Rysslands fullskaliga invasion av Ukraina har snart pågått i två år, och man ska inte underskatta hur värdefullt stödet från volontärorganisationer har varit och fortfarande är. Det är rent av fortfarande absolut nödvändigt. Samtidigt är det ett misslyckande att privatpersoner fortfarande ska behöva skramla ihop pengar till självklarheter som allt från regnjackor och första hjälpen (IFAK) till mörkersikten eller drönare, då behoven knappast kan komma som en överraskning för statsaktörerna längre. Och tro inte att Sverige skulle klara sig bättre utan privat volontärstöd när vi hamnar i krig.
Mina rekommedderade och kontrollerade organisationer för att stödja Ukraina hittar du här och bör täcka in hela spektrumet av stöd, från specifika frontenhet som svensken Thor till utrustning till frontförband via Jonas till organisationer för ren humanitär hjälp. Jag lägger inte till några fler, och när jag uppmärksammar något gör jag det på eget initiativ. Tyvärr finns det många som vill ha pengar, och som ständigt är på mig om uppmärksamhet, men där jag inte kan få bekräftelser från oberoende källor i Ukraina. Frånvaro av uppmärksamhet betyder inte att de är bedragare, men både i fallet bedragare och obekräftade så väljer jag att inte ge uppmärksamhet. Vill du hjälpa Ukraina, kontakta befintliga organisationer, inte mig. Svarar de inte behövs uppenbarligen inte mer hjälp.
Rysslands fullskaliga invasion av Ukraina har nu pågått i snart två år, och kriget startade för nio år sedan 2014 med invasionen av Krym. Fortfarande står Väst med byxorna nere, även om man försökt göra en del, men man förslösade åtta år efter 2014 på att fortsätta hålla tummarna om aldrig mera krig och det finns fundamentala problem för Väst vilket jag kommer adressera i en separat artikel på bloggen.
Volontärorganisationerna har varit kritiska i att snabbt och på plats leverera vad allt från räddningstjänst, humanitära initiativ eller frontförband har behövt, medan statsaktörerna var långsamma och fortfarande är.
Jag har själv som någon sorts av pseudoanarkoliberal alltid förordat frivillighet och ett starkt civilsamhälle och att skatter och det offentliga inte alltid är lösningen på allt här i världen, utan ofta löser folk saker bättre, snabbare och effektivare samt mycket billigare själva om man låter dem göra det. Så rent ideologiskt är det fantastiskt att se hur civilsamhället ställt upp och ställer upp för Ukraina.
Bloggens läsare har vid det här laget gett stöd som antagligen passerat nio siffror, dvs över 100 miljoner kronor, men jag slutade försöka hålla koll och ber generellt inte längre om uppgifter från organisationerna sedan förra hösten, då vi låg någonstans runt 30 MSEK på det jag kände till.
Stödet är effektivt och levereras snabbt direkt till brukarna utan mellanhänder. Därmed fastnar det varken i byråkrati, bromsklossar, gnällspikar, strulpellar, rena skurkar eller tappas bort på vägen.
Över tiden har organisationerna blivit mästare på logistik och har inarbetade logistikkedjor värdiga en krigsmakt.
Volontärorganisationerna bidrar också till motståndsviljan och försvarsviljan eftersom man känner att man kan bidra och inte passiviseras. Som psykologiskt försvar fyller de därmed också en viktig sekundär funktion.
Det är dock ett totalt misslyckande att vi efter 19 månader av krig fortfarande behöver volontärorganisationer. Behoven är uppenbara och statsaktörerna som Sverige hostar upp stöd om miljardbelopp, inte miljonbelopp. Så varför ska volontärorganisationer behöva jaga IFAK:s, TQ:s, bårar, drönare, ambulanser eller pickuper? Varför kan inte statsaktörerna köpa in och leverera dessa?
Om det är så att det offentliga inte har organisationen, vänd er till Blågula Bilen eller andra organisationer och betala dem för att hantera leveranserna och eventuellt även inköpen.
Nu ska vi inte sitta här och vara självgoda i trygga Sverige. Svenska Försvarsmakten lider också brist på personlig utrustning och även sjukvårdskedjan brister, trots att vi rent kunskapsmässigt, utbildningsmässigt och tekniskt har världsledande stridssjukvård. Bevisligen, sett utifrån Okänd Soldats vittnesmål från Ukraina.
Läs bara denna artikel av Peter Galos och Henrik Lund hos Kungliga Krigsvetenskapsakademin.
Det svenska försvarets sjukvårdsorganisation är fortfarande byggd för fredskapande insatser i U-länder, där man slåss i lättare strider mot bondearméer. Inte för kriget mot den dimensionerande motståndaren i tre dimensioner. Vi ska ta några få skadade på ett kompani, kanske en eller två åt gången. Inte tio döda och tjugo skadade på en timmes strid.
Ska man titta på erfarenheter från Ukraina, så titta på bårarna ovan. Ja, det finns bårar på pluton även i Sverige. Men hur många och kan du vara säker på att varje nedblodad bår kommer tillbaka ut till plutonen efter att den använts? I själva verket är bårar förbrukningsvaror, inte utrustning.
Nej, som det är nu kommer svenska folket behöva ordna fram volontärorganisationer när Sverige hamnar i krig. Vi kommer behöva volontärer som samlar ihop pengar och köper in utrustning och levererar till förbanden. Vi kommer behöva volontärer som ordnar ambulanser och tillhörande personal, och kör dessa i skytteltrafik till och från fronten. För den svenska civila ambulanssjukvården går redan på knäna i att hantera fredstida civila behov – och de civila behoven kommer öka när bomberna faller. Civila slutar inte få stroke eller hjärtattack bara för att det blir krig … Och Försvarsmaktens sjukvårdspersonal tas från … svenska sjukvården som kommer få personalbrist. Ofta är de kvalficierade tjänsterna inom Försvarsmakten GSS/T, dvs de jobbar heltid som t ex akutsköterskor civilt, vilket är helt rätt då det ger nödvändig erfarenhet som man inte kan få i fred annars. Försvarsmaktens sjukvård är inte ett tillskott, det är en dränering av den civila vården. För övrigt är det samma med stora delar av militärpolisen – de är vanliga poliser till vardags, och dränerar alltså polisen på resurser vid mobilisering. De är inte en förstärkning av polisen, utan en förflyttning av poliser till andra uppgifter vid krig.
Man får hoppas att organsiationer som Blågula Bilen varvar ner och går in i ett förvaltningsläge när kriget i Ukraina är vunnet, så man finns redo för när Sverige hamnar i krig – kanske ska bli en frivillig svensk totalförsvarsorganisation? För kan inte statsaktörerna få ordning på leveranser av självklara nödvändigheter till Ukraina efter 19 månader skarpt kinetiskt krig, så kan de inte få det till Sverige heller.
Det är inte så att volontärorganisationerna är okända för våra politiker. De stora har varit på besök i regeringskansliet och träffat både försvarsministern och ministern för civilt försvar.
Och det är inte bara i Sverige som detta pågår, utan de flesta europeiska länder där befolkningen har en moralisk kompass har gott om volontärer och volontärorganisationer som stödjer Ukraina. Sedan är Sverige överrepresenterade och bland de per capita största stödjarna av Ukraina volontärt – Ukrainare säger att det finns svenskar överallt i Ukraina, och slumpmässiga möten bekräftar den bilden.
Ja, jag är förbannad. Jag må vara pseudoanarkoliberal, men krig är det yttersta en statsaktör kan ägna sig åt. Då ska fan i mig inte privatpersoner behöva ordna detta och jaga tourniqeter. Särskilt inte efter 19 månader.
Fortsätt stöd de svenska, utländska och ukrainska volontärorganisationerna. Som det är nu är de avgörande för frontförbanden och ditt stöd räddar ukrainska liv och sätter stopp för ryska övergrepp och ryska soldater.
All kärlek till alla svenska hjältar i volontärorganisationerna – både ni som syns och den breda massan av anonyma ingen känner till – och till alla er som stödjer dem. Ni är fan i mig bäst.
71 kommentarer
Först? Död åt slemgnomen
Skickar ett bidrag till Blågula bilen. I all frustration över det som pågår i Ukraina så hjälper det lite att kunna skicka något som stödjer folket där.
Död åt slemgnomen ✊
Ja vad i h—vete. Först blev man påhoppad om att allt var hemligt. Och sedan hände inte mycket. Så man får fortsätta skicka sina hundringar till det mest nödvändiga var vecka.
Dåligt var ordet!
Långsam söndag? 😁
Blir som vanligt den blågula bilen. 👍
Dagens ukrainaartikel finns här https://cornucopia.se/2023/11/uppdateras-sma-forandringar-vid-fronten-ca-1-000-ryska-soldater-dodade-under-gardagen-ryskt-robotkorvett-bekraftad-forstord-terrorbombning-av-chersonregionen-fortsatter-tva-dodade/ och publicerades 09:12.
Sedan dess har jag sprungit en mil och skrev denna artikel.
Haha, min hjärna är söndagslångsam. 😂
Bilen får pengar ändå!!!
Kul för dig. Min hjärna är långsam sju dagar i veckan, inte bara söndagar.
Ja, du sätter verkligen fingret på något viktigt. Igår när jag lyssnade på kvartal så kom det fram att det var svårt att få fram kroppsskydd och tourniqueter. Det är ju saker som är förhållandevis billiga jämfört med vad de får för effekt på slagfältet. Helt ofattbart.
Staten har ju till viss del outsourcat det till hjälporganisationerna t ex via FN mm. Kanske SIDA också?
Enbart SIDA har en budget på 25 miljarder SEK.
Men som jag skrev för några dagar sen så verkar de stora hjälporganisationerna inte vara särskilt aktiva? Trots att de slog sig för bröstet för 1.5 år sen och så att hjälp måste organiseras kontinuerligt och i stor skala. Upp till bevis!
Varför är det ingen av våra ledare som drar dom i örat? Höga löner och fina kontor räddar inga liv.
För övrigt borde både Take Aanstoot och Tilde Addenbrooke helgonförklaras.
+1
De stora organisationerna finns till för sin egen skull. De är inte idédrivna, utan det är ett vanligt jobb man går till. Då har ärligt talat vanliga svenska kommuner gjort mer för Ukraina via sina donationer av gamla grejer.
Man behöver kanske inte predika för kören men här är en bra artikel på ämnet:
https://globalbar.se/2023/04/ukraina-var-ar-roda-korset/
Har en svensk släkting vars kille är ukrainare och är kvar där medan hon är hemma i Sverige. Nu är han vid fronten och håller på med drönare. Det har blivit många och stora bidrag från släkt och vänner i Sverige!
Gott att höra.
Om Sverige verkligen ville skulle vi kunna stötta Ukraina med tusentals miljarder.
Idag är vår BNP 6 000 miljarder kronor per år.
Statsskulden som andel av BNP är i år 30%. Den har som mest varit 73% (1995).
Vi kan alltså låna upp 2 500 miljarder och fortfarande inte gå över 73%.
73% är inte ens en hög statsskuld jämfört med andra EU-länder idag. Tyskland ligger på 65% och Frankrike på 110%.
Skulle vi gå upp till 100% blir det 4 200 miljarder att skicka till Ukraina.
Man kan också se på det som en krass investering. Beroende på hur kriget slutar kommer vi att behöva lägga mer eller mindre av vår BNP på försvaret under många årtionden.
Låt säga att alternativen blir 2% om det går bra, eller 4% om det går dåligt. Det är en skillnad på 120 miljarder om året. Under 30 år blir det 3 600 miljarder kronor. På 50 år blir det 6 000 miljarder.
Det är alltså lätt att argumentera både för att det lönar sig att skicka tusentals miljarder till Ukraina, och att vi klarar av att hålla näsan ovanför vattenytan rent kassaflödesmässigt.
Det är inte heller svårt att argumentera för att Ryssland är ett existentiellt hot mot Sverige. Historiskt sett har de inte slutat expandera västerut. Dagens gränser är bara ett resultat av tillfälliga bakslag för Ryssland och inte något som de accepterat. St Petersburg är instängt bakom sydsverige som Ryssland gärna tar över som deras port mot atlanten. Helst utan en massa bråkiga svenskar som får försvinna i Sibirien.
Jag hade hopppats och förväntat mig stora beställningar av Griper CV90 och Archers. Men inte hört ett pip om det.
Mer än att jag ska sluta tjata för att politikerna och försvaret har koll på detta.
Verkar inte fungerat så bra!!!
Det stora problemet är nog inte att göra beställningarna på materiel, det finns pengar att ta fram för detta vilket du visat ovan. Om man vill ta exempel från närtid, tänk Coronastödet, det var några 100 miljarder man bara snöt från näsan.
Det stora problemet är att fixa fram bemanning till alla dessa fin fina system vi skulle kunna beställa. Det är ett jättejobb att klara av att växa med så mkt som vi behöver och vi måste skapa bra förutsättningar (läs lön o förmåner) för att locka så mkt folk som möjligt som inte bara känner ett kall utan och ser det som ett bra val att välja försvarsmakten som arbetsgivare. Där behöver vi budgetera upp!
Du har en nolla fel på BNP 636 miljarder.
I övrigt håller jag med dig.
Nej, 6 000 miljarder kronor per år stämmer för Sveriges BNP.
Tror du hittat en siffra i dollar?
Men tack för medhållet 🙂
Spot on, LW, samtidigt som jag tror att volontärorganisationer har och alltid kommer ha en viktig funktion i både fred och krig, om inte annat som samhällsbyggare. Men det finns absolut viktigare saker som volontärorganisationer skulle kunna göra, i och för Ukraina, än att samla in och skicka material och förnödenheter för att täcka akuta behov.
💪💙💛
Varje DJI-drönare vi köper till Ukraina finansierar en dito till Putin.
Finns det någon drönarproducent som inte ägs av och producerar i Kinas gerillakonteollerade fastlandsprovinser och av dem ockuperat territorium?
Instämmer. DJI är marknadsledande såvitt jag förstår och jag vet många som jobbar med dem. Vilka alternativ ska man föreslå dem istället?
Idag läser jag en tråkig artikel i Expressen om hur ryktena går att den ukrainska offensiven stannat av och att väst överväger att pressa Ukraina till förhandlingsbordet. Min raljanta ”Operation Gummibåt med ladamotor” har i så fall lyckats, dvs att med tillräckligt mycket skrot och 90%-iga förluster så vinner man över en fiende som är överlägsen på allt. Utom just på volym. Ryssland har tydligen fler soldater än Ukraina har patroner. Detta är väl ett läge där klusterbomber hade varit användbara. Men helt klart skulle Ukraina nu behöva några dussin moderna air superiority fpl som röjer rent så man kan gå in med markattack för att kratta manegen för en koncentrerad pansarstöt.
Jag vidhåller att den svenska synen är naiv i det extrema, dvs att våra små befintliga resurser skulle klara av ett ryskt angrepp. Vi behöver mellan 5-10 gånger så stora styrkor som idag och skall detta förverkligas måste lönerna upp mellan 50-100%. Om du vill ha kvalificerat folk, alltså. Och vi behöver 150-200 moderna fpl. Kan inte SAAB leverera kanske vi får be USA om ett finskt paket, dvs 64 st F-35 med ett vapenpaket för under 1000GSEK. Som då kompletterar befintliga fpl.
Bårar? Enkelt, vilken mekanisk verkstad som helst tillverkar snabbt bårar av stålrör och presseningar från Biltema. Kniper det kan man tillverka dem från 45×45 som hämtas på närmsta ByggMax. Att göra en ställning för de vanligaste pickuperna på den svenska marknaden är lika lätt och även dessa kan täckas med presenning. Eller stålplåt om man har det. Eller Kevlar.
Men oavsett så ringer nu klockan. Ryssland kan mycket väl råka få ett stillestånd i Ukraina vilket för dem är detsamma som seger. Det enda som krävs är i så fall att pytsa in några tiotusental soldater om året i köttkvarnen så man stabiliserar fronten och så kommer Ryssland att bygga upp en ny armé.
Kom ihåg mina ord ifall ni om 15 år är ute på Östersjön och ser några tusen gummibåtar komma farande med en berusad pöbelhop i varje. Innan dessa lär Baltikum ha gått under och Polen vara hårt ansatt men jag undrar om detta skulle räcka för att Sverige skall vakna.
Hear, hear!
Jag har tyvärr sagt hela tiden att Ukraina inte kommer få välja när det ska bli fred utan det kommer bestämmas åt dom med det underliggande hotet att nu räcker det eller så får ni klara er själva…
Några frågor, några tankar och reflektioner.
Vet vi hur stort problem korruptionen utgör för att faktiskt anslagna medel från Ukrainska staten ska få förväntat resultat vid fronten?
Vet vi hur dåligt dagens samhälles magra just-in-time-but-hardly-enough-politik egentligen fungerar för att bemöta en ordentlig kris på ett adekvat sätt?
Jag tolkar det som att LW ser nyttan med decentralisering och så lite begränsningar för egna initiativ som möjligt som en bas för ett fungerande samhälle. Själv drar jag samma slutsatser men utifrån delvis andra parametrar där medbestämmande och tillsammansförvaltning är viktiga delar.
Idag verkar dock de styrande överens om att befolkningen behöver styras upp och regleras. Samtidigt som staten verkar oförmögen att täta alla hål i välfärden och det offentliga, inklusive infrastruktur, försvarsmakten och sjukvård, verkar privata initiativ försvåras, förbjudas eller begränsas (genom att tex stoppa möjligheterna till att ta emot bidrag eller genom snårig byråkrati).
Det hårdare samhälle vi nu varit på väg mot i några decennier ter sig allt sämre på att faktiskt också kunna ge medborgare en chans till självbestämmande och självansvar och därigenom också till att stötta upp sina medmänniskor där staten brister eller inte riktigt räcker till.
Det är också svårt för en representant i en beslutande församling att hålla alla bollar i luften samtidigt – och då särskilt att välja att fokusera på rätt bollar, rätt frågor. Framförallt verkar det svårt att se långsiktigt, kanske förbi nästkommande val? Nu pratar jag om Sverige i fredstid – hur mycket svårare ska det då inte vara att göra tillräckligt rätt i ett land som just valt att gå från en sovjetrepublik för att åter hitta sin själ samtidigt som man blir militärt angripen?
Hur borde samhället se ut för att vara tillräckligt förberett och resilient för att klara av att möta alla behov vid en större kris? Ligger det inte ändå ganska mycket i att alla individer i samhället då behövs utifrån sina individuella styrkor? Och hur bygger man den tilliten som krävs för det i ett samhälle..?
Du beskriver hur det faktum att makthungriga politiker vill detaljstyra våra liv leder till apati, hjälplöshet och en allmän känsla av att egna initiativ i bästa fall är värdelösa och i sämsta fall uppfattas som ett hot mot staten. Ungefär som i Sovjetunionen.
Motsatsen till detta är väl då USA:s tidiga historia där var och en fick klara sig själv och din överlevnad byggde dels på din egen förmåga men även på din förmåga att samarbeta med andra. Lite så som norra Italien fungerar där man har en mängd småindustrier som samarbetar.
Problemet är so du skriver att EU går mot mer överstatlighet och reglering vilket gör egna initiativ svårare.
Jag tror att det Svenska välfärdssystemet är en bra grund om verkligen alla tas om hand i det och ingen tillåts trilla igenom. Att ha ett system där vi alla vet att alla får plats bygger tillit. Samtidigt behöver vi alla få vara så fria som är möjligt men inte så att vår frihet kränker någon annans frihet. Dessutom behöver antagligen systemet stödja och lyfta oss alla i våra initiativ.
Utmaningen är väl att trygghetssystemen varken får bli för trygga eftersom vi då tenderar att lämna över ansvaret till systemet eller för svaga så som nu är trenden, och då vi kanske snarare blir förhindrade eller rädda att ta ansvar.
Med andra ord: Samhället ska hjälpa oss när det går dåligt, när det går bra klarar vi oss själva!
Bra formulerat!
Hoppas innerligt att de lyssnar på dig LW när du pratar med de som bestämmer. Och att de sedan gör något åt de brister och problem som finns.
Delade denna på Twitter!
Slava Ukraini! 💙💛
#RussiaIsATerroristState
blev ett bidrag till PickupJonas idag !
Fantastiskt 👏
Bra rutet! Det är givetvis en skandal att stater, framförallt i Europa inte går upp i stabsläge och organiserar stödet till Ukrainia. Sverige har inga som helst problem att gå in med många miljarder. Skulle alla länder i Europa göra samma sak så får Ukraina förutsättningarna för en snabb vinst.
Släpp Griperne loss!
Den finska nyhetssajten mtvuutiset skrev nyligen om de finska reservisternas och reservofficerarnas önskan att få köpa militär utrustning utan moms eller dra av på skatten. Många finansierar helt själva sin utrustning som förvaras hemma. Det gäller skor, dräkter, skyddsvästar med plattor, hjälm och gevär inkl. optik. Då slipper de åka iväg till något centralförråd och köa för utrustningen när kriget börjar. Utrustningen som förvaras hemma är i rätt storlek, välbekant och väl underhållen. Många reservister i Finland är numera äldre eller på väg att dö ut och yngre personer behövs därför nu och genom slopad moms eller skatteavdrag kan yngre personer lockas. Ett sådant utrustningspaket skulle kosta knappt 6 000 Euro.
Får jag köpa en Ak6 inklusive optik skulle jag kunna tänka mig att bli landstormsman även om jag börjar komma till åren. Men jag tror jag skulle kunna bidra som fordonsförare, ladda magasin medans jag sitter och väntar, byta förband och dropp på sårade, sköta enklare signaltjänst, läsa sagor för evakuerade barn, serva fordon och annat smått och gott som inte kräver fysik som Arnold eller Sylvester.
Beundransvärt. Jag skulle kanske köra kylda blodpåsar till fronten, fast inte för nära skottlinjen.
Efterföljansvärt!
Här skulle jag vilja skicka en alldeles särskild känga till SKR i allmänt och idag till region Örebro län i synnerhet!
Skänk överbliven utrustning istället för att bränna den, det finns redan en infrastruktur!
Och framför allt.
Sluta förfölj o hota dem som vill skicka sådant.
Efter vad som framkommit har högre ledning ägnat sig åt att hota personal som anser att utgången materiel gör bättre nytta genom att rädda liv i Ukraina än att alstra värme i ett värmeverk.
Kan ju hoppas att detta är feluppfattat av mig.
Ovan gäller Örebro.
Örebro – huvudstad i det mellansvenska gnällbältet. Det är väl inte första gången som Örebro saknar drag under galoscherna. De tror säkert att de blir stämda ifall sjukvårdsmaterielen används i Ukraina och någon soldat avlider av en infektion.
Finns ingen förbandsmateriel riskerar den skadade i alla fall inte att dö av infektion.
Om det nu är vad de oroar sig för.
Jag har ärligt talat ingen aning om hur materielläget ser ut i Ukraina som helhet men min bild är att vissa förband verkar vara välförsedda med modern materiel, medans andra förband har en situation som lämnar mycket övrigt att önska. Jag tänker att situationen inte precis underlättas av att man befinner sig i en situation där det kommer materiel från olika tillverknings/inköpskällor liksom från olika länders donationer. Jag tänker att det till viss del bidrar till en ”brist på standardisering”, vilket kan vara problematiskt om man tex behöver komplettera eller reparera materiel. Jag tänker att det gäller särskilt om det handlar om lite mer udda materiel som kommer som en liten privatdonation.
Med det sagt så kommer jag att fortsätta att donera, men jag är mer bestämd i min uppfattning att regelbundet ge ett fast belopp till en utvald verksamhet. Sedan kommer jag emellanåt att skicka donationer till sådant där jag bedömer att man av någon anledning behöver ett extra tillskott. Detta för att i möjligaste mån bidra till att verksamheten får ett stadigt och förutsägbart inflöde av pengar och därigenom ges möjlighet att bedriva en långsiktig verksamhet. Jag kommer däremot inte för ett endaste ögonblick att överväga att påbörja någon egen insamling till något ändamål hur behjärtansvärt det än må vara. Det finns redan i dag en djungel av insamlingar vilket bland annat bidrar till ökade kostnader och minskad transparens. Dessutom finns det redan i dag etablerade verksamheter man kan donera till och kniper det finns ju alltid Ukrainas egen United24.
Jag hade helst av allt inte velat skicka pengar till rena krigsförband då det egentligen är en statlig uppgift. Jag förstår dock att behoven är omättliga så jag kommer att fortsätta att donera så länge jag ser ett behov, eller mer troligt så länge kriget pågår. Kriget kan bli långt, men jag har iaf hopp om att den ryska staten har börjat att krackelera. Putin är dessutom 71 och även om hans föräldrar blev runt 88 gamla, så torde hans tilltagande ålder/intellektuella skröplighet medföra att olika grupperingar på olika sätt positionerar sig för att ta över makten centralt, regionalt och lokalt och på så sätt påskyndar processen.
Som en liten kugge i en volontärorganisation så är jag glad att du uppmärksammar oss/dem Lars. Tack. Och jag håller med dig. Det är märkligt att civilsamhället ska behöva vara så aktivt när det borde vara militären som är engagerad. Det känns lite som att våra politiker ibland sköter kriget i Ukraina med vänstra handen. Och vår militär kanske inte är superagil och snabb på att hitta nya lösningar för att stödja Ukraina. Micromanagement verkar inte vara deras grej direkt.
Hej bloggen,
Jag är ny här i kommentarstråden. Har följt bloggen flera månader nu och uppskattar LWs välskrivna artiklar och de många initierade kommentarerna. Men jag får medge att jag varit sen på bollen vad gäller mitt eget ekonomiska stöd till volontärorganisationer. Nu är det dock slut på den saktfärdigheten då jag igår startade ett månatligt givande till Insamlingsstiftelsen Sverige Ukraina.
Ukrainas sak är vår!
Vill börja med att säga att jag känner mig lite träffad då jag tror att jag ligger bakom att den här artikeln skrevs, eller iaf delar av den.
Jag förstår dig LW till viss del och accepterar ditt beslut om att inte skriva om vad somhellst. Det är upp till dig, det är din blogg.
OCH JAG TYCKER DU GÖR ETT FANTASTISKT JOBB!
Därför tänker jag inte skriva något om mitt projekt.
Däremot så vill jag förklara för dig och alla andra som läser den här bloggen VARFÖR vi kontaktar dig!
Det är för att du är en av de få som faktiskt skriver något, du har en väldigt stor läskrets och du engagerar dig!
Jag har försökt att bekräfta mitt projekt genom bilder, länkar till itervjuer osv men det är nog inte tillräckligt för dig, vad mer du vill ha vet jag inte.
Vi ensamma eldsjälar som vill göra skillnad som kämpat i snart 2 år vi behöver all hjälp vi kan få.
Det är inte bara pengar som du skrev utan uppmärksamhet också. Vart ska vi vända oss?
Stödet för oss har mindskat nå fruktansvärt senaste tiden.
Folk är inte längre intresserade av att hjälpa till.
Det är inte heller lätt att gå med i någon befintlig organisation, som du skrev om de inte svarar så behövs det inte mer hjälp.
Vad ska då vi ensamma göra? Ge oss?
Ja det är ett alternativ.
Jag har mått så dåligt idag över att det projekt som jag försöker rodda i har havererat helt. Det blir inget med det.
Det blir inte heller några mer nya projekt för mig. Jag kommer att lägga ner.
Jag kände att min sista chansning var att få med dig på tåget och hjälpa till med några få meningar på din blogg vilket hade räddat allt.
Men att bli halvt anklagad för att kunna vara en bedragare och en sån här artikel får mig att inse att det här spelar ingen roll längre.
Om inte end DU vill hjälpa oss ensamma volontärer, vem ska då göra det? Aftonbladet?
Tyvärr så har du en viktig roll LW oavsätt om du vill det eller inte.
Jag kommer inte kontakta dig något mer jag har bestämt mig för att lägga ner allt mitt engagemang när det gäller Ukraina.
Det ger mig inget, jag mår bara dåligt av det. Ska göra som resten av Sverige och gräva ner huvudet och låtsas som att det inte finns något krig, det är ju meningslöst ändå.
Nästa gång någon ensam stackare kontaktar dig med mössan i handen… Fundera ett par gånger, men börja fundera: -Vad vill den här personen, är det något bra, vad har hen för avsikter? Istället för att tänka: -Är det här en bedragare?
Tack för mig / Westholm
Nä, artikeln har legat och surrat i flera veckor.
Bedragare pajar för alla.
Och i övrigt har jag helt enkelt inte oändligt med tid och får hela tiden förfrågningar.
Vill man ha stöd, kontakta någon befintlig organisation. Finns många andra än jag, qmukraine, STFU Tacticats osv. Eller starta en gemensam insamlingsorganisation istället för att försöka uppfinna hjulet och göra allt på egen hand. Det behövs inte 200 olika insamlingar. Kriget har pågått i 19 månader sedan fullskaliga invasionen. Det kan inte vara var mans världskrig längre, det behöver organiseras.
Westholm, du kan ju t ex berätta om ditt projekt i kommentarsfältet istället för att bara maila till bloggaren. Har ni någon sida på Facebook eller Instagram, eller hemsida?
Vad är det du vill göra?
Väst verkar fortfarande tro att det är farligt att eskalera genom att skicka mer och bättre grejor till UA. Man kan starkt misstänka att det även ligger andra politiska tankar bakom detta och att den stora rädslan är att jag o mitt parti kan komma att få förklara varför vi inte har pengar till det gamla vanliga i statsapparaten. Ska man dra igång ordentligt med hjälp till UA och inte bara skumma av lite i förråden, då kommer det att märkas i budgeten och då blir det gnäll från alla möjliga håll, och hjälp jag kan förlora nästa val…
Det löjliga i detta är ju att det kan komma att kosta enormt mycket mer om vi inte hjälper UA att få till en redig käft smäll på russki. Dessutom märks ju också att det vi tidigare trott om hur en konflikt med russki skulle se ut helt har kommit på skam. Bara detta borde ju få hela politiker kåren samt alla journalister och mediala att gå bananas. Men icke! Man kör på med att det kommer nog att gå över och kör skallen djupare ned i sandhålet. Det går ja alltid att ruska på huvudet senare och säga “vi har varit för naiva” Detta mantra som hela tiden upprepas när det inte längre går att gömma skallen längre och någon greppat tag om pungen ordentligt.
Här hemma ylar ett helt gäng om hur demokratin urholkas i vissa länder men blundar för konsekvenserna av vad som blir resultatet av ett stillestånd i detta kriget. (hur länge nu något sådan skulle kunna existera)
Man blir lite orolig så att säga….
Alla partier utom SD, VPK och Miljöpartiet borde inse att dom tjänar väljare på att till slut bli av med rysk påverkan i Sverige och grannländer.
Såg denna artikel ungefär samtidigt som jag såg denna. Den pratar om volontärer i Sverige:
Nära 8 000 ukrainska piloter har utbildats – med drönare från Sverige
https://www.svt.se/nyheter/utrikes/nara-8-000-ukrainska-piloter-har-utbildats-med-dronare-fran-sverige
Som sagt. Åter igen en civil organisation och inte vår egen militär som håller utbildningarna. Jag undrar hur långt man har kommit inom svenska militären eller om de tänker att det är något man kan börja med ”när det är dags”?
Tac2, vi på bloggen kan iallafall stoltsera med att vi hjälper till att hålla hjältarna varma och torra! 5000 par av UkrainaSockan kommer att distribueras till drönaroperatörer via just den där organisationen. Vi ska strax tillkännage det hela 🙂
Just riktigt bra utrustning i form av medicinsk utrustning, skydd och varma kläder är ju helt okontroversiellt att ge. Varför kan inte vara rika länder finansiera sådana projekt och så kan länder med lägre löner i EU fixa fram det? Arbetsmarknadsåtgärd.
Yes! En bra soldat är en varm och torr soldat.
Varma kläder är inte jättesvårt att kunna hjälpa med.
Vi är 2 (två) personer (panchisar) som jobbar med insamling av materiel till UA.
Kolla med er lokala secondhand butik. Åtminstone i vår lilla kommun finns det enormt med kläder som skänkts av befolkningen, och de inte får sålda. Fina, hela, rena.
Stora problemet är transporter. Vi har haft turen att börja samarbeta med en organisation som kan ta ner våra grejjer. (Tjörns hjälp till Ukraina).
Alltnog, ni som har ekonomisk möjlighet, ge pengar till någon av de organisationer som kör ner transporter. Huvudsaken är att efterfrågad materiel kommer ner.
Om ni är osäkra på om den organisation ni tänker stödja är ok är ett tips: Mejla Ukrainas ambassad o kolla vad de säger om organisationen i fråga. Så gjorde jag beträffande de organisationer vi jobbar med.
Där ingår även Sw Rescuers.
Har även spridit sig “på byn” vad vi sysslar med, så folk lämnar även direkt till oss.
Ingen kan göre allt, alla kan göra något.
För ett år sedan köpte jag långkalsonger och vinterhandskar från Armystuff till ett kompani. Chris körde ner allt och skickade bilder på Insta på leverans. Behovet av nya långkalsonger och andra vinterkläder är fortfarande jättestort… detta är dussinvaror och borde finnas på många ställen, köp överskott om något! Armystuff rekommenderas för vinterkläder.
Efter det skapade jag Ukraina Medtech och avancerad medicinsk utrustning som kostar multum att köpa in, men räddar liv och framförallt gör att fler kan komma tillbaka till fronten. Utrustningen är inget som finns på hyllan utan leveranser sker i snitt 3 månader efter beställning. Sjukhuset har ett upptagningsområde som sträcker sig över Lugansk, Donetsk, Poltava, Dnipro, Sumy mfl. Då sjukhuset har öppet 24/7 ökar slitaget mer, därför köper vi parallellt in reservdelar till befintlig utrustning.
http://www.ukrainamedtech.se
En fördel med volontärföreningar som kör eget race är att det går fort. Hjälpen som kan ges är kanske en droppe i havet men kan vara en väldigt viktig droppe i rätt tid. Vidare går oftast varje krona fram, det är inte alltid så i de stora organisationerna. Skall hjälpen vara “statlig” går det alltid väldigt långsamt.
Tänk hur det var i höstas när Ukraina efterfrågade vadarstövlar. Det tog inte lång tid innan det skramlats ihop till det och leveransen var på väg. Samma med de personliga minröjningskiten. Är det tillräckligt? Så klart inte. Behövs mer? självklart men det är i alla fall litegrann NU, DIREKT.
Skulle “staten Sverige” skicka vadarstövlar eller personliga minröjningspaket hade de inte kommit fram än. Staten är alltid väldigt, väldigt långsam.
Det jag önskar är att staten Sverige kunde donera pengar till vissa volontärorganisationer så skulle man både ha de ekonomiska musklerna samt volontärernas snabbhet.
Ursäkta uttrycket, men vad f*n håller väst på med?? En diktatur med smak för expansion håller på och anfaller ett land och mördar dess försvarare, ett land som hållit stången i snart två år, men med tusen och åter tusen människor döda – och ännu fler lemlästade och skadade. Folk riskerar och offrar sina liv för VÅR säkerhet och för att försvaga diktaturen, medan vi är i säkerhet och kan sitta och dricka vårt kaffe i godan ro. Inget annat än att de som försvarar Ukraine har BÄSTA möjliga utrustning, proviant, sjukvård, träning och förberedelse, hjälp med underrättelse, informationsbearbetning, taktik etc är godtagbart. Den Ukrainska frihetshjälten ska åtminstone veta att den är, på papperet och i verkligheten, bäst. Om vi inte ska gå in och hjälpa själva. Börja med att hjälpa att patrullera Ukrainskt luftrum, plocka deras robotar och om möjligt ge flygunderstöd, kanske någon liknande på Svarta havskusten fast även med sjöstridskrafter? NATO finns på två sidor om Svarta havet redan.
De behandlar det som ett akademiskt problem. Få av dagens politiker har hållit i ett skarpt vapen och tvingats lita på att dina kamrater inte ballar ur när plutonen har skarpskytteövning. Eller kastat handgranat.
De flesta har heller aldrig jobbat med händerna, utan de har gått på universitet och sedan via studentorganisationerna kommit in i politiken.
Allting är ett teoretiskt problem för dessa människor som lever i en skyddad tillvaro. Detta gör att snabba praktiska lösningar blir svårt för dem för de är vana vid att alltid passa bollen när ett problem dyker upp.
Expressen skriver idag att natten till söndag, dvs idag, grep polisen två killar i ett hotellrum med en skarpladdad kpist. Tyvärr hade den ene rymt från hemmet i Stockholm, men Stockholm kunde inte ordna fram en låst plats så polisen fick släppa honom. Just som jag skriver detta är han troligen på väg att mörda någon. Det gick inte att lösa detta snabbt genom lokala initiativ.
I västvärlden har vi demokrati. Politiker vill bli omvalda och de blir inte omvalda om de alienerar stora grupper av väljare. Rysk påverkansoperationer (s.k. “aktiva åtgärder”, активные мероприятия, https://en.wikipedia.org/wiki/Active_measures) har gjort att det finns för många människor i västvärlden som har inställningen att vi inte ska förvärra situationen genom att rusta upp.
På Rapport idag 19.30, en blänkare om det bloggaren nämner i inlägget ovan från Dronarium och Drones2Ukraine en bit in i programmet, omkring 65% av pengarna kommer från Drones2Ukraine.
Det är alldeles oerhört. Det är imponerande, men också lite sorgligt att det är privatpersoner (och företag med får man förmoda) som står för detta enorma bidrag.
https://www.svtplay.se/video/jq1GP9m/rapport/ikvall-19-30?id=jq1GP9m&position=1
Jag tycker det är fantastiskt roligt att det är privatpersoner som gör detta. Det säger något gott om den svenska befolkningen och dessutom gör det stödet mycket mer dynamiskt och effektivt. Det är inte för inte som just komersiella drönare visat sig vara effektiva – dom kommer inte från statliga försvarsmakter. Jag tycker vi tar i lite extra nu och hjälper drones2ukraine och så får staten göra sånt dom kan bra – typ lägga beställningar på Gripen och låna ut dom utan restriktioner till Ukraina.
Jag köper inte så lättvindigt att det nu går lite dåligt för Ukraina. Alla siffror är på rekordnivå. 1000 KIA, 11 stridsvaganar, 35 artielleri, osv.
Menar ni (som är neggiga) att tidigare kommentarer angående att slå fienden vis-a-vis att ta territorium var felaktiga? Ni tror inte längre att det plötsligt kan gå snabbt när Ryssland plötsligt har noll artielleri (tex) kvar?
Jag har en vän som jobbar nere i UA helt frivilligt och försöker gå runt pp bidrag eftersom han redan gjort av med alla sina pengar. Han jobbar både med att utbilda soldater och fördela insamlade förnödenherter. Finns det något sätt att få upp honom på listan bland de verifierade? @Lars kan jag få tag på dig på något sätt utanför bloggen och förklara vem personen är och se ifall det går att få till en verifiering?
Jag tror tyvärr det stämmer att det är svårt för privatpersoner att hålla fokus på ukrainahjälpen i längden. Därför har jag ett förslag till dom organisationer som jag vet läser här. Försök etablera direktkontakt människa-till-människa. Försök hjälpa svenskar att bli “fadder” för en ukrainsk familj som har det svårt till följd av kriget, tex mist sin far. Då blir det personligt och man tappar inte ögonen på bollen bara för att ryssarna lyckas sätta igång en ny konflikt någon annanstans varpå media hoppar dit. Jag är säker på att även organisationer som Blågula Bilen, Pickup-Jonas osv också kommer få ett stadigare långsiktigt stöd när fler har en personlig ukrainsk kontakt.