Börserna faller tungt i de asiatiska tidszonerna under morgonen efter en negativ börsvecka, som avslutades med börsslakt i USA. Sverige uppvisade negativt handelsnetto i juli och producentprisindex ligger på 20.4%. Importprisindex har i årstakt ökat med 32.0% och steg i juli vilket visar på behovet av räntehöjningar för att stärka kronan.
Stockholmsbörsen avslutade fredagen med -1.57% för OMXS30 och -1.95% för breda OMXSPI. På veckan gick storbolagsindex -4.01% och OMXSPI -4.35%, vilket gav oss den sämsta börsveckan sedan i juni. Många pratar om att tjufällan nu håller på att slå igen, vilket dock först bekräftas när vi får en huvudskuldra som bryter ner genom botten från månadsskiftet juni – juli. Dock är det ett starkt stöd med toppen innan coronakraschen, så vi får väl se. Inte osannolikt ska vi ner dit.
I USA var det mer eller mindre total slakt i fredags. S&P-500 gick -3.37% och på veckan -4.04%. Nasdaq 100 gick -4.10% och på veckan -4.82%. FAANGST gick gick -4.15% för Facebook (Meta), Appale -3.77%, Amazon –4.76%, Netflix -4.57%, Google (Alphabet) -5.41%, Spotify 3.72% och Tesla -2.70%.
Guldpriset backar till 594:- SEK, dollarn kostar 10:61 SEK och euron 10:57 SEK.
I de asiatiska tidszonerna fortsätter rasen under morgon, antagligen för att komma ikapp USA.
ASX 200 går -2.00%, Hang Seng -0.64%, KOSPI -2.13%, Nikkei 225 -2.53% och Straits Times -1.06%.
Känns väl spontant inte som att Stockholmsbörsen kommer öppna på plus, men konstigare saker har hänt.
Den svenska ekonomin uppgick till negativ bytesbalans med -2.1 GSEK mer i import än export under juli månad. Detta sätter fingret på att räntorna behöver upp för att stärka svensk krona och motverka inflationen. Intressant är siffrorna ökade med 21% för exporten och 29% för importen, vilket kan härröras till prisökningarna business to business, vilket också syns i producentprisindex. Importprisindex var upp 32.0% och exportprisindex var upp 21.1%. Kort sagt tillförde inte ökningarna av det bokförda värdet av utrikeshandeln något till svensk BNP, då ökningen bara handlar om producentprisinflation.
Producentprisindex var upp 20.4% i årstakt.
Att konsumentprisindex bara är upp runt 8% visar på att företagen absorberar prisökningarna genom att minska sina vinster och för inte vidare hela prisbilden till slutkund.
Än.
Att börsen ska upp på att företagen pressar sina marginaler, samtidigt som högre ränta ger ökad alternativavkastning på andra investeringar än aktier, ter sig osannolikt. Då vi har högre importprisökningar än exportprisökningar, så verkar svensk exportindustri drabbas dubbelt. Svensk förädling består mycket i att importera, sätta ihop och sedan exportera igen, men vi får alltså inte samma prisökningar på exporten som på importen, vilket direkt inte leder till lönsammare exportföretag.
Svensk BNP steg i årstakt, som alltid justerat för inflationen, med 3.4% under andra kvartalet, och en ökning på 0.9% från första kvartalet. Kalenderkorrigerat var årstakten 3.8%, men räkna med att vi får se en rejäl inbromsning under tredje kvartalet. Konjunkturen rasar som bekant.
25 kommentarer
First of the Andals?
Jag vet inte om företagen absorberar så mycker. Skulle köpa ost, den har gått upp 30%.
Bregott kostar 60kr /paket.
Osv osv.
Har priset på bilar ökat med 20%?
Jag vet inte, har inte tittat.
Det blir oavsett intressant när 20% kostnadsökningar slår genom, bostadsbankomaten har stängt, räntorna ökar och elkostnaderna motsvarar en fjällsemester.
Here’s Joooohhhnny.. (stagflation)
Om vi säger så här, ingen politiker vid sina sinnes fulla bruk vill sitta i regering kommande 4 åren.
För övrigt vill jag tacka bostadsbubblan som har gett mig så mycket (även om det blir mindre hela tiden…)
Ja kan man säga. Rent anekdotiskt och enskilt fall i alla fall:
Skulle köpa ny tjänstebil och specade “likadan” vilket nu inte går dom man medvetet har laborerat om optionspaket och i listorna och höjt priserna ordentligt på de optioner som det flesta beställer. Listpriset på bilen upp ca +10%, priser på optioner upp mycket mer. Totalt offert var upp +21,8%.
Och naturligtvis ny vecka, nya framgångar för Ukraina och därför en donation.
Elpriset? Jo, SE3 och SE4 följer varandra fram till kl 18 ikväll med priser runt 400-600 öre/kWh. Efter kl 18 uppvisar SE4 det näst högst spotpriset någonsin på 801 öre/kWh.
Det är inga +20% där, inte heller +200%.
Anekdotiskt, då el utgör 2-5% av kostnaderna så innebär detta 15-40% högre prod kostnader.
Jag tror att lågkonjunturen blir dramatisk i SE4. Undrar om några livsmedelsproducenter är kvar?
Indikationer är negativa. Svenska krav på djurskydd etc och eneregipriserna blir brutala..
Och samtidigt extremt lågt pris på reglerkraften, -100 EUR/MWh som lägst i morse. Troligtvis blåste det bra mycket mer än prognos samtidigt som samhället kanske har dragit ner sin förbrukning något på grund av det höga priset. Men så stora prisskillnader tyder inte direkt på ett välfungerande system.
Har haft lite koll på Kia EV6 de senaste månaderna och jämförde priserna med de som var i februaris lista och den är upp ca 50 000 kr från då (från ca 650 000 kr till 700 000 kr för den modellen jag har tittat på). Misstänker att dollarn spelar in en hel del där.
Man borde kunna göra en del bilfynd på Blocket när folk som köpt lite för dyrt blir tvugna att sälja. Kan man följa konjunkturen på Blocket? Är även sugen på riktiga hifi-högtalare, också en produkt som liksom bil tappar en hel del i värde när dom säljs i andra hand.
Tänker lite som du, men än så länge har folk nog inte börjat svettas ordentligt. Efter vintern kan det nog bli köpläge på ett och annat. Själv tänkte jag fynda en daycruiser när någon behöver cash för att betala boräntan och elen.
Håller men, men har det sålts så många dyra bilar på senare tid? Tycker bilhandlarna inte har något att sälja när jag går runt, förutom dieselbilar då.
Det är kanske lite för tidigt än att hitta riktiga fynd på bil eller hifi.
Men det kan vara en god ide att redan nu börja följa priserna på begagnad hifi på dessa sidor.
https://hifitorget.se/
https://www.hifishark.com/
Jag själv vänta på ett par klipschorn till rätt pris för att vara nöjd livet ut.
Jag beställde nya helelektriska Renault Megane direkt när beställningarna kom igång.
Så jag betalar 4000:- i månaden på 2000 mil/år.
Nu har den gått upp ungefär 1500:- ytterligare i månaden för samma avtal.
Det känns bra att jag var ute i god tid.
Ser ut som en Ford Mustang Mach-E fast halva priset och fransk.
Den som har intresse för sjukt dåligt ingenjörskap kan kolla in Munro Live på Tuben där de tittar under huven på en Mach-E. Så maffigt att de delade upp sina findings i två episoder.
Men man skall se det positiva, om några år kommer bilmekaniker att dra in storkovan på de där.
Mins 90-talskrisen, man sa “aids och en bayliner går inte att bli av med”
Apropå dyra livsmedel och bilar. Något som kan vara positivt för dessa tider är att folkhälsan kan bli bättre, precis som under WW2 i Sverige. Vi kanske äter mindre dyr och dålig ”skräpmat” och vi låter bilen stå och går eller cyklar mer. En iakttagelse i morse var att det är betydligt fler som cyklar till jobbet än för ett år sedan.
Om BNP steg med 3,4% och PPI 20% så gissar jag att KPI fortfarande avrundas nedåt ganska kraftigt. Dvs BNP-siffran justeras med för låg inflation.
Kanske hoppas någon att devalvering blir en enkel lösning. Problemet är att energi (el, olja, gas) och diverse råvaror prissätts i euro och dollar. Devalvering höjer dessa priser omedelbart. På lång sikt kan devalvering sänka inhemska reala löner men ger det en positiv effekt på total produktivitet/förädling? Gissar inte. Ekonomin blir bara enklare och mindre sofistikerad.
Vi har ju inte fast växelkurs så någon devalvering lär det inte bli. Däremot har vi ju haft i praktiken fallande valuta sedan vi avskaffade den fasta växelkursen. Nu faller den lite snabbare bara…
I det här sammanhanget används “devalvering” för att peka på en policy som innebär en avsiktlig sänkning av växelkursen, oavsett om det är en uttalad avsikt.
Du har rätt i att begreppet devalvering formellt definieras för fast växelkurs, men det har ju som sagt ingen relevans nu.
Som Riksgäldens agerande idag…och RBs kontinuerliga köpande av EUR och USD för nästan 12 MDR i månaden.
Som MICSJO säger. 1992 var senast riksbanken kunde hjälpa svensk export med devalvering. Faller kronan nu kallas det för depreciering. Ett onödigt svårt ord.
Boom! Imorgon mellan kl 19 och 20 får elområde SE3 och SE4 njuta av ett spotpris på 850 öre per kWh. Därmed kan ett nytt fantastiskt rekord noteras i historieböckerna.