Tillverkningsföretagens inflationsmått producentprisindex har nu nått den högsta årliga ökningen någonsin (eller iaf så långt bak som SCB erbjuder siffror) och ökar runt 17% på ett år, att jämföra med konsumentprisindexet KPIF:s 3.6%. Detta kommer få konsekvenser i en kombination av skenande inflation, företagsdöd och stopp för överhettningen och högkonjunkturen i ekonomin.
PPI och PPI jordbruk Data: SCB |
Till skillnad mot KPI så fluktuerar PPI kraftigt utifrån konjunktur och backar ofta i dåliga tider när det blir billigare för producenterna att köpa in varor till produktionen. PPI faller sedan raskt med konjunkturen, och särskilt gäller detta lustigt nog PPI Jordbruk, som inte ingår i allmänna PPI.
Prisökningarna för producenterna var på 12-månadersbasis hela 17.1% i september och 16.8% i oktober, och med elpriserna i november kan vi nog vänta oss en ökning igen. Vi snackar alltså inte om småsummor här utan runt en sjättedels ökade kostnader för företagen.
Detta kommer knäcka en del företag, medan andra kan skicka vidare priserna till slutkonsument någonstans bortanför producentleden. Kom ihåg att alla kostnader till slut hamnar i knät på en privatperson, eftersom de är de enda som inte kan skicka vidare kostnader till någon annan. Företag säljer vidare till en kund och det offentliga som slutkund tar ut ökade kostnader via skattesedeln eller genom att dra ner offentlig verksamhet som privatpersonen förlitar sig på – vård, skola, omsorg, infrastruktur etc.
Dessa prisökningar är förstås helt ohållbara och kommer knäcka konjunkturen, men vi vet alla att ingen högkonjunktur och inte heller någon överhettning som vi upplever nu varar för evigt. PPI är bara en signal om detta och att vi har en kombination av ekonomisk krasch och inflation att se fram emot.
Tjänsteprisindex har dock inte ökat lika brutalt, utan mer i linje med KPI-F och tjänstesektorn står idag för en större andel av BNP än produktionssektorn, så läget är inte 100% så nattsvart som det ser ut ovan.
18 kommentarer
Intressant! Nu börjar det röra på sig. Om man tittar på PPI de senaste 5 åren ser det ut som om det legat nära 5% i snitt. Men det har inte visat sig i KPI-F. Man kan fråga sig om det verkligen är så att företagen har absorberat alla sina ökade kostnader eller om det är så att beräkningen av KPI-F inte visar den verkliga inflationen för oss konsumenter..
Mjölken har varit stabil senaste åren.
Jepp, standardmjölken ligger envist kvar på 3% år efter år medan mellanmjölken håller sig på 1.5%…
Fortfarande 1 liter i paketet. Men inflation är en släpande indikator.
Bregottfabriken kommer snart att behöva säga upp halva sin personal… ;-P
Beräknad enegiförbrukning hos lantbrukaren är 0,1-0,3 kWh per liter mjölk.
Lägg till högre dieselpriser och högre kostnader för kaftfoder.
Men det blir alltmindre i kaffepaketen. Först var det de ekologiska paketen som minskade till 450g, nu ser jag att en del vanliga verkar följa med.
Det där med krympande förpackningar är ett förbannat oskick som antagligen höjer priset ännu mer då maskiner ska ställas om, nya förpackningar tas fram etc.
Filmjölken är sedan länge mindre än 1 liter, jag utmanar bloggläsarna att hitta en förpackning fil som det står "1 liter" på.
Intressant med 16.8% i Sverige men inte helt förvånande då US visade 9.6%.
Under samma period har SEK tappat nästan 10% mot USD vilket drar upp vår PPI.
Off topic: https://www.regeringen.se/pressmeddelanden/2021/12/forenklingar-for-skogsnaringen–slopad-avgift-for-virkesupplag/
Glada nyheter, nu slipper du sura över avgifterna!
Ursäkta, "se fram emot"? Lite magstarkt va? 🙂
Så.
Räntor går nu upp
Inflationen skenar och är ej övergående
Covidstöden trappas ned
Löneinflationen är noll
Kan bli livligt 2022-2023
Badvattnet är iskallt när proppen går ur.
Gråt och tandagnisslan när resan mot nollpunkten tar fart.
Elpriset mot stratosfären i kallaste februari.
Må gud förbarma sig för våra själar.
Räntorna behöver inte gå upp.
Det finns även valmöjligheten att våra (pensions)besparingar kan komma att smälta ner till noll och intet också.
Men ni måste ju tänka på miljön!
Jag kan tänka mig att miljön skulle mår bra av lite deflation.
Greta Thunberg-logiken ligger bakom detta: en medveten minskning av utbudet av energi, samtidigt som efterfrågan förblir densamma eller ökar. Så enkelt är det.