Denna artikel är publicerat i samarbete med Solkraft Sverige, som installerat våra två solkraftanläggningar på totalentreprenad .
I september är det val och därefter kommer inte Socialdemokraterna behöva köpa röster genom att betala ut skattepengar till de som haft höga elräkningar i vinter. Du har därför nu under våren och sommaren fortfarande chansen att genomföra energieffektiviseringar och kostnadsbesparingar om du bor i en villa, även om köer och leveranstider snabbt sticker iväg. Stegen bör vara värmepump, alternativ värme i form av ved- eller pelletskamin och därefter solceller. Särskilt värmepump och solceller är snabbt installerat på en dag och kräver i princip inga tillstånd. Man kan också titta på dyrare och mer komplicerade åtgärder som att byta gamla fönster och dörrar på äldre hus, samt tilläggsisolering.
Om du fortfarande har elpanna eller direktverkande elvärme är den absolut bästa investeringen en värmepump. Snabbast, billigast och enklast är luft-lutfvärmepumpar, där du kan få en anläggning som klarar en modernt isolerad villa för runt 20 000 – 25 000:- SEK, installerat och klar. Installationen tar en dag.
Något förenklat kapar den kostnaden för din uppvärmning med två tredjedelar och till vinterns elpriser betalade sig således en värmepump på något enskilt år. Du får rotavdrag på arbetskostnaden.
Det går även att installera luft-vattenvärmepumpar snabbt och utan tillståndsprövning om du idag har ett vattenburet värmesystem. Bergvärme kräver tillstånd för att borra brunnen och tar därmed längre tid, samt är en betydligt större investering. Särskilt i södra Sverige, speciellt längs kusterna i väst blir det sällan så svinkallt någon längre period att man måste ha bergvärme, även om det nog är att rekommendera i norra rikshalvan.
Fördel med vattenburen värmepump är förstås att du även sparar in på varmvattnets uppvärmningskostnad.
Att bara hänga upp sig på en enda uppvärmningsform gör dig sårbar – både vid störningar i infrastrukturen, såväl som för priser.
Har du väl din värmepump ska du skaffa en braskamin eller pelletskamin, eller en kombination av dessa. Pelletskaminen kräver dock el för att hantera automatiken, men det går att hantera med batteri och växelriktare. Detta gör att du kan spetsprisvärma med ved eller pellets, samt klarar av att hålla värmen vid strömavbrott.
Jag rekommenderar Vermont Castings Intrepid, med vilken vi kan värma upp hela vårt isolerade 190 m2 stora hus även om det blir väldigt varmt i vardagsrummet (30+ grader när man eldar), och tidigare haft som enda värmekälla även om vi numera även har en luft-luftvärmepump vilket höjt produktiviteten här på bloggen och bokskrivandet. En Vermont Castings gjutjärnskamin går dessutom utmärkt att laga mat på med sin platta topp. Det går inte alltid med de dyra designkaminerna och sådant som är täckt med snygg täljsten – täljstenen tillför inget, det är bättre att lagra värmen i husets luft och stomme än i täljstenen. Vill du lagra värmen ifrån en Intrepid – ställ dit en enorm gryta med vatten ovanpå – det lagrar värme lika bra som dyr täljsten.
Kamin kräver dock tillståndsprocess från kommunen och besiktning av sotare, och tar slåedes tid. Dessutom måste det finnas lämplig plats för installation av kamin och skorstensrör.
Kom också ihåg att det är nu på våren du ska beställa ved och priserna är lägst, då du kan köpa otorkad ved som torkar över sommaren. Räkna med att du får ut 1 000 kWh värme ur en kubikmeter stjälpt ved och köp därefter, t ex bör du klara en isolerad villas värme i en månad på 2 000 kWh och två kubikmeter. Ved håller korrekt lagrat luftigt under tak och utan kontakt med mark i princip hur länge som helst så beställ så mycket du har plats att lagra. Ett enkelt sätt att bygga ett vedlager är att lägga vanliga fraktpallar på marken – gärna med grus under – intill en vägg och sedan fixa ett tak över. Du kan också lägga lösa plåttakskivor över veden och spänna fast med spännband om du inte vill skruva i huset (vilket förenklat kan kräva bygglov). Det går även att lagra veden på det viset med plåtskivor över utan att ha dem intill en vägg, men skivorna behöver sticka ut en bit på sidorna. Det är inget problem att det kommer lite regn eller snö på ytan på sidorna av torkad ved om vintern, det försvinner snabbt om du tar in veden en dag innan du ska använda den, men veden måste vara torkad innan midsommar för att kunna eldas med – annars kokar du bara bort vatten, samt kommer få stora mängder sot och slagg i skorstenen.
Man kan också genomföra energibesparande åtgärder. Enklast är att byta äldre fönster och dörrar (pre 1980-talet typ) till moderna isolerglasfönster, men det är stora kostnader på tusentals kronor per fönster och dörr. Man får antagligen bättre avkastning på en luft-luftvärmepump, och det går även snabbare att installera. Man kan också tilläggsisolera. Värme stiger uppåt, så mest effektivt och även enklast är det att tilläggsisolera vinden, vilket också går att göra relativt snabbt genom att spruta in isolering. Det är dock inte en helt självklar lösning – dels måste det monteras skydd så att tilläggsisoleringen inte blåser runt och dels kan man drabbas av mögel på vinden när den blir kallare av mer isolering.
Det andra och enorma projektet är att tilläggsisolera fasaden. Det bör man dock bara göra om fasaden ändå ska bytas, annars är det stora pengar i sjön – det går inte att räkna hem kostnaden för en ny fasad på energibesparingen. Tilläggsisoleringen är antagligen bara lönsam för hus byggda tidigare än 1980-talet då modernare hus redan har adekvat isolering.
Det tredje steget är enligt mig att installera solceller. Det kommer kapa energikostnaderna rejält mars till oktober och ge visst stöd övriga månader om det är sol och snöfritt, är standardiserat och installationen går i princip på en dag. Eller tre – en dag för att bygga ställning, en för installation av panelerna, och en sista dag för elektrikern att koppla in allt. Sedan dröjer det några veckor innan anläggningen godkänns av elnätbolaget och kan börja köras. Det är dock vissa väntetider på solceller, så vänta inte med att göra en beställning.
Solcellerna kan räknas hem lätt även om man lånar pengarna. De höjer husets värde eftersom driftskostnaden blir lägre och du behöver inte räkna runt på återbetalningstid.
Med de forna elpriserna var avkastningen skattejusterat cirka 8% om året, så om du lånar till 2% ränta blir det ändå en ren vinst. Med de nya elpriserna kan man skattejusterat (justerat för att inkomsten är skattefri, så jag har dividerat med 0.7 för att jämföra med ränta på en investering) hamna på 15 – 20% avkastning om året, något förenklat.
Det kostar inget att ta in en offert på solkraft och se vad som går att installera på din villa. Jag rekommenderar Solkraft Sverige, som ägs av Sveriges kanske största installatörskoncern Bravida, och som installerat mina två anläggningar.
Energipriserna kommer fortsätta vara höga på grund av nedlagd kärnkraft, straffskatten på kraftvärme, satsningar på oplanerbar vindkraft och kriget i Ukraina och dess eftermäle – särskilt på vintern och när det inte blåser – och när vi väl haft valet i september kommer inte Socialdemokraterna köpa några röster längre. De har utlovat att det inte blir någon elpriskompensation nästa vinter. Så passa på nu. Framöver ska även den svenska vattenkraften läggas ner särskilt i södra Sverige där den behövs som bäst och elpriserna kommer fortsätta uppåt. Industrisatsningarna i norr kommer dra upp priserna både i norr och ännu mer i söder när Norrland slutar exportera el.
Det kan också komma nya elhandelsområden, där vi ändrar till ett elhandelsområde Norrland och ett elhandelsområde Södra Sverige, samt ett elhandelsområde Stor-Stockholm. Det kommer ge högre elpriser i södra Sverige, något lägre i Skåne och Blekinge och skyhöga elpriser för Stor-Stockholms dryga två miljoner invånare, som förenklat i princip saknar egen elproduktion värd att nämna. För den norra rikshalvan blir det nog små förändringar.
Denna artikel är publicerat i samarbete med Solkraft Sverige, som installerat våra två solkraftanläggningar på totalentreprenad. Vi kommer installera ytterligare ca 7 kWp när taket på ladan är bytt. Om du driver en installatör av kaminer eller värmepumpar går det bra att höra av sig om ditt företag vill exponeras på bloggen. Då jag föredrar att skriva om de produkter jag själv valt måste du installera Mitsubishis värmepumpar respektive Vermont Castings kaminer – jag har som princip att försöka undvika textreklam för saker jag inte kan stå för.
53 kommentarer
Mycket kloka ord. Min 70-åriga far funderar på att gå ihop sig med 100 andra hushåll i byn och köpa ett vindkraftverk att slänga upp i utkanten vid byn med, då pratar vi alltså investeringskostnader på 15-30 miljoner kr men för 100 hushåll är det ändå inte onåbara summor. Med solceller, värmepump och 15 kWh batterilagring lär det hålla honom varm om nätterna en bra tid framöver iaf. 🙂
Fick mina solceller, från Solkraft, godkända idag.
Så nu väntar vi bara på en ny mätare så att vi kan sälja strömmen.
Nice, men vad tycks om att en ordinarie i försvarsutskottet och svensk riksdagsman sitter och sprider Putinpropaganda och konspirationsteorier?
https://expo.se/2022/03/sd-ledamot-i-forsvarsutskottet-sprider-film-som-tackar-ryssland-for-invasionen
Kan påminna om att V inte släpptes in i försvarsutskottet förrän efter murens fall.
Är du inte på fel ställe nu? Ingen som läser inläggen om energisparåtgärder behöver informeras om vilka nötter SD är.
Kan man förstå sin elräkning är man läskunnig och det är första snubbeltråden.
Oj, där vart Ben svarslös. Det måstevara första gången.
Jag tror inte det var så mycket att kommentera. Vi är inte av skiljda åsikter när det gäller SD och svensk säkerhetspolitik. Eller SDväljares förmåga att läsa och förstå sin elräkning.
Det finns i princip inga partier som agerar utifrån Sveriges bästa intresse rent säkerhetspolitiskt.
Det är en fråga om att välja minst dåligt.
Tack för en informativ och välskriven artikel Lars!
Jag har en bergvärme som havererat efter 19 år och har drabbats av just lång leveranstid (så tack regeringen för bidraget till elräkningen i vinter!). En eldstad (Keddy) gör att jag bara behöver köra elpatron på natten så jag överlever man skulle gärna haft en tung kakelugn så jag bara hade behövt el för varmvattnet.
Det är dock en sak jag tycker att du glömmer, och som är väldigt viktig om man ska planera permanent uppvärmning i tättbebyggt område. Det gäller risken att störa sina grannar. De flesta ved-kaminer bränner inte tillräckligt rent om man eldar varje dag för att inte störa grannen när det är fem-tio meter mellan husen (mina grannar bor längre bort än så). Därför är pelletskamin ett mycket bättre val inne i samhällen, den är fläktstyrd och använder ett standardiserat bränsle med jämn frammatning och har utsläppsnivåer som bara är några % av en genomsnittlig braskamins. Man slipper också bygga vedförråd, pelletsen kommer på lastpallar som man förvarar i garaget eller annat förråd.
Även när det gäller luftvärmepumpar måste man tänka att inte störa grannen. Pumparna har blivit allt tystare men man bör kräva att leverantören garanterar att den valda pumpen inte bullrar mer än tillåtet vid grannens fasad eller uteplats. Av samma skäl bör man montera utedelen på pumpen i ett markfäste då det annars kan uppstå störande resonansbuller i fasaden (bekanta till mig kallade sin pump “Silja-Line för att den avgav ett sådant dovt störande muller).
Jag har själv bott i två hus med bergvärme och varit mycket nöjd, den tar hand om hela uppvärmningen väldigt problemfritt när den väl installerats (tills den havererar då …) och vattenburen värme sprider sig skönt i hela huset, även på badrumsgolvet.
Relevanta synpunkter. 19 år för själva bergvärmeaggregatet är väl förväntad livslängd? Hålet har du ju kvar, så det är ju bara själva pumpen som ska bytas.
En annan relevant synpunkt (enligt mitt tycke) är att de som bor med tillgång till fjärrvärme bör använda det.
Fasta och föutsägbara priser.
Pelletskaminen har en nackdel, den låter en del och speciellt på hög effekt. Den drar en del effekt då också vilket kan kräva en del.
Har man elbil med inverter är det dock inget problem.
Pellets är försvarligt vs värmepump när elpriset går över 1,5-2kr/kWh med de priser som gäller idag.
Jag tror att fläktbullret skiljer mellan olika fabrikat så begår ut ett protokoll på ljudmätning – har tillverkaren inte brytt sig om att mäta upp bullret från sin kamin så har denne kanske inte brytt sig om att minimera det heller? Pelletskamin kan vara lämpligt när luft-luft värmepump inte kan installeras eller på orter med kallt klimat vintertid – när elen är som dyrast.
Ja det är förväntad livslängd och den nya blir varvtalsstyrd och borde sänka elräkningen med ytterligare 10-20% – även p.g.a. finare styrsystem. Själva bytet går på någon dag säger installatören, när väl CTC hunnit tillverka den 🙂
Har det verkligen blivit så dyrt att installera en värmepump? Vi installerade en (luft/luft) hösten 2014 och betalade inte mer än 16000 kronor inklusive installation. Tror iofs det var någon form av rotavdrag på installationsavgiften också?
Ett vettigt märke kostar så mycket med ROT. Betalade 24000 för en Daikin , men då den ger en elbesparing på 2500kWh / år (vintertid, SE4) jämfört med den gamla så lönar den sig på 4-5 år bara att byta ut. Första vintern vi har haft varmare på BV än OV.
Prickar nog 12500kWh för 2022. Ny varmvattenberedare också så går vi under 10kkWh/år. Det är bra för husets värde !
(upp 100% på 6 år)
Vi köpte verkligen ett vettigt märke (Mitsubishi FH-35) och den har fungerat klanderfritt i snart åtta år. Alltså måste priserna för värmepumpar dragit iväg ordentligt.
Man kan aldrig vara säker på vad regeringen hittar på för våra skattepengar. Det sades att det absolut inte skulle bli några fler bidrag i januari. Sedan förlängde de med en månad med höga priser som anledning.
Börjar tidningarna skriva snyfthistorier framåt vintern blir det säkert samma sak igen.
Då kan de självutnämnda goda fortsätta skänka skattepengar så man kan lämna tillbaks dem.
Ikväll går elpriset upp från 29 till 291 öre på åtta timmar i SE3. Orsaken? Det blåser mindre.
Där finns problemet.
Fast som elkund kan man hantera detta genom att välja andra avtal än helt rörligt elpris och därmed bortfaller skälet att priskompensera en vinter till tycker jag. Det var ju prischocken på naturgas (orsakad av Putins krigsförberedelser) som gjorde att elpriset stack iväg på ett oförutsägbart sätt. Dock vore det systemmässigt bra om Sverige byggde ut kraftvärmen, det går betydligt snabbare än för andra planerbara kraftslag. Effekterna av högre gaspris får vi nog däremot leva med.
Vet inte om det var så oförutsägbart. Det fanns gott om varningar för vad som kunde hända om vi lade ned mer kärnkraft.
Att låsa priset är ju egentligen bara en försäkring som i slutändan ger ett högre pris. Vi kommer aldrig mer få se några förmånliga avtal på elen igen. Däremot går det att spara en hel del med timdebitering nu när priserna kastas mellan några ören och uppemot en tia per kilowatt om man kan styra sin förbrukning och har solceller.
Men det enda sättet att sänka sin energikostnad är det som bloggaren beskrev, alternativt att frysa.
Nu beror ju inte denna vinters enormt höga elpris inte bara på nedlagd kärnkraft så…
Eftersom vi är ihopkopplade med kontinentens elnät får vi även ta del av deras högre priser. Svensk spetslast är vattenkraft, kraftvärme och kärnkraft (men kärnkraftverken vill man helst köra för fullt hela tiden för att hålla nere priset på den producerade elen eftersom deras fasta kostnader är så höga). Kontinental spetskraft är ofta gas så med Putinpris blir den dyr, vilket jag ser på min elräkning även om all min el tillverkas i det län där jag bor (vintertid har jag 25% rörligt och 75% fast pris, en avtalsform jag kan rekommendera).
Det som jag går igång lite på är att vi inte kan få tillbaka de nedlagda kärnkraftverken och elen från nybyggda blir så dyr att alla andra kommersiellt gångbara produktionsmetoder är billigare (förmodligen snart inklusive vätgaslagring av överskottsenergi) så jag tycker att det är bättre att se och bygga framåt (inklusive att förstärka vårt elnät och styra det bättre) än att gråta över spilld mjölk.
Vill man lagra värme så är vatten en av de bästa ämnena. Vatten lagrar 4.18kJ/(kgC). Drygt 5ggr bättre än täljsten på 0,8kJ/(kgC).
Exakt. Ställ dit en stor gryta bara, och nöj dig med en gjutjärnskamin.
Flytta till en energieffektiv bostadsrätt istället. Så slipper du leran under skorna samt beroende till bil i många fall. Och kan avnjuta sjunkande elpriser på fjärrvärmen :-). I en sjunkande marknad så blir nog avkastningen på en solcellsanläggning inte speciellt avkastande. Men den marknaden väntar vi fortforande på så här 25-30 år senare. Men vi kan säkert får ett litet hack i kurvan snart. Dock verkar det som i senaste booli-utskicket att lägenheter går bra. Kanske som en konsekvens av elpriserna, att villor inte går lika bra nu? Så mycket för den s k gröna vågen.
För dom som har en värmepump är det enklaste sättet att spara el och att hjälpa till att anpassa ens egen förbrukning till tillgången på el under dygnet att gå över till timdebitering och installera styrning av pannan med t ex https://ngenic.se/tune/ som styr värmeproduktion till tider då elen är billigare. Den styr också efter kommande väder, exempelvis om det ska bli soligt på dagen så drar den ner på värme redan på natten. På köpet så får man bättre inomhusklimat. Tar inte mer än en halvtimme att installera.
Hur hälsosamt är det för kompressorn att starta och stanna hela tiden?
Start/stopp sliter mycket på kompressorn, därför bör den värmepump man köper vara varvtalsstyrd (finns för bergvärme, vet inte hur det är för luft-luft) och rätt dimensionerad.
Inte så bra, därför så ska man ha så långa intervaller som möjligt, förvisso kan då temperaturen på radiatorerna variera mycket men det är ju en komfortfråga.
Den “lurar” pannan med att fejka utetemperatur med att man byter ut utomhussensorn, om elpriset är högt så säger den till pannan att det är +25 grader ute så pannan går ned på sparläge och vice versa, så jag tror inte den orsakar start och stopp och som Goeran63 skriver så är dom flesta värmepumpar idag varvtalsstyrda, dvs dom går inte av och på.
Vår gamla start/stopp bergvärmepump är 36 år (en o samma kompressor) har hunnit med många start/stopp med en drifttid på 105.500 timmar, dessutom utan modern mjukstart och fasskydd…
Med nuvarande elpriser är det god ekonomi även om själva invertern på nya värmepumpar inte blir så mycket mer än 10 år…
För oss som kollar efter hus nu står värmesystemet högst på listan man kollar efter om man säger så.
Bra artikel.
Har börjat genomföra vissa åtgärder i fritidshuset som bebos 7 månader om året. Har Vattenburen golvvärme, vedpanna och acc tankar, (Samt en öppenspis med gjutjärnskassett) . Kompletterade med en Mitsubishis Hero här om dagen. Tänkte köra med den när det är gynnsamt samt lyxa till det lite med kyla på sommaren. Nästa steg är att sätta solfångare som kopplas in på acc tankarna för att få gratis varmvatten mars-oktober (Hoppas jag) ? Sen får man se om det blir Solceller, har ca 50m2 tak i Sydläge.
Vi har timprisavtal, välisolerat hus, frånluftsvärmepump med smart styrning mot vattenburen golvvärme i betongplatta, och kamin. När priset är lågt varvar pumpen upp, omvänt när priset blir högt. Vid lägsta varvtal ger den COP>10.
20 ton betong i plattan ackumulerar värmen så märks knappt om pumpen varvar ned nåt dygn, även om det är kallt.
Elpatronen är blockerad. När pumpen inte räcker till tänder vi en brasa som tillskott. Eldar kanske 1-2 kubikmeter per år. Har egen ved så blir ett prepp-mysigt nöje att hugga ved nån dag per år.
Ger mycket låg elförbrukning för uppvärmning, utan att bli särskilt omständigt.
Apropå fönster, förr var det visst vanligt att man satte in “vinterfönster” dvs ett extra par fönster på insidan när vintern kom. Kanske kan vara en billigare/enklare lösning för några än att byta fönster. Särskilt om man har äldre fönster av finare modell som är svåra eller dyra att ersätta. Man får väl akta så att det inte blir kondens mellan fönstren bara (täta ordentligt, på insidan).
När det gäller solceller, har undrat om det inte kan vara smartare att ha solceller som lutar med brantare vinkel (eller rentav väggmonterade) mot söder, med tanke på när elbehoven är som störst, och när priserna fluktuerar så mycket som nu? Har någon gjort någon vettig simulering på detta där man också lagt in dagspriser, kanske rentav timpriser?! Tanken är alltså att man då kan få ut mer el när den behövs som mest, på vintern. En fördel med att ha mer lutande solceller är ju givetvis också att snö inte lägger sig på dem. Vid väggmontering kan de även vara något skyddade under takfot (men inte under dess skugga givetvis) + att luftflödet och därmed avkylningen borde bli bättre, när luften kan strömma fritt nerifrån och upp.
Om man vinklar upp solcellerna får man ut mer under vintermånaderna, och till ett högre pris per kWh.
Men man tappar väldigt många kWh sommartid, jag är tveksam till att det lönar sig. Det måste nog vara mycket höga elpriser vintertid för att få ekonomi i det.
Vinterfönster hade man förr när man hade enkelglasfönster i träramar vilket gav kondens och röta (trots kärnvirke) , vinterfönstret på insidan gjorde att det inte blev samma kondens på fönstren.
Tänkte på det med värmepumpar också, det kan nog vara rimligt att överväga en lite “vassare” luft-luftvärmepump (eller luft-vattenvärmepump) numera, när man tar in de numera väldigt variabla strömpriserna, så att man inte står där med högst förbrukning när det dessutom är som dyrast… en uppdaterad kalkyl där variabla priser ingår känns befogad. “Vassare” värmepumpar finns som fortsatt kan var någorlunda effektiva vid -25, t o m under det. Eller så visar sig bergvärme vara mest ekonomiskt, när man gör en sådan kalkyl.
Vill för övrigt tipsa om fläktar för att sprida värme från kamin. Inte bara en sån värmedriven som ställs ovanpå, utan i allmänhet. Visst, de drar några watt – men de kan göra mycket för att sprida jämn fin värme i stora utrymmen, värme som dessutom lagras i möbler och stomme!
Tror jag postat denna fråga innan men förstår inte varför inte Stockholmarna inte kan tillgodogöra sig Forsmark. Så långt emellan är det ju inte
Elområden har att göra med där det finns begränsningar i stamnätet. Tanken med det nya elområdet “storstockholm” (märk väl att det inte omfattar exempelvis Norrtälje vilket i SCBs definition ingår) är att begränsningarna är i snittet mellan Uppsala och Stockholm. Forsmark ansluter norr om Uppsala. (kartorna finns på SVKs hemsida)
På samma sätt har SE4 tidigare inte fått räkna Oskarshamn då kraftverkets anslutningar gick nord-väst mot Norrköping och Linköping. Så själva kraftverket låg fysiskt i ett elområde men räknades till ett annat.
Kort sagt det är begränsningar i överföring som är primärt inte produktionen.
Sen ska man komma ihåg att Stockholm har en avsevärd egenproduktion, någonstans runt 3-500MW från Stockholm Exergi, och elnätet i Stockholm byggdes för ö-drift där i varje fall samhällsviktiga delarna skulle drivas från fjärrvärmens elproduktion. Däremot gäller det inte områdena utanför Stockholms kommun.
PAUL, tack för bra svar. En fråga mindre som skaver i huvudet.
Började titta på att bygga mer storskalig solpark (runt 1MW installerad effekt) vilket med den kalkyl entreprenören presenterade skulle ha en hygglig lönsamhet. Använda “skräpmark” i princip.
Den lokala sparbanken (oberoende) har visat “begränsat” intresse minst sagt och har litat på Swedbank för riktlinjer. De har kommit fram till att lån för den typen av investeringar ska ha återbetalning på 12 år och avsevärt högre egenfinansiering än entreprenörens kalkyl.
I princip blir det att elpriset man måste få är runt 60 öre/kWh vilket skiljer radikalt från de 1,5-2kr man generellt har som elkostnad som konsument.
Så en intressant sak är att troligen den största stoppklossen för investeringar i lite större skala av produktion är bankernas finansieringsvilja.
Hmm, undrar jag om det inte ligger en affärside däri nånstans, med en bank som specialiserar sig på finansiering av småskaliga solparker? Och kanske batterilager och vindsnurror med. Kan vara värt att undersöka.
Jättebra inlägg! Jag tog in Svea Solar förra året och de gjorde ett bra jobb. Producerar nu 7000 kWh om året, ungefär. Mer om det fortsätter som det gjort nu i mars. Har ett i grunden ganska dåligt isolerat hus som läcker värme rakt ut genom betongen, men kombinationen av fjärrvärme och solceller gör mina fasta kostnader låga. En svinkall månad (säg värst under 5 år) så går el och värme ändå under 4000 tkr.
Många grannar har värmepumpar. Tyvärr har några värmepumpar som låter en del. Hade hellre hört ett vindkraftverk.
Mina Energiinvesteringar i rankingordning (bäst till sämst)
1) Tilläggsisolering av taket – återbetalningstid 1,5 år
2) Ny luftvärmepump – återbetalningstid 5 år
3) Solpaneler på taket – återbetalningstid 8 år
4) Fönsterbyte 2-glas till 3-glas – återbetalningstid 40 år
Helvete vad ditt tak måste läckt värme. Eller räknar du med värdeökning pga ökat tillgänglig yta?
Ja fönster är bland det sämsta att byta, 2 glas är inte så dåligt och det går åt mycket resurser för att tillverka nya fönster. Om man ser till totalen inklusive tillverkning så betalar sig nog fönsterbyten aldrig
Om det inte är så att de gamla fönstren är dåliga. De har ju som allt annat en teknisk livslängd. Så värst mycket resurser går det inte åt. Glaset smälts om, sedan är det mest trä eller aluminium, båda har relativt låg miljöbelastning.
Men jag är glad över att förre ägaren bytte fönster.
Hjälp gärna en novis.. Vi bor i nybygge med Nibe värmepump och vattenburen golvvärme. Förbrukade ungefär exakt 2.000 kWh/mån i vintras. Har tittat på en luft/luft för att komma åt ACn på somrarna då vi har söderläge och det blir otroligt varmt väldigt fort inomhus. Kommer den öka vår förbrukning då vi börjar kyla huset på somrarna eller kommer den sänka vår förbrukning totalt sett över året?
Det beror på vad ni har för värmepump idag. Just golvvärme om grunden är isolerad är det mest ekonomiska värmepumpandet som finns, och nybyggda hus är alltid byggda med isolerad grund pga byggreglerna.
Men om er värmepump inte ger kapacitet nog utan behöver köra spetsvärme i form av elpatronen som tillskott kommer en luft luftvärmepump kunna tillföra kWh fast med lägre elförbrukning. Elpatronen går alltså mindre, och luft luft går mer och med lägre elförbrukning än en ren elpatron.
Jag skulle gissa att ni har en frånluftsvärmepump och dessa brukar ha rätt stort eltillskott nämligen. Det är en budgetlösning i nya hus. Underdimensionerad VP så räknar man med eltillskott när det är kallt.
Ett alternativ är att byta ut mot en annan typ av värmepump, Luftvatten eller bergvärme men det beror på var ni bor och förutsättningarna. Ju kallare klimat, desto högre elförbrukning pga högre värmebehov, och de som använder luft som värmekälla (luft luft, luftvatten, frånluft) behöver i sin tur mer el också för att deras värmefaktor(COP) minskar med lägre temperatur på värmekällan.
AC funktionen förbrukar alltid el, men sällan så mycket. Elförbrukningen vid kyla är normalt sett i de flesta fall långt mindre än vad som krävs för uppvärmning.
Är huset nytt och välisolerat har man nytta av det kylmässigt också.
Stort tack för svaret! Då blir det att boka in installation av luft/luft så man överlever inomhus vid varmare dagar.
Imponeras av hur ambitiöst och korrekt denna replik är.
Är det någon här som har solel via södra skogsägarna?
Jag säljer min el dit, ja.
Men deras paketlösningar var inte lika förmånligt?
Fönster från innan 60-talet håller generellt väldigt bra kvalitet. Så istället för att byta till nya fönster som håller 30 år och sedan måste kasseras är det bättre att underhålla sina gamla fönster så håller de hundratals år. Nya fönster förfular dessutom äldre byggnader.
Jag har bett om offert på bergkyla (att kyla huset med det relativt kalla vattnet från borrhålet) också i samband med min installation av ny bergvärme men installatören föreslog att jag också skulle räkna på solceller och en traditionell luft-luft värmepump (men optimerad för kyla, inte värme). Det är ju onekligen mycket sol ute är det är varmt och man behöver köra sin AC, så kan vara bra ekonomi p.g.a. lägre installationskostnad.