Börserna faller tungt i de asiatiska tidszonerna under morgonen efter en negativ börsvecka, som avslutades med börsslakt i USA. Sverige uppvisade negativt handelsnetto i juli och producentprisindex ligger på 20.4%. Importprisindex har i årstakt ökat med 32.0% och steg i juli vilket visar på behovet av räntehöjningar för att stärka kronan.

Stockholmsbörsen avslutade fredagen med -1.57% för OMXS30 och -1.95% för breda OMXSPI. På veckan gick storbolagsindex -4.01% och OMXSPI -4.35%, vilket gav oss den sämsta börsveckan sedan i juni. Många pratar om att tjufällan nu håller på att slå igen, vilket dock först bekräftas när vi får en huvudskuldra som bryter ner genom botten från månadsskiftet juni – juli. Dock är det ett starkt stöd med toppen innan coronakraschen, så vi får väl se. Inte osannolikt ska vi ner dit.
I USA var det mer eller mindre total slakt i fredags. S&P-500 gick -3.37% och på veckan -4.04%. Nasdaq 100 gick -4.10% och på veckan -4.82%. FAANGST gick gick -4.15% för Facebook (Meta), Appale -3.77%, Amazon –4.76%, Netflix -4.57%, Google (Alphabet) -5.41%, Spotify 3.72% och Tesla -2.70%.
Guldpriset backar till 594:- SEK, dollarn kostar 10:61 SEK och euron 10:57 SEK.
I de asiatiska tidszonerna fortsätter rasen under morgon, antagligen för att komma ikapp USA.
ASX 200 går -2.00%, Hang Seng -0.64%, KOSPI -2.13%, Nikkei 225 -2.53% och Straits Times -1.06%.
Känns väl spontant inte som att Stockholmsbörsen kommer öppna på plus, men konstigare saker har hänt.
Den svenska ekonomin uppgick till negativ bytesbalans med -2.1 GSEK mer i import än export under juli månad. Detta sätter fingret på att räntorna behöver upp för att stärka svensk krona och motverka inflationen. Intressant är siffrorna ökade med 21% för exporten och 29% för importen, vilket kan härröras till prisökningarna business to business, vilket också syns i producentprisindex. Importprisindex var upp 32.0% och exportprisindex var upp 21.1%. Kort sagt tillförde inte ökningarna av det bokförda värdet av utrikeshandeln något till svensk BNP, då ökningen bara handlar om producentprisinflation.
Producentprisindex var upp 20.4% i årstakt.
Att konsumentprisindex bara är upp runt 8% visar på att företagen absorberar prisökningarna genom att minska sina vinster och för inte vidare hela prisbilden till slutkund.
Än.
Att börsen ska upp på att företagen pressar sina marginaler, samtidigt som högre ränta ger ökad alternativavkastning på andra investeringar än aktier, ter sig osannolikt. Då vi har högre importprisökningar än exportprisökningar, så verkar svensk exportindustri drabbas dubbelt. Svensk förädling består mycket i att importera, sätta ihop och sedan exportera igen, men vi får alltså inte samma prisökningar på exporten som på importen, vilket direkt inte leder till lönsammare exportföretag.
Svensk BNP steg i årstakt, som alltid justerat för inflationen, med 3.4% under andra kvartalet, och en ökning på 0.9% från första kvartalet. Kalenderkorrigerat var årstakten 3.8%, men räkna med att vi får se en rejäl inbromsning under tredje kvartalet. Konjunkturen rasar som bekant.





