Denna artikel innehåller reklamlänkar för Lysa, min huvudsakliga tjänst för sparande, både privat (reklamlänk) och för företaget (reklamlänk).Investeringar i värdepapper och fonder innebär alltid en risk. En investering kan både öka och minska i värde och det är inte säkert att du får tillbaka det investerade kapitalet.
Med stigande räntor har nu de flesta banker infört helt okej räntor på sparkonton, vilket gör att man kan ifrågasätta varför man alls ska ha pengar i korträntefonder längre? Bankkonton gör trots allt att man har pengarna omedelbart gripbara, alternativt inom ett dygn om kontot ligger på en annan bank än din kort- och betalbank, medan korträntefonder kan ta flera dagar på sig att betala ut samt kanske inte ger så mycket högre ränta längre, om alls. Och sluta ha dina pengar på lönekontot eller transaktionskonton.

Storbankerna erbjuder numera 2% och uppåt i räntor på sina sparkonton och hos nischbanker kan man få upp till 3.75% på banker som samtidigt ger dig betalkort. Själv har jag valt Lysas Sparkonto Auto (reklamlänk) för privata likvider, där räntan just nu är 3.55% minus Lysas avgift på 0.21%, vilket är smidigt och snabbt samt gör att jag inte behöver vara kund hos ytterligare en aktör.
Men även min vanliga bank erbjuder nu 2.15% på så kallade e-sparkonton, där löpande buffertar hamnar som bilkontot, räkningskontot och huskontot. Detta är konton som jag överför till månatligen baserat på vad alla räkningar kostar om året dividerat med tolv, samt en underhålls- och reparationsbuffert på huset, som just nu ligger på 2 500:- SEK per månad. Tidigare användes transaktionskonton med noll kronor i ränta och korta räntefonder för huskontot för att få någon avkastning alls på detta.
Men korträntekontona är inte så attraktiva längre. Deras avkastningsstatistik släpar förstås efter i årstakt då räntehöjningarna inte slagit igenom fullt ut i årstakten, men här är lite siffror de senaste tolv månaderna enligt Avanza:
Simplicity Lividitet A 3.73%
Splitan Räntefond Sverige 3.13%
Carnegie Livkiditetsfond A 3.11%
Länsförsärkingar Kort räntefond 3.09%
Storebrand Kortränta A SEK 2.73%
SEB Korträntefond SEK B 2.57%
Skandia Korträntefond 2.52%
Handelsbanken Kortränta SEK 2.45%
AMF Räntefond Kort 2.44%
Swedbank Robur Räntefond Kort 2.25%
SEB Livkviddidetsfond SEK 2.12%
Öhman Kort Ränta A 1.82%
Går man in och tittar på de tre senaste månaderna har t ex Swedbank Robur Räntefond gått +0.75% vilket implicerar 3.00% i årstakt med aktuella räntor och förenklad uträkning. Det samma gäller SEB Lividiketsfond SEK. Klassledande Simplicity Lividitet A går dock på 1.12% de senaste tre månaderna, eller 4.48% i årstakt om det håller i sig. Det ska rent av bara ta en dag innan man får pengarna på kontot, men sparkontona får man ju pengarna på kontot samma dag så man kan fundera på om de korta räntefonderna är värt det.
Samtidigt är det sällan man behöver några större summor omedelbart gripbart. Går bilen akut sönder eller om du får en vattenläcka i huset (vilket alltid sker sent på fredag kväll för min del) brukar man inte behöva betala det samma dag ändå. Däremot kan det vara bra att kunna köpa ett nytt kylskåp samma dag, särskilt nu på sommaren när det inte räcker med att ställa ut allt på farstukvisten eller balkongen tills man köpt ett nytt.
Oavsett – sluta ha dina pengar stående på lönekontot eller transaktionskonton utan ränta – banken skrattar hela vägen till styrelsens bonusmöte om du gör det och älskar ränteskillnaden. Numera får man faktiskt ränta från banken, men det förutsätter att man inte slentrianmässigt ligger kvar på transaktionskonton. Detta gäller även dig som egen företagare.
Sedan får vi se vilken storbank som blir först med att iaf ge Riksbankens styrränta på vanligt lönekonto, men det lär väl inte ske för att folk är för lata.
Lysa är min huvudsakliga sparform både privat (reklamlänk) via ISK och för mitt bolag via kapitalförsäkring (reklamlänk), och ger låga avgifter där all kick-back från fondbolagen återförs till kunden, samt ger önskad riskprofil och automatisk ombalansering mellan ränta och aktier för minsta egna tidsinsats.
33 kommentarer
30% skatt på räntan på vanligt räntekonto blir tydligare nu när det faktiskt ger lite pengar, men även schablomskatten på ISK får man räkna med om pengarna läggs i fond där. Vad jag vill säga är att det är inte helt lätt att jämföra rakt av.
Lunar erbjuder 3.75% från första kronan på vanligt transaktionskonto med gratis kort och så klart insättningsgaranti. Känns som ett av de bättre alternativen just nu, betydligt mindre volatilitet än en korträntefond.
Ja, Lunar ser attraktivt ut. Funderar på att ditcha Revolut och byta som resekort. Dock ingår en del jobbrelaterade grejer i Revolut Metal, som ett dagspass på Wework per månad vilket är bra vid resor i tjänsten och även Financial Times-prenumeration. Vet inte om Lunar erbjuder sådant.
Räntan gäller på inlånade belopp upp till 1 050 000 kr förvisso, över det är det noll. Drabbar kanske inte typ kunden, men värt att veta.
*typkunden
Oavsett är det ju dumt att ha mer än insättningsgarantin på en enskild bank.
Med en räntefond finns ju också möjligheten att placera i en annan valuta än SEK. Placeras pengarna i tex USD räntepapper så kan man få en dubbeleffekt om kronan faller. Kan vara bra som diversering om inget annat. Det får du inte med ett sparkonto i SEK.
Det tråkiga är att räntefonder mot USD brukar ha hutlösa avgifter, liksom räntefonder i utländsk valuta överlag.
Vad gäller diversifiering så är det bara relevant om man har utgifter i USD för övrigt och då skall man kanske fundera om det inte är så att man skall ha konto så att man kan betala direkt i USD. Annars så skall det ju växlas till SEK och skattas innan man skall betala. Men jag kan ju ha fel här och SKV kanske anser att man skall skatta för valutavinsten även om man betalar i USD?
Likvider är likvider. Är de till för ändamål i Sverige och SEK så är det Jävligt Tråkigt (TM) när 10% av dem försvinner för att kronan stärks.
Det är också Jävligt Tråkigt när kronan tappar 10%. Vilket ser troligare ut än motsatsen. Trenden är inte på kronans sida och har inte varit på ett tag.
Du kan hedga med en hävstångsprodukt också, finns massor på Avanza tex.
Något tips på eurokonto med bra ränta?
Om man har tjänstepensionspengar som man får placera i något fondurval hos någon finansfirma som arbetsgivaren har avtal med, brukar i allmänhet alternativet “kontanter på konto” inte finnas – då är det korträntefonderna som är närmast till hands.
Om man tror att aktierna går ner mera från idag, är de fonderna ändå ett bättre alternativ.
Vad man väljer för sparform påverkas av den egna situationen. Än så länge ser det ut som om realräntan är negativ på sparkonton. Med pengar som man aldrig kommer att själv behöva kan det vara mer lockande att investera merparten i en aktiefond med acceptabel risk.
Globalaktieindexfond för pengar jag kan vänta en bankdag på, transaktionskonto/kreditkort för pengar jag behöver kunna komma åt genast. Sparkonton/räntefonder ser jag inget behov av.
Ja, med kreditkort så slipper man ju stirra på hur snabbt man får loss pengarna när man behöver betala på studs. Med en betalfrist på kreditkortsräkningen på 40-50 dar så spelar det mindre roll om man behöver vänta några dar innan pengarna landar på transaktionskontot för att täcka räkningen. Det enda man behöver är att komma ihåg att man skall sälja och föra över i tid så att inte kreditkortsräkningen inte betals (och man blir belastad med hutlös ränta).
Nu bör väl även avkastningen på korträntefonderna öka, när det blir lättare att få avkastning på räntor överlag.
Även om korträntefonderna skulle ge samma avkastning som konto kan det fortsatt vara en fördel i vissa fall, då det kan placeras i isk. Tex vid försäljning av en annan fond man tror kommer gå dåligt, innan man hittar något lämpligt alternativ, kan pengar ligga i kortränta istället för att ta ut från isk och placera på konto.
Räknat på 3% avkastning på båda alternativen blir skillnaden marginell om man tex sätter in 100 000 kr på ett sparkonto, eller 100 000 kr på isk med. 900 kr skatt på konto och ca 900 kr skatt på isk.
Om det blir mer långvarigt man ligger likvid så kan det vara läge att flytta ut pengarna från ISK. För kortvarigt (under kalenderkvartal) så är det ju ingen skattevinst att plocka ut pengarna, isht om de skall in igen samma kvartal för att man hittat något mer givande att placera i.
Jag skulle argumentera tvärtom, just nu är korträntefonder mer intressanta än sparkontot. Detta pga det högre ränteläget under året och en konstant ISK-skatt under året. I början av året var ränteläget lägre hade man det då på ISK så var det inte så förmånligt utan ett sparkonto som gav ca 2,57 % (Bluestep januari 2023) med 30 % skatt var ett bra alternativ.
I dagsläget får du 3,75%, 2,625% efter skatt, på ett sparkonto. Medan Lannebo Räntefond kort ger en förväntad avkastning på 4,8 % efter avgifter men innan skatt givet dagens ränteläge (se deras månadsrapport,https://cms-media.lannebo.se/wp-content/uploads/sites/2/2023/08/03131430/lannebo-rantefond-kort-23-07-1.pdf )
. Efter ISK-skatten på 0,882% ger det netto 3,88 % ((1+4,8%)*(1-0,882%)-1=3,88 %).
Så netto ger en korträntefond 3,88 % jmf med sparkonto på 2,63 %.
Nackdelen med räntefond är som du säger att det tar lite längre tid att få ut pengarna. Om vi fortsätter med exemplet Lannebo Räntefond kort så säljer man den innan kl 13.00 en vardag så får man ut pengarna hos Avanza dagen efter, oftast under eftermiddagen. Detta gör att om man gör ett uttag från Avanza till sin storbank tar det ytterligare en arbetsdag.
Så ex säljer man fonden kl 12.59 en måndag så har man pengarna hos sin storbank under onsdag förmiddag medan med ett sparkonto tar det max en arbetsdag att få ut pengarna, dvs 1 arbetsdag snabbare.
Sen finns det givetvis en risk att fonden kortsiktigt skulle gå ned (tex under Siliconvalley bank-tumultet, då tog det 1 månad innan fonden återhämtat sig, eller Covid-kraschen).
Själv skiftade jag över mitt kortsiktiga sparande till räntefonder under inledningen av Q2 i år.
Sedan får man göra en ny analys i slutet av året när den nya ISK-skatten kickar in och se om det är värt att byta tillbaka till sparkonton eller fortsätta med korträntefonder. I dagsläget skulle ISK-skatten för 2024 bli 1,086% (SLR (2,62%+1%)*0,3=1,086 %)
Skattekontot ger numera en årsränta på 2,25% som är skattefri samt betalas ut till månadsvis
+1
Svårt att hitta sparkonto som man kan öppna som företag (de flesta kreditinstitut verkar bara vilja ha privatpersoner som kunder, av någon anledning) och min bank (Nordea) har bara 1.9% ränta på sitt sparkonto Företag. Så jag “sparar” en slant på Skattekontot istället, 2.25% skattefritt blir då 3.2% “före skatt” och väldigt nära de bästa erbjudanden på marknaden. Plus att man inte behöver öpnna något nytt bankkonto och slipper motpartsrisk.
Jag sparar i SevenDay Bank som har fria uttag, insättningsgaranti och 3,70% ränta. Inga avgifter.
Hahaha, Liv i diket!
Kan det vara annat än asviktligt?
SEB Lividiketsfond SEK
Buffert är såklart bra. Men man betalar väl alla inköp med kreditkortet?
Inte nog med räntefritt 30 dagar man får även poäng man kan ta ut.
Då betalar man kylskåpet på kreditkortet så har man en månad att flytta pengarna från buffert kontot. Samtidigt får man några tusen poäng man kan göra något kul för. Ingår även också reseförsäkringar osv på kreditkortet.
Eller betalar med kreditkort som erbjuder cashback, 0,5% är inga svårigheter att få utan månadsavgift t.ex.
Exakt. Kreditkort med en rejäl kredit är bra för folk med ordnad ekonomi.
Tror man att räntan toppat erbjuder Bluestep 4,25 procent om man binder på ett år. 4,03 på tre månader.
Trodde att det skulle komma lite räkneexempel på hur skatten slår i de olika alternativen..
Här i England kör man 4.35% på transaktions kontot och £8000 (108tkr) 23 månader räntefri kredit med minimal avbetalning. När det är förbrukat öppnar man en till. Allt utgående skjuts på framtiden.
I avvaktan på vändning i fraktindex. När det kommer (om det kommer) blir det hela baletten in i HLAG, ZIM och kanske Maersk.
Lustigt är att kollegan på jobbet har 1% mortgage och istället för att dra nytta av ränte differensen så maxar han avmortering. Vissa verkar fortfarande leva i nollräntetänket.
Genom att använda korträntefonder slipper man motpartsrisken i att ha ett bankkonto.
Insättningsgarantifonden hos Riksgälden uppgår till ca 45 miljarder sek.
Fördelat på tex. Swedbanks 4 miljoner svenska kunder så täcker det insättningar på upp till drygt 11.000kr
Om man istället har korträntefonder med värdepapper utgivna av svenska staten så är motpartsrisken väldigt låg.
Kapital i fonder kan inte heller användas av banken för intern finansiering (ta insatta pengar) vid en krissituation för banken.
Självklart lånar Riksgälden upp mer pengar om insättningsgarantifonden inte räcker till.
Du har rätt FULCANELLI, tack för det.
Jag trodde att det förhöll sig som jag beskrev och ingen har tidigare sagt emot!
Det framgår inte heller jättetydligt på riksgäldens hemsida men i ett riskbedömningsdokument hittade jag följande formulering rörande utbetalning:
“Om tillgångarna i fonden inte räcker finns en obegränsad kredit som innebär att Riksgälden ska låna upp de pengar som saknas (se
lagen (1995:1571) om insättningsgaranti för mer detaljerad information).”
Nu är detta inte en korträntefond men Lannebo High Yield är mitt favoritinnehav. 6,87% year-to-date och enkelt att tajma. När ränteförväntningarna stiger, gå ur. Annars ligg kvar.
Samt daglig handel, ingen bindningstid. Nä, jag har ingen koppling till fondbolaget, bara nöjd kund.