% elpriset – men även negativa elpriser kommer bli mer sällsynt.
Dessa parker bygger på stödtjänster för att stabilisera frekvensen i elnätet via de marknaderna, inte agera på elmarknaden. Inte att de skall kapa några toppar pga brist på planerbar elproduktion när den behövs som mest.
107 MWh som blir 500MWh under 2024, sedan pratas det redan om överetablering. 500MWh kan på sin höjd agera på elmarknaden delar av en timme med signifikanta effekter.
Enskilda timmar med prisspikar är irrelevant för de allra flesta, även om man lagar mat och dammsuger just då.
För att signfikant påverka elpriset krävs några GW i effekt, och flera timmars leveranskapacitet, dvs tiopotens mer än idag.
Eftersom priset på stödtjänsterna följer med elpriset kommer de alltså agera främst där och det är det lönsamma som driver investeringar
Batterier kommer aldrig lösa problemen med slumpmässig elproduktion vad man än hoppas på. För dyra och för stor miljöbelastning.
Ge det tre år. Överetablering kan det knappast bli i vårt avlånga land, och enligt tidigare erfarenheter har det visat sig att en 100 MWh investering betalar av sig självt på runt 18 månader.
Men Ny Teknik måste ju sätta så negativa rubriker som möjligt enligt lagen om ju jävligare det är desto fler klicks. Sen spelar det ingen roll om det inte är sant, det är för jävligt ändå!
wertigon 2024-02-06 13:02 – 13:02*
Njaee , kolla dom 2 första veckorna i dec. 2023 , där har du inte en top resp en dal , där har du låg-plattland i 14-dagar.
Vinden underproducerade cirkus 2000MW från årssnittet med ett minsta på tror 2-300MW =att den producerade 2000MW då årssnittet 2023 vart 3919MW install =147000MW så 2000MW =14% av install
2 veckor i dec. motsvarade ‘en dal’ på typ 650000MWh.
Flytta detta till 2040+ när kärnkraftens uppåt 7000MW är borta och vindkraften är på cirkus 100TWh/år =11 416
MW på årssnitt , alltså en produktionsökning på bara 16TWh (100-34-50) men 4500MW, tappet blir nästan lika stort eller mindre beroende på om påstått om havsvinden fungerar.
100TWh borde bli 40-45000MW install (vem tar emot det då det blåser ?) tappet kan bli 86% alltså går vinden ner till 5500MW vattenkraften då kanske har 20000MW och en topplastvecka på . . . 150% räknat på 20-25000MW =30-40000MW det kommer att handla om typ 9 fotbollsplaner med batterier (Edward) 3500MWh men bara nån 750-850MW så dom får ‘trimma’ Edward till att ha Teslabatterier i stället för att klara effekten som i siffror ligger effekten runt 75-80% av MWh i personbilsbatterierna.
Batterierna är alltså enbart till för att ‘stryckjärna’ sinuskurvan och-eller hålla frekvens-spänning i tror 15-minuter tills dom ‘taljat upp’ in o uttaget i Harsprånget och skickat elektronerna med flyg , inte med posten.
massakrafterna i kraftverken ligger idag eller före 2017 runt 200GWs typ 50-60MWh inom frekvensbegränsningarna, effektuttaget vet jag inte men typ uppåt all effekt minus det som försvinner.