Denna artikel innehåller reklamlänkar för Lysa, min huvudsakliga tjänst för sparande, både privat (reklamlänk) och för företaget (reklamlänk).Investeringar i värdepapper och fonder innebär alltid en risk. En investering kan både öka och minska i värde och det är inte säkert att du får tillbaka det investerade kapitalet.
Börserna backar vidare i de asiatiska tidszonerna nu under morgonen. De svenska storbankerna SEB och Swedbank har ökat sitt räntenetto kraftigt enligt sina kvartalsrapporter och har alltså de facto höjt sina utlåningsräntor, inklusive bolåneräntorna, mer än vad kostnaderna för inlåning har ökat. Bruttovinsten på lånen inklusive bolånen har ökat 53 – 80% för bankerna och för SEB har rent av kreditförlusterna minskat. Swedbanks totala vinst ökade med 95% och aktieägarna tackar dig som bolånekund.
Stockholmsbörsen fortsatte backa och OMXS30 gick -0.22% medan OMXSPI gick -0.45%. Guldpriset hittas på 644:- SEK och kronan är relativt stabil på 11:25 SEK för EUR och 10:22 SEK för USD, där dollarn ligger kvar i stödområdet.
I USA gick S&P-500 framåt med +0.39% och tekniktunga Nasdaq 100 gick +0.95%. Spotify gick bäst inom FAANGST med sina +4.15% medanbottenplaceringen intogs av Amazon på -0.83%.
I de asiatiska tidszonerna faller bloggens börsindex, undantaget Nikkei 225 som går +0.22%.
ASX 200 går -0.30%, Hang Seng -1.96%, KOSPI -0.45% och Straits Times -0.17%.
Två av de svenska storbankerna lämnade sina kvartalsrapporter nu under morgonen, specifikt SEB och Swedbank.
Det framgår att man höjt räntorna för sina lånekunder mer än vad exempelvis Riksbanken höjt styrräntan, och framför allt mer än vad de faktiska inlånings- och upplåningskostnaderna ökat. Visst, man har hängt på Riksbanken, men kostnaderna för att ordna fram pengarna man lånar ut genom att ge ut obligationer (upplåning) eller att kunder sparar pengar på bankkonton (inlåning) har inte ökat lika mycket.
Således ökade SEB sitt räntenetto med 53.4% och Swedbank ökade räntenettot och alltså bruttovinsten på lånen med 79.5% under andra kvartalet, jämfört med andra kvartalet 2022.
Trots de höjda räntorna för kunderna minskade rent av SEB sina kreditförluster – alltså kunder som inte kunnat betala och där man inte kunnat få fram pengarna via fogden – från -399 MSEK till -43 MSEK, så den höjda räntan kan inte motiveras av att fler kunder inte klarar av att betala för sig.
SEB ökade sin vinst för kvartalet med 67% eller 4 859 MSEK, medan räntenettot ökade med 4 139 MSEK. Swedbank ökade sin vinst med 95% eller 5 560 MSEK att jämföra med ett ökat räntenetto på 5 655 MSEK
I princip hela den ökade vinsten för SEB och Swedbank kommer från ökat räntenetto och att man höjt låneräntorna mer än kostnaderna för att finansiera lånen. Svenska folket har något förenklat blivit blåsta av bankerna det senaste året, som höjt räntorna mer än sina kostnader och skyllt på Riksbankens räntehöjningar.
På den positiva sidan så föreligger det alltså för stunden noll risk för en svensk bank- och finanskris, utan tvärt om mår bankerna jävligt bra.
Men det finns ingen anledning för bolånekunderna att vara bittra. De kan ju alltid (nåja, de flesta har inte sparkapital nog) äga aktier i de börsnoterade bankerna istället. Resultaten för både SEB och Swedbank ser ut att vara bättre än väntat, så aktieägarna bör se fram emot stigande aktiekurser idag.
Annars borde utfallet blivit sämre vinster för bankerna när styrräntan höjs, på grund av att de anstränger sig att pressa kundernas räntor i konkurrens med andra banker. Men nu blev det tvärt om.
Förmodligen ser det likartat ut även för övriga banker som alla erbjuder ungefär samma räntor, men du kan ju alltid byta bank i protest. Se Compricers reklam nedan. Och flytta dina pengar från bankens nollräntekonton, de sk lönekontona eller transaktionskontona. Banken skrattar hela vägen till … banken när du lånar ut dina pengar till 0% ränta och de lånar ut dem tillbaka till dig för 4.5%.
Det finns alternativa konton som ger bättre ränta. Se nedan.
Och hör av dig till din bolånebank om det är SEB eller Swedbank och kräv ränterabatt eller att du tar ditt pick och pack och byter bank med hela din affär. Det ser ut som du borde kunna få en procentenhet lägre ränta eller något sådant. Tillägg: En följare på Twitter fick 1.3 procentenheter ränterabatt och allt som krävdes var ett mail. “Den som inte förhandlad är lurad” skriver han.
Lysa är min huvudsakliga sparform både privat (reklamlänk) via ISK och för mitt bolag via kapitalförsäkring (reklamlänk), och ger låga avgifter där all kick-back från fondbolagen återförs till kunden, samt ger önskad riskprofil och automatisk ombalansering mellan ränta och aktier för minsta egna tidsinsats.
76 kommentarer
Trots alla alternativ så lever storbankernas oligopol vidare i högsta välmående. Är folk lata eller kanske lite korkade? Min svåger som inte är så klipsk uttryckte nyligen berättade nyligen med genuin stolthet att han minsann hade varit kund i Nordea i trettio år. Någon som tror att han får bästa ränterabatten på sitt bolån?
Finns ju till och med Bankföreningen eller vad nu kartellbildningen heter, som får hållas.
Nej folk är varken Lars elker korkade men många saknar förhandlingsvana och känner ett obehag för att utmana den välutbildade bankpersonalen som lärt dig hur man får folk att känna sig dumma.
Vet inte om det fortfarande gäller men för den blyge kan det vara värt att kontakta kundtjänst och begära ett amorteringsunderlag.
Detta krävs av nya banken vid bankbyte och bör aktivera ’client rescue’ och hux flux kan det komma ett erbjudande om ränterabatt.
Ett annat knep jag hört är att istället för att stå med mössan i hand inför ’bankmötet’ kan man i tala sig att man har en portfölj med en dryg miljon (cirkavärdet på din ’affär’) som banken behöver förklara varför just sin bank ska få.
Vet inte om det fortfarande gäller men för den blyge kan det vara värt att kontakta kundtjänst och begära ett amorteringsunderlag.
Detta krävs av nya banken vid bankbyte och bör aktivera ’client rescue’ och hux flux kan det komma ett erbjudande om ränterabatt.
Ett annat knep jag hört är att istället för att stå med mössan i hand inför ’bankmötet’ kan man i tala sig att man har en portfölj med en dryg miljon (cirkavärdet på din ’affär’) som banken behöver förklara varför just sin bank ska få.
Om man inte gillar att förhandla med banken varje gång ett lån löper ut så är det ju bäst att byta till en bank där så stor del av prutmånen som möjligt är borttagen och inkluderad i den genrella räntan.
Ja, men vilken bank är det i dagsläget?
Sälja sin ränterabatt för 0,2 %?
SBAB ska väl vara ett exempel på en sådan bank. Där ska väl räntan man erbjuds inte gå att förhandla mer på(?). Eller har nån här lyckats med det med just SBAB?
Nej det hjälper inte om du har förhandlingsvana, bankerna är för stora i förhållande till dem enskilde privatkunden eller småföretagaren. De kan ge dig fingret, en kund är inget för dem, så ditt förhandlingsutrymme är inte så stort som det bör vara. Bankmarknaden är för dåligt konkurensutsatt och ingen med makt vill ändra det nämnvärt.
Min bild är att det är ännu värre för Brf:er.
Min lilla Brf med bara 2,5 miljoner i lån är helt ointressant.
Får tacksamt acceptera nuvarande villkor.
Samma bild. Liten brf med fyra mille. Ingen bank vill ta emot oss, befintlig bank vägrar ge en spänn ränterabatt. Detta trots låg belåning om 3500/m2 = obefintlig risk.
Vill/orkar/vågar man inte förhandla är det bara gå in på SBABs hemsida och se vilken ränta de erbjuder. Högre är så behöver man aldrig betala och SBAB är dessutom hyfsat enkla att ha att göra med och service-minded. Jag bytte till dem när min sparbank sedan 10 år inte ville matcha deras ränta. Enkel process att byta bolånebank iallafall så länge man ligger på rörlig ränta.
Jag har inte läst rapporterna men kan en del av förklaringen för att det har gått så bra i år vara att fler och fler av de som har låst ränta har löpt ut? För de som band för ett par år sen är ju bara en stor minuspost för bankerna men för 3-åringen var det väl att typ ingen band förra året och av dem som fanns kvar löper hälften ut i år och andra hälften nästa år.
Nu när den minusposten försvinner borde ju vinstmarginalerna sättas ned också, utbud och konkurrens löser ju normalt det i andra branscher men blir ju lite svårt för hårt reglerade branscher där ett fåtal aktörer har mer eller mindre monopol.
Låst ränta finansieras via obligationsupplåning, så den är en garanterad vinst även om styrräntan eller marknadsräntorna stiger.
Är det lagkrav på det eller bara praxis? Kanske mest är elbranschen som klagar om dylikt om kunder som låst fast sig på för bra priser.
Bankerna har lärt sig och säkrar på detta sätt sin affär. Kanske finns någon idiot till uppstickarbank som inte säkrar sin bundna utlåning. Det kan eventuellt vara lagkrav, det får någon expert svara på.
Finns väldigt mycket reglerat här, men också stor frihet för bankerna = olika typer av regleringar/krav.
Generellt så måste en bank mäta/uppskatta sina risker, t.ex. marknadsrisker, motpartsrisker, operationella risker osv och allokera tillräckligt kapital för att täcka beräknade förluster samt lite marginal. Så länge banken beslutar om (sunda) risknivåer, mäter utfall och justerar är det i princip ok att ta risk. I detta exempel faller det under marknadsrisk och hur detr fungerar kan du läsa mer om här: https://www.fi.se/contentassets/bf16d9cb3fdc4b26acabc4d687343670/marknadsrisker.pdf
Så om det fortsätter så här kommer privatekonomin bli ännu sämre nästa år när i stort sett alla fasträntor på bolån löpt ut samtidigt som bankernas ökar sina marginaler och vinster ännu mer.
Japp, det är då vi spelar in Undergången 2.0. Den här gången har diktatorn inte mustasch och bunkern är utbytt mot en stenbyggnad men ledaren orerar fortfarande helt värklighetsfrånvänt om hur han flyttar nationalekonomi som inte finns och drömmer ända in i slutet om att räddningen skall komma.
I slutscenen går han ut ur byggnaden och beskådar en ekonomi i ruiner.
Det som talar för Sverige är då vår egna valuta som kan falla och rädda sysselsättningen. Importerade varor blir kanske opraktiskt dyra men vi får substituerar. Vem behöver en ny telefon när en tre generationer gammal kan importeras billigt och rekonditioneras? Svensk torkad skinka eller biltong gjord på älgkött kan ersätta Parmaskinka och melonen ersätts med inlagda päron. Vi reder oss även om det blir svettigt ett tag.
Hösten och vintern kan bli svår, el, livsmedel och räntor, samt stagflation om vi inte redan har det.
Enl riksbanken faller ju inte inflationen som den borde för vår kollektiva privatekonomi går för bra, så det vore väl bättre om det blev sämre.
Jag har öppnat sparkonton på en rad olika ställen för min buffert och flyttar ständigt pengarna där avkastningen är bäst. Just nu Santander som ger 3,50% med omedelbara uttag och 3,65% med en månads framförhållning. Inte för att det gör så många kronor på ett år men jag vill att konkurrensen upprätthålls och att de ständigt ska känna sig jagade.
Lysa har den lösningen automatiserad, dock hittills endast Borgo och ngn till.
Kan de locka till sig 2-3 ytterligare blir det riktigt intressant.
Möjligtvis, men Lysas sparkonto är i dagsläget rätt kasst. Sämre avkastning än att bara köra på SBAB det senaste året.
Ja, de behöver några fler aktörer att spela ut mot varandra.
Ändå ett lyft från när de startade med sparränta, i början var erbjudandet helt ointressant.
Är inte helt säkert på att Sverige kan stå upp till bankgarantin, så jag har placerat mina små medel på en bank med norsk bankgaranti.
Det är väl bara för Riksbanken att vid behov dra igång penningtryckandet igen.
Jag har också flera och hittade även Brocc Finance som ger 3,6% och utbetalar räntan varje månad. Det blir ränta på räntan oftare under året.
Sen noterade jag att vissa av bankerna där man får göra omedelbara uttag ändå her begränsningar på kanske 200-300 tusen per gång, så helt fria kanske inte uttagen är om man läser det finstilta.
Jag e också en sådan där trogen bankkund haft samma bank i hela mitt liv, förr i tiden så krävdes det en god relation mellan banken och dig som kund för att få lov att låna pengar, då riksbanken inte öste ut kapital i systemet lika frikostigt som i dag.
Frågan är om detta med att ösa ut pengar till kleti & pleti kommer att fortsätta, troligt vis ja.
En kort historia som en gammal man berättade för mig : När han skulle köpa ett hus så fick han endast lån om säljaren öppnade konto och satte in pengarna i samma bank. Annars fick han inget lån för att köpa.
Kreditgivningen har reglerad fram till 1985 när riksbanksfullmäktige släppte den fri. Det ledde såklart till de kraftigt stigande fastighetspriserna under andra halvan av 80-talet. Det finns ju en mycket start koppling mellan kreditgivning och priser (“tillgångsinflation”).
Liknande hejdlös kreditgivning (“pengaskapande”) har skett de senaste åren. Nu har kreditgivningen nästan avstannat och penningmängden faller väl till och med.
Gissa hur det kommer påverka fastighetspriser och konjunktur.
Bankerna höjer oftast utdelningen till sina ägare när de har skinnat bolånetagarna vilket gett enorma vinster. Här ska minsann inte sparas för att kunna klara eventuella kommande kreditförluster för då går man bara till farbror staten för att få bankstöd, för banksystemet måste ju besvaras. Staten och kapitalet…
“bevaras”
Flytta sina “buffertpengar” som man kanske har liggandes behöver man inte göra till några mer okända eller obskyra banker för att få bättre ränta, t.ex. så har både skandia och avanza 3,25% ränta på sina sparkonton. Och dessutom får man på iaf avanza räntan utbetald varje månad, medans många av bankerna betalar ränta vid årsskiftet.
Jag har iaf sett till att flytta alla summor över någon tusenlapp på mina buffertkonton (som alla har noll ränta) och som inte ska förbrukas närmaste månaden till sparkonton med ca 2% ränta på samma bank istället för att slentrianmässigt låta de ligga.
Att ha kvar dem på 0% ränta är att bjuda banken på Riksbankens hela 3.75+0.25=4.00% utlåningsränta. Eller är det 3.75+0.10 numera?
Fick lite feeling nu och kollade upp mer fasträntekonton. Har varit lite allergisk mot dem, då man låser sina pengar, och trots allt tror på murphys lag.
T.ex. skandiabanken, där jag har mina lån (fn. 4,24% ränta) erbjuder fasträntekonto med 4% ränta. Och man kan ta ut pengarna närsomhelst, även om man då går miste om räntan som man skulle ha fått.
Det är mycket tillfredsställande att göra det lilla man kan för att inte bjussa banken på onödigt mycket av ens pengar.
Dom som maxbelånade sig och köpte för 1-2 år sen har nog svårt att byta bank. Banken gör ny värdering av bostaden och då kanske belåningsgraden blir 100-110%. Det blir svårt att få bra ränta då, om ens någon annan bank vill ta över lånet.
Och om man hade 75% belåningsgrad förrut så kanske den är 85% nu, vilket per automatik ger dig sämre rabatt hos tex SBAB. Det är bankernas marknad nu.
Man ska ha i åtanke att bankerna bara behöver finansiera en del av sin utlåning med inlåning och obligationer. Resten av pengarna skapas av bankerna. På den delen så är hela räntan vinst och delen som skapas är väl i runda slängar 80% av totalen.
Prova att fråga banken nästa gång. Det blir lite sura miner minst sagt.
Har inte reflekterat över detta innan men det innebär ju att marginalerna ökar i takt med räntan. Och styrräntan kommer fortsätta upp så kommer bli ännu bättre för bankerna framåt.
En pensionerad revisor sa nyligen till mig (På tal om utgifter) att Banker ska man undvika så mycket som möjligt.
Nej. Det där är en myt. Du ska inte titta så mycket på Youtube. När allt clearas vid dagens slut måste banken ha inlåning eller upplåning för det de lånat ut under dagen, annars måste de låna till riksbankens utlåningsränta om 4.00% just nu. Det är bara det att de under några timmar inte behöver ha pengarna.
Sedan kan de ha en buffert t ex från bundna obligationer där någon amorterat, så de kan låna ut direkt utan att behöva ordna ytterligare finansiering.
Fast det är väl ändå relevant i resonemanget om skillnad mellan inlåningsränta och bolåneränta, att banken har två livlinor i form av obligationer och lån från riksbanken?
Tittar inte på YT.
Det grundar sig på efterforskningar jag gjorde för ca 15 år sedan. Då var procentsatsen lägre.
Frågade även bankmannen vid en förhandling, han hämtade kontorschefen som inte alls ville svara på frågor om det och allmän dålig stämning uppstod.
Men visst, jag kan ju fattat fel.
Allt bankerna i Sverige lånar ut har en matchande inlåning, totalt sett. Styrs av regelverk.
Däremot kan en svensk bank sälja en obligation i USD, som en amerikansk bank köper med pengar de tryckt under en annan lagstiftning.
Eftersom folks sparpengar kan belånas av bankerna och skapa en mängd ytterligare pengar som banken kan låna ut. Vore det då inte rimligt att inlåningsräntan var minst lika hög som bankens utlåningsränta för samma bindningstider?
Banken skulle väl tjäna tillräckligt ändå på inlånad säkerhet, för är det inte så att för varje krona banken lånar av dig kan de låna ut flera kronor till tex ett fastighetsköp?
Bolånemarginalerna övervakas ju av FI och dessa har sjunkit rejält för bankerna sedan räntorna började stiga.
https://www.fi.se/sv/publicerat/statistik/bankernas-marginal-pa-bolan2/
Dvs skillnaden i bolåneränta som bankerna tar och kostnaden för banken att låna pengar.
Dock så verkar de ju ändå vinsterna sticka i höjden.
Nu gäller detta bara nya lån men det är ändå intressant att se hur marginalen var så mycket högre när räntan var närma 1,3% jämfört med nu när räntan är närmare 4%.
Tydligen inte. Enligt ovan har räntenettot ökat med 50-80%.
WOFSER har rätt, utlåningsmarginalerna på bolån sjunker. Det är inlåningsmarginalerna som som stiger. När vi hade som mest negativa styrräntor hade vi noll i ränta på våra spar- och lönekonton och 1.5% bolånemarginal. De som lånade pengar av banken subventionerade att bankerna erbjöd noll i ränta trots att styrränta och Stibor var negativa. Bankkonto hade negativ marginal och kostade pengar för bankerna. Vidare så hade bankerna tidigare en kostnad för att hålla en likviditetsreserv, för att kunna möta en snabb ökning av uttag. Tidigare betalade bankerna mer i ränta på bankkonton (0%) än vad de avkastade på insättning hos Riksbanken och innehav av covered bonds (låt oss säga -0,5%).
Nu har bolånemarginalerna sjunkit till 0,5%, men det gör inget, eftersom vi fortfarande har 0-0,25% på våra lönekonton. Där är då kostnaden för banken 3-4% lägre än alternativet marknadsfinansiering (4% eller mer). Dvs inlåningsmarginalen har stigit mer än utlåningsmarginalen sjunkit. Och likviditetsreserven och eget kapitala har helt plotsligt en positiv avkastning igen. Priserna på bolån sätts i relation till till snittkostnaden för obligationsfinansiering. Men allt som inte är markandsfinansiering utan kundfinansiering har blivit mycket billigare för bankerna.
Det är till och med så att chefen för Swedbanks Makroanalys Mattias Persson klagat på att bankerna minskat sina bolånemarginaler, eftersom Riksbankens räntehöjningar då inte får fullt genomslag och motverkar inflationsbekämpningen.
Jag har stora bolån och har inte mitt sparande på bankkonton. Kan personligen leva med 0% eller 0,25% på mitt lönekonto eftersom pengarna försvinner snabbt för att betala räkningar. Räntan där är inte så viktig för mig. Pengarna hade försvunnit ännu fortare om jag hade fått betala högre bolåneräntor.
Bankernas räntemarginaler kommer sjunka om de börjar konkurrera med högre inlåningsräntor. Dvs den ränta de betalar på privatpersoners och företags lönekonton, transaktionskonton och sparkonton. Svenska hushåll har vanan att pruta på bolån, men ännu inte fullt ut lärt sig kräva högre ränta på konton. Den dagen det sker, kommer bolånemarginalerna börja stiga igen…
“Räntenettot var
fortsatt stabilt eftersom den högre räntan på inlåning till följd
av det stigande ränteläget motverkades av en minskning av
bolånemarginalerna.” (Sid 14 i rapporten)
https://webapp.sebgroup.com/mb/mblib.nsf/alldocsbyunid/C06DDA370ED2ABBDC12589780041393B/$FILE/2023_q1_delarsrapport.pdf
Så kan man också förklara det med en källhänvisning. Och inte med min ihopknåpade förklaring. Bra RUN DMC. Borde dock leda till ungefär samma slutsats d v s att bankerna mår rätt väl när räntan nu gått upp.
Eget kapital har ökat med 4.39% på årsbasis (sid 20) så det rullar på relativt väl.
Jag utgår ifrån att ni båda har rätt, räknar man i procent så var marginalerna minskat. Dock kan det ju bli mer pengar då räntan ungefär tre dubblats. Uppenbarligen 50-80% mer pengar. Om marginalen (%) minskat med 50% och inbetalningarna ökat med 3 ggr, så tjänar banken 50% mer pengar, enkelt räknat.
Fast nu är det marginalen i absoluta tal de kollade på för nya bolån.
“Räntemarginal
Genom att jämföra den genomsnittliga räntan som kunderna faktiskt har
betalat under en viss tidsperiod med den genomsnittliga
finansieringskostnaden under samma period kan marginalen för ett
nytecknat bolån med tre månaders räntebindningstid beräknas.”
När bolåneräntan var 1,3% var marginalen 1,4-1,5%.
Nu när bolåneräntan är 4,4% är marginalen 0,6%.
Men bankerna tjänar mer nu?
Jag antar att skillnaden är att FI:s siffor visar bara nya bolån medans siffrorna från inlägget inkluderar alla bolån.
Jag är förvirrad, tänkte att räntemarginalerna enklast översätts i absoluta tal sen räknar man om till procent utifrån diffen mellan absolut ränta mot kund. Då landar jag på ökad vinst på 50-80% för banken på bolånekunder.
Gissningsvis använder bloggaren och FI olika beräkningsmodeller eller så är det olika saker de har räknat ut.
Bara en sådan sak som att FI presenterar bruttomarginal och blogginlägget räntenetto.
När banken hade 1,3% ränta, men riksbanken hade negativ (säg att banken lånade till 0,1%) så är ju marginalen ohyggligt hög, med nästan 13ggr. Dock “bara” 1,2% i reda pengar, dvs räntenetto.
Om istället riksbanken skall ha 3%, och banken lånar ut till 5%, så är marginalen under 50%. Men det är 2% i räntenetto.
Just precis, bolånemarginalerna övervakas inte räntemarginalerna. Marginalerna kan ju sänkas antingen genom att låneräntan sjunker eller att sparräntan stiger. Att verka för det senare alternativet har aldrig varit FI:s uppdrag. Visar väl bara hur riggat systemet är för att gynna låntagare.
Så det är inte bolånetagarna som ska vara bittra utan det är snarare bankkontospararna som blivit blåsta?
Det var några år när kronan skulle försvaras med alla medel (500% marginalränta), som banksparande gick plus. Alla andra år har inflationen och kapitalskatten ätit upp kapitalet bit för bit. Då under 90-talskrisen var det politiska mantrat “Det måste löna sig att spara”. När krisen väl var över, så blev det helt tyst. Nu verkar vi sakta vara på väg tillbaka igen. Får se om mantrat kan komma tillbaka.
Kan det komma en marknad för ’bolånemäklare’ som förhandlar med banken åt folk?
Är ändå ett ganska begränsat antal parametrar bankerna tittar på.
Bankerna skulle väl iofs försöka ignorera dem till en början.
De som skulle vara aktuella för detta, dvs gamla trogna kunder är nog inte så benägna att anlita mäklaren. Just bolån verkar ju vara väldigt intimt för många.
De som är otrogna lär sig snabbt själva vad som fungerar och inte fungerar.
Ja, det har du nog rätt i.
Säg att 40 % själva är ’aktiva förhandlare’, 40 % är trogna medberoende kunder så är det inte många kvar.
Skulle nog gå att locka passiva (“trogna”) kunder genom telemarketing, typ som Falcon Funds gjorde. Det handlar ju ändå om en besparing på tiotusentals kronor årligen per bolån, så det går att lägga rätt mycket resurser på försäljning/marknadsföring om man får till rätt prismodell.
Vet att vissa ekonomiska förvaltare erbjuder det som tjänst till BRF:er. De tar såklart betalt för sin tjänst. Om en större förvaltare lånar upp några miljarder till säg 20-30 BRF:er så är ju förhandlingsläget något bättre.
Oklart om det finns liknande tjänster för BR-innehavare eller villaägare.
Finns ju vissa med liknande tjänster, typ lendo, som samlar dina lån. Poängen för dessa är ju dock oftast att deras kunder är mindre kreditvärdiga, och ofta sitter på kreditkortsskulder med väldigt höga räntesatser. Då kan man ju lättare ta sig an dessa kunder och erbjuda bättre lån, få bra räntenetto, och ändå hyffsat låg risk.
Däremot är nog inte medelsvensson speciellt intressant, marginalerna blir nog rätt pressade.
Det kommer säkert.
Ett företag som tar på sig lån från massa olika personer och förhandlar dessa lån löpande för en avgift – precis som det gjorts med el.
Med 10.000 kunder och 2 miljoner i lån i snitt så är det ju 20 miljarder som flyttas runt till bästa erbjudandet.
Siffran på kreditförluster avser “Förväntade kreditförluster, netto” i vilket ingår både förluster för att fogden inte kunde hitta något och reserveringar för problemkrediter där låntagaren är sen med betalningarna.
För SEBs rapport (se not 5) för kvartal 2 2023 gäller jmf med samma kvartal 2022 att nya bortskrivningar för konstaterade kreditförluster (dvs där man är ganska säker på att man inte kommer få tillbaka pengarna) ÖKADE från 377 till 773 mnkr. Det syns dock inte på sista raden eftersom reserveringen gjorts redan tidigare (när låntagaren började släpa med betalningarna) och de reserveringarna återförs nu.
Förbättringen på totalen tycks främst vara driven av “Nedskrivningar eller återföringar – Steg 1” som gick från -116 till +361 mnkr.
Såvitt jag förstår innebär detta att de verkliga kreditförlusterna ökade medan SEB killgissar att färre kommer få problem de kommande 12 månaderna jmf med vad man trodde för ett år sedan och därmed kan återföra tidigare steg 1-reserveringar.
Är ju precis samma med banker som med andra företag, jag gick runt och kränge alarmsystem period och de som hade sämst villkor var de som hade varit kund i sitt alarmsällskap i 20 år. De kunde ha ett par uråldriga magnetsensorer och brandvarnare för 400kr i månaden när nykunder i samma sällskap kunde få helt nytt för halva kostnaden.
Samma med försäkring, mobilabonnemang, el och internet. Med internet envisades leverantören som blocket samarbetar med att höja farten och precis med typ 10% i året så minimum du kunde ha var typ 120mb och 400kr i månaden. Satte lite eld i röven på styret i frågan så nu hade de fixat gemensamt internet på 50mb för alla så då har väl leverantören förlorat alla sina kunder.
Att vara företagslojal är nog det dummaste man kan vara för då tappar företaget incentiv att ge dig värde för dina pengar.
Oj blev mycket autocorrect här men är väl läsbart
“Swedbank och SEB ökar sina vinster på bolånen med upp till 80%”
Nu har jag inte gått igenom siffrorna, men att bankerna ökar vinsten på bolånen med 80% låter osannolikt. Bolånemarginalerna har pressats ganska bra senaste året, så där bankerna täljer guld just nu är på inlåningen (att folk har kvar sina pengar på nollräntekonton). Även sparkonton med ca 2% ger rejält klirr i kassan nu jämfört med tidigare när det var negativ styrränta.
Att pressa bankerna på bolånen är självklart en bra grej, men någon procent blir tufft för en redan bra kund att komma ner.
Min gissning är att upplåningskostnaden för storbankerna ligger runt 3,90-4,10 just nu, och utöver det kommer kapitaltäckning på ca 0,20-0,30 för en bra kund. Ungefärlig lägstaränta för en riktigt bra kund blir då runt 4,25%, vilket då gör att banken går +/-noll på bolånet. Det innebär att banken måste tjäna in bra med pengar på den kunden på annat håll.
Mer rimlig nivå för en bra rörlig ränta är 4,40-4,50. Där ligger både Skandiabanken och SBAB just nu, utan att behöva “bråka” med banken varje kvartal.
Bråka med banken om bättre ränta förutom det man redan har, det har inte för mig varit värt besväret. Förlorad arbetstid ska vägas mot de 0,2 % extra man kan få. Nä, då jobbar jag hellre över någon timme och behåller ett bra humör samt jobbar med att flytta sparkapitalet till bättre betalande banker.
Har redan bra avtal här i Norge och sände dem nyligen ett mail att nu när jag bara har cirka 1/3 i belåning skulle jag vilja ha sänkt ränta till minimum av min bolånstyp, under 34 och med i facket (tyvärr). De menade att jag låg riktigt där jag låg och ville inte sänka något mer trots att det bara var 0.0X något procent.
Väldigt tillmötesgående är de inte.
Eftersom bankaktier utgör nästan 20% av min portfölj så tackar jag.
Funderar däremot på att kränga av handelsbanken av det 100% ologiska skälet att det är”deras tur”. Övriga storbanker har gjort bort sig och lärt sig läxan. HB har klarat de senaste kriserna galant.
Risken är att det har gjort dem bekväma. Även om det är troligare att det visar att affärsmodellen funkar. Oavsett vad jag landar i lär det vara fel…
HB har ju valt en lite annan strategi mot privatkunder, där man hållit bankkontor öppna, inte tagit bort bankfack o.s.v.
Det kanske visar sig vara vettigt.