Börserna stiger under morgonen i de asiatiska tidszonerna. De svenska producerande företagens inflationsindex producentprisindex (PPI) steg till 25.6% i årstakt under juni månad och importprisindex steg till 33.6%. Företagen har ännu inte skickat vidare sina kostnader till de yttersta slutkunderna – hushållen och offentliga sektorn – och skillnaden mellan KPI och PPI kan förenklat ses som att det tas ut i minskade vinster. Graf nedan.
Stockholmsbörsen föll måttligt under gårdagen med -0.45% för OMXS30 och -0.58% för OMXSPI. Den svenska kronan är stabil mot euron som kostar 10:43 SEK, men stärks vidare mot dollarn som nu kostar 10:20 SEK. Guldpriset ligger på 565:- SEK nu på morgonen.
I USA var börserna blandade med S&P-500 på +0.13% medan techbolagen föll med -0.55% i Nasdaq 100. De amerikanska marknadsräntorna steg, med större ökningar för de korta räntorna än de långa. Tioåringen ligger nu på 2.81% och tvååringen på 3.00% och inverteringen av räntekurvan kvarstår alltså med god marginal.
I Asien är börserna mestadels positiva i skrivande stund.
ASX 200 +0.27%, Hang Seng +1.64%, KOSPI +0.23% och Straits Times +0.21%. Tokyo går mot strömmen med -0.24% för Nikkei 225.
SCB rapporterade företagens inflation PPI idag och årstakten för hela indexet steg till 25.6%, vilket hålls nere av hemmamarknadsprisindex på 24.2%. Exportprisindex låg på 26.8%, importprisindex på 33.6% och prisindex för inhemsk tillgång på 29.1%.
Nu är inte allt i hushållens inflationsindex KPI just produkter, utan det finns ju även tjänster, men att KPIF bara är 8.5% och inte 25.6% visar att företagen absorberar prisökningarna ut till slutkund. I slutändan sitter den offentliga sektorn eller konsumenterna och betalar för allt, eftersom de inte säljer det de köper vidare. Tillverknings- och importföretagen absorberar en del av kostnaderna, och sedan grossiter och distributörer och slutligen detalj- och partihandeln. Kort sagt går vinsterna ner när företag i olika led tar smällen i skillnad mellan PPI och KPI. Något förenklat.
Det finns alltså utrymme för avsevärt högre KPI-inflation om man slutar ta smällen via sänkta vinster.
Inget av dessa indexökningar på tolv månader har varit högre så långt bak som SCB publicerar data, dvs tillbaka till 1991.
Vi kan diskutera i små grupper vad detta kommer ha för konsekvenser för tillväxt, konjunktur och för den regering som får nöjet att regera efter andra söndagen i september. Det är nog en och annan ekonomisk glädjeprognos från ponduspostulerarna på departement och myndigheter som kommer behöva revideras framöver. Valet borde handla om vad man ska dra ner på, inte vad man ska satsa på.
17 kommentarer
Så som har nämnts från och till på bloggen har det nu börjat sippra fram i pressen(SVD) att inflationen varit underskattat i flera år, nu blir det anden ur flaskan.
Ja, importerad inflation är enkelt för Riksbanken att pygärd mha höjda räntor.
Så, ska de stackars borgarna ännu en gång vinna ett val där S “slipper de turbulenta åren” och kan peka på borgarna som okunniga att leda landet. Där de bortser från omvärlden osv?
Det blir bra i deras statistik att alltid kunna peka på oroliga ekonomiska tider när borgarna sitter i regering. Och slippa diskutera hur Sverige hamnade i dessa oroliga tider, vad som ledde oss dit. För de problem vi idag ser, som regering duckar kan inte ha med saken att göra. Det har det ju aldrig haft förut.
Bara fokusera på nuet. Därav de positiva prognoserna, som om S vinner måste revideras, men om S förlorar är det borgarnas fel att inte nyttja den fina ekonomi som S levererat.
Genialiskt.
Det är möjligt eftersom det är S som äger narrativet och att det är de som ses som “normalläget”.
Jag gissar att det är sådana här tankar som brukar kallas att man fiskar i grumliga vatten. Räkna med en smutsig valkampanj.
…
Bara det här med att man borde diskutera vad man skall dra ned på lär ju rendera antydningar om ofräscha åsikter.
…
I stället lär sossarna lansera en expansiv ekonomisk politik, dvs stora skattehöjningar.
Kommer bli bra.
Ökade energipriser.
Höjda räntor.
Fastgihetsskatt.
Ökade skatter, tex en “värnskatt” för att finansiera de “ofinansierade”, dvs nerprioriterade försvarssatsningarna.
Lägg på skyhöga energipriser i SE4 och SE3 som drabbar näringslivet de sk Putinpriserna.
Blir bra detta för näringsliv och lantbruk.
Realinflation och skatteinflation. Men skatten kan inte bli mer än 100 % däremot kan man hitta på oändligt många skatter! “Vad får man för skatten?” – tandvård och bara 5 års väntetid…i Sverige.
https://www.dn.se/sverige/beskedet-till-ulrika-tandlakartid-om-fem-ar/
” Företagen har ännu inte skickat vidare sina kostnader till de yttersta slutkunderna – hushållen och offentliga sektorn – och skillnaden mellan KPI och PPI kan förenklat ses som att det tas ut i minskade vinster.”
Tror att vi under hösten/vintern kommer börja se hur vissa företag höjer sina priser på sina produkter dramatiskt för att kunna överleva, men många kommer att misslyckas, som leder till högre arbetslöshet, som leder till minskad efterfrågan på redan höjda priser… Och sådär kommer det att gå runt och runt under en väldigt lång tid.
Skulle vara intressant att se konsumentprisindex i samma graf.
Liknande kurva men fördröjd?
Mycket av detta är väl politiska beslut, finanspolitiska (som ej går att ändra) och beslut för Grön omställning, flera av dessa (skatt, inblandning av biodrivmedel mm) borde ganska enkelt gå att ändra om politikerna inte var så rädda för media.
Finns det något bra index (eller handpålagd work around) för att mäta efterfrågan? alt köpkraft?
Att höja räntorna för att sänka inflationen är ju ett logisk förenklat uttryck. Ett av leden däremellan är att efterfrågan dör. Jag tror efterfrågan redan är påverkad (mot dödlig riktning).
Det känns lite uttjatat att fortfarande (enbart) prata om inflation och ökande konsumentpriser. Jaja vi vet. Men sen då…? Hur står det till med efterfrågan? Har vi ändrat vårt beteende?
Ja skiten har inte nått fram till fläkten än.
Men träffen är oundviklig.
OECD har köpkraftsdata. https://data.oecd.org/conversion/purchasing-power-parities-ppp.htm
Det är hög sannolikhet att vinterns elpriser kommer ligga på en nivå i elområde 3-4 som för äldre villor och andra större förbrukare kommer kräva mer än 100 % av den disponibla inkomsten i svagare hushåll. Kommer vi få den första ihjälfrusna landsbygdsboende fattigpensionären denna vinter?
Nästan så jag önskar att S vinner så de får ta smällen denna gången..
Summerar en trevlig dag på börsen med +3% på portföljen. Vem sa att de feta åren är över?