För en månad sedan publicerade Försvarsmakten en offentlig rapport titulerad Försvarsmaktens lärdomar från kriget i Ukraina. Som en ej sekretessbelagd offentlig handling är den intressant läsning, inte bara om vad Sverige har att lära om kriget, utan också om hur kriget förs på plats i Ukraina. Dokumentet finns att ladda ner nedan, och kan vara särskilt intressant för yrkesverksamma inom totalförsvaret. Om du jobbar på sändlistans myndigheter heter dokumentet FM2023:2379-9, men det kan t ex intressera andra myndigheter inklusive kommunernas, regionernas och länsstyrelsernas beredskapssamordnare och beredskapsdirektörer.
Handlingen är offentlig och kan begäras ut, men berörda myndigheter – i mitt fall Försvarsdepartementet – väljer att göra det omständligt att begära ut handlingar genom att envisas att bara leverera dem på papper, även om de själva fått dem som en PDF. Därmed tar man också en försumbar avgift, som knappast täcker myndighetens kostnader annat än för papper och porto men ignorerar arbetstidskostnaden. Min personliga reflektion är att det vore billigare för myndigheten att bara ta ut avgiften och sedan maila PDF:en. Nu är dock dokumentet, som jag haft på papper ett tag, inscannat och går att ladda ner i sin helhet här som PDF så slipper ni bråka med offentlighetsprincipen. Total arbetsinsats att scanna in var att lägga dokumentet i bloggens automatiska dokumentscanner och vänta några minuter.
Först lite finstilt ur rapporten, alla citat är med reservation för kass OCR:
“Det ska dock påtalas att det finns utmaningar med att lära sig av ett pågående krig. En utmaning är att varje krig och dess parter har unika förutsättningar i tid och rum. En annan utmaning är att varje part och dess åskadare drar sina egna lärdomar och slutsatser av kriget och anpassar sig därefter. Det finns därmed anledning att fortsatt följa vad andra länder och organisationer drar för slutsatser utifrản deras lärdomar av kriget.”
Sammanfattande slutsatser finns på sidan 24 – 25 för den som vill ha sin executive summary.
Ett citat:
“Utöver innovation och nya fenomen på slagfältet visar lärdomar från kriget även på vikten av att inte negligera grunderna i operationskonst och taktik, sảsom avskräckning, överraskning, vilseledning, skenmål, kamouflage och fältarbeten. Gamla sanningar om krigföring är inte överspelade. Krigföringen kommer bara att ta en ny form. Det finns därmed anledning at vara försiktig med at ttro at nästa krig kommer at bli totalt olikt det föregående.”
Just skenmålsförmåga har varit något som Sverige avvecklat i princip helt, annat än som improviserade fältarbeten, t ex skenmineringar. Tidigare hade vi rent av separata skenmålsförband under invasionsförsvarets tid, vars uppgift var just att skapa skenmål på heltid och förvalta dessa. Egen kommentar angående skenmineringar så skiter ju ryssarna även i uppenbara äkta och helt synliga mineringar, så att tro att skenmineringar ska stoppa ett anfall är nog rätt naivt.
Man tar också till sig behovet av att utvecklas och att detta inte kan ske 100% inom Försvarsmakten:
“Den konceptuella krigföringsförmågan i Försvarsmakten behöver kontinuerligt utvecklas för att kunna möta olika framtida scenarion. För att framgångsrikt bemöta denna förändring behövs partnerskap mellan det offentliga och privata, i synnerhet med målet att föra samman lärosäten, myndigheter och industri i ett sả kallat trippel-helix format.”
Lite floskler där också i form av trippel-helix. Dock understryks det behovet av lärande, utveckling och samarbete eller om man så vill – det går inte att tro att man vet hur krigföringen kommer utvecklas och man kan inte utkämpa kriget enbart med det man har från början inklusive teknologisk nivå.
Sedan finns det detaljer kring lärdomar i rapporten kring allt från operationsmiljön eller krigets brutalitet till telekrig eller mobil kommunikation, men den som är intresserad kan alltså läsa allt detta själv här eller via internt dokument FM2023:2379-9 inom sändlistans tjugofem totalförsvarsmyndigheter.
En massa personer har fått för sig att detta är en sekretessbelagd handling, men det baserar sig på en otydlig formulering. Jag understryker snarare att den EJ är sekretessbelagd.
50 kommentarer
Först?
I alla fall inte sist. Det blir straffavgift! 😉
Den ska genast laddas ned och läsas!
Skall läsas ikväll i sängen innan läggdags.
Visste inte att skenminering var en grej men det kanske är erfarenheter från tidigare sådana som fått ry att köra rakt in i riktiga?
Vi skenminerade ständigt på pansarskytte. Bra sysselsättning när bassarna inte hade något att göra. Låtsas gräva ner minor, lämna lite upphöjningar, göra kassa försök att dölja det hela med granris.
I ett läge på slutövningen på Revingehed anföll vi rakt genom en sådan egen skenminering och skåningarna som fick bonk klagade till övningsledningen över att vi anföll dem rakt i ryggen genom en minering. Men det var bara en klassisk skarborgsk skenminering, och skåningarna blev lurade.
Extra pikant var att skenmineringen gjordes i princip rakt framför en skånsk fast spaningsgrupp, som var de som rapporterade in den så skåningarna utgick från att skaraborgarna inte skulle anfalla den vägen. Vi (=jag och mina gubbar) tog sedan spaningsgruppen som krigsfångar, och fick reda på att krigslisten fungerat den vägen via initalt förhör med fångarna. Det var rätt trötta repgubbar som legat och fastspanat en vecka och lätta att förhöra.
Ahhh.
Bästa däng. Skånedäng 😀
Revingehed, många minnen, saknar verkligen att man inte har några bilder från den tiden.
Skaraborgare – Arvet förpliktar! 😉
En kompis på ingenjörstrupperna var och slogs mot skånepansar på nittiotalet och fick alltid sina blindminor sönderkörda för skåningarna sket alltid i mineringar. Slutade med att ingenjörerna ägnade nätterna åt att gräva pansargravar istället. Om man försöker köra över dem är det självmarkerande. Jävlar va skäll de fick när markskaderegleraren dök upp 😂
Någonting jag saknar genomgående på alla filmer jag sett är cammonät. Kommer ihåg lumpen och så fort vi stog still skulle det nätas…
Det ser ju ut som att man har en nykter syn på det hela och är beredda att lära sig, vilket är bra. Skenmål och även olika typer av utklädnad snarare än kamouflage lär vara särskilt effektivt men kommande AI-styrda drönare. T.ex. kommer AI ha svårt att slå mot militära fordob med märkliga överbyggnader, oväntade färger osv
Taskigt då om lösningen blir ambulanser, långfärdsbussar och och civilklädda HD-mcförare. D.v.s. när AI sorterar bort det civila och oväntade är väl motivationen större att slippa en granat genom takluckan att använda sådana lösningar.
Nja, jag tänkte snarare som så att AI inte kan tänka utanför boxen. Kamouflage som ändrar mönster i olika vinklar (eller projicerat på ytan) kan nog funka bra. Saker som påminner om första världskrigets dazzle-kamo. Eller helt enkelt som liknar fienden.
Tvivelaktigt om rysk AI kommer sortera bort civila mål.
Gör den inte det kommer allt att slösas bort på just civila mål. Eller skenmål. Man måste också noga tänka över hur man ska identifiera egna trupper, annars kommer det att bli total katastrof. Min egen åsikt – och jag håller på med AI för att identifiera saker utifrån bilder – så kommer det att vara extremt svårt att få en autonom Ai-drönare att begränsas till de mål man vill beskjuta, och samtidigt inte ignorera en stor del av dessa mål. Situationen är helt enkelt för dynamisk. Man måste träna AI:n för att känna igen mål, men att få bilder i alla upptänkliga vinklar, ljusförhållanden och kamouflagemönster går i praktiken inte. Även om man kan lyckas med det så kan små ändringar (kamouflage) som definitivt inte hade lurat en människa helt lura AI. Vi är rätt långt från en ordentlig autonom strids-AI. Det hindrar inte drönarsvärmar där man använder AI tillsammans med mänskliga operatörer för att låta en pilot flyga flera drönare, men helt autonoma drönare som inte lockas på villovägar är en annan femma.
Att döda civila är ett mål i sig för ryssen.
Om man använder AI till att identifiera mål så kan AI vara formidabelt. Alltså istället för att skicka iväg GPS styrda kryssningsrobotar så skickar man iväg AI målsökande robotar som identifierar lämpliga mål utifrån bildigenkänning eller liknande.
Detta utan att ha detaljerade grafisk representation på mål som krävs idag för målidentifiering (ex värmekällor eller vilken parameter som nu krävs) när man har ngn form av optisk sökning. Vissa kan såklart hitta mål utan att ha förhandsinformation, tex anti-radarrobotar osv, värmesökande robotar mm. En värmesäkande luftvärnsrobot med AI torde dock vara svårare att undvika med motmedel.
Alltså AIn används för att identifiera mål. Eftersom AI arbetar med statistik så att säga på lekmannatermer kommer fel mål träffas också.
Det kommer nog bli svårt att få fram en AI som “håller på avtryckaren” baserat på att den detekterar en skolklass i målet.
Om man använder AI till att identifiera mål så kan AI vara formidabelt. Alltså istället för att skicka iväg GPS styrda kryssningsrobotar så skickar man iväg AI målsökande robotar som identifierar lämpliga mål utifrån bildigenkänning eller liknande.
Detta utan att ha detaljerade grafisk representation på mål som krävs idag för målidentifiering (ex värmekällor eller vilken parameter som nu krävs) när man har ngn form av optisk sökning. Vissa kan såklart hitta mål utan att ha förhandsinformation, tex anti-radarrobotar osv, värmesökande robotar mm. En värmesäkande luftvärnsrobot med AI torde dock vara svårare att undvika med motmedel.
Alltså AIn används för att identifiera mål. Eftersom AI arbetar med statistik så att säga på lekmannatermer kommer fel mål träffas också.
Det kommer nog bli svårt att få fram en AI som “håller på avtryckaren” baserat på att den detekterar en skolklass i målet.
Antar att det finns en annan rapport med mer konkreta slutsatser. Typ hur många drönare skall finnas i krigsmakten, hur skall det organiseras? Hur skyddar man egna drönare, hur styr man ut fiendens?
När man läst denna drapa i sin helhet förundras jag dels över det byråkratiska och krångliga språket som utan vidare skulle kunna kortas ned till två sidor kärnfakta. Dels tror jag man sneglat på bloggaren och bloggarna här, en del uttryck som många och enkla och inte perfekta UAS m.m. är ju nästan avskrifter.
Värna kanslisvenskan! Tänk på
att det säkert är några arma stackare som får betalt per nedslag och tillkrånglad meningsbyggnad. 😉
En tydlig lärdom är att avskräckning för Ryssland inte innebär olika förväntade kostnader. Allt under total säker förlust är inte avskräckande för Kreml.
Det är inte deras vänner och bekvämligheter som drabbas i en konflikt. Det är ingen kostnad att minska på minoriteter och enligt vissa siffror så har de 150 000 färre fångar vilka de heller inte saknar.
Cyniskt men sant.
Precis. Överlägsen eldkraft och motståndskraft är helt grundläggande.
Står det något om att kvantitet är viktigt? På ammunition och vapen?
Det borde det åtminstone göra, för samtliga väst-europeiska länder måste det vara en av de stora läxorna från detta krig: vi behöver ha tillgång till klart mycket större kvantiteter av markstridskrafter med utrustning (allt från artilleri, stridsvagnar, pansarfordon etc plus ammunition).
Dock ska vi självklart bibehålla hög kvalitet, tänker man på den ökade eldkraften så måste infanterianlopp av rysk modell bli allt mer ineffektiva. Vid första världskrigets inledning framgick det ju med all önskvärd tydlighet hur föråldrade infanterianfall modell Napoleon-krigen eller amerikanska inbördeskriget var i och med kulsprutans intåg på scenen.
Hade Ukraina haft tillgång till adekvata mängder av modern utrustning från start, hade ryssarna fått dra sig tillbaka illa kvickt med svansen mellan benen. Deras dokumenterade oförmåga till samordnade aktioner mellan olika vapenslag hade legat dem i fatet.
Att man behöver långt mycket mer ammunition än man tror har man upptäckt under åtminstone de senaste 50 – 60 årens krig. Varför har man då inte sett till att ha det? Tja, antingen är det så att det enda man lärt av historien är att man inget lärt av historien, eller så har man bakbundits av politikers eviga utropande av evig fred efter varje krig.
Under Kuwaitkriget fick man efter ett tag nästan slut på moderna styrenheter till bomber och fick övergå till gamla rostiga bomber från koreakriget, fällda från B-52. Att det fungerade berodde till stor del på att plattformen (flygetyget) blivit mycket bättre. Den viktigaste lärdomen var att man kraftigt underskattat hur mycket teknikfaktorn betydde. Till glädje för väst och gramse för ryssen.
Är det bara jag som reagerar på: “sekretessbelagd offentlig handling” och att den här länkas hej vilt. Känns inte särskild sekretessbelagd då…….
Anar en av bloggarens fällor här, han har nog ett svar färdigt 3,2,1….
Som jag minns det är även hemligstämplade handlingar ’allmän handling’ medan offentlig (allmän) handling inte kan vara hemlig?
Sen kan ju allmänna handlingar kräva maskning av delar för att kunna lämnas ut som offentliga?
Men det är klart, det finns ’öppen psykiatrisk tvångsvård’ så allt är väl möjligt.
*för att inte skapa allmän ilska så är ÖPT vidhäftad med krav och kontroll på att föreskriven medicinering verkligen tas i avsedd dos.
Exakt min tanke också. Oxymoron deluxe.
Finns ingen stämpel på dokumentet om att den är sekretessbelagd.
Alla handlingar som registreras är offentliga, även de med sekretess! Däremot så kan de då inte lämnas ut hur som helst utan måste kontrolleras(maskas) först. En allmän handling kan vara kvalificerat hemlig! Med bara ett fåtal som har rätt att läsa den.
Som i TV-serien Dips där han tar svart bakgrundsfärg över hela texten i Word och skickar wordfilen till journalisterna
Det finns sekretessbelagda handlingar man kan begära ut, där delar är maskat, eller i princip allt.
“Min personliga reflektion är att det vore billigare för myndigheten att bara ta ut avgiften och sedan maila PDF:en.”
Jo, men finns det något lagligt stöd för att ta ut en avgift då? Jag skulle inte tro det. Har för mig att avgiften är utformad som en avgift i princip för att kopiera handlingen om den är över 10 sidor.
Avgiften kom ju till för att spara papper och personal då det före avgiften fanns personer som beställde 1000 tals sidor offentliga handlingar varje dag.
Nu är det ju lättare men sekretess prövningen tar ändå mycket tid.
Jodå.
Den som vill kan masa sig till myndigheten och läsa gratis på plats.
Min åsikt är att vi bör gå tillbaka till plan A från 50-talet. Bygg 100 kärnladdningar, sätt dem på moderna kryssningsrobotar typ Taurus eller Storm Shadow, och du får vara ifred. Garanterat. Avskräckningen funkar. Som bevis anför jag Nordkorea. 😉
Tillägg till ovan. “Samt västs tassande på tå för rySSland.”
Håller med.
En myndighet är inte skyldig att tillhandahålla allmänna handlingar digitalt. Skyldigheten omfattar bara utskrift till papper (bortser här från en del specialare on foton och ljud/videoband). Om de ändå lämnar ut digitalt har de rätt att ta betalt. Dock inte enligt bestämmelserna i avgiftsförordningen som rör kopior av handlingar utan formellt tar de betalt för att “tillhandahålla automatisk databehandlingsinformation i annan form än utskrift”. Frågan är prövad i högsta förvaltningsdomstolen så inget tvivel om lagligheten.
Sedan finns det specialreglering för vissa myndigheter, t.ex. Bolagsverket som kan ta betalt från första sidan. Eftersom de delvis ska finansieras genom att sälja data och då vore det ju dumt om man kunde begära ut Näringslivsregisret gratis 10 sidor åt gången. Tror Lantmäteriet har något liknande för vissa data.
Skulle varit svar till ANONYM
2023-12-13 19:42 ovan.
Utan att ens ha läst rapporten eller just på grund av det så antar jag att slutsatsen är, eller iallafall borde vara.
Se till att ha en plan, var förberedd, men det viktigaste är att inte låsa sig vid den utan att hålla sig till planen så länge den är adekvat, sen får man laga efter läge.
Det kommer behövas de som inte är rädda att fattar egna beslut, de som organiserar, de som utför, de som tänker nytt och de som håller igen de värsta idéerna.
Det kommer behövas de som kan handla även utan en plan.
Samma som för alla stora organisationer.
Tyvärr är min känsla att vi i Svärje idag tycker det är lite finare att klä sig i fina skinnskor, skjorta och sköta en exemplarisk planering än att bara gå ut och fixa i sin tisha.
Något som jag tror gäller både militär och civil verksamhet är att om man kan hantverket så kan man alltid styra om vad man ska göra.
Dvs är man duktig taktiskt, så kan strategin alltid förändras.
Tyvärr så verkar samhället gynna strategen över taktikern, de står över i rang.
All senfärdig hjälp från väst/Nato/USA borde ju få oss som är utanför nato att fundera på egna kärnvapen igen.
Hade Ukraina haft ett eget kärnvapenprogram 2014 skulle de inte vara i dagens knipa..
Just saying
Ja du, har tänkt samma tanke flera gånger. Får man inte riktigt bra garantier och släpps vi inte in i NATO kan världen kanske se ett nytt land med kärnvapen födas.
Vi har ju på sätt o vis redan kärnvapen tack vare avtalet med USA. Men visst deras ev kommande president måste ju också gå att lita på…
Ett gemensamt program med tex Finland o Polen kanske? Alltid retar det nån!
Kommer aldrig att hända p.g.a. ickespridningsavtalet. Finns inte en enda politiker som ens tänker den helt dödfödda tanken.